De nordiska länderna har en låg andel religiöst praktiserande individer i jämförelse med övriga världen. Religionen har liten betydelse för nordbornas dagliga liv. Kyrkobyggnader används vid övergångsriter men står tomma veckans allra flesta dagar. Den ökande andelen människor som av olika anledningar lämnar sina länder och flyttar till detta sekulariserade samhälle möter en begreppsvärld som skiljer sig från den av religionen grundade. De möter ett samhälle som saknar religiösa symboler, vanor och rutiner som är grundläggande för ett samhälle . Vart de än rest på sin väg har de nått olika former av religiöst liv som genomsyrat de länder de passerat, men när de passerat gränsen till de nordiska länderna blev det annorlunda. Hur fyra medelålders kvinnor med ursprung i olika världsdelar anpassar sig till ett samhälle med en främmande religiös begreppsvärld är föremålet för denna studie. De har intervjuats och resultatet talar för en ontologisk otrygghet för immigranter samt att ljuskäglan föll tillbaka på intervjuaren och frågeställningen om vem som är annorlunda. Det som visade sig var att det är skandinaverna som är annorlunda. De upplevs öppna i sinnet, vänliga och ett föredöme vad det gäller rättvisa och jämlikhet men använder inte religionen som rättesnöre i livet. Immigranter upplever en svårighet att förstå hur etik och moral kan upprätthållas utan en gud.

Sweden is on the turn of a dramatic demographic change. The number of elderly will in the coming decade increase considerably. This also means that the need of dwellings adapted for accessibility increases. By adapting dwellings and housing areas to an increased level of accessibility, more people are given the opportunity to stay for a longer time in their habitual surroundings and the housing becomes secure for the user both in a physical and mental point of view. One of the least accessible housing areas in Halmstad is Klackerup. To make it possible for the dwellers to stay while getting older an adaptation of the accessibility in the dwellings as well as in the apartment blocks and their surroundings is demanded. The purpose of our dissertation has been to work out suggestions for appropriate actions concerning the dwellings, the apartment blocks and their surroundings. This has been performed with respect to the assumptions of the area, the requests and needs of the dwellers and the prevailing legislation.

I tonåren, en tid av identitets- och autonomiutveckling, är förekomsten av problembeteenden normalt och normativt men varierar i grad. Föräldrarelationen utgör största risk- och skyddsfaktorn. Tidigare forskning har haft mindre fokus på föräldraskapets strategier – nyare betonar behovet av inkludering av kommunikationsklimatet i relationen. Föräldraskapsmönster undersöks i relation till ungdomars problembeteenden för att synliggöra kommunikationens effekter över tid. 1 049 ungdomars enkätsvar, följda från årskurs sju till nio, från utvärderingen av projektet Skolors preventiva arbete mot alkohol och narkotika, gällande frågor om problembeteenden och riskfaktorer användes. Faktor- och klusteranalyser, korstabuleringar, ANOVA och t-test genomfördes. Tre föräldraskapsfaktorer; värme, kontroll och hämning (av kommunikation) återfanns. Olika nivåer av faktorerna skapade nio (årskurs sju) respektive tio (årskurs nio) föräldraskapsmönster. Femtiofem individer gick från låg till hög nivå av hämning mellan mättillfällena; flera anpassningsaspekter påverkades negativt hos dessa. Det indikerade på kommunikationens vikt för anpassning, det diskuteras kring behovet av bredare perspektiv på föräldraskapet.

