Syftet med denna kvalitativa undersökning är att få en djupare förståelse för arbetsförmedlarens arbetssituation. Undersökningen utgår från sex arbetsförmedlares upplevelser av sitt arbete, där vi främst undersökt hur arbetsförmedlaren upplever sin arbetssituation. Till följd av att vi vill få en djupare förståelse för deras arbetssituation, har vi valt att även undersöka vilken betydelse socialt stöd har i deras arbete samt hur rollen som arbetsförmedlare upplevs. Uppsatsen inleds med en kort presentation av Arbetsförmedlingen i syfte om att delge relevant information som har betydelse för vår undersökning. Därefter inleds den teoretiska referensramen, där vi framställer de teorier som hjälpt oss under undersökningen. Eftersom vi vill få en djupare förståelse för arbetsförmedlarens arbetssituation, valde vi att använda oss av semistrukturerade intervjuer. Analysarbetet av intervjuerna resulterade i tre teman: hög arbetsbelastning, gemenskap på arbetsplatsen och rollen som arbetsförmedlare. Resultatet visar att arbetsförmedlarna upplever sin arbetssituation orimlig till följd av att arbetet innehar alldeles för höga arbetskrav i förhållande till deras möjlighet att påverka sin arbetssituation. Det visar sig att socialt stöd har en betydelsefull funktion och att en god relation mellan chef och arbetskollegor kompenserar den orimliga arbetssituationen. Slutligen visar det att rollen som arbetsförmedlare generar många känslor, där rollen som arbetsförmedlare innefattar många olika perspektiv och det blir därmed svårt att finna rätt balansgång. Det framkommer att en arbetsförmedlare ska både vara empatiskt men även rationell, där det blir viktigt att bry sig om andra människor samtidigt som en myndighetsperson ska följa regelverket och inte glömma bort det huvudsakliga uppdraget.

Arbetsförmedlingen har det senaste erhållit mycket kritik från olika aktörer vad gäller att matcha arbetssökande med arbetsgivare. Fallande förtroendesiffror har lett till en reformering inom Arbetsförmedlingen som de valt att kalla för Förnyelseresan. Ett av målen är att bli en mer digitaliserad myndighet. I följande undersökning är syftet att få en djupare förståelse för arbetsförmedlares arbete med matchning, vad kompetensutveckling kan bidra med i matchningsarbetet och hur matchningen har påverkats av Förnyelseresan. Utifrån syftet har tre frågeställningar tagits fram: Hur ser möjligheterna till kompetensutveckling ut för arbetsförmedlare på Arbetsförmedlingen? Hur bidrar arbetsförmedlarnas kompetens inom utbildning, yrken och arbetsmarknad till att matcha den arbetssökande? Hur anser arbetsförmedlaren att matchningen har påverkats av digitaliseringen? En kvalitativ metod har använts och sex intervjuer med arbetsförmedlare som arbetar med matchning har utförts. För att analysera empirin har Dawis, England och Lofqvist Theory of work adjustments, Parsons Trait and factor theory samt Hodkinson och Sparkes begrepp handlingshorisont använts. Utifrån undersökningens resultat kan slutsatser dras om att då arbetsförmedlarna trivs på arbetet bidrar det till att de svarar på situationer i arbetsmiljön, vilket ger möjligheter till kompetensutveckling som i sin tur kan bidra till matchningsarbetet. Fortsättningsvis dras slutsats om att arbetsförmedlares kompetenser inom utbildning, yrken och arbetsmarknad, bidrar till ett nytt lärande för den arbetssökande och får denne till att se fler möjligheter vilket underlättar i matchningsarbetet. Till sist dras slutsatser om att arbetsförmedlarna upplever att digitaliseringen påverkat matchningen genom en minskning av det personliga mötet vilket ställer högre krav på både den arbetssökande och arbetsförmedlaren i arbetet med matchning.

