Den här studien syftade till att undersöka om mental arbetsbelastning kan påverka benägenhetenatt begå konjunktionsfelet vid sannolikhetsbedömningar, trots att man fått ledtrådarsom synliggjort konjunktionsregeln. Detta undersöktes med en experimentell mellangruppsdesign.I studien deltog 57 deltagare, varav 27 i experimentgruppen och 30 i kontrollgruppen.Deltagarna var i huvudsak studenter på universitetsnivå. Grupperna hade en jämn könsfördelning.Vad gäller ålder så var medelvärdet i kontrollgruppen 24.8 och medelvärdet i experimentgruppenvar 30.7. Samtliga deltagare fick utföra ett datorbaserat test. Båda gruppernastest bestod av sannolikhetsbedömningsuppgifter, felstavningsuppgifter, samt en tilläggsuppgiftdär deltagarna ombads ange om ett visst ord förekommit i tidigare fråga eller ej. Experimentbetingelseninnehöll dessutom en visuospatial arbetsminnesuppgift. Resultatet visade attmental arbetsbelastning inte ökade antalet konjunktionsfel vid sannolikhetsbedömningar dådeltagarna fått ledtrådar som synliggjort konjunktionsregeln. Slutsatsen visar att det inte behövervara mer resurskrävande för arbetsminnet att göra normativa bedömningar och att tillgodogörandetav konjunktionsregeln är robust mot mental arbetsbelastning. Framtida forskningskulle kunna undersöka vilken betydelse ett visst antal ledtrådar har för om tillgodogörandetav konjunktionsregeln påverkas av mental arbetsbelastning. / The aim of this study was to investigate whether mental workload can affect the tendency tocommit the conjunction fallacy in probability assessments, despite having read clues that exposethe conjunction rule. This was investigated with an experimental between-group design.In total, the study had 57 participants, whereof 27 in the experiment group and 30 in the controlgroup. The groups were equally balanced concerning sex. The average age in the controlgroup was 24.8 years compared to 30.7 years in the experiment group. All participants performeda computer-based test. Both groups’ test consisted of tasks with probability assessments,discovering misspelled words and an additional task about estimating whether a certainword had occurred during the previous task. The experimental condition also consisted ofa visuo-spatial working memory task. The result indicated that mental workload did not increasethe number of conjunction fallacies committed in probability assessments, given thatthe participants had read clues that expose the conjunction rule. From this result, the conclusionis drawn that normative judgments are not necessarily more demanding for the workingmemory, also that the utilization of the conjunction rule is resistant to mental workload. Futureresearch might investigate what impact a certain number of clues has for whether theutilization of the conjunction rule is affected by mental work load.

Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vad det finns förbakomliggande faktorer för elever med lässvårigheter. Dessutom kommerstudien att undersöka ett läromedel som används av mer än hälften av Sveriges elever. Detta görs för att undersöka om elever med lässvårigheter gynnas avläromedlet. Teorin som använts i studien är det sociokulturella perspektivetsom inriktar sig på elevers utveckling, lärande och språk och fokus kommerligga på lässvårigheter. Metoder som kommer att användas i studien ärinsamlingsmetod och analysmetod. Litteratur kommer samlas in och därefteranalyseras genom innehållsanalysen, där data samlas in och kategoriseras iväsentliga kategorier för studien. Studiens resultat visar bredden avbakomliggande faktorer för lässvårigheter, även om inte alla belyses i den härstudien, men även hur faktorerna går ihop med varandra. Flertal elever medstudiens bakomliggande faktorer kan gynnas, men en avgörande roll är hurskicklig läraren är i arbetet med läromedlet och eleverna och det ärbetydelsefullt att finna den bakomliggande faktorn för elevens lässvårighetinnan arbetet med läromedlet och upplägget används.

