No description available.

Tidigare forskning har visat att barn med typisk utveckling går från en visuell strategi till en fonologisk. Huruvida denna utveckling sker hos personer med utvecklingsstörning är oklart. De flesta forskare är överens om att dessa personer har en nedsättning i den fonologiska loopen. Om denna nedsättning beror på strukturella avvikelser eller utvecklingsförsening är forskarna inte eniga om. Det är även oklart var en eventuell strukturnedsättning skulle sitta. Studiens syfte var att undersöka om ungdomar med utvecklingsstörning använder sig av en fonologisk strategi, styrd av den fonologiska loopen, vid visuellt presenterat arbetsminnestest. Ordlängdseffekten, spann på bilder, ordproduktionshastighet samt korrelationen mellan de två sistnämnda undersöktes. Resultaten jämfördes mot en mental kontrollgrupp matchad i mental ålder. Ingen av grupperna uppvisade någon ordlängdseffekt på arbetsminnets kapacitetsnivå (spannivå) men den mental åldersmatchade gruppen uppvisade detta på spannivå plus en enhet.  Båda grupperna visade en positiv korrelation mellan spann och ordproduktionshastighet. Det går att diskutera hurvida testning har skett av ordproduktionshastighet eller benämningshastighet. Det är därför svårt att dra slutsatser utifrån resultaten men de skulle kunna tyda på att ungdomarna med utvecklingsstörning använder sig av en annan minnesstrategi än barnen med typisk utveckling. Möjligtvis använder sig ungdomarna med utvecklingsstörning av en fonologisk strategi men spekultioner om eventuell koppling till långtidsminnet eller användning av en visuell strategi tas upp. En förklaring till att de använder sig av en annan strategi skulle kunna vara att de faktiskt har en strukturell nedsättning i någon del av den fonologiska loopen. / Previous research has found that children with typical development begin with a visual memory strategy and then develop a phonological strategy. Whether this development takes place in individuals with intellectual disabilities is unclear. Most researchers agree that they seem to have a deficiency in the phonological loop. Researchers disagree whether the deficiency is caused by a structural deviation or a developmental delay. What is also unclear is where a possible structural deviation would be located. The purpose of this study was to investigate if adolescents with intellectual disabilities use a phonological memory strategy, controlled by the phonological loop, at a visually presented memory span test. Word length effect, span level on pictures, speech rate and the correlation between the latter two was investigated. The results were compared to a control group, matched for mental age. None of the groups showed any word length effect at their working memory capacity level but the control group showed a word length effect at capacity level plus one unit. Both of the groups showed a positive correlation between speech rate and span. It can be discussed whether speech rate or naming speed is tested. Owing to that it is difficult to draw any conclusions from the results. Regardless of what we have tested the results could indicate that the adolescents with intellectual disability use a different memory strategy than the children with typical development. One possible conclusion is that the adolescents with intellectual disability apply a phonological memory strategy but speculations about the use of long-term memory and a visual strategy are also discussed. One explanation could be that adolescents with intellectual disability have a structural deficiency in the phonological loop.

Människor har olika förutsättningar för att hitta i sin köksmiljö beroende på vilket hälsotillstånd som ligger till grund för den enskilde individen. Det finns personer som har ett försämrat arbetsminne på grund av att de fått diagnosen lindrig Alzheimers sjukdom. Idag ger många köksluckor ingen information om innehållet, och i varje enskild individs kök finns det olika objekt beroende på vad som används. Denna studie handlar om att hitta olika former av åtgärder i köksmiljöer för att lättare kunna hitta, det finns en förhoppning av att problemen med att inte hitta kan minska. Att använda datainsamlingstekniker som litteratur, intervjuer, workshop och fokusgrupp ska det gå att få reda på vilka åtgärder som kan fungera. Resultaten visar på att det finns problem, och dessa är tänkt att lösa med olika åtgärdsförslag. De förslag som framkommit som kognitiva stöd är bland annat, öppna planlösningar, individuella bilder och transparanta luckor.

The present thesis belongs to the research area disability research and deal with specific aspects of cognition in individuals with Usher syndrome type 1 and 2. The subject has been investigated and is discussed within an interdisciplinary framework, though the theories applied and described are derived from the area of cognitive psychology. Usher syndrome is a rare genetic condition causing a combination of visual and hearing impairment: deafblindness. There is a congenital hearing loss that is profound in type 1 and moderate to severe in type 2. During mid-childhood symptoms of visual impairment, e.g. light sensitivity, emerge and a progressive loss of visual field follows as a result of the genetically caused eye disease Retinitis Pigmentosa. The syndrome has previously been well described with respect to the genetical and medical aspects, but there has been very little research with a cognitive perspective on the population. Studies 1 and 2 in the present thesis focused on children with Usher syndrome type 1 with cochlear implants and investigated phonological skills, lexical access, working memory and reading skill in the group. Studies 3 & 4 investigated the same cognitive abilities and theory of mind in adults with Usher syndrome type 2. In study 4 the performance on theory of mind in the adults with Usher syndrome type 2 was also compared to that of another group with genetically caused deafblindness: individuals with Alström syndrome. The results were that both the children and adults with Usher syndrome had significantly poorer phonological processing than the control groups with normal hearing. There was a large variation on performance on lexical access, especially in the group of children, however several individuals performed at the same level as the control group. Reading skill was found to be at level with the control groups’. There was also great variation in performance on ToM, however the majority of individuals performed similar to the control group with normal hearing and vision. The present project has resulted in some new knowledge on cognitive performance in  individuals with Usher syndrome type 1 and type 2. Performance in the participants with Usher syndrome can to a large extent can be understood by application of the models developed in previous research on populations with hearing impairment or deafness for understanding the impact of hearing with a hearing aid or cochlear implant. However, individuals with Usher syndrome experience additional difficulties in accessing information due to the progressive visual loss and the impact this has on performance is still largely unknown. Hence, the present project would recommend that interventions and support would be designed specifically to each individuals’ needs, with consideration of both the visual impairment and the hearing impairment. / Föreliggande avhandling tillhör ämnet handikappvetenskap och beskriver specifika kognitiva förmågor hos personer med Ushers syndrom typ 1 och 2. Avhandlingens ämne har undersökts utifrån ett tvärvetenskapligt perspektiv, även om de teorier som tillämpas och beskrivs huvudsakligen härrör inom området kognitiv psykologi. Ushers syndrom är en ovanlig genetisk åkomma som leder till kombinationen av syn- och hörselnedsättning: dövblindhet. Individer med typ 1 av syndromet har medfödd dövhet medan individer med typ 2 har en medfödd måttlig till grav hörselnedsättning. Någon gång i åldrarna 6-10 år börjar de första symptomen, till exempel nedsatt mörkerseende, på den genetiskt betingade progressiva synnedsättningen Retinitis Pigmentosa att framträda. Syndromet är väl beskrivet i forskningen med avseende på genetiska och medicinska aspekter, men det finns extremt lite tidigare forskning med kognitivt perspektiv om populationen. Studierna 1 och 2 i föreliggande avhandling fokuserade på barn med Ushers syndrom typ 1 och cochleaimplantat. Dessa studier undersökte fonologisk förmåga, lexikal access, arbetsminne och läsning i gruppen. Studie 3 undersökte samma kognitiva förmågor hos vuxna med typ 2 av syndromet. I studie 4 undersöktes även den sammansatta förmågan Theory of Mind hos de vuxna med typ 2 och deras prestation jämfördes både mot en kontroll grupp med normal hörsel och syn och en kontrollgrupp med annan typ av dövblindhet; Alström syndrom. Resultaten visade att både barnen och de vuxna med Ushers syndrom hade signifikant sämre fonologisk förmåga än kontrollgruppen med normal hörsel. Nivån på prestation varierade stort inom grupperna, särskilt mellan barnen med typ 1, och flera av individerna (barn och vuxna) presterade trots hörselnedsättningen på samma nivå som de normalhörande. Läsfärdigheten befanns vara i nivå med kontrollgrupperna. I den vuxna gruppen var det stor variation i prestation även på Theory of Mind, men de flesta av individerna presterade liknande som kontrollgruppen med normal hörsel och syn. Föreliggande projekt har resulterat i lite mer kunskap om kognitiva färdigheter hos individer med Ushers syndrom typ 1 och 2. De resultat som individerna med Ushers syndrome presterade kan till stor del förstås och tolkas genom tillämpning av teorier och modeller utvecklade för att den inverkan på kognitiva förmågor det har att ha nedsatt hörsel och höra med hjälp av hörselapparat eller cochleaimplantat. Dock tyder fynden i detta projekt även på att individer med Ushers syndrom på grund av den allvarliga synnedsättningen har ytterligare svårigheter att få tillgodogöra sig information, men i vilken utsträckning och på vilket sätt är ännu inte beskrivet. Utifrån fynden i föreliggande studie blev rekommendation att interventioner och stöd till personer med Ushers syndrom utformas specifikt till varje individ, med hänsyn taget både till hens grad av synnedsättning och hörselnedsättning.