Syftet med uppsatsen är att undersöka arbetsförmedlare som arbetar med ungdomar i ålder 18-24 år i Landskrona stad, hur deras perspektiv är på ungdomarnas möjligheter respektive hinder att få ett arbete, hur de kan öka sysselsättning för ungdomarna och även vilket stöd som finns för ungdomarna och om det möjligen behövs annat. Utifrån detta har tre frågeställningar formulerats: Vilka möjligheter respektive hinder ser arbetsförmedlare för ungdomarna i åldern 18-24 i Landskrona stad att få arbete? Hur arbetar arbetsförmedlare i Landskrona stad för att öka möjligheterna till arbete för arbetslösa ungdomar i åldern 18-24? Vilket stöd utifrån arbetsförmedlarnas perspektiv har ungdomarna i åldern 18-24 och vad saknas möjligen? Tidigare forskning påvisar att socialt nätverk och utbildning är viktigt och att arbetslöshet leder till psykisk ohälsa och utanförskap. Vidare visar en internationell undersökning att svenska ungdomar får stort stöd av svenska myndigheter i jakten på arbete medan en svensk undersökning tar upp att arbetsförmedlare inte förmedlar arbete längre och är likgiltiga inför sitt arbete. Den teoretiska utgångspunkt som uppsatsen använder är Careership en karriärteori med bland annat begrepp som habitus, fält och kapital. Därutöver används Erving Goffmans begrepp stigma för att analysera empirin. Slutsatsen är att ungdomarnas arbetsmöjligheter beror på många variabler som socialt nätverk, arbetsmarknadsåtgärder, den egna viljan till förändring och arbetsförmedlares tid för ungdomarna. Allt detta inverkar till ungdomars framgång på arbetsmarknaden. Med andra ord är det en komplex situation där många saker ska stämma överens för att få rätsida på ungdomsarbetslösheten.

AbstractI vår studie har vi intervjuat arbetsförmedlare som arbetar med etableringssamtal på Arbetsförmedlingen. Syftet med vår studie var att undersöka hur etableringssamtal går till och vilka faktorer påverkar samtalets utgång. Med hjälp av etableringssamtal så skall de nyanlända etablera sig snabbare och denna insats är frivillig. Vi genomförde kvalitativa forskningsintervjuer med åtta arbetsförmedlare som arbetar på etableringskontoret och som utför etableringssamtal. Resultatet analyserades utifrån samtalsmodellen The Skilled Helper av Gerard Egan, Vance Peavys konstruktivistiska vägledningsmodell samt begreppet gap som är taget från Cognitive Information Processing teori. I resultatet kom vi fram till att det förekommer skillnader i arbetsförmedlarnas arbetssätt med etableringssamtal. Det framkom i resultatdelen att det förekommer svårigheter i etableringssamtal, band annat så som språksvårigheter samt att det finns ett behov av utvecklande av etableringsinsatser för att underlätta för de nyanlända.

Denna studie undersöker tre yrkesroller där en studie- och yrkesvägledares kompetens kan appliceras. Dessa yrkesroller är studie- och yrkesvägledare inom skolväsendet, arbetsförmedlare på Arbetsförmedlingen och rekryterare på ett rekryteringsföretag. Studien ämnar undersöka hur förhållningssättet gentemot individen i mötet visar sig i praktiken för de valda yrkesrollerna. Frågeställningarna i studien berör förhållningssätten inom de valda yrkesrollerna och huruvida likheter och skillnader ter sig till mötet. Syftet med denna studie är att undersöka detta och ställa yrkesrollernas förhållningssätt i jämförande perspektiv mot varandra. Den teoretiska ansats som valts för att kunna analysera studiens resultat är aktörs- och strukturperspektivet. Inom dessa två perspektiv används sedan två teorier för att tydliggöra och särskilja grundantagandena i perspektiven. Matchningsteorin appliceras för att kunna påvisa ett strukturperspektiv medan teorin kring samtalsmetod används för att påvisa ett aktörsperspektiv. En kvalitativ metod har valts för att samla in empiriskt material och för att uppnå syftet och kunna besvara studiens frågeställningar har två studie- och yrkesvägledare, två arbetsförmedlare och två rekryterare intervjuats. Resultatet i studien visar på att de olika förhållningssätten i mötet med individen kan präglas av både aktörs- och strukturperspektiv i praktiken, dock i olika omfattningar. Resultatet visar även att de olika yrkesrollernas arbetsbeskrivningar utifrån teori skiljer sig till viss del från praktiken.

The main purpose of this study is to examine why the process out to the Swedish labour market is unequal between men and women through the Swedish Public Employment Service. It has appeared through a pilot study that job-seeking men get more support in their efforts to break their unemployment to a greater extent than job-seeking women. This opposes the Swedish Public Employment Service’s aspirations of an equal labour market between men and women which can be identified as a discrepancy. This discrepancy is the starting point of this study, which aims to investigate experiences from employment officers about why this is the case. Previous studies have given us an insight in potential explanations, but not directly through Swedish employment officers who work in close contact with the job-seekers. Therefore the questions that have been raised are firstly about what problems employment officers encounter in their efforts to give equal support to men and women and secondly if there are any overall differences between job-seeking men and women and how we can understand them. The theoretical framework for this study consists of the theory of Glass Ceiling and Lipsky's theory of Street-level Bureaucrats.   In order to study the experiences about inequality in the process of job-seekers to the labour market, the method consists of semi-structured interviews with eight employment officers. The results from the interviews showed that employment officers encounter different conditions that do limit their influence in their pursuit of equality between men and women in their job-seeking. Furthermore, employment officers believe that women encounter certain obstacles and difficulties, which does not restrict men in the same way.

<p>Syftet med studien var att studera de föreställningar några medborgare hade om Arbetsförmedlingens tjänster och arbetsförmedlarnas kompetens, samt vilka känslor Arbetsförmedlingens logga frambringar hos medborgare. Intresse att studera människors föreställningar om Arbetsförmedlingen väcktes då Arbetsförmedlingen är ett välkänt varumärke som människor har en åsikt om. En kvalitativ intervjustudie genomfördes med åtta medborgare i Stockholm. Resultatet visar att endast en respondent inte kände till vilka tjänster Arbetsförmedlingen erbjuder. Övriga sju respondenter nämnde utbildningar, personligt stöd, rekryteringsträffar och utbetalning av arbetslöshetsförsäkring. Sex respondenter kände till att arbetsförmedlares kompetens bland annat utgörs av utbildningar som socionom, yrkesvägledare eller andra samhällsvetenskapliga utbildningar, medan två inte visste. Respondenterna förknippar överlag Arbetsförmedlingens logga med negativa benämningar. Slutsatsen är att respondenternas kännedom om Arbetsförmedlingens tjänster och arbetsförmedlarnas kompetens varierade beroende på om man hade egen erfarenhet av Arbetsförmedlingen och på hur aktuellt ämnet är för dem. Men även andras föreställningar och egna förutfattade meningar påverkar människornas föreställningar om Arbetsförmedlingen</p> / <p> </p><p>The purpose of the study was to examine the attitudes some citizens had about Arbetsförmedlingen services and the work agents competence, and also the feelings Arbetsförmedlingens log brings to citizens. Interest to study people's perceptions of Arbetsförmedlingen was raised since Arbetsförmedlingen is a well-known brand that people have an opinion on. Eight citizens in Stockholm participated in a qualitative interview study. The results show that only one respondent was not aware of what services Arbetsförmedlingen offer. The other seven respondents mentioned training, personal support, recruitment, meetings and payment of unemployment insurance. Six respondents knew that work agents competence consists of education in social work and as professional counselors or other social science courses, while two did not know. Respondents generally associates Arbetsförmedlingens log with negative names. The conclusion is that respondents' knowledge of Arbetsförmedlingens services and the work agents´ working skills varied depending on whether the respondents had personal experience of Arbetsförmedlingen and how current the subject is for them. But also others attitudes and preconceptions affect people's perceptions of Arbetsförmedlingen.</p>

Vår sociologiska studie är baserad på intervjuer och en enkätundersökning. Vårt syfte är att öka allmänhetens förståelse för arbetsförmedlares yrkessituation. Vi intervjuade både arbetsförmedlare och arbetssökande med utgångspunkt att undersöka hur relationen dem emellan påverkas av lagar och regler. Vi har använt oss av kvalitativ metod då det är en förutsättning för att besvara vår problemformulering. Vi har även ett kvantitativt inslag i form av enkäter för att få bredd och generaliserbarhet.   Vi har analyserat vårt resultat utifrån sociologiska teorier. Vårt resultat, som presenteras i analysen, visar att de flesta arbetsförmedlare känner sig begränsade på grund av det strikta regelverket då de inte kan göra allt de skulle önska för sin kund. Den största begränsningen upplevs dock vara tidsbrist, vilket vi kopplar tillbaka till hur lagarna styr verksamheten. Även allmänhetens negativa syn kopplar vi tillbaka till de lagar och regler som omgärdar Arbetsförmedlingens verksamhet. / Our sociological study is based on interviews and a questionnaire survey. Our aim is to increase public understanding of employment counselor’s situation. We interviewed both employment counselor and unemployed people to explore how the relationship is influenced by laws and regulations. We have used a qualitative method because it is a prerequisite for answering our problem formulation. We also have a quantitative element in the form of surveys to get width and generalizability.   We have analyzed our results based on sociological theories. Our result, which we present in the analysis, shows that most employment counselor feel limited because of the strict rules that prohibit them to do everything they wish for their customers. The main limitation however, is perceived to be the lack of time, which we link back to the laws governing the organization. The public’s negative view we also connect back to the laws and regulations surrounding the employment service organization.