Today, many organisations are adopting offices that have an open design with or without flexible seating. While advocates of open-plan offices propose that these office types lead to cost savings and aid inter and intra-team communication, opponents argue that these office types are associated with decreased performance and worsened health among employees. This thesis investigates how the type of office (cell offices, shared room offices, small open-plan offices, medium-sized open plan offices, large open-plan offices and flex offices) influences employee health and performance, and whether this is different for different personalities and jobs with different concentration demands. Data were gathered by means of surveys and cognitive tests from five organisations with different office types. In Study I (N=1241), the aim was to investigate the main effect of office type on indicators of health and performance and the interaction effect of office type with the need to concentrate in order to carry out work tasks. Office type alone was associated with distraction and cognitive stress in such a way that cell offices were associated with fewest problems, followed by flex offices, while open-plan offices were associated with the most problems. While employees in open-plan offices and employees in flex offices reported more problems as the need for concentration increased, employees in cell offices reported the same level of problems regardless of the need of concentration. Study II (N=527) investigated how performance on a memory test was affected during normal working conditions as compared to a quiet baseline. There was a negative dose-response relationship between the size of the open-plan office environment and the drop in word recall during the normal working condition. However, Study II also showed that individuals working in cell offices had as high a drop in performance during normal working conditions as did those working in large open-plan office environments. Study III (N=1133–1171) focused on the interaction effect between office type and individual differences in personality. The personality trait agreeableness interacted with office type on the outcome variables distraction and job satisfaction. Specifically, Study III may indicate that as offices get more open and flexible, agreeable people will report more problems. In conclusion, the studies in the present thesis have implications for practice and suggest that office type impacts on employee health and performance, while concentration demands of the job and agreeableness moderate the effects. Although employees report higher level of distraction in open-plan office environments, when performance on a demanding task is measured, cell offices are not as favourable during normal working conditions as self-reported data usually indicate. Organisations should also be aware that, among open-plan offices, small open-plan offices are associated with fewer problems. / Kontorslandskap med eller utan fasta arbetsstationer förekommer idag i många organisationer. Förespråkare för kontorslandskap hänvisar till kostnadsbesparing samt förbättrade förutsättningar för kommunikation, medan motståndare hävdar att kontorslandskap leder till försämrad prestation och hälsa bland medarbetarna. Denna avhandling undersöker om kontorstyp påverkar de anställdas hälsa och prestation, samt om effekten av kontorstyp varierar beroende på de anställdas personlighet och typ av arbetsuppgifter. Data i form av enkätsvar och prestation på kognitiva tester samlades in från fem organisationer med olika typer av kontorslösningar (cellkontor, delade kontorsrum, små kontorslandskap, mellanstora kontorslandskap, stora kontorslandskap och flexkontor). I studie I (N = 1241) var syftet att undersöka huvudeffekten av kontorstyp på indikatorer för hälsa och prestation samt om effekten är beroende av koncentrationskraven i arbetet. Kontorstyp visade samband med distraktion och kognitiv stress på så sätt att medarbetare i cellkontor uppgav minst problem, följt av de i flexkontor, medan kontorslandskap var förknippade med mer problem. Vidare rapporterade anställda som hade arbetsuppgifter som krävde koncentration mer problem i kontorslandskap och flexkontor, medan anställda i cellkontor, oavsett arbetets krav, rapporterade lika mycket problem. I studie II (N = 527) undersöktes hur prestation på ett minnestest påverkades under normala arbetsförhållanden jämfört med en tyst referensmätning i olika kontorstyper. Det fanns ett negativt dos-responssamband mellan storleken på kontorslandskapet och hur många procent sämre medarbetare presterade under normala arbetsförhållanden. Men Studie II visade också att personer som arbetar i cellkontor hade ett lika högt bortfall i prestation under normala arbetsförhållanden som de som arbetade i stora kontorslandskap. I studie III (N = 1133-1171) låg fokus på interaktionseffekten mellan kontorstyp och personlighet. Vänlighet var den enda personlighetsvariabeln som interagerade med kontorstyp på utfallsvariablerna distraktion och arbetstillfredsställelse. Mer specifikt visade Studie III att när kontoret blir mer öppet och flexibelt, så rapporterar människor som skattar sig högt på personlighetsvariabeln vänlighet fler problem. Resultaten i avhandlingen kan få flera praktiska implikationer då den visar att kontorstyp påverkar medarbetarnas hälsa och prestation, medan koncentrationskrävande arbetsuppgifter och vänlighet modererar effekterna. Vidare visar avhandlingen att även om anställda rapporterar mindre distraktion i cellkontor jämfört med i kontorslandskap, behöver inte cellkontor vara lika gynnsamma som självskattade mått visar när prestationen mäts med objektiva mått under normala arbetsförutsättningar, i det här fallet ett minnestest. Slutligen bör organisationer även vara medvetna om att avhandlingen visar en viss tendens att små kontorslandskap är förknippade med mindre problem än stora. / <p>At the time of the doctoral defense, the following paper was unpublished and had a status as follows: Paper 3: Manuscript.</p>