Avhandlingens övergripande syfte var att undersöka ansiktsigenkänning för personer med och utan utvecklingsstörning. Tre specifika forskningsfrågor undersöktes: 1. Hur ser interaktionen ut mellan familjaritet med ansikten och familjaritet med miljöer när det gäller bildigenkänning för personer med utvecklingsstörning? 2. Kan någon av de 2 teoretiska ansatserna till förklaring av falska minnen (sammanblandning av olika minnen), bindingsansatsen och dubbelprocessansatsen, förklara prestationen för både personer med och utan utvecklingsstörning? 3. Hur förhåller sig arbetsminnesförmåga till prestation i studier av falska minnen? Resultaten i de 4 artiklarna som ingår i avhandlingen gav svar på frågorna: 1. Interaktionen mellan familjaritet med personer och miljöer kan förklaras med förhållandet mellan personen och miljön, som antingen kan vara frånvarande, närvarande eller osannolikt. Dessa semantiska relationer bestämmer prestationen och en ”lat” semantisk strategi föreslogs. 2. Beroende på uppgiftens svårighetsgrad framkom olika interaktionsmönster mellan grupp och typ av igenkänningsbild, och då särskilt olika antal sammanblandade bilder. Dessa mönster kunde inte förklaras av någon av de 2 teoretisk ansatserna. Därför föreslås ett nytt sätt att tolka resultaten som inkluderar arbetsminne. 3. Hög arbetsminneskapacitet gav 2 effekter: för det första, igenkänning av fler ansiktsdelar, och för det andra, igenkänning av fler ansiktskonfigurationer. Vid höga arbetsminneskrav så används den första effekten mer på bekostnad av den andra. Det visade sig också att prestationen för personer med utvecklingsstörning på uppgifter med låga arbetsminneskrav liknade prestationen för åldermatchade kontrollpersoner utan utvecklingsstörning på uppgifter med höga arbetsminneskrav. Detta indikerar att utvecklingsstörning kan ”simuleras” genom högre arbetsminneskrav, åtminstone på denna typ av igenkänningsuppgifter. Resultatens implikationer för vittnespsykologi och användandet av fotografier som kognitivt stöd diskuteras. / The general purpose of this thesis was to investigate face recognition for persons with or without learning disability. Three specific research questions were investigated: 1. How does familiarity of faces interact with familiarity of environments in pictures for persons with learning disability? 2. Which, if any, of the 2 theoretical approaches to memory conjunction errors, the binding approach and the dual-processing approach, can explain performance for both persons with and without learning disability? 3. How does working memory relate to performance in memory conjunction error studies? The results of the 4 papers included in this thesis provided answers to the questions: 1. A person by environment interaction was found and was explained by an absent, present or implausible association between the person and the environment in the picture. These semantic relations determined performance and a “lazy” semantic strategy was suggested. 2. Different group by recognition type interaction patterns, and specifically different amounts of conjunction errors, were found for different degrees of task difficulty. These patterns could neither be explained by the dual processing approach nor the binding approach. Hence, a new frame of interpretation which included working memory was suggested. 3. High working memory capacity was associated with 2 effects: firstly, recognition of more facial features and, secondly, recognition of more facial configurations. At high working memory demands, participants relied on the first effect to a higher degree, at the expense of the other. It was also found that, in a task with low working memory demands, the performance for persons with learning disability was similar to the performance of age-matched controls with higher working memory demands in the task. This indicates that learning disability, at least in this type of recognition task, can be “simulated” by higher working memory demands in a population without learning disability. This finding is discussed in relation to witness psychology and the use of photographs as cognitive assistance.