Som en följd av den globalisering som sker av samhället har många företag etablerat sig utomlands.  Detta medför att organisationerna kommer i kontakt med främmande kulturer som innebär nya utmaningar. Det är därmed av vikt att undersöka vad som motiverar människor i olika länder för att företagen skall kunna överväga en anpassning av sina motivationsstrategier. Uppsatsens syfte är att undersöka hur svenska företag med kontor i såväl Sverige som Kina använder sig utav motivationsstrategier för att motivera sin personal. Vidare vill vi undersöka skillnaderna mellan vad som motiverar en svensk respektive en kinesisk anställd och hur ledningen anpassar och arbetar med motivationsstrategier som styrmedel. Arbetet har framställts, bearbetats och analyserats genom en kvalitativ forskningsmetod. Empiriskt material har samlats in genom djupintervjuer med fyra internationellt inriktade svenska företag. Förtagen är aktiva på såväl den svenska som den kinesiska marknaden och faller under benämningen Small and Medium Size Entrerprices. Insamlad data har sen analyserats med hjälp av framtagna teorier för att kunna besvara syfte och frågeställningar. De intervjuade företagen har valt att implementera den svenska organisationskulturen till Kina. Vi har kommit fram till att de aktiviteter som företagen genomför är av olika vikt för en kines och en svensk. På grund av det kan de förutsättningar som företagen skapar genom sina aktiviteter få olika effekt beroende på vad som prioriteras av den anställde. Det har även framkommit att företagen inte har anpassat sina motivationsstrategier i någon större utsträckning. Detta även då det svenska sättet att arbeta har visat sig kunna verka i motsatt riktning än vad det var ämnat att göra.

I den här studien har jag undersökt hur högstadieskolor i Lappland arbetar med elever som har en ADHD-problematik. Studien inkluderar både elever med en ADHD-diagnos och de som har en odiagnostiserad ADHD-liknande problematik. Undersökningen gjordes med hjälp av en enkät som skickades ut till samtliga 31 skolor i Lappland och av vilka 21 svarade. Studien bottnar i ett relationellt perspektiv och inkluderingsprinciper enligt Vygotskijs teorier.   Bland skolorna i Lappland erbjuder man många olika typer av stöd. Alla de olika stödinsatser som gavs som svarsalternativ i enkäten förekom i skolorna och med tanke på denna variation bör det gå att hitta rätt stöd för varje individ. Av dessa stödinsatser är vissa inkluderande där man anpassar miljön och undervisningen i klassrummet för att passa eleverna, medan andra är exkluderande där elever plockas ut och särskiljs med grund av kunskaper och diagnoser.   Det har gjorts flera landsomfattande studier gällande stödinsatser och åtgärdsprogram. Dessa har inbegripit hela mångfalden av elever i behov av stöd och inte bara de med en ADHD-problematik. Trots dessa skillnader är mina resultat mycket lika de tidigare studierna.

Syftet med undersökningen var att ta reda på hur idrottslärare på högstadiet definierar ordet inklusion och hur idrottslärarna inkluderar elever med rörelsehinder i den vanliga idrottsundervisningen. För att lyfta fram elevens röst, så var även syftet med denna undersökning att ta reda på hur det är att vara med på idrottsundervisningen, sett från en rörelsehindrad elevs perspektiv.    Fyra idrottslärare och en elev som sitter i rullstol har genom kvalitativa intervjuer visat att lärarna anser att inkludering är någonting centralt och viktigt i dagens idrottsundervisning. Idrottslärarna i studien hade liknande definitioner av inklusion och menade att det är viktigt att hela tiden kunna anpassa undervisningen så att eleverna kan utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. Lärarna gav som exempel att under till exempel orienteringsmomentet så fick eleven orientera på en stadsbana där underlaget var mer anpassat för rullstol. Eleven i undersökningen beskrev att denne aldrig känt sig utanför på idrottslektionen och förklarade vikten av att ha en bra dialog tillsammans med sin idrottslärare.   Alla idrottslärare som deltog i studien var medvetna om vilka anpassningar som behövdes göra när en rörelsehindrad elev fanns med på idrottslektionerna. Ingen av lärarna tyckte att dessa anpassningar var något hinder, utan lärarna menade att det snarare kunde ses som något positivt och lyfte fram hur bland annat klassamanhållningen kan förbättras.

