The purpose of this study was to examine how teachers conduct their teaching to be language developing, and how they in a practical way work with semi-speaking students who have language deficits in the Swedish language and / or their native language. To carry out this study, I used qualitative interviews as a method and I have interviewed six teachers working at a high school. The school that these teachers work at execute a language developing teaching throughout all the courses in the school. All teachers have a similar idea of what language developing work is, however, how they go about and what is emphasized most in the teaching differs. The reason for this is because these teachers have different experiences with the language developing teaching. These professionals agree that this approach is very important and that all teachers, regardless of subject, should work in a language developing way, in parallel with the rest of their subjects. They also agree that this approach benefits both immigrant students and ethnic Swedish students. Another way for these teachers to work language developing has been to work with genres. Since the teachings of genres include language and subject content integration, this has been a way to expand their language developing teachings. One clear approach in their teaching has been to support their pupils, which is a central point within the genre-based pedagogy. The reason for the support is to stimulate the pupils and to make their education easier and more approachable, without lowering the standards of the content being taught. Thus making the teaching more adapted to the needs of every individual.

Det här arbetet syftar till att få en tydligare bild på om lärare arbetar med tyst läsning i sina klasser och hur dessa lärare i sådana fall arbetar med det i sina klasser. Undersökningen grundar sig i fyra frågor vilka är: Hur arbetar lärare med tyst läsning? Vad bidrar tyst läsning med för svenskämnet enligt lärarna?Vad för sorts litteratur får eleverna tillgång till att läsa? Skönlitteratur/ fakta m.m.?Vad anser lärare att målet med tyst läsning är för deras elever? Dessa frågor är alla skrivna med utgångspunkt i att verksamma lärare ska kunna svara på dem. Detta gjordes för att studiens huvudsakligen grundar sig i en enkät. Alla de svar som har samlats in analyseras och ses genom ett sociokulturellt perspektiv. Enkäten och den presenterade forskningen visar att lärare arbetar på det sättet som forskningen säger att lärare bör arbeta med tyst läsning, genom att ha det som komplement till den annan läsundervisning. / This work aims at getting a clearer picture of teachers’ work with silent reading in their classes. Do they use silent reading and how in that case are they working with it in their classes? This is based on four questions which are: How do teachers work with silent reading?What does silent reading contribute to the Swedish subject according to the teachers?What kind of literature do students have access to reading? Fiction/non-fiction, etc.? What do teachers think the aim of silent reading is for their students? These questions are all based on the assumption that if given to an active teacher, she should be able to answer them. This was done because the study mainly is based on a questionnaire. All the answers collected are analyzed and viewed through a sociocultural perspective. The questionnaire show that teachers work in the same way as the research say they should with silent reading, which is like a complement to the other reading lectures.

Matematik i dagens undervisning präglas av matematikbokens användning, denna har en större roll i undervisningen. Detta sker trots att författare inom matematikdidaktik påpekar betydelsen av att matematiska samtal måste framgå i undervisningen för att elever ska ges möjlighet till att utveckla de olika förmågor och kunskaper som det matematiska ämnet berör. Målet med denna kunskapsöversikt blir att undersöka vad forskningen säger kring de matematiska samtalen och hur dessa kan påverka utvecklingen av elevers resonemang utifrån ett lärarperspektiv. Resultatet från denna kunskapsöversikt visar att samtal i matematik har en betydande roll i elevers utveckling av resonemang i ett kollaborativt lärande. För att samtalen ska ha en positiv effekt för utvecklingen av elevers resonemang krävs det att lärare aktivt arbetar med planeringen inför det kollaborativa lärandet. Lärare behöver även kunna delta i de kollaborativa samtalen som sker i undervisningen, där lärare bland annat agerar dirigent för att vägleda och guida elever i deras resonemang.

This study describes transitions from preschool to preschool class. The purpose of this study is to contribute with knowledge of preschool teachers perspectives on their work of adapting transition processes to individual children´s needs and conditions. The focus of the study is preschool teachers descriptions/statements of their work. To answer the research questions qualitative interviews were done with five preschool teachers, from five different preschools. The study´s theoretical starting points are attachment theory and co-produced leadership. The results and conclusions show that the preshool teachers´work of adapting transition processes is conducted in different ways. This study contributes with the knowledge that it is complex to adapt transition processes for children individually and how the work is conducted can affect equivalence. / Den här studien beskriver arbetet med övergångar från förskola till förskoleklass. Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares perspektiv på sitt arbete med att anpassa övergångsprocesser till enskilda barns behov och förutsättningar. Fokus ligger empiriskt på deras beskrivningar/utsagor av sitt arbete. För att besvara syftet gjordes kvalitativa intervjuer med fem förskollärare, från fem olika förskolor. Studiens teoretiska utgångspunkter är anknytningsteorin och samproducerat ledarskap. Resultat och slutsatser visar att förskollärarnas arbete med att anpassa övergångsprocesser bedrivs på olika sätt. Den här studien bidrar med kunskap om att det är komplext att individanpassa övergångsprocesser för barn och att sättet som arbetet genomförs på kan påverka likvärdigheten.

I läroplanen för grundskola, förskoleklass och fritidshem 2011 står det att skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola kan göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. Forskning inom studie- och yrkesvägledning visar på stora brister hur området integreras i skolan. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka lärarnas perspektiv på studie- och yrkesvägledning i årskurs 1–6. För att få svar på våra frågeställningar har vi valt att använda oss av enkäter. Resultatet visar att lärarna saknar tillräckliga kunskaper för att integrera studie- och yrkesvägledning i undervisningen, men de anser att studie- och yrkesvägledning är viktigt. En lärare menar att “Det är ju det hela skolgången syftar till: att förbereda för ett kommande yrkesliv”. / The swedish curriculum for compulsory school, pre-school class and after-school center 2011 states that the school is responsible for each pupil after completing compulsory school can make well-founded choices of further education and vocational orientation. Research in study- and career guidance shows major shortcomings in how the area is integrated into the school. The purpose of our study is to investigate the teachers perspectives on study- and career guidance in grades 1–6. To get answers to our questions, we have chosen to use surveys. The results show that teachers lack sufficient knowledge to integrate study- and career guidance in teaching, but that they believe that study- and career guidance is important. One teacher says that “This is what the whole schooling is about: to prepare for a future professional life".

Many pupils all over the world might experience foreign language anxiety which has a majorimpact on pupils’ development. Because of this, and because of personal experiences of thesubject, the aim of this thesis was to investigate teachers’ experience of foreign languageanxiety and motivational factors regarding Swedish pupils in grade 1-3. This study investigatedhow the teachers notice pupils who have foreign language anxiety and how they manage towork with them to make them motivated. The focus has been on the oral parts of the Englishsubject. The study was conducted by interviewing six teachers from different schools inSweden. Semi-structured interviews were made with teachers who had experience of the subjectto develop a deeper understanding of their experience and working methods. To analyze theresults, cognitive motivation theory and Skinners behavioristic theory have been used assupport. The results showed that foreign language anxiety is a common challenge in school andthat it can depend on what grade the pupils were in. Some of the participating teachers find itdifficult to manage to work with these pupils since they do not specifically know how to adaptthe teaching to the pupils so they will be able to overcome their anxiety. However, the resultshave showed that the teacher-pupil relationship and the classroom environment play a big rolewhen it comes to foreign language anxiety. / <p>Engelska</p>

