Medarbetarna sägs ofta höra till företagens viktigaste tillgångar och företagens vinst påverkas till stor del av att rätt medarbetare anställs. En felrekrytering beräknas kosta företagen i snitt 700 000 kronor och kan även leda till låg arbetstrivsel hos såväl den nyanställde som hos den övriga personalen. Genom kunskap gällande de negativa aspekterna vid rekrytering utarbetades studiens syfte, att studera hur de rekryteringsansvariga ser på felrekrytering, vad felrekrytering kan bero på samt hur det kan minskas ur de rekryteringsansvarigas perspektiv. Tre frågeställningar skapades för att nå upp till studiens syfte: Hur ser de rekryteringsansvariga på felrekrytering? Vad kan felrekrytering bero på ur de rekryteringsansvarigas perspektiv? Hur anser de rekryteringsansvariga att felrekrytering kan minskas?Studien grundar sig på en kvalitativ metod i form av intervjuer med rekryteringsansvariga på sex stora företag i Sverige. Väsentliga teoretiska begrepp för analyserandet av empirin har varit den psykometriska och sociala ansatsen samt ett flertal kompetensbegrepp. Resultatet av studien åskådliggör att de rekryteringsansvariga ser på felrekrytering som en rekrytering som inte blir som förutspått, för företaget eller den anställde. Den främsta orsaken till felrekrytering, enligt studiens empiri, ligger i företagens upplevda tidsbrist, vilket i sin tur kan resultera i brister i rekryteringsprocessen. Resultatet tyder även på att felrekrytering kan minskas genom att företagen redan tidigt i rekryteringsprocessen säkerställer dess kompetensbehov samt ger en rättvis bild av företaget för att säkra att kandidaten delar samma företagskultur.

Skoavtryck kan utgöra en substantiell del av en brottsplatsundersökning och därigenom bevis beträffande en misstänkts (o)skuld. Enligt kriminaltekniker vid Uppsalapolisen kan ibland endast skostorleken på ett återfunnet avtryck säkras och således är det av vikt att beräkna skostorlekars bevisvärde. Dessutom efterfrågar kriminaltekniker kunskap om hur starkt bevis en given skomodell av en given storlek är. För att beräkna detta nyttjades Uppsalapolisens egen databas bestående av skor, beslagtagna av skäligen misstänkta i huvudsak män och stöldbrottslingar i Uppsalaområdet under tidsperioden 2008-2013. Denna data är unik i jämförelse med tidigare studier, vilka fokuserat på frivilligt deltagande av privatpersoner. Med hjälp av etablerad bayesiansk metod och sannolikhetslära beräknades likelihoodkvoter med konfidensintervall för de olika föreslagna bevisen, varefter dessa värden jämfördes med Statens Kriminaltekniska Laboratoriums verbala utlåtandeskala. Resultaten visar att skostorlek ensamt inte är ett starkt bevis men att i kombination med skomodell finns en möjlighet att nå höga bevisvärden – givet stora stickprov. Resultaten överensstämmer med tidigare forskning. Vidare identifieras några brister i datahanteringen av skodatabasen och lösningar på dessa presenteras.

Studien undersöker om och i så fall hur rekryteringsprocessen är en bidragande mekanism till fortlevnad av vertikal- och horisontell segregering. Studien genomförs i fem av Göteborgs Stads stadsdelsförvaltningar och belyser hur könsfördelningen och rekryteringen ser ut vid chefsrekrytering i kommunen. Vi har även intervjuat respondenter från den fackliga organisationen Vision Göteborg och processledaren för rekryteringsprocessen från Stadsledningskontoret.Vi utgår från forskningsfrågor om könsfördelningen, regler och policys, och bidragande faktorer till könsmönster. I referensramen behandlas teorier om homosocialitet, psykometriska- och sociala ansatsen, glastak, manliga- och kvinnliga egenskaper, könskodade yrken, positiv särbehandling samt Svenska lagar om diskriminering. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med sju respondenter. Med hjälp av vår referensram skapar vi intervjufrågor där vi sedan i analysen kopplar respondenternas svar till teorier som vi presenterat tidigare, vi jämför teorin med praktiken.Studien visar att det finns skilda meningar bland respondenterna om det förekommer könsmönster eller inte i Göteborgs Stad. Vår kvantitativa forskning visar att andelen kvinnor på chefsposter inte är tillräcklig för att bidra till representativitet. / The study investigates whether, and if so, how the recruitment process is a contributing mechanism for the survival of vertical and horizontal segregation. The study is conducted in five of the City of Gothenburgs administrations districts and highlights how gender distribution in the recruitment of executives appears in the municipality. We also interviewed respondents from the trade union organization Vision Gothenburg and the process manager for the recruitment process from the City Executive Office.Our research questions are about gender balance, the framework addressed theories of homosociality, psycometric and social approach, glass roof, male- and female characteristics, gender-coded professions, affirmative action and Swedish laws about discrimination. We conducted semi-structured interviews with seven respondents. Using our framework, we create interview questions where we in the analysis linking the respondents' answers to the theories that we presented earlier, we compare theory with practice.The study shows that there are different opinions among the respondents if there are gender patterns or not the City of Gothenburg. Our quantitative research shows that the proportion of women in executive posts is not enough to contribute to representativeness.

I dagens samhälle sker en konstant utveckling av sociala medier, vilket har ändrat förutsättningarna på arbetsmarknaden. Det är lättare än någonsin för företag och organisationer att vara delaktiga på de plattformar som målgrupperna de söker befinner sig på. Därför är syftet med denna studie att studera hur sociala medier inverkar vid rekryteringsprocesser utifrån ett företagsperspektiv. De frågeställningar som utgåtts ifrån är “Hur ser sociala mediers inverkan ut vid rekryteringsprocessen?” och “Hur viktiga blir personliga egenskaper vid rekrytering?”. De teoretiska utgångspunkterna består av den sociala ansatsen, som handlar om betydelsen av personligheten vid rekryteringar, generation Y vilket handlar om de som är födda på slutet av 1980- och mitten av 1990-talet och e-rekrytering. Detta har undersökts via semistrukturerade intervjuer av sju företag, där antingen en eller fler representanter varit närvarande. Resultatet visade att olika sociala medier används för olika syften och målgrupper där det även skiljer sig hur implementerat det är i företags rekryteringsprocesser. Vidare betonades sociala mediers effekter på deras rekryteringsprocesser, där både fördelar och nackdelar framfördes, och att sociala medier tillåter företaget att nå ut till ett brett åldersspann och speciellt till den yngre generationen. Dock framkom det ändå att personligheten spelar en viktig roll i rekryteringsprocessen då individer fortfarande behöver passa in i företagskulturen och även att rekryteringen kan gynnas av att fler rekryterare är involverade. Även den hänsyn som behövs tas till personligheter och till företag som inte är lika involverade i sociala medier. I slutsats och diskussion diskuteras resultatet i koppling till de teoretiska utgångspunkterna och tidigare forskning, vilket visade sig vara i enlighet med dessa.

<p>Denna studie syftar till att undersöka åtta företags användande av sociala medier i sina rekryteringsprocesser. Då området är tämligen outforskat har studien en explorativ och induktiv karaktär. Kvalitativa intervjuer har syftat till att kartlägga, beskriva och analysera varför och hur sociala medier används i företagens rekryteringsprocesser, vilka effekter detta har gett samt vilka framtida utvecklingsområden som kan identifieras. Studiens resultat visar att sociala medier främst används i de initiala delarna av företagens rekryteringsprocesser då de möjliggör kostnadseffektiv och snabb informationsspridning till stora nätverk men att de även används i urvalsprocessen för att granska kandidater. En nätverkstillhörighet och ett nätverk med god spridning är nödvändigt för ett effektivt användande av sociala medier i rekryteringsprocessen och tre typer av användare kan identifieras utifrån kunskaper, erfarenheter, engagemang och intresse för sociala medier. Studien visar även att användandet av sociala medier innebär en utveckling mot ett informellt rekryteringsförfarande.</p>

Denna studie syftar till att undersöka åtta företags användande av sociala medier i sina rekryteringsprocesser. Då området är tämligen outforskat har studien en explorativ och induktiv karaktär. Kvalitativa intervjuer har syftat till att kartlägga, beskriva och analysera varför och hur sociala medier används i företagens rekryteringsprocesser, vilka effekter detta har gett samt vilka framtida utvecklingsområden som kan identifieras. Studiens resultat visar att sociala medier främst används i de initiala delarna av företagens rekryteringsprocesser då de möjliggör kostnadseffektiv och snabb informationsspridning till stora nätverk men att de även används i urvalsprocessen för att granska kandidater. En nätverkstillhörighet och ett nätverk med god spridning är nödvändigt för ett effektivt användande av sociala medier i rekryteringsprocessen och tre typer av användare kan identifieras utifrån kunskaper, erfarenheter, engagemang och intresse för sociala medier. Studien visar även att användandet av sociala medier innebär en utveckling mot ett informellt rekryteringsförfarande.

I Sverige måste arbetsgivare enligt lag bedriva ett aktivt antidiskrimineringsarbete men samtidigt visar forskningen att individer missgynnas till följd av sin etniska bakgrund. Syftet med studien var att med ett exempel illustrera hur organisationer kan arbeta för att motverka etnisk diskriminering i rekrytering vid nyanställning. Studien hade en kvalitativ inriktning och genomfördes som en fallstudie av en koncern inom rekryterings- och bemanningsbranschen. Vi fick ta del av interna dokument som behandlar rekryteringsprocessen och policys inom mångfald och hållbarhet. Studien bestod även av åtta enskilda intervjuer med medarbetare och chefer inom området rekrytering och bemanning. Det analytiska ramverket utgörs av teori och tidigare forskning och är inspirerat av en kvalitativ innehållsanalys. För att belysa frågeställningarna används tre teorier inom diskriminering samt två ansatser inom urval och rekrytering. Resultatet visar att koncernen har två strategier för att motverka etnisk diskriminering, en intern och en extern. Den interna strategin har sitt fokus på att rekryterarna ska arbeta utifrån struktur, kompetens och värderingar. Den externa strategin avser de åtgärder som är riktade mot kunderna för att förebygga att etnisk diskriminering sker i deras led av rekryteringsprocessen. Utgångspunkten ligger på ett tydligt ställningstagande mot diskriminering av kandidater baserat på exempelvis yttre kännetecken såsom hudfärg. Strategin innefattar även presentation av kandidater och att utbilda kunderna. Slutligen diskuteras resultatet i förhållande till det analytiska ramverket och analysen visar att deras arbetsmetoder har potential att motverka etnisk diskriminering beroende på implementeringen i rekryteringsprocessen. Men det finns en risk med antagandet att ett visst arbetssätt automatiskt leder till att rekryteringen blir diskrimineringsfri.