Bakgrund: Då barn möts av en kognitiv utmaning talar de ofta högt med sig själva. Detta är en vanlig strategi hos barn i femårsåldern och kallas privat tal (private speech) vilket gradvis, i takt med att barnen åldras, utvecklas till en tyst form kallat inre tal. Inre tal är centralt i flera kognitiva uppgifter bland annat planering och problemlösning och är även involverat i arbetsminnet, främst i den fonologiska loopen. Det finns en begränsning i arbetsminnets kapacitet och även den fonologiska loopen är begränsad hos barn med utvecklingsstörning. Arbetsminneskapaciteten och utvecklingen av fonologiska loopen har en stor avgörande betydelse i tillägnandet av ordförrådet och därför kan en begränsning eller försening leda till en försening även i ordförrådet. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka inre tal hos barn med utvecklingsstörning samt att undersöka om det finns något samband mellan barnens inre tal och det aktiva respektive passiva ordförrådets storlek. Metod: I studien deltog 28 barn. Målgruppen bestod av 14 barn med lätt till måttlig utvecklingsstörning i åldrarna 8:4-16:0 år. Kontrollgruppen bestod av 14 barn med typisk utveckling i åldrarna 4:8-8:6 år. De båda grupperna matchades efter deras testresultat på Ravens färgade progressiva matriser. Det aktiva ordförrådet testades med Boston Naming Test och det passiva ordförrådet undersöktes med Peabody Picture Vocabulary Test. För att undersöka barnens inre tal och minnesstrategier användes European Picture Span Study.  Resultat: Resultatet visar att barnen i kontrollgruppen har ett större passivt och aktivt ordförråd jämfört med målgruppen och att ett större ordförråd hos kontrollgruppen tycks ha viss betydelse för att barnen ska välja en mer mogen strategi. Målgruppen i föreliggande studie använder sig av verbala strategier i mindre utsträckning än kontrollgruppen, men de tycks ha utvecklat en medvetenhet kring sin strategianvändning. Analyserna visar även ett signifikant samband mellan uppnådd spannivå och storleken på det passiva ordförrådet hos målgruppen, medan det hos kontrollgruppen finns ett signifikant samband mellan uppnådd spannivå och storleken på det aktiva ordförrådet. / Background: When children are faced by a cognitive challenge they often speak out loud to themselves. This is a common strategy in five year old children and is called private speech, which gradually, is developed into a silent form called inner speech. Inner speech is essential in several cognitive tasks including planning and problem solving, and is also involved in the working memory, particularly in the phonological loop. Children with intellectual disabilities have a limitation in the capacity of the working memory and in the phonological loop. The capacity of the working memory and the development of the phonological loop have a big importance in the acquisition of the vocabulary, therefore a limitation or delay in these skills lead to a delay in the vocabulary. Aim: The purpose of this study was to investigate the inner speech in children with intellectual disabilities and to investigate the correlation between the inner speech and the dimension of the active and passive vocabulary.  Method: 28 children participated. The target group consisted of 14 children with mild to moderate intellectual disabilities aged 8:4-16:0 years. The control group consisted of 14 children with typical development aged 4:8-8:6 years. The two groups were matched according to their test results on Raven's Colored Progressive Matrices. The active vocabulary was tested with Boston Naming Test and the passive vocabulary was examined with the Peabody Picture Vocabulary Test. To examine the inner speech and memory strategies the European Picture Span Study was used. Results: The result showed that the children in the control group have a bigger passive and active vocabulary compared to the target group and that there is a correlation between having a big vocabulary and using a more mature strategy in the control group. The target group use phonological strategies to a smaller extent than the control group, but they seem to have developed a consciousness regarding their use of strategies. The analysis also shows a significant correlation between span level and the size of the passive vocabulary in the target group, whilst there is a significant correlation between the span level and the active vocabulary in the control group.