Syftet med studien var att studera de föreställningar några medborgare hade om Arbetsförmedlingens tjänster och arbetsförmedlarnas kompetens, samt vilka känslor Arbetsförmedlingens logga frambringar hos medborgare. Intresse att studera människors föreställningar om Arbetsförmedlingen väcktes då Arbetsförmedlingen är ett välkänt varumärke som människor har en åsikt om. En kvalitativ intervjustudie genomfördes med åtta medborgare i Stockholm. Resultatet visar att endast en respondent inte kände till vilka tjänster Arbetsförmedlingen erbjuder. Övriga sju respondenter nämnde utbildningar, personligt stöd, rekryteringsträffar och utbetalning av arbetslöshetsförsäkring. Sex respondenter kände till att arbetsförmedlares kompetens bland annat utgörs av utbildningar som socionom, yrkesvägledare eller andra samhällsvetenskapliga utbildningar, medan två inte visste. Respondenterna förknippar överlag Arbetsförmedlingens logga med negativa benämningar. Slutsatsen är att respondenternas kännedom om Arbetsförmedlingens tjänster och arbetsförmedlarnas kompetens varierade beroende på om man hade egen erfarenhet av Arbetsförmedlingen och på hur aktuellt ämnet är för dem. Men även andras föreställningar och egna förutfattade meningar påverkar människornas föreställningar om Arbetsförmedlingen / The purpose of the study was to examine the attitudes some citizens had about Arbetsförmedlingen services and the work agents competence, and also the feelings Arbetsförmedlingens log brings to citizens. Interest to study people's perceptions of Arbetsförmedlingen was raised since Arbetsförmedlingen is a well-known brand that people have an opinion on. Eight citizens in Stockholm participated in a qualitative interview study. The results show that only one respondent was not aware of what services Arbetsförmedlingen offer. The other seven respondents mentioned training, personal support, recruitment, meetings and payment of unemployment insurance. Six respondents knew that work agents competence consists of education in social work and as professional counselors or other social science courses, while two did not know. Respondents generally associates Arbetsförmedlingens log with negative names. The conclusion is that respondents' knowledge of Arbetsförmedlingens services and the work agents´ working skills varied depending on whether the respondents had personal experience of Arbetsförmedlingen and how current the subject is for them. But also others attitudes and preconceptions affect people's perceptions of Arbetsförmedlingen.

This is a study about employment officers at the Swedish public employment service. The aim of this study was to examine how they understand and use their discretion in their daily work. We used a qualitative method and the data was gathered by semi-structured interviews with eight employment officers working at the same office in a small town in Sweden. Lipskys theory about street-level bureaucracy and Lazarus description of coping theory are applied to analyze the empirical data. The work for the Swedish employment officers have changed over the last years with an increasing focus on control and administration. The results from the study show that the employment officers considered that they have a freedom of action in their daily work about planning their meetings, but all of them thinks that the administration, and the fact that they have to handle too many unemployed means that they are lack of time, what leads to a negative impact on their discretion. All of the interviewed subjects indicated that the Swedish public employment service has a top-down organization. We found that the informants used a unified strategy to cope dilemmas by referring to the existing laws, both when they handled disgruntled unemployed and even as a way to cope their own liable situations. They could interpret the laws in different ways and they took help from the colleagues at the local office to decide how to interpret the laws. Even if dilemma was common in their work with the unemployed, they considered that their mission to control was mainly positive. The main reasons, to how the employment officers margin for manoeuvre are limited, appears to be the laws, the regulations and the available efforts for the unemployed.