Digitala verktyg utgör en central del i dagens undervisning eftersom skolan digitaliserar sig i takt med samhällets digitalisering. Förutom digitaliseringen i skolan präglas den också av mångfald och flerspråkighet där många elever har ett annat modersmål än undervisningsspråket. Därför vill vi i vår litteraturstudie ta reda på hur digitala verktyg kan stötta elever i sin andraspråksutveckling, samt hur digitala verktyg kan vara en utmaning i andraspråksundervisningen. I den här kvalitativa litteraturstudien har vi använt oss av tretton vetenskapliga artiklar som handlar om vårt problemområde. Resultaten visar att digitala verktyg kan stötta elever i sin andraspråksutveckling. Genom digitala applikationer såsom digital läsning, röstinspelning, digital skrivning och stavningskontroll kan gynna elevernas språkutveckling i andraspråk. Digitala verktyg möjliggör social interaktion och samspel mellan eleverna genom exempelvis digitala spel, där resultaten visar större elevengagemang och språkutveckling genom spel. Många av digitala verktygen möjliggör användning av två språk, exempelvis översättningsappar och flerspråkiga böcker, detta hjälper eleven genom att ta stöd av sitt modersmål för att lära sig andraspråk. I studien framkommer digitala verktyg som redskap för att utveckla och höja elevernas motivation för lärande. Vi har även kopplat digitala verktygs användning i andraspråksutveckling till Vygotskijs kända sociokulturella teori. Resultaten visar att även om digitala verktyg utgör ett stöd i andraspråksutvecklingen finns det ändå utmaningar i dess användning i andraspråksundervisning. Dessa utmaningar handlar om brist på digitala kompetenser hos lärarna och att elevens vägledning i att använda vissa digitala verktyg är resurs och tidskrävande, dessutom finns det komplicerade digitala applikationer som är svårt att använda för yngre elever. Sammanfattningsvis är våra slutsatser att digitala verktyg gynnar elevernas utveckling i andraspråk och stöttar deras lärande. Därför är det viktigt att ge tid för lärare att förbereda sig och bekanta sig med digitala verktyg för att kunna vägleda eleverna så att de kan orientera sig i det stora informationsflöde som förändrar sig med snabb takt.

Syftet med den här studien var att undersöka huruvida språket har en betydande roll i matematikförståelsen och matematikinlärningen. Studien genomfördes på två stycken skolor med elever i årskurs 5. Eleverna delades in i två grupper, elever med svenska som modersmål och elever med annat modersmål. För att besvara frågeställningar, kopplat till syftet, genomfördes en kvantitativ studie. För att samla in data användes två stycken matematiktest, där det ena bestod av enbart räkneoperationer och det andra enbart läsuppgifter. Resultaten från testerna jämfördes sedan mellan de två elevgrupperna. Eleverna genomförde även ett läsförståelsetest, detta med syftet att se eventuella samband mellan elevernas matematikprestationer och läsförståelse.  Resultatet visade att det fanns en signifikant skillnad mellan de två elevgrupperna vid matematiska läsuppgifter, där resultaten för eleverna med annat modersmål var markant lägre. Detta tyder på att språket har en avgörande roll i matematiken, framförallt då resultatet från räkneoperationerna visade att elevgrupperna presterade likvärdigt. Resultatet visade inte några samband mellan elever med annat modersmåls läsförståelse och matematikprestationer. För elever med svenska som modersmål fanns det dock ett samband mellan de två faktorerna.

Det här är ett examensarbete i Informationsdesign med inriktning Textdesign. Arbetet går ut på att undersöka hur introducerande information på arbetsmarknadsutbildningar kan utformas för att vara tydlig för en målgrupp som inte har svenska som modersmål. I början av arbetet genomfördes en fokusgrupp med anställda på ett företag som bedriver bussförarutbildning i Nyköping. Det gjordes även kvalitativa intervjuer med elever. Tidigare kunskap och teorier kring interkulturell kommunikation, social inkludering, klarspråk och lättläst samt text och bild i samverkan studerades. Efter det togs ett gestaltningsförslag fram. Som avslutning genomfördes en utprovning som resulterade i ytterligare justeringar av gestaltningsförslaget. Detta examensarbete visade att det för en målgrupp med annat modersmål än svenska är optimalt att ha information samlad på ett ställe. Vid utformningen av informationen är det viktigt att använda anaforiska referenser, ge exempel och vara tydlig och koncis och undvika ord som t.ex. ”vanligtvis” och ”kan”. Att kombinera skriven och muntlig information har också visat sig vara betydelsefullt just vid introducerande information för vuxna elever med annat modersmål. Tydliga bilder som säger samma sak som texten är speciellt viktigt för denna målgrupp eftersom det ökar förståelsen.

The purpose of the study was to investigate and to be able to contribute with knowledgeabout preschool teachers' work with integrating children with a mother tongue other thanSwedish in preschool. To investigate how the preschool teachers work in the way ofincluding all the children. In the study, a qualitative method was used by interviewingfour preschool teachers from four different preschools in the same municipality. Theyhave been able to tell their stories based on their own experiences about the integrationwork of children with a mother tongue other than Swedish. The theoretical starting pointthat inspired my study is phenomenology. In the study, an inclusion perspective has beena basis in my analysis work when I have been listening to the stories that the preschoolteachers have described. From that rspective, it was later seen in the results that all fourpreschool teachers work with inclusion in the integration work, although they do it inslightly different ways. Differences were shown when some of the preschool teachersdivide the children into integrated small groups and some did not. The results of the studyalso showed that the four preschool teachers have found, what I interpret as a commonstrategy for the integration work. They performed the work in different approaches but itturned out that they had the same starting points. The starting points resulted in fivecommon tools that the four preschool teachers considered to be of great importance.Those points were the language, guardians, body language, rhymes and rhymes as well asfairy tales. These five are all of great importance for integrating children with a mothertongue other than Swedish in preschool according to the preschool teachers. / Studiens syfte var att undersöka samt att kunna bidra med kunskap kring förskolläraresarbete med att integrera barn med annat modersmål än svenska i förskolan. Att undersökahur förskollärarna arbetar i verksamheten med att inkludera alla barnen. I studien har enkvalitativ metod använts genom att intervjua fyra förskollärare från fyra olika förskolor isamma kommun. De har fått berätta utifrån sina egna upplevelser och erfarenheter kringintegrationsarbetet av barn med annat modersmål än svenska. Den teoretiskautgångspunkten som inspirerat min studie är fenomenologin. I studien har ettinkluderingsperspektiv legat som en grund i mitt analysarbete att lyssna till berättelsernasom förskollärarna beskrivit. Utifrån det perspektivet sågs senare i resultatet att alla fyraförskollärare arbetar med inkludering i integrationsarbetet fast de gör det på lite olikasätt. Det visade sig att några förskollärare integrerade barnen i smågrupper medans någraförskollärare inte delade in barnen. . Studiens resultat visade också att de fyraförskollärarna har hittat en gemensam strategi för integrationsarbetet. De utförde arbetetpå olika tillvägagångssätt men det visade sig att de hade samma utgångspunkter.Utgångspunkterna resulterade i fem gemensamma verktyg som de fyra förskollärarnaansåg var av stor vikt. De punkterna var språket, vårdnadshavare, kroppsspråk, rim ochramsor samt sagor. De fem är alla av stor betydelse för att integrera barn med annatmodersmål än svenska i förskolan.

Nilsson Marlene & Zanjani Nafiseh (2009). Språkets betydelse för samverkan mellan skola och hem (The importance of language for interaction between school and home). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med denna undersökning är att belysa betydelsen av föräldrarnas kunskaper i svenska språket för samverkan med skolan och barnens lärande i till exempel matematik.Undersökningsmetoderna är både kvantitativa och kvalitativa. Dessa består av enkäter till föräldrar med annat modersmål än svenska och intervjuer med två lärare och tio SFI – pedagoger. Fokus läggs på föräldrar med annat modersmål än svenska och som har varit i Sverige i max tre år och läser svenska för invandrare (SFI). Vi valde de personer som inte är analfabeter, har uppehållstillstånd samt har läst minst första delen av sin SFI- utbildning. Samtliga föräldrar har barn som går i skolan. Undersökningen bygger på ett antal intervjuer med dessa föräldrar. Dessutom har vi intervjuat två lärare som är verksamma inom två skolor och tio SFI – pedagoger i en kommun i Skåne. Föräldrarna med annat modersmål än svenska anser att de får för lite information om svenska skolan och på så sätt inte har möjlighet att involveras i sitt/sina barns skolutveckling. De upplever att det inte finns tillräckligt med informationskällor som kan ge dem en klar bild över den svenska skolan och hur de som föräldrar kan göras delaktiga. Föräldrarna har en positiv inställning till samarbete med skolan. Föräldrarna menar, att de bättre kan hjälpa sina barn med läxorna, om de får större insikt i skolans förväntningar och arbetssätt, samtidigt som lärarna vill använda sig av ett tydligare informationssätt än vad som används idag. Nyckelord: samarbete, hem och skola, information om svenska skolan, matematik, föräldrar med annat modersmål än svenska.Marlene NilssonNafiseh Zanjani Handledare: Barbro BruceExaminator: Elsa Foisack

