<p>Syftet med denna studie är att utifrån Karaseks och Theorells krav- kontroll och stödmodell undersöka vilken form av psykosocialt arbete som kontaktmannaskapet i särskilda boenden utgör för omvårdnadspersonalen. Ytterligare ett syfte är att undersöka om handledning har någon inverkan på hur omvårdnadspersonalen skattat krav, kontroll och socialt stöd i samband med kontaktmannaskapet. Undersökningen har genomförts med kvantitativ metod i form av enkätfrågor, ställda till omvårdnadspersonal som arbetar som kontaktmän i särskilda boenden.</p><p>Totalt har 61 kontaktmän från tre särskilda boenden i Stockholmsområdet deltagit i undersökningen, och av dem har 54 kontaktmän svarat på enkätens samtliga 30 frågor. Studien visar att den psykosociala arbetsformen för kontaktmannaskapet i undersökningsenheterna skattades vara ett lågstressarbete, vilket innebär att kraven ansågs vara låga och kontrollen hög. Handledningen har inte visats ha någon större inverkan på hur omvårdnadspersonalen skattade krav, kontroll och socialt stöd i samband med kontaktmannaskapet. Kontaktmannaskapet i äldreomsorgen har i tidigare studier visat sig vara vagt och otydligt utformat. Detta har inte bekräftats i denna studie då kontaktmannaskapet för de tre undersökningsenheterna övervägande uppfattades vara klart och tydligt formulerat.</p>

<p>Syftet med detta alternativa arbete var att ta fram en arbetsform inom textilslöjden som stimulerar alla elever utifrån var och ens förutsättningar till att utvecklas i sin slöjdprocess. Arbetet består av två delar, en alternativ del som innefattar vår arbetsform utvecklad till en elevuppgift. Den skriftliga delen behandlar vägen till vår arbetsform, vad eleverna och lärarna gav för respons samt vårt resonemang kring resultatet. Frågeställningarna har varit: Vilka faktorer påverkar planeringen av en arbetsform? Hur påverkar vår processinriktade arbetsform elevens intresse för att utvecklas i sin slöjdprocess? Vad är en lärorik arbetsform enligt eleverna? Studien har utförts genom att göra en analys av tidigare beprövade arbetsmetoder som används i skolorna idag samt av relevant litteratur. För att utvärdera vår alternativa arbetsform gjorde vi en fältstudie på två elevgrupper i år nio. Vi använde oss av olika kvalitativa arbetsmetoder i form av deltagande observation av elevgrupperna, informella samtal och gruppdiskussioner med eleverna, samt semikvalitativa intervjuer med de ordinarie lärarna. Den kvalitativa studien visade till stor del på samstämmighet mellan eleverna vad som var bra samt vad som borde förändras för att det skulle bli en givande arbetsform. Observationer och lärarintervjuer lyfter fram liknande punkter kring tid- och arbetsramar men visar ändå att elevens och lärarens syn på en lärorik arbetsform skiljer sig åt en aning. En av slutreflektionerna är att vi som lärare bör lägga stor vikt på att lära känna de olika individerna i elevgruppen, det kan vara avgörande vid planering av kommande uppgifter för att man som lärare ska kunna handleda och utmana eleven till att utvecklas. Detta anser vi kan ha påverkat vårt slutresultat eftersom vi inte kände eleverna i fråga.</p>