Syftet med denna avgränsade systematiska forskningsöversikt är att studera de senaste fem årens evidensbaserade undervisningsmetoder för skrivutveckling. Syftet är också att studera hur sambandet mellan skrivutveckling, arbetsminne och självförmåga ser ut, samt dess konsekvenser för skrivundervisningen. Målgruppen är högstadie- och gymnasieelever som kämpar med skrivandet i skolan, så kallade struggling writers. Föreliggande studie består av åtta forskningsstudier som undersöker evidensbaserade effektiva skrivstrategier. Studierna är utvalda och avgränsade utifrån bestämda inkluderings- och exkluderingskriterier. Analys och tolkning sker både med utgångspunkt i Banduras social kognitiva teori samt utifrån aktuell forskning inom fältet. Resultatet visar att effektiva skrivundervisningsmetoder ger stöd för arbetsminnet och utvecklar skrivförmågan genom välstrukturerade strategier som även ger visuellt stöd. Därutöver innefattar undervisningsmetoderna medvetenhet om lärandet som social aktivitet vilket betonar goda relationer, konstruktiv feedback samt stöttande lärare som utgår från explicita metoder. Resultatet visar också att elevernas skrivförmåga förbättras när man lägger vikt vid att arbeta med deras tankesätt och självförmåga. / The aim of this limited systematic research review is to study evidence based teaching methods for writing, over the last five years. The aim is also to study the link between writing development, working memory and self-efficacy, and the consequences of such a linkage. The target group are struggling writers in late elementary and high school that experience difficulties in writing composition.   The present study consists of eight research studies on effective writing strategies, selected and limited by certain inclusion and exclusion criteria. The analysis and interpretation are carried out from the perspective of Bandura’s social cognitive theory, as well as from previous research in the field. The result shows that effective teaching methods for writing support students’ working memory and writing skills through well-defined structures and visual support. Furthermore, the methods include awareness of learning as a social activity which emphasises good relations, constructive feedback and supportive teachers using explicit methods. The result also suggests that when addressing students’ mindset and supporting their self-efficacy, writing proficiency improves.

Recent studies have indicated a further need to investigate the role of motivation in workingmemory (WM) training and that time perception affects motivation. We addressed whethersubjectively perceived time on task in reference to objective time on task could serve as animplicit measure of motivation, while controlling for individual differences in timeperception. Here, the relationship between different measures of time perception, WM, andmotivation was explored in healthy children. Fifty children in three natural groups (ages: 6-7,8-9, 10-11) at a Swedish school participated. WM scores changed with age as expected.However, the absence of correlations between WM performance and intrinsic motivationwere inconsistent with previous findings, presumably due to the low statistical sensitivity.Nevertheless, time perception accuracy (r=0.318, p=0.043) and state motivation (r=0.434,p=0.005) correlated with performance on task interference, but not WM. With somereservations due to low sensitivity, time perception accuracy appears to be linked tocoordinative capacity required for shifting attention, but to a lesser degree sequential working memory capacity.

Mitt kandidatarbete går ut på att fastställa om det finns något samband mellan hur vi relaterar till färger i förhållande till platser och hur mycket våra tidigare erfarenheter som påverkar sambandet. Med hjälp av Donna Haraway´s arbeten om begreppet situerad kunskap och begreppet diffraktion av Karen Barad. I detta kandidatarbete används diffraktion som ett verktyg i skapandeprocess. Färg är någonting som vi ser hela tiden i vårt dagliga liv. Därför kopplar vårt minne ihop färg på både ett medvetet och omedvetet sätt, så som till platser, företagslogotyper, mat, hustyper, bilar och blommor. Eftersom mitt arbete handlar mycket om bilder, och färger, har jag använt mig av ett analysverktyg som heter Semiotisk analys, där jag får hjälp att tolka resultatet av färg och form i olika bilder. Slutsatsen kommer att handla om hur mycket tidigare erfarenheter kan påverka visuella arbetsminnet dvs. associationen mellan olika färger och olika platser, mycket, lite eller obetydligt. Resultatet kommer förmodligen att landa i någon form av påverkan. / With this Bachelor thesis, I want to enlighten if there are some connection between how we relate to colours in relations to separate places and how mush our previous experiences interfere with this relation. With the support of Donna Haraway´s works with the concept situated knowledge and with the concept diffraction of Karen Barad. In this Bachelor thesis, I use the concept diffraction as a tool in the design process. Colour is something as we see around us all the time in daily life. Therefor our memory connects colours together in a consciousness way and a unconsciousness way with a lot of different things as Places, Company Logos, food, different kind of Houses, Cars and Flowers among others. Because of my Bachelor thesis is about Pictures and colours, have I used a tool for analyses called Semiotic analyse, with this tool I got some support in the way of interpretation of colours and shapes in different Pictures. The conclusion is about how mush previous experience are going to affect the visual memory that is to say association between colours and separate places, a lot, little or almost nothing. The result is probably going to be some kind of influence.