The aim of this study is to investigate several aspects of representation in textbooks for religious science in Swedish upper secondary schools. Three textbooks written by different authors, published by different publishers, and all published after the current curriculum took effect in 2011 have been investigated. The study attempts to determine the space the different religions are given in the textbooks, whether the religions are presented as bound or flexible belief systems and whether there is a bias towards Christianity in the textbooks. The method used for this study was a qualitative content analysis that also quantified parts of the material.  The theory used throughout the study is Robert Jacksons interpretative approach. This theory aims to provide tools to make religious education more representative. These tools have in turn been applied in the analysis of the textbooks. The results of the study show that Christianity more often than not is given more space in the textbooks. In regard to whether the religions are presented as bound or flexible belief systems it was determined with the help from Jacksons interpretive approach that they are presented as bound belief systems. The final question to be answered was whether the textbooks show a bias towards Christianity, and the result showed that they do but this can also be credited to the curriculum for religious science in upper secondary school in Sweden.

Religionsämnet har genomgått stora förändringar under de senaste decennierna i Sverige. Det har utvecklats från att vara en konfessionell undervisning i kristendom till en icke-konfessionell undervisning om olika religiösa och icke-religiösa livsåskådningar. Denna förändring har inneburit att lärare måste anpassa sina undervisningsmetoder för att uppfylla objektivitetskravet, det vill säga att undervisning i ämnet religion ska vara opartisk, mångsidig och saklig. Samtidigt ska elevers individuella åsikter och erfarenheter respekteras. Denna anpassning av religionsundervisningen utgör en didaktisk utmaning för lärare som kräver en noggrann planering av vad, varför och hur ska läraren undervisa i religionsämnet. Denna studie syftar på att undersöka hur lärarens religionskunskaper påverkar undervisningen i religionsämnet på låg- och mellanstadiet, samt vilka de didaktiska utmaningarna är som lärare möter i undervisning och val av religionsläromedel.Studien har genomförts med en kvalitativ intervjumetod, där åtta lärare som undervisar i religionsämnet, både på låg- och mellanstadiet, har intervjuats. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med hjälp av tematisk analys. I tidigare forskning av studien presenteras forskningar om lärarens kunskaper och roll i religionsundervisning, religionsläraruppdraget, lärarens inställning till religionsämnet, didaktiska frågor, religionsämnets syfte och uppdrag samt religion i läromedel. Tidigare forskning har visat att religionskunskapsämnet kan vara ett känsligt ämne och att en del lärare känner sig obekväma med att undervisa i ämnet. Studiens teoretiska ramverk bygger på Robert Jacksons (2009) tolkande ansats, didaktik och fenomenologiska religionsdidaktik som perspektiv på religionsundervisning.Studiens resultat visar att majoriteten av de intervjuade lärarna har en positiv inställning till religionsämnet och inte upplever några rädslor inför att undervisa i ämnet. De anser att religioner har betydelse för att kunna förstå samhällsutveckling och förändring. Resultatet visar också att lärarna inte är medvetna om vilka specifika didaktiska utmaningar som de kan ställas inför i undervisningen. Däremot är de medvetna om generella utmaningar, som till exempel att göra religionsämnet mer engagerande och meningsfullt, så att ämnet inte upplevs som torrt och tråkigt, att skapa ett tryggt och tolerant klassrumsklimat och att använda lämpliga läromedel och arbetsformer i undervisningen. Vidare har det även visat sig att val av läromedel med relevant och korrekt innehåll har vari en utmaning för en del av de deltagande respondenter. Detta eftersom en stor del av läromedlen har fel fakta på en eller flera platser, vilket i sin tur påverkar undervisningen.

This study applies a poststructural discourse analysis developed by Carol Bacchi, called the WPR-approach, on Japanese ageing society-related policy. It utilises Foucauldian ideas about how policy creates rather than discovers ‘problems’ through representation, and what effects this can have. The purpose of the study is to analyse how the problems around women and immigration are represented in Japanese policy, if this representation has been affected by the ageing society, and what effects it may have on the people and politics of the country. The results show that both women and immigrants are mainly represented as resources for economic growth. Policy proposals show signs of having been affected by the ageing society, but the representation in the policies indicate that underlying social ideas about gender and immigration are not addressed. A conclusion is drawn that this focus may result in a lack of politics which tackle harmful traditional gender norms and xenophobia.