Syftet var att undersöka en grupp elevers upplevelser efter att ha undervisats enligt undervisningsmetoden Flipped Classroom. Flipped Classroom skiljer sig från vanlig traditionellundervisning då läraren inte längre föreläser framför eleverna, utan låter sina elever ta åt sig materialet utanför lektionstimmen. Lektionstimmen spenderas istället till gruppuppgifter och diskussioner angående materialet samt också en stor del till eget arbete. Undervisningsmetoden har tidigare visat sig ha tagits emot väl av studenter på universitetsnivå, då de känt en högre delaktigheti sitt lärande och kunnat reflektera över andras tankemönster. En gymnasiegrupp med 13 elever undervisades av mig enligt Flipped Classroom. Elevernasupplevelser av denna undervisningsform har undersökts med en kvalitativ metod därdatainsamlingen genomförts med semi-strukturerade intervjuer. Resultatet visar att en stor majoritet av eleverna var nöjda och positiva till undervisningen. Dekände en större delaktighet i sitt lärande, kände ett större stöd från läraren och ett ansvar som i stor grad sågs som positivt, då de fick större kontroll över sin utbildning. Eleverna uttryckte att de fann det mycket positivt att de fick en större del av lektionen till aktivt arbete och att de kunde skapa sigen större framförhållning till lektionen, istället för att de passivt intog materialet genom föreläsningar på tavlan.

Multipel skleros (MS) är en livslång sjukdom som medför större eller mindre funktionsnedsättningar hos den MS-sjuke. I Sverige lever cirka 18000 personer med MS och sjukdomen debuterar oftast i 20-40 års ålder. Sjukdomen drabbar det centrala nervsystemet och orsakar succesiv nedbrytning av nervfibrer. Orsaken är fortfarande oklar och idag finns ingen botande behandling. Insjuknandet och funktionsnedsättningarna påverkar även närståendes liv och medför påverkan på hela familjen. Syftet med studien var att beskriva närståendes erfarenheter av att leva tillsammans med en familjemedlem med MS. Studien genomfördes som en litteraturstudie där nio artiklar bildade resultatet. I resultatet framkom det att behovet av stöd ökade och att närstående använde sig av olika anpassningsstrategier. Närstående upplevde oro både för sin egen och för den MS-sjukes hälsa. Sjukdomens oförutsägbara utveckling och ekonomiska begränsningar skapade även oro för framtiden. Närstående upplevde ofta brist av stöd från vårdpersonal vilket implicerar fortsatt forskning kring sjuksköterskans professionella bemötande och uppföljning av närståendes erfarenheter.

Som musiklärarstudent mötte jag olika elever med utländsk bakgrund som hade olika svårigheter i musikämnet. Detta fick mig att vilja undersöka hur musiklärare anpassar undervisningen för dessa elever, när jag sökte efter information online fann jag mycket lite, och ansåg att det därför var extra intressant att undersöka just detta. Syftet med uppsatsen är förutom att undersöka hur musiklärare anpassar undervisningen, även vilka metoder de använder och vilken roll resurser, elevgrupper och läroplanen har i anpassning för eleverna. I bakgrunds- och teoretisk bakgrunds-kapitlen presenteras litteratur i form av olika inlärningsperspektiv och forskning om inkludering. Studien bygger på två semistrukturerade intervjuer med lärare från olika skolor. I resultatet framkommer att samarbete med andra lärare, musikämnets resurser samt elevernas egna musiksmak är viktiga i arbetet med inkludering. De metoder lärarna använde påverkades av elevgruppens storlek, hur många rum de hade tillgång till samt hur mycket tid de hade till sitt förfogande. I övrigt framkom också att lärarna såg kunskapskraven i musikämnet som delvis eurocentriska och att det var stort fokus på kunskapskraven samt administrativt arbete i lärarrollen.

Det är ett grundläggande krav på dagens svenska försvar att det ska kunna anpassa sig till nya förhållanden. Här finns en parallell med mellankrigstiden (1919-1939). Under den perioden fanns först behov av nedskärningar från första världskrigets beredskapsnivå och därefter behov av förstärkningar i samband med de tyska rustningarna och aggressionen på 1930-talet. Både nedskärnings- och förstärnkningsbehoven innebar ett förändringstryck på den militära organisationen. I avhandlingen analyseras några av de förändringar och utvecklingsvägar som uppstod genom detta yttre tryck. De jämförs med hur ett anpassningsbart eller elastiskt försvar förväntas fungera. Eftersom kravet på förändring var starkast för arméns del så fokuseras avhandlingen på utvecklingen där. En serie problem studeras: Hur upptäcktes teknikmöjligheter i utlandet? Hur testades ny teknik? Hur reagerade man när den säkerhetspolitiska situationen blev hotfull? / <p>QC 20220207</p>