Bakgrund: Vi är nu för tiden vana vid att använda oss av digitala hjälpmedel vid matematiska beräkningar. Detta tycks ha trängt undan behovet av standardalgoritmerna och andra skriftliga beräkningsmetoder. Är det så att dessa traditionella beräkningsmetoder har gått ur tiden? Kan digitala hjälpmedel ersätta alla delar som dessa metoder har bidragit till om vi ser till utvecklandet av matematisk förståelse? Min uppfattning är att det inte är så, utan att algoritmer och andra skriftliga beräkningsmetoder fortfarande har en viktig roll att spela i elevers utveckling av den matematiska förståelsen.  Syfte: Att undersöka hur man presenterar och återkopplar till skriftliga beräkningsmetoder och standardalgoritmer i matematikböcker från förskoleklass till gymnasiet. Metod: Studien är konstruerad utifrån en läroboksanalys där både en kvalitativ och en kvantitativ undersökning gjorts för att inringa både de övergripande strukturer som funnits i materialet, samt för att kunna se mer svåråtkomliga inslag, överlappningar och brister i det analyserade materialet. Tidigare forskning och litteratur inom området har beskrivits och löpande analyserats för att ge en bild av vad som sticker ut respektive överlappar åsikts- och resultatmässigt i de valda studierna och texterna. Resultat: Studien visar på en brist i matematikböckernas återkoppling till tidigare kunskaper. De kunskaper som främst är i fokus är de som rör standardalgoritmer och andra skriftliga beräkningsmetoder, men liknande brister går att se även inom andra matematiska områden. Bristen på återkoppling förekommer i merparten av de analyserade matematikböckerna och ger ett intryck av att fokus har förskjutits från algoritmkunskap till att eleven skall arbeta med digitala hjälpmedel. Det blir dock tydligt att även denna kunskap, om digitala hjälpmedel, inte heller prioriteras högt. Detta kan man se genom att beskrivningar av användning av digitala hjälpmedel förekommer mycket sparsamt i de analyserade matematikböckerna. Slutsats:Slutsatsen som kan dras av denna studie är att de analyserade matematikböckerna saknar den röda tråd som fås genom återkoppling och som skulle behövas för att ge bättre förutsättningar att skapa god matematisk förståelse. / Background: Nowadays digital tools, like calculators, are what we mainly use in our mathematical calculations. This has, seemingly, pushed away our need for other methods of calculation. We appear not to be in need of standard algorithms and other written calculating processes. Does this mean that these calculating processes are a thing of the past? Can digitals tools replace all parts contributed by the traditional methods from the perspective of development ofmathematical understanding? My point of view is that this is not the case. Instead, I believe that these “out of time” methods are highly important in the development of mathematical understanding. Purpose: To examine the way books of mathematics from first year of school all the way through the Swedish gymnasium courses, presents and reconnect to knowledge of written calculating methods and standard algorithms. Method: This study is constructed through an analysis of books of mathematics where both a qualitative and a quantitative part are included to cover both the overall structures of knowledge mediation in the analysed books and to find the more subtle elements, like knowledge overlaps or knowledge faults in the analysed books. Prior research and literature on the subject have been described and continuously analysed with the purpose to find opinions that stands out and also to find overlapping opinions or results, when comparing the chosen studies and texts. Result: The study points to a lack of reconnection to earlier knowledge in the analysed books. Foremost this concerns knowledge of standard algorithms and other types of written calculating methods, but a similar lack of reconnection is also seen within other areas of mathematics in the analysed books. The lack of reconnection occurs in most of the analysed books which gives an impression of focus being shifted from knowledge of algorithms and other written calculating methods to the advantage of digital tools. It does, however, also become clear that knowledge of how to use digital tools is equally not prioritized, since such information is sparsely presented in the analysed books. Conclusion: The conclusion that can be drawn from this study is that the analysed books of mathematicslack the common thread of knowledge that we get from reconnecting to earlier knowledge, and which would be needed to give better chances to create good mathematical understanding.