<p>The aim of present study is to evaluate the work of the employees within the Addict Care field, how they experience their struggle as well as the significance of the interaction between the client and the employees. It takes a great deal of effort when facing individuals with alcohol –and drug related problems. The focus should be on the occupational and individual qualifications, while there is legislation, regulations and ethical guidelines to be followed. Intending to comprehend these issues better several interviews were made with six employees within The Administration for the Social Services and The Addict Unit in Växjö area. The purpose was to, from their point of view, find out about the experiences and opinions in general when working with these matters. The Addict Care field must be characterized by commitment and involvement from the staff. The best results are accomplished when there is mutual trust and honesty between both parties.</p>

I detta arbete har jag undersökt hur anställda på IT-företag uppfattar arbetsklimatet i dagens IT-företag och hur de önskar att arbetsklimatet egentligen skulle vara. Anledningen till att IT-företag skall satsa på ett bra arbetsklimat är flera. Ett bra arbetsklimat ger dels en konkurrensfördel vid rekrytering av kompetent personal och dels finns det en koppling mellan lönsamhet och ett bra arbetsklimat. Jag har gjort denna undersökning genom att intervjua personal vid olika IT-företag och fått fram information om deras uppfattningar om arbetsklimatet. Arbetsklimatet har jag delat upp i flera delar vilka alla har gåtts igenom och undersökts. Svaret på dessa delar har varit positivt men med vissa negativa aspekter som bör ses över. De anställda har dock som helhet ansett att arbetsklimatet på IT-företag är tillfredsställande men att det kan bli bättre.

Vård- och omsorgssektorns utmaningar består i att med knappa resurser möta ökade behov hos en åldrande befolkning och att attrahera samt vidmakthålla utbildad, engagerad och frisk personal. Attityder, beteenden och resultat i organisationer regleras delvis av det psykologiska kontraktet. Detta motiverar till ökad kunskap om begreppet i relation till undersköterskor. Studien syftar till att undersöka hur undersköterskor inom äldrevården upplever psykologiska kontrakt avseende innehåll och värdering samt dess konsekvenser. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju undersköterskor på olika vård- och omsorgsenheter och analyserades tematiskt. Resultaten visar att yrkesgruppen upplevde psykologiskt kontrakt i relation till tre aktörer; politiken, arbetsgivaren och enhetschefen. Aktörerna förväntas ta ansvar för omfattande organisatoriska frågor, stärkande personalens hälsa, anknytning, attityder och strategier. Resultaten diskuteras i relation till tidigare forskning om psykologiska kontrakt och bidrar med nya kunskaper avseende undersköterskors perspektiv på det psykologiska kontraktets innehåll, värdering samt konsekvenser för arbetet och dess organisation.

Det är många i Sverige som extraarbetar under studietiden och att göra det innebär att ha en stor mängd produktiva aktiviteter, vilket kan påverka hälsan negativt. Samtidigt leder arbete vid sidan av studier till fördelar såsom beredskap inför arbetslivet och förbättrad ekonomi. Syftet med studien var att beskriva universitetsstudenters upplevelser av att extraarbeta under terminerna vid sidan av heltidsstudier. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med åtta informanter i åldrarna 21–25 år som studerade och extraarbetade på olika orter i Sverige. Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys och resultaten presenterar upplevelser som grupperades i tre kategorier och sju underkategorier. De mest förekommande upplevelserna visade sig vara tidsbrist i de vardagliga aktiviteterna, negativ påverkan på hälsan i form av stress och att extraarbete innebar större ekonomisk frihet. Det visade sig att den stora mängden produktiva aktiviteter många gånger kunde leda till stressiga situationer då extraarbete, studier och fritidsaktiviteter var förlagda samtidigt. Författarna diskuterar att extraarbete vid sidan av heltidsstudier kan bidra till en problematisk aktivitetsbalans och hur arbetsterapi kan stödja dessa personer. Författarna drar slutsatsen att extraarbete vid sidan av heltidsstudier i en svensk kontext kan bidra till en problematisk aktivitetsbalans då studenterna har brist på tid till annat, som exempelvis fysiska, sociala aktiviteter och sömn. Däremot visar sig extraarbetet för vissa kunna vara ett lugnande avbrott från studierna.