Syftet med detta alternativa arbete var att ta fram en arbetsform inom textilslöjden som stimulerar alla elever utifrån var och ens förutsättningar till att utvecklas i sin slöjdprocess. Arbetet består av två delar, en alternativ del som innefattar vår arbetsform utvecklad till en elevuppgift. Den skriftliga delen behandlar vägen till vår arbetsform, vad eleverna och lärarna gav för respons samt vårt resonemang kring resultatet. Frågeställningarna har varit: Vilka faktorer påverkar planeringen av en arbetsform? Hur påverkar vår processinriktade arbetsform elevens intresse för att utvecklas i sin slöjdprocess? Vad är en lärorik arbetsform enligt eleverna? Studien har utförts genom att göra en analys av tidigare beprövade arbetsmetoder som används i skolorna idag samt av relevant litteratur. För att utvärdera vår alternativa arbetsform gjorde vi en fältstudie på två elevgrupper i år nio. Vi använde oss av olika kvalitativa arbetsmetoder i form av deltagande observation av elevgrupperna, informella samtal och gruppdiskussioner med eleverna, samt semikvalitativa intervjuer med de ordinarie lärarna. Den kvalitativa studien visade till stor del på samstämmighet mellan eleverna vad som var bra samt vad som borde förändras för att det skulle bli en givande arbetsform. Observationer och lärarintervjuer lyfter fram liknande punkter kring tid- och arbetsramar men visar ändå att elevens och lärarens syn på en lärorik arbetsform skiljer sig åt en aning. En av slutreflektionerna är att vi som lärare bör lägga stor vikt på att lära känna de olika individerna i elevgruppen, det kan vara avgörande vid planering av kommande uppgifter för att man som lärare ska kunna handleda och utmana eleven till att utvecklas. Detta anser vi kan ha påverkat vårt slutresultat eftersom vi inte kände eleverna i fråga.

Varierad matematikundervisning förespråkas i nationella styrdokument vilka skolor och pedagoger väntas följa. De mål och riktlinjer som finns uppsatta ska nås med hjälp av varierade arbetsmetoder och arbetsformer. Skolors och pedagogers tillvägagångssätt för att nå dit är dock tolkningsbara och därför intressanta att undersöka vilket också är studiens syfte. För att ta del av pedagogers uppfattning kring varierad matematikundervisning med dess tillhörande arbetsmetoder och arbetsformer har jag undersökt tillämpning, omfattning, påverkansfaktorer samt sökt likheter och skillnader mellan skolorna. Detta möjliggjordes genom att jag genomförde halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med sex pedagoger som undervisar i någon av årskurserna 4-6 på en kommunal samt en privat skola. Resultatet visar att pedagogerna har en någorlunda samstämmig syn kring varierad matematikundervisning samt de arbetsmetoder och arbetsformer som följer. Tydligt blir att arbete i lärobok och praktisk matematik såsom laborationer, vardagsanknuten matematik samt diskussioner ställs mot varandra likaså enskilt arbete och grupparbete. Färdighetsträning, förståelse och att undervisningen ska tilltala samtliga elever är viktiga aspekter inom matematikundervisningen. De flesta pedagoger i studien bedriver merparten av sin matematikundervisning genom arbete i läroboken men anser att det är mer vanligt att arbete sker i olika gruppkonstellationer än enskilt. Enligt pedagogerna är det kompetens, elevgruppen, tid och skolmiljön som påverkar valet av arbetsmetod och arbetsform. I resultatet finns stora likheter med tidigare forskning och resultatet kan även kopplas ihop med teoretiska perspektiv såsom Gardners teori om multipla intelligenser, det sociokulturella perspektivet och behaviorismen. De skillnader som råder är inte beroende av skolform, snarare pedagogernas olika förutsättningar såsom intresse för matematik, matematikdidaktisk kompetens och yrkeserfarenhet.

Syftet med denna studie är att utifrån Karaseks och Theorells krav- kontroll och stödmodell undersöka vilken form av psykosocialt arbete som kontaktmannaskapet i särskilda boenden utgör för omvårdnadspersonalen. Ytterligare ett syfte är att undersöka om handledning har någon inverkan på hur omvårdnadspersonalen skattat krav, kontroll och socialt stöd i samband med kontaktmannaskapet. Undersökningen har genomförts med kvantitativ metod i form av enkätfrågor, ställda till omvårdnadspersonal som arbetar som kontaktmän i särskilda boenden. Totalt har 61 kontaktmän från tre särskilda boenden i Stockholmsområdet deltagit i undersökningen, och av dem har 54 kontaktmän svarat på enkätens samtliga 30 frågor. Studien visar att den psykosociala arbetsformen för kontaktmannaskapet i undersökningsenheterna skattades vara ett lågstressarbete, vilket innebär att kraven ansågs vara låga och kontrollen hög. Handledningen har inte visats ha någon större inverkan på hur omvårdnadspersonalen skattade krav, kontroll och socialt stöd i samband med kontaktmannaskapet. Kontaktmannaskapet i äldreomsorgen har i tidigare studier visat sig vara vagt och otydligt utformat. Detta har inte bekräftats i denna studie då kontaktmannaskapet för de tre undersökningsenheterna övervägande uppfattades vara klart och tydligt formulerat.

Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka vilken av ledarskapsstilarna transformativt, transaktionellt och laissez-faire som bäst predicerar arbetstillfredsställelse bland medarbetare vid flexibla arbetsformer. Data insamlades med hjälp av en enkät. Enkäten bestod av fyra bakgrundsfrågor, 20 påståenden som mätte medarbetarnas arbetstillfredsställelse och 27 påståenden som mätte medarbetarnas upplevelse av deras närmsta chef. Påståendena baserades på mätinstrumenten Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ) och Multifactor Leadership Questionnaire (MLQ). Resultatet påvisade att den transformativa ledarskapsstilen korrelerade signifikant positivt med arbetstillfredsställelse. Laissez-faire korrelerade signifikant negativt med arbetstillfredsställelse. Dock, var det endast den transformativa ledarskapsstilen som var en signifikant prediktor av arbetstillfredsställelse. Den transaktionella ledarskapsstilen uppvisade ingen signifikant korrelation med arbetstillfredsställelse. Slutsatsen som kan dras utifrån denna studie tyder på att den transformativa ledarskapsstilen är lämplig att utöva för att uppnå arbetstillfredsställelse bland medarbetare vid flexibla arbetsformer.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur lärare anpassar undervisningen i engelska i årskurs 4 till 6 hos elever med olika förutsättningar och behov, samt att diskutera hur dessa anpassningar kan bidra till utvecklingen av kunskaper och färdigheter i det engelska språket. Lärarens metoder för att anpassa engelska språkundervisningen undersökts utifrån de här två frågeställningarna: Hur planerar de deltagande lärarna anpassningar av undervisningen efter elevernas behov? Och vilka effekter ser deltagarna att olika anpassningar får för eleverna? Teorin som används är det sociokulturell teori. Metoden är intervjustudie och tematisk analys är analysmetod. Sju engelsklärare intervjuas och deras tankar och erfarenheter sparats som empiriska material vilka analyseras utifrån sociokulturell teori och diskuteras utifrån tidigare forskning. Resultat visar att det måste göras anpassningar för alla ska utvecklas och lyckas. Läraren använder olika metoder för att göra anpassning genom att tillämpa några undervisningsformer. Grupparbete och förenkla uppgifter är de mest tillämpade. Dessa arbetssätten ger eleverna möjligheter att engagera, samspela och delta utifrån deras kunskaper. Dessutom att alla läraren håller med att varierat material kan underlätta elevernas anpassning i undervisningen. Detta kan bidra till att eleverna har möjlighet att få kunskaper på ett sätt som passar elevens inlärningsstil. En annan undervisningsmetod a som används i denna studie är differentiering. Detta innebär att anpassa uppgifter och aktiviteter, inte eleverna.     I denna studie har vi försökt belysa alla aspekter kring att anpassa undervisningen till elever som behöver det utifrån inlärningsteori, pedagogers erfarenheter och tidigare forskning. På detta vis att vi kan bidra till att ge bra, målmedvetna och konstruktiva arbetsformer som bidrar till språkutveckling i engelska för elever i alla skolor.