Reading development is supported by strong language skills, not least in deaf and hard-of-hearing (DHH) children. The work in the present thesis investigates reading development in DHH children who use sign language, attend Regional Special Needs Schools (RSNS) in Sweden and are learning to read. The primary aim of the present work was to investigate whether the reading skills of these children can be improved via computerized sign language based literacy training. Another aim was to investigate concurrent and longitudinal associations between skills in reading, sign language, and cognition in this population. The results suggest that sign language based literacy training may support development of word reading. In addition, awareness and manipulation of the sub-lexical structure of sign language seem to assist word reading, and imitation of familiar signs (i.e., vocabulary) may be associated with developing reading comprehension. The associations revealed between sign language skills and reading development support the notion that sign language skills provide a foundation for emerging reading skills in DHH signing children. In addition, the results also suggest that working memory and Theory of Mind (ToM) are related to reading comprehension in this population. Furthermore, the results indicate that sign language experience enhances the establishment of representations of manual gestures, and that progression in ToM seems to be typical, although delayed, in RSNS pupils. Working memory has a central role in integrating environmental stimuli and language-mediated representations, and thereby provides a platform for cross-modal language processing and multimodal language development. / En god språklig förmåga bidrar till god läsutveckling, inte minst hos döva och hörselskadade (D/H) barn. Studierna som ingår i avhandlingen undersöker läsutveckling hos D/H elever som går på teckenspråkiga specialskolor och som håller på att lära sig att läsa. Arbetets huvudsakliga syfte var att undersöka om deras läsförmåga kan förbättras via datoriserad teckenspråksbaserad lästräning. Ett annat syfte var att undersöka samtida och longitudinella samband mellan läsförmåga, teckenspråk, och kognition i samma population. Resultaten indikerar att teckenspråksbaserad lästräning kan bidra till ordläsningsutveckling. Vidare pekar resultaten på att medvetenhet om och manipulation av teckenspråkets sublexikala struktur stöttar läsförmågan och dessutom att imitation av kända tecken (i.e., vokabulär) var associerat med utvecklingen av barnens läsförståelse. Dessa fynd visar att teckenspråkskunskaper kan utgöra en grund för läsutveckling hos teckenspråkiga D/H elever. Resultaten indikerade även att arbetsminne och Theory of Mind (ToM) är relaterade till läsförståelse i denna grupp. Vid sidan av resultaten rörande läsutveckling, framkom också att teckenspråkserfarenhet leder till starkare etablering av representationer av manuella gester och vidare att barnens mentaliseringsförmåga (Theory of Mind) uppvisade en förväntad progression, om än försenad. En implikation av detta är att insatser som stöttar utveckling av teckenbaserade representationer och deras användning vid bearbetning av skrivet språk kan främja läsutveckling hos teckenspråkiga D/H elever. Arbetsminne föreslås genom sin roll i integration mellan inkommande stimuli och språkmedierade representationer fungera som en plattform för modalitetsöverskridande språkbearbetning och multimodal språkutveckling.

For 30 years researchers have studied Expressive Writing (EW) - writing emotionally about a trauma 3-5 times for 15-30 minutes, while controls (CW) objectively write about, most often, time management. Previous research has documented associations, in the trauma condition, between flexible use of pronouns and physical health, or between trauma writing and improvement of working memory (WM). The main aim of the current study was to see if there is a relation between flexible use of first-person pronoun singular (“I”) in EW and improved results on WM test, as well as on quality of life and self-reported illness. In an Internet study participants were recruited through convenience and snowball sampling and randomly divided on conditions. The final sample consisted of 10 participants each in EW and CW: 13 women, 6 men and 1 non-binary, 21-69 years, most of them well educated. Outcome measures were WM test (Automated version of Operation Span Task; AOSPAN), self-reported quality of life (Brunnsviken Brief Quality of Life; BBQ) and self-reported illness (days of symptoms and restricted activities). JASP was used for the statistics. A measure of flexible use of the Swedish pronoun “jag” (“I”) was tested and found to associate with significant improvements in AOSPAN results only; unexpectedly within the whole sample. On condition one significant result was found: EW improved their quality of life. The increase in AOSPAN results is discussed, as well as writing instructions and baseline assessments. The small sample with self-reported health measures and online WM test limited the study. Replications of the results are needed. / I 30 år har forskare studerat Expressivt skrivande (EW) - att skriva känslomässigt om ett trauma 3-5 gånger à 15-30 minuter. Kontrollbetingelsen (CW) har ofta bestått av att objektivt beskriva sin tidsanvändning. Tidigare forskning har i traumabetingelsen påvisat samband mellan en flexibel användning av pronomen och fysisk hälsa, eller mellan traumaskrivande och förbättrade resultat på test av arbetsminne (WM). Huvudsyftet med den föreliggande studien var att se om det finