Forskning kring tjock representation är knapp och en aspekt som har negligerats i debatter kring inkluderande och mångfald. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka hur vår samtid, i en engelskspråkig kontext, ser på tjockhet i film och tv. Detta utforskas genom fallstudien Reflect, en animerad kortfilm från 2022. Fallstudien är vald då Reflect omskrivs i media som Disneys första film med en tjock huvudkaraktär. Uppsatsen ämnar besvara hur Disney har porträtterat och hanterat den tjocka huvudkaraktären i Reflect, samt hur denna kortfilm har mottagits och vilka diskussioner som den har väckt. Detta görs genom att närläsa filmen samt analysera dess mottagande på filmdatabaser, sociala medier och i massmedia. Resultaten diskuteras med hjälp av teorier inom representation, socialkonstruktionism, fat studies och mottagandeteori. Resultaten visar att filmen porträtterar huvudkaraktären som en tjock karaktär vars kroppsstorlek gör att hon sticker ut. Detta leder till självtvivel som hon övervinner på ett självständigt sätt. Resultaten visar vidare att mottagandet både är positivt och negativt och att diskussioner har väckts kring sättet som Disney väljer att fokusera på en tjock karaktär.

This study has analysed the dialogue in two of the oldest Disney animated movies with a princess in the lead role, Cinderella from 1950 and Sleeping beauty from 1959 and compared them with their new live action remakes, Cinderella from 2015 and Maleficent from 2014, from a gender perspective. The purpose was to find out if there has been a change in the way the princess was shaped based on their personality and their relation with the prince. Selected scenes have been transcribed from the four films and through a qualitative content analysis they have been coded based on a code scheme.   The analysis has been based primarily on Rönnberg's theory of feminine role types in film and Yvonne Hirdman's gender contract. Davies 'previous research on stereotypes in fairy tales and England, Descartes and Collier-Meek and Hine´s et al. study about gender in Disney movies through the ages also support the interpretations of the analysis'. The results show that both of the older animated films portray the princesses based on a more stereotypical image of women and from a perspective where men are superior and the heroes in the story.   In the live action movies, the stereotypical feminine image of the princesses has developed. In Cinderella, the main character develops during the film. At first the main character Ella shows similarities with the classic Cinderella which is very gender stereotypical. During the film, the character of Ella changes and in the end, she finally dares to stand up for herself which is a big change compared to the classic movie. In Maleficent, on the other hand, Princess Aurora is portrayed in a completely different way compared to classic Sleeping Beauty. This movie shows a side that is not as stereotypically feminine. Aurora is not saved by a prince, she is curious and dreaming of taking over the magical land that Maleficent comes from. The change you can see in the result indicates a social change in the way of how men and women are viewed. The live action movies show a world where women are allowed to take more space, be strong for themselves and have dreams that do not involve a prince. / Den här studien har analyserat dialogen i två av de äldsta animerade originalfilmerna från Disney med en prinsessa i huvudrollen, Askungen från 1950 och Törnrosa från 1959. Därefter har de jämförts med deras nyutgivna spelfilmer, Berättelsen om Askungen från 2015 och Maleficent från 2014, ur ett genusperspektiv. Syftet var att undersöka om det skett en förändring i hur prinsessans personlighet och hennes relation med prinsen gestaltas mellan filmerna. Utvalda scener har transkriberats från de fyra filmerna och genom en kvalitativ innehållsanalys har de kodats utifrån ett kodschema.     Analysen har därefter baserats framförallt på Rönnbergs teori om feminina rolltyper i film samt Yvonne Hirdmans genuskontrakt. Davies tidigare forskning om stereotyper i sagor samt England, Descartes och Collier-Meek och Hines et al. studie om genus i Disneyfilmer genom tiderna stöttar också analysens tolkningar. Resultatet visar att båda de äldre animerade filmerna gestaltar prinsessorna utifrån en mer stereotyp bild av kvinnor samt utifrån ett perspektiv där männen är överordnade och hjälten i historien.   I de nya spelfilmerna har den stereotypa feminina bilden av prinsessorna utvecklats. I Berättelsen om Askungen utvecklas huvudkaraktären under filmens gång. Huvudkaraktären Ella visar till en början stora likheter med den klassiska Askungen som är väldigt könsstereotypiska. Under filmens gång får man följa en förändring i Ella och i slutet vågar hon äntligen stå upp för sig själv vilket är en stor förändring i jämförelse med den klassiska filmen. I Maleficent däremot, gestaltats prinsessan Aurora på ett helt annat sätt i jämförelse med klassiska Törnrosa. Filmen visar en sida av Aurora som inte är lika stereotypiskt feminint. Aurora blir inte räddad av en prins, hon är nyfiken och drömmer om att själv ta över det magiska landet som Maleficent kommer ifrån. Den förändring man kan se i resultatet tyder på en samhällelig förändring i hur man ser på män och kvinnor där kvinnor tillåts ta mer plats, vara starka i sig själva och ha drömmar som inte involverar en prins.

Mitt examensarbete bestod av både en gestaltande och en skriftlig del. Mitt arbete handlade om att göra en animerad kortfilm. Under 10 veckor animerade jag en film som kom att heta The Comet. En film om längtan, saknad och känslan av ensamhet. Till detta skrev jag också en rapport där jag redogjorde min process, inspiration, referenser, resultat och tankar kring min utställning i samband med arbetet. / My degree project consisted of both a creative and a written part. My work was about making an animated short film. For 10 weeks, I animated a movie called The Comet. A film about longing, missing and the feeling of loneliness. In addition, I also wrote a report describing my process, inspiration, references, results and thoughts about my exhibition in connection with the work.

<p>This essay examines an excerpt of the wide range of animated films that our children has access to in Sweden today.It takes up questions about what kind of messages the films are delivering, if there are certain patterns that are being followed, differences between the films relating to the cultures where they’re from, but above all, what the hero is about and what kind of shape he or she assumes. The film analyses that are being made are anchored in two theoretical investigations; one about how children are influenced by-, and how they use, the stories that are being told in films to develop their own identity. The other one treats classical and traditional patterns and genres in stories.</p> / <p>Denna uppsats undersöker ett utdrag av det utbud av tecknade filmer som våra barn tar del av här i Sverige i dag. Den tar upp frågor som vilka budskap filmerna egentligen sänder ut, om det finns vissa givna mönster som följs, skillnader mellan filmerna i förhållande till de kulturer de kommer ifrån, men framförallt hur hjälterollen ser ut och gestaltas. De filmanalyser som utförs förankras i två teoretiska undersökningar, dels en om hur barn påverkas av och använder filmsagor i sitt utvecklings- och identitetsarbete och dels en som behandlar traditionella klassiska mönster och genrer. </p>

Den här studien syftar till att undersöka hur och vad Disney kommunicerar till sin publik genom deras film Frost (2013). Eftersom Disney idag står för en dominerande part av filmunderhållningen för barn bär de också ett ansvar för de budskapen de förmedlar genom sina filmer, då barn kan komma att påverkas av dem. I den här studien har Frost (2013) studerats genom en kvalitativ textanalys med hjälp av Peter Dahlgrens metod för att analysera medietext, med fokus på textens uppbyggnad och den narrativa dynamiken i medietexten (filmen). Analysen har gjorts utifrån ett normkritiskt perspektiv. Analysen visade att Frost bryter sig loss från flera av Disneys tidigare mönster och strukturer och lyckas skapa en mindre förutsägbar saga. Analysen visade också framträdandet av en ny roll; den falska skurken, som användes just i syftet att skapa en mindre förutsägbar saga. Till skillnader från flera tidigare porträtteringar av Disney-prinsessor visar Frost två feminint starka och självständiga kvinnliga karaktärer, som agerar på eget bevåg. Frost ifrågasätter också Disneys tidigare attityd kring att kärlek kan uppstå vid första ögonkastet, samt att romantisk kärlek är det starkaste och mest värdefulla typen av kärlek. För första gången någonsin porträtterar Frost familjekärlek som starkare än romantisk kärlek. / This study aims to examine how and what Disney is communicating to its audience through its movie Frozen (2013). Since Disney currently is a dominant party of the movie entertainment for children they bear a great responsibility for the messages they convey through their movies, as children may be influenced by them. In this study, Frozen (2013) has been studied by a qualitative text analysis using Peter Dahlgren's approach for analyzing media text, with focus on the textual construction and the narrative dynamics of the media text (the movie). The analysis was made based on a norm-critical perspective. The analysis showed that Frozen breaks free from many of Disney's past patterns and structures and manages to create a less predictable tale. The analysis also showed the emergence of a new role; the fake villain, used precisely in order to create a less predictable tale. In differences from several earlier portrayals of the Disney Princess Frozen shows two feminine strong and independent female characters, who act on their own authority. Frozen also questions Disney's previous attitude concerning that love can arise at first sight, and that romantic love is the strongest and most valuable type of love. For the first time in forever in a Princess movie Frozen manages to portray love between family members as stronger than romantic love.