Organizational culture is a phenomenon that characterizes many organizations. The culture reflects the norms, values, and language that organizations use. This information is compiled by the members and passed on in the case of new employment. Projects are the modern way of working in organizations in contemporary society. It is an effective and competence-developing method. By gathering professions from different organizations during an appointed period of time, leads to different professional organizations collaborating with each other. Cultural differences can then emerge, the question is whether a common culture is formed among the participating organizations and if so, how does the cultural aspect affect the collaborative work between authorities? The study is based on six qualitative semi-structured interviews and an evaluation made by The Iceland Project. The collected material has been analysed using a qualitative content analysis. The result is twofold. In some perspectives, the authorities have created a common culture, however aspects have also been discovered that indicate that they cannot adopt a common culture. The impact of the organizational culture on the collaborative work in the project has been considerably small. There have been situations where the organizations have had different cultures that created various cultural clashes, but it has never been an obstacle. Good communication has solved substantial parts of issues that have emerged during the process. The project has created a willingness in the involved authorities to continue to collaborate with each other, as collaboration is of great importance to society.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på vad läraren bör ta hänsyn till vid planering av matematikundervisningen, med fokus på arbetsformerna undervisning i helklass och individuellt arbete, för att förbättra inlärningseffekterna hos eleverna på det svenska högstadiet, vilket undersöks med en text/dokumentstudie. Sedan 1990-talet har det blivit mer och mer fokus på individuellt arbete (med lärobok) i matematikundervisning på det svenska högstadiet med lärare som fungerar som handledare. Samtidigt visar internationella studier som PISA och TIMSS att elevernas matematikkunskaper på högstadiet har försämrats till en genomsnittlig nivå (eller under) sedan dess vilket innebär att den svenska skolan måste agera. Undersökningen i denna uppsats visar att arbetsformerna undervisning i helklass och individuellt arbete borde genomföras på rätt sätt, att mer undervisning i helklass – utfört på rätt sätt – och mindre individuellt arbete, i synnerhet på det sätt som det ofta utförts i Sverige, borde användas, att varken undervisning i helklass eller individuellt arbete som enda arbetsform är tillräcklig för inlärningen och att arbetsformerna borde varieras beroende på det matematiska området som ska läras eller på den förmåga som ska utvecklas samt klassammansättningen. Läraren borde utveckla planeringsstrategier i två dimensioner. För det första bör läraren planera i klassdimensionen (innehållet / förmågan och klassen som helhet i fokus). Utförandet av arbetsformerna måste sedan noggrant planeras så att, om möjligt, arbetsformernas möjligheter utnyttjas och hinder undviks. För det andra bör läraren sedan planera i den individuella dimensionen (den enstaka eleven i fokus) genom variation inom arbetsformen eller genom att erbjuda olika arbetsformer parallellt utifrån elevernas förutsättningar, intressen och behov samt inlärningsstilar.

Syftet med vårt arbete var att få kunskap om hur vi på bästa sätt skulle kunna underlätta andraspråkselevernas lärande i matematik. Metoden som användes för undersökningen var kvalitativ intervju. Fyra lärare med erfarenhet av att undervisa andraspråkselever intervjuades på två olika skolor, gymnasiet och grundskolans senare år. Lärarna använder sig mer eller mindre av ett varierande arbetssätt. Två lärare använder sig i till stor del av enskild räkning vilket enligt forskningen inte gynnar andraspråkselevers lärande. Alla lärare lät andraspråkseleverna använda algoritmer de lärt sig från hemlandet. Vi har fått idéer av några lärare i hur man ökar kommunikation, tar tillvara och utvecklar andraspråkselevers matematiska kunskap men i jämförelse med vad forskare inom ämnet säger kan man göra mycket mer. / The purpose of our work was to gain knowledge about how to make it easier for students with Swedish as their second language to learn maths. The method we used for our examination was qualitative interview. Four teachers with experience of teaching such students were interviewed in two different schools, one high school and one secondary school. The teachers use more or less varying methods. Two teachers use mainly individual counting, which, according to the research, does not favour these students´ learning. All teachers let students with Swedish as their second language use algorithms, which they had learnt in their home-countries. We have gained ideas from some teachers about how one can increase communication, take advantage of and develop these students´ mathematical knowledge, but in comparison to what researchers within the subject say, one could do much more.