För att ge alla elever möjlighet att läsa enskilt är det av stor vikt att den enskilda läsningen är ett inplanerat moment i undervisningen. Genom enskild läsning får eleverna möjlighet att utveckla sin läsförmåga, vilket bland annat innebär utveckling av avkodning, läsförståelse och läsflyt. Det är lärarna som ansvarar för den enskilda läsningen som sker i undervisningen och därför avser studien att bidra med kunskap om hur enskild läsning planeras, tillämpas och följs upp i undervisningen. Studien tar utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv eftersom läsning sker i ett sammanhang och eleverna utvecklas efter sin förmåga. Det sociokulturella perspektivet beskriver även vikten av att använda språket som ett redskap och att utveckling sker ständigt. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur legitimerade lärare i årskurs 2 planerar och tillämpar enskild läsning i undervisningen för att utveckla elevers läsförmåga. En kvalitativ undersökningsmetod har använts i form av semistrukturerade intervjuer med fem lärare i årskurs 2. Intervjuerna som har genomförts transkriberades och sedan analyserades transkriberingarna utifrån en tematisk analysmetod. Resultatet visade att lärarna tillämpar enskild läsning i undervisningen, men att den inte får så mycket tid. Det framkom även att lärarnas betydelse är av stor vikt på olika sätt. Den enskilda läsningen följs upp i undervisningen med olika tester och mätmaterial samt att eleverna blir lyssnade till när de läser. Resultatet visade även att den enskilda läsningen planeras in i undervisningen men på olika sätt, det varierar i hur länge och hur många gånger i veckan eleverna får läsa. / In order to give all students the opportunity to read individually, it is of great importance that individual reading is a planned part in the classroom. Through individual reading, the students have the opportunity to develop their reading ability, which, among other things, means the development of decoding, reading comprehension and reading fluency. It is the teachers who are responsible for the individual reading that takes place in the classroom and therefore the study intends to contribute with knowledge about how individual reading is planned, applied and followed up in the classroom. The study is based on a socio-cultural perspective because reading takes place in a context and students develops according to one's ability. The socio-cultural perspective also describes the importance of using language as a tool and that development takes place constantly. The aim of the study is to contribute knowledge about how certified teachers in grade 2 plan and apply individual reading in teaching to develop students' reading ability. A qualitative research method has been used in the form of semi-structured interviews with five teachers in grade 2. The interviews that have been conducted were transcribed and then the transcriptions were analyzed based on a thematic analysis method. The result showed that the teachers apply individual reading in the classroom, but that it does not get much time. It also emerged that the importance of teachers is of great importance in different ways. The individual reading is followed up in the classroom with various tests and measuring materials and that the students are listened to when they read. The result also showed that the individual reading is planned into the teaching, but in different ways, it varies in how long and how many times a week the students are allowed to read.

Digitaliseringen i samhället går snabbt framåt men det är inte alltid enkelt att utveckla   digitala tjänster, framförallt inte inom den offentliga sektorn. Inom skolväsendet har    digitaliseringen gått långsamt och mött utmaningar i form av bristen på digital kompetens, säkerställa att elever inte hamnar i ett digitalt utanförskap och en ständigt    växande EdTech-marknad. När covid-19-pandemin drabbade världen valde Sverige     att stänga gymnasie- och högskolor och bedriva all undervisning på distans. Denna    studie har undersökt hur gymnasielärare har upplevt hur digitaliseringsarbetet i    svenska gymnasieskolor har påverkats under covid-19-pandemin när de har tvingats    att bedriva undervisning på distans. Syftet har varit att få en större förståelse för hur    skolor har hanterat pandemin och på vilket sätt det har påverkat skolors    digitaliseringsarbete. Gymnasielärare har intervjuats för att ta reda på hur de har    upplevt det digitala arbetet under covid-19-pandemin. Resultatet visar att     gymnasielärare har stött på många utmaningar under pandemin varav det största har     varit att säkerställa elevers närvaro och deltagande under distansundervisningen.    Studien visar att gymnasielärare upplever att det har funnits en brist på    gemensamma digitaliseringsstrategier i organisationen samt att de har fått en ökad     arbetsbelastning i och med att all kommunikation sker digitalt. Resultatet visar också    att när gymnasielärare under covid-19-pandemin har blivit tvingade att utföra allt sitt    arbete på distans med digitala verktyg har de fått upp ögonen för hur undervisning    kan bedrivas med digitala medel och de upplever att digitaliseringsarbetet i skolorna    har tagit ett stort kliv framåt. / Digitalisation in society is advancing rapidly, but it is not always easy to develop digital  services, especially not in the public sector. In the school system, digitalisation has been slow and faced challenges in the form of a lack of digital competence, ensuring that  students do not end up in digital exclusion and an ever-growing EdTech market. When    the Covid-19 pandemic hit the world, Sweden chose to close universities and upper    secondary schools and conduct all distance learning. This study has examined how upper secondary school teachers have experienced how the digitalisation in Swedish     upper secondary schools has been affected during the Covid-19 pandemic when they    have been forced to conduct distance learning. The aim has been to gain a greater    understanding of how schools have handled the pandemic and in what way it has     affected schools' digital work. High school teachers have been interviewed to find out    how they have experienced the digital work during the Covid-19 pandemic. The     results show that high school teachers have encountered many challenges during the     pandemic, the largest of which has been to ensure students' presence and participation    during distance education. The study shows that upper secondary school teachers     feel that there has been a lack of common digitalisation strategies in the organization    and that they have had an increased workload as all communication takes place    digitally. The results also show that when high school teachers during the Covid-19    pandemic have been forced to carry out all their work remotely with digital tools, it    has opened their eyes to how teaching can be conducted with digital means and they     feel that digitalisation in schools has taken a big step forward.

Syftet med undersökningen är att ge ett kunskapsbidrag om hur några verksamma lärare säger att de använder digitala och analoga skrivverktyg i skrivundervisningen för att diskutera skrivverktygens roll för elevers textskapande. För att besvara studiens syfte utgår undersökningen från följande frågeställningar: Hur beskriver och motiverar lärarna sin användning av skrivverktyg i undervisningen?, Hur upplever lärarna att elevers textskapande påverkas vid användning av respektive skrivverktyg? och Hur beskriver lärarna sin roll i att stötta och motivera elever under textskapande vid användandet av respektive skrivverktyg? Studien har utgått ifrån ett kvalitativt perspektiv och metoden som använts är semistrukturerade intervjuer med fyra informanter. Intervjuerna grundar sig i förkonstruerade frågor framtagna för att besvara studiens tre frågeställningar. Materialet har transkriberats och analyserats för att sortera in relevanta svar i linje med studiens frågeställningar. Resultatet visar att informanterna anser att båda skrivverktygen är viktiga att använda i skrivundervisningen. Det framkommer dock att lärarna prioriterar olika beroende på hur och när skrivverktygen ska användas.

Förskolan ska erbjuda barn stimulans och stöd med avsikt att ge varje enskilt barn goda möjligheter att tillägna sig utbildningen. Förskollärare har ett stort ansvar i inkluderingen av barn i behov av särskilt stöd. Tidigare forskning visar att inkludering är ett mångfacetterat begrepp. Forskningen visar att inkludering relateras till delaktighet, likvärdighet och interaktion. Förskollärares kunskap och kompetens är en viktig komponent i inkluderingsarbetet. I främjandet av inkludering kan förskollärare använda sig av olika strategier. Syftet i vår undersökning är att undersöka hur barn i behov av särskilt stöd inkluderas i förskolan ur ett förskollärarperspektiv. Detta har undersökts genom en kvalitativ metod med elektroniska intervjuenkäter. Resultatet visar på strategier förskollärare använder i verksamheten för att skapa en inkluderande förskola. Strategier som tydliggörande pedagogik och anpassningar av sociala- och fysiska miljöer i förskolan framkommer som betydelsefulla för inkluderingsarbetet. Resultatet lyfter även förskollärares förutsättningar utefter deras arbetsförhållanden. I relation till dilemmaperspektivet pekar förskollärarnas metoder vid förutsättningar och strategier på handlingar som i nästa led skapar dilemman i vardagen. I diskussionen lyfts de slutsatser undersökningen kommit fram till; alla barn oavsett om barnet är i behov av särskilt stöd eller ej har rätt till en likvärdig undervisning i förskolan men styrs utefter dilemman som uppstår i verksamheten.