<p>Upp till 15 % (Statistiska centralbyrån, 2005) av barnen i Sverige har en utländsk bakgrund. Detta innebär bl. a. att andelen elever med en annan språklig och kulturell bakgrund kommer att öka. Det är därför angeläget att lärare utvecklar en kompetens att undervisa barn och ungdomar som har ett annat modersmål än svenska.</p><p>I detta arbete kommer jag att fokusera på att göra en genomgång av litteratur som innefattar matematikundervisningen med fokus på andraspråkselever. En intervjuundersökning med tre berörda lärare som undervisar i matematik i en förberedelseklass på en gymnasieskola har också genomförts. Frågorna i intervjuerna behandlar matematikundervisningen för elever, som har ett annat modersmål än svenska. Det är frågor rörande undervisningsmiljö, bl. a. hur lärare kommunicerar med elever som inte kan svenska än; om det utgör en skillnad ifall den nytillkomne eleven redan har vissa matematiska kunskaper från hemlandet; hur planerar lärare undervisningen för en elev på vägen till betyget, vilka hjälpmedel använder lärare i undervisningen. Jag tog även upp frågor om samarbete mellan matematiklärare och hemspråkslärare.</p><p>Resultaten av min studie visar att andraspråkseleverna lyckas mindre bra än svensktalande elever pga. språket. Även de elever som klarar vardagssvenska relativt bra har svårt att förstå matematisk terminologi och även svenskan i matematiska sammanhang. När en lärare inte kan elevens hemspråk provar sig läraren fram genom något gemensamt tredje språk. Det används matematiklexikon från Skolverket och även hemspråkslexikon. Lärare uppmuntrar elever att skriva egna glosor. Läraren använder mycket visuella material i sitt dagliga arbete, så som bilder, kort, skisser, OH bilder. Laborativa medel som litermått, decilitermått, måttband, våg, kubikmeter, kubikcentimeter. Dessutom använder läraren matematiska ramsor, soduku, matematiska spel, vardagsföremål. Lärare använder även sin egen kropp och gester för att förklara matematiska relationsbegrepp, så som större – mindre, högre – lägre osv.</p> / <p>Because of the large and increasing number of second-language students, teachers should develop the competence in mathematics education of minority students.</p><p>This essay focuses on findings in the literature about education in mathematics of minority students. Three teachers who are teaching mathematics in the prepare-class at gymnasium were interviewed.</p><p>Following issues are discussed, the professional attitudes to educational environment, communication with the new-arrived students; if the mathematical knowledge from the land of origin makes the possible difference; how education is planned in order to give certification; which practical teaching aids are used in the education. Further cooperation between the native-language teacher and mathematics teacher is discussed.</p><p>In the situations, when students can not speak Swedish, the teacher and the student use sometimes another language which is common for them both. A lot of practical aids are used in the education. Even mathematical strings of words, soduku, mathematical games, and everyday-used articles are widely used. Body language and gests are generally used to explain the mathematical relation concepts.</p>

Upp till 15 % (Statistiska centralbyrån, 2005) av barnen i Sverige har en utländsk bakgrund. Detta innebär bl. a. att andelen elever med en annan språklig och kulturell bakgrund kommer att öka. Det är därför angeläget att lärare utvecklar en kompetens att undervisa barn och ungdomar som har ett annat modersmål än svenska. I detta arbete kommer jag att fokusera på att göra en genomgång av litteratur som innefattar matematikundervisningen med fokus på andraspråkselever. En intervjuundersökning med tre berörda lärare som undervisar i matematik i en förberedelseklass på en gymnasieskola har också genomförts. Frågorna i intervjuerna behandlar matematikundervisningen för elever, som har ett annat modersmål än svenska. Det är frågor rörande undervisningsmiljö, bl. a. hur lärare kommunicerar med elever som inte kan svenska än; om det utgör en skillnad ifall den nytillkomne eleven redan har vissa matematiska kunskaper från hemlandet; hur planerar lärare undervisningen för en elev på vägen till betyget, vilka hjälpmedel använder lärare i undervisningen. Jag tog även upp frågor om samarbete mellan matematiklärare och hemspråkslärare. Resultaten av min studie visar att andraspråkseleverna lyckas mindre bra än svensktalande elever pga. språket. Även de elever som klarar vardagssvenska relativt bra har svårt att förstå matematisk terminologi och även svenskan i matematiska sammanhang. När en lärare inte kan elevens hemspråk provar sig läraren fram genom något gemensamt tredje språk. Det används matematiklexikon från Skolverket och även hemspråkslexikon. Lärare uppmuntrar elever att skriva egna glosor. Läraren använder mycket visuella material i sitt dagliga arbete, så som bilder, kort, skisser, OH bilder. Laborativa medel som litermått, decilitermått, måttband, våg, kubikmeter, kubikcentimeter. Dessutom använder läraren matematiska ramsor, soduku, matematiska spel, vardagsföremål. Lärare använder även sin egen kropp och gester för att förklara matematiska relationsbegrepp, så som större – mindre, högre – lägre osv. / Because of the large and increasing number of second-language students, teachers should develop the competence in mathematics education of minority students. This essay focuses on findings in the literature about education in mathematics of minority students. Three teachers who are teaching mathematics in the prepare-class at gymnasium were interviewed. Following issues are discussed, the professional attitudes to educational environment, communication with the new-arrived students; if the mathematical knowledge from the land of origin makes the possible difference; how education is planned in order to give certification; which practical teaching aids are used in the education. Further cooperation between the native-language teacher and mathematics teacher is discussed. In the situations, when students can not speak Swedish, the teacher and the student use sometimes another language which is common for them both. A lot of practical aids are used in the education. Even mathematical strings of words, soduku, mathematical games, and everyday-used articles are widely used. Body language and gests are generally used to explain the mathematical relation concepts.