Inledning: Inom dagens röntgenverksamhet, där personalbristen är omfattande, förlitar sig regionerna i större utsträckning på att anställa röntgensjuksköterskor tillfälligt via bemanningsföretag. Detta väcker frågor kring vad som krävs för att möjliggöra ett patientsäkert arbetssätt. Oavsett vilken anställningsform en röntgensjuksköterska har krävs vissa förutsättningar för att kunna arbeta patientsäkert. Syfte: Studiens syfte var att kartlägga tillsvidareanställda och tillfälligt anställda röntgensjuksköterskors förutsättningar för att arbeta patientsäkert. Metod: En enkätundersökning genomfördes via flera regioner med nationell spridning i Sverige samt genom en grupp i sociala medier. Enkäten inspirerades av SKL:s handbok om patientsäkerhet indelat i områden: arbetsplats och organisation, information och rutiner samt samarbete och bestod av flervalsfrågor. Resultat: Majoriteten av respondenterna ansåg inte att det fanns tillräckligt med bemanning för att klara av arbetsbelastningen och patientsäkerheten offrades ibland för att hinna få mer gjort. Att få information om och diskutera misstag som inträffar/kunde ha inträffat på arbetsplatsen visade sig inte vara helt självklart. Däremot vågar majoriteten göra en avvikelserapport om något fel inträffat eller kunde ha inträffat. Samarbetet mellan röntgensjuksköterskor upplevdes till största del som bra medan samarbetet med övriga yrkesroller inom verksamheten upplevdes som ännu bättre. Slutsats: Sammanfattningsvis visar studiens resultat att behov av förbättring finns gällande arbetsbelastning, arbetsklimat och rutiner för att skapa förutsättningar för att arbeta patientsäkert. Samarbetet mellan röntgensjuksköterskor oavsett anställningsform fungerar delvis. Brister i samarbete kan leda till kommunikationssvårigheter som påverkar patientsäkerheten negativt. Det kan vara svårt att bygga ett fungerande samarbete med tanke på att möjligheten att tillsätta tjänster för röntgensjuksköterskor är ett gemensamt problem för Sveriges regioner.

The Public Administration in Sweden has been adaptning to the market during the past 20 years. In the last years the Toyota production philosophy or more known as Lean-philosophy, has been introduced in the Swedish public sector. The Lean-philosophy is the idea of maximizing the profit through constant improvement of the production and by minimizing waste of resources. The reason for this measure was to lower expenses of the public sector and makes it more effective. The Swedish Migration Agency is one of the agencies which have been implemented the Lean-philosophy. This paper will investigate if the role of the agency officials changed with Lean-philosophy, during the past years, when the large amount of migrants applied for asylum in Sweden. This study will inquire the requirement that the Public Administration has by the Swedish Constitutional Law to preserve and protect democracy and through looking at the impact that Lean-philosophy have on the public sector. The question is if the Lean-philopsohy is compatible with the Swedish Public Administration?