This essay examines an excerpt of the wide range of animated films that our children has access to in Sweden today.It takes up questions about what kind of messages the films are delivering, if there are certain patterns that are being followed, differences between the films relating to the cultures where they’re from, but above all, what the hero is about and what kind of shape he or she assumes. The film analyses that are being made are anchored in two theoretical investigations; one about how children are influenced by-, and how they use, the stories that are being told in films to develop their own identity. The other one treats classical and traditional patterns and genres in stories. / Denna uppsats undersöker ett utdrag av det utbud av tecknade filmer som våra barn tar del av här i Sverige i dag. Den tar upp frågor som vilka budskap filmerna egentligen sänder ut, om det finns vissa givna mönster som följs, skillnader mellan filmerna i förhållande till de kulturer de kommer ifrån, men framförallt hur hjälterollen ser ut och gestaltas. De filmanalyser som utförs förankras i två teoretiska undersökningar, dels en om hur barn påverkas av och använder filmsagor i sitt utvecklings- och identitetsarbete och dels en som behandlar traditionella klassiska mönster och genrer.

I denna undersökning vill jag visa att film har ett egenvärde som berättarform separat från skönlitteraturen, där särskilt japansk animerad film är ett område som tidigare marginaliserats inom filmteorin men bör ges ett större akademiskt utrymme. Med hjälp av de fem filmanalytiska aspekterna berättelse, mise-en-scène, kameraanvändning, klippning, ljud och filmmusik undersöker jag hur regissören Hayao Miyazaki konstruerar den japanska animerade parallellvärlden i filmen Spirited Away samt hur det animerade mediet påverkar filmen. Min analys visar att publikens inlevelse i parallellvärlden skapas genom en otillgänglig narration där kamerans låga vinklar och point-of-view-shots gestaltar världen ur huvudpersonens vinkel. Parallellvärlden kommer till liv genom en detaljerad traditionell japansk scenografi, runda karaktärer och en rik diegetisk ljudbild. Den långsamma klippningen bjuder in publiken att bli medskapare av parallellvärlden och musiken skapar en känslomässig inlevelse samt fungerar som en sammanknytande väv genom filmen. Den animerade formen möjliggör en större frihet i animatörernas skapande av filmens mise-en-scène, samt bidrar till en större tolerans hos publiken för det irrationella intuitiva händelseförloppet och en delvis överdriven ljudbild.

Denna undersökning granskar hur representationen av de kvinnliga karaktärerna sker i Barbiefilmen Barbie Princess Adventure (2020). Granskningen genomfördes genom två separata analyser, en narrativ analys av filmen och en semiotisk visuell analys av de kvinnliga karaktärerna. Undersökningen visade på att filmen representerar en motsägelsefull femininitet. Majoriteten av den narrativa analysen visade på att de kvinnliga karaktärerna var bemyndigande, självsäkra och självständiga karaktärer med både maskulina och feminina egenskaper. I den visuella analysen och i delar av den narrativa analysen framstår karaktärerna som stereotypiskt gestaltade. De sex karaktärerna som granskades konstruerade alla en identitet av hyperfemininitet. Filmen visar på en representerad femininitet med möjligheter till jämställd individualism men i en begränsning av att de kvinnliga karaktärerna har ett hyperfeminitetisk utseende. I slutet av uppsatsen öppnar jag upp till vidare forskning och diskuterar framtiden för Barbiefilmerna. / This thesis will analyze how the female characters in the Barbie movie Barbie Princess Adventure (2020) are represented. The movie was analyzed by conducting two separate analyses. One narrative analysis of the movie and one semiotic visual analysis of six female characters. The analysis showed that the movie represented a contradictory femininity. The overall narrative analysis showed that the female characters were empowered, confident, independent and had both masculine and feminine skills and interests. The visual analysis and some conclusions from the narrative analysis showed that all the six female characters have a stereotypical image. They all show a hyperfeminine identity. The movie shows a femininity with possibilities but with the limitation of a hyperfemininen appearance. In the end of the thesis, I open up for further research on the subject and discuss the future for Barbie movies.