Syftet med vår studie var att undersöka huruvida lärare i år 1–3 anser sig ha kunskaper i att undervisa i ämnet svenska för elever med annat modersmål. Vi ville ta reda på om de ansåg sig ha fungerande arbetssätt samt om de upplevde att de saknade exempelvis kunskaper, material och tid. Vi ville även ta reda på om man som lärare kan dra fördel av några personliga egenskaper i arbetet med elever med annat modersmål. För att nå vårt syfte använde vi oss av intervjuer med sex informanter. Ett resultat vi fick fram var att lärarna tyckte sig sakna tillräcklig utbildning för att undervisa i svenska som andraspråk. De nämner dock att yrkeserfarenhet är betydelsefullt. Vad som även framkom var att tidsbristen påverkar utformningen av undervisningen, lärarna önskar mer tid för planering. Informanterna angav tydlighet, flexibilitet, noggrannhet som några av de egenskaper som kan vara fördelaktiga i arbetet med flerspråkiga elever. Studien ledde oss till slutsatsen att utbildning ofta saknas för undervisning i svenska som andraspråk, men att erfarenhet har stor betydelse.

Sammanfattning Syftet med föreliggande examensarbete var att undersöka hur barn med annat modersmål än svenska och deras vårdnadshavare, tillsammans med pedagoger och oss kan utveckla arbetssätt och metoder som stärker barns och vårdnadshavare identitet, samt utvecklar och stödjer språkutvecklingen. Syftet var också att utifrån dessa metoder och arbetssätt utarbeta ett metodhäfte. Detta examensarbete baseras på kvalitativ aktionsforskning ur ett interpretivistiskt perspektiv. Metoderna som använts är intervjuer, observationer, dokumentation och gruppstärkande övningar/lekar. Deltagarna har varit barn och vårdnadshavare från kurdiska, somaliska och arabisktalande språkgrupper samt pedagoger. Vårt examensarbete utgår från ett sociohistoriskt och -kulturellt perspektiv, vilket enligt Strandberg (2006) med utgångspunkt i Vygotskij (1978) innefattar detsociala (interaktionen med andra människor), det medierade (artefakter; verktyg och tecken), det situerade (i kulturella kontexter och speciella situationer) och detkreativa (baserat på barns fantasi och kreativitet). Vår studie är även baserad på didaktik och filosofier som Montessori och Reggio Emilia. Den tidigare forskning som ligger till grund för vår undersökning är forskning om identitet, flerspråkighet, vårdnadshavarens roll och betydelse samt språkutveckling hos yngre barn. Resultaten visar att barnets sociala samspel med vårdnadshavare, pedagoger och med andra barn har haft betydelse för barnets språkutveckling och stärkandet av identiteten. Resultaten visar även att samlärande i en stimulerande miljö med hjälp av skapandet av pedagogiska leksaker och spel utifrån barnets kontext, samt att barnen använt sin kreativitet har varit av vikt för studiens resultat. Slutligen har resultatet lett till skapande av ett metodhäfte som dels utgår från informanternas gemensamma aktiviteter, men även från det urval av metoder och perspektiv, som beskrivs i vår teoretiska bakgrund. Metodhäftet kan användas i hemmen, i förskolor och i kontakt mellan förskola och hemmen.

No description available.