I ett anställningsavtal finns en plikt för både arbetsgivaren och arbetstagaren att vara lojal mot avtalet. Lojalitetsplikten för en arbetstagare innebär bland annat att denne inte ska bedriva konkurrerande verksamhet, inte ska röja företagshemligheter samt avhålla sig från att skada arbetsgivaren genom att använda sin yttrandefrihet. Arbetstagaren har dock en viss kritikrätt gentemot sin arbetsgivare. Varken lojalitetsplikten eller kritikrätten, som inkluderas i lojalitetsplikten, finns stadgad i lag. De framkommer som principer och har utvecklats från den kontraktuella lojalitetsplikten som bland annat finns i affärsavtal. Yttrandefriheten, som är en grundläggande mänsklig rättighet och är införd i den svenska grundlagen, kommer i konflikt med lojalitetsplikten och dess kritikrätt, eftersom den ger varje medborgare en rätt att fritt yttra sig. Kritikrätten är olika för privatanställda och för offentligt anställda. Offentligt anställda har en nästintill oinskränkt yttrandefrihet, med undantag för arbetstagare som innehar en förtroendeställning och en mycket hög position inom den offentliga arbetsplatsen, vilken gör att denne är direkt ansvarig för myndighetens beslut. Den arbetstagare som omfattas av undantaget kan få sin yttrandefrihet inskränkt. Det är inte fastslaget vilka övriga omständigheter som ska föreligga för att arbetstagarens rätt ska begränsas. För privatanställda gäller en, i vårt tycke, begränsad kritikrätt. Vi har sett att Arbetsdomstolen har använt sig av ett antal kriterier som, i en sammanvägd bedömning, avgör huruvida kritikrätten har överskridits. De viktigaste kriterierna anser vi vara att arbetstagaren ska ha haft en förtroendeställning och att arbetsgivaren ska ha skadats av arbetstagarens agerande. Vi har vidare funnit att kritikrättens gränser inte är glasklara och ny praxis behövs när samhället förändras. En förändring som uppkommit de senaste åren, är sättet att kommunicera på Internet. Sociala medier utgör en stor del av, framförallt unga, människors sociala liv idag. Vad som förr sagts över en kopp kaffe med två, tre vänner, sägs nu som en så kallad statusuppdatering för, emellanåt, två, tre hundra vänner. Det är ännu inte avgjort i praxis hur aktiviteten på sociala medier ska bedömas, när, eller om, kritikrätten överskrids. Vi anser att principerna som tillämpats tidigare, sannolikt inte kommer förändras, men att Arbetsdomstolen bör tydliggöra vad som kommer att gälla.

Syftet med uppsatsen är att utifrån det psykologiska kontraktet och tre hypoteserundersöka dimensioner av relationen mellan chefer och medarbetare och belysaskillnader. Undersökningen bygger på enkätsvar från 81 medarbetare och 18 cheferfrån två organisationer. Vi behandlar i uppsatsen fem dimensioner av relationenmellan chefer och medarbetare, dessa är uppförande, rättvisa, trygghet, förtroendeoch kommunikation. Två av dimensionerna skiljer sig mellan grupperna när vi testarom det finns skillnader beroende på vilket företag en respondent tillhör och endimension skiljer sig när vi undersöker om det finns skillnader i uppfattningenmellan chefer och medarbetare. När vi jämför ett internationellt företag med ettmindre, lokalt, företag får vi resultat som motsäger vårt antagande att skillnaderi uppfattning om relationens dimensioner är större i det internationella företaget.Vi drar slutsatsen att relationens dimensioner inte är beroende av varandra utanpåverkas av olika faktorer. I de fall då parterna har egna intressen påverkasdimensionerna av relationen chef-medarbetare. Då dimensionerna kan kopplas tillpersonliga relationer eller företagskultur är dimensionen påverkad av företaget. / The aim of this thesis is to study the dimensions of the relationship betweenemployer and employee using three hypothesis and the theories concerning thepsychological contract as a starting-point. Our data comprehend survey responsesfrom 81 employees and 18 managers from two organizations. In the thesis we comparethe means of five indexes: behaviour, fairness, security, trust and communication.The means differ statistically significant for behaviour when testing with managershipas a grouping variable and for fairness and trust while testing against whichcompany the respondents belong to. When we compare the mean differences withinthe companies against each other we receive results that contradict our hypothesis.We conclude that the relationship dimensions lack interdependence but are effectedby different aspects. Furthermore, in cases where the parties have own intereststhe dimensions are influenced by the managership. In cases where the dimensionscan associate to a organizational culture or a personal relationship the dimension isinfluenced by the company.

Uppsatsens syfte är identifiera och analysera de förväntningar som medarbetare och chef har på varandra inom den avreglerade apoteksmarknaden och se hur väl dessa förväntningar överensstämmer med varandra. Detta görs med kvalitativa intervjuer.  Studien bygger på tre intervjuer, med två medarbetare och en chef, på ett mindre apotek i stockholmsområdet. Resultatet visar att förväntningarna, på rollerna medarbetare och chef, överlag överrensstämmer väl och även viljan att nå en ömsesidig förståelse mellan parterna är god. Potentiella problem kan uppstå i de områden där båda parterna visserligen har förståelse för varandras förväntningar, men inte äger möjligeheten att uppfylla dem. Studien har identifierat ett antal områden där det finns potential för att brott mot det psykologiska kontraktet kan uppstå. Exempel på detta är den balansgång där chefen dels skall vara en i gruppen och samtidigt skall kunna fatta svåra beslut. Teorin har utgått från Morrison och Robinsons modell om hur brott mot det psykologiska kontraktet utvecklas. Studien berör de delarna i denna modell som hanterar de faktorer som påverkar uppkomsten av kontraktsbrott. / The purpuse of this studie is to identify and analyze the expectations between employee and manager in the deregulated farmaci market and to see how well these expectaions correlate with eachother. This by using  three qualitative interwives with two employees and one manager at a small farmaci store in the Stockholm region. The result shows that the expectation over all correlates well and so does the will to reach a mutual understanding for the other parts needs. The identified difficulties found in this studie lies in the areas where both part are awere of the other parts expectations, but find it difficulties fullfill them. We have identified  a number of areas in witch the potential for developmet of psychological contract breach can occur. An example is the anticipal role of the manager who shall be a part of, as well as being able to make hard decsions over the group. The theory is based on a modell, founded by Morrison and Robinson, about how psychological violations develops. The studie mainly focus on the first parts of the model which concerns the development of the contract breach.

Studiens syfte var att undersöka huruvida arbetsrelaterade identiteter och ambitioner skiljer sig åt beroende på anställningsform, tillsvidareanställning (N = 26) och tidsbegränsad anställning (N = 22). En enkät besvarades av 48 individer, fördelade på fem avdelningar på ett sjukhus i Mellansverige. Respondenterna skattade de arbetsrelaterade identitetsmåtten: organisationsidentitet, professionsidentitet, medarbetaridentitet, identitetsbehov och identitetskonflikt samt ambitionsmåtten: engagemang, framsteg/karriär och konflikt. Resultatet visade att det finns intressanta skillnader i enskilda frågor, exempelvis att tidsbegränsat anställda i högre grad är nöjda med valet av profession än tillsvidareanställda. Samtidigt skulle de tillsvidareanställda förlora vem jag är-känslan mer om de förlorade sitt arbete, än de tidsbegränsat anställda. Utveckling, högre lön och ändrad anställningsform är det som respondenterna mest strävar efter i denna studie. Studien resulterar i slutsatsen att både organisationer och den enskilda individen har behov, gemensamt kan de dra nytta av varandra och tillsammans förverkliga uppställda mål. / The main purpose of this study was to determine whether permanent employees (N=26) and temporary employees (N=22) have different views regarding work-related identities and strivings. A survey was handed out to five different departments at a hospital in Sweden. The participants valued working identity based on: level of organization identity, profession identity, peer identity, need for identity and conflict identity. They also valued personal striving that included: commitment, progress and conflict. The result showed interesting differences in specific questions, e.g. that temporary employees are more satisfied with their choice of profession than permanent employees. Meanwhile the permanent employees would lose their feeling of who I am if they lose their work, more than the temporary employees. Furthermore, this study’s result also shows that personal development, higher wages and a change in their contracts are what the participants mostly strive for. The study results in the conclusion that both organizations and individuals have individual needs and together, they can benefit from each other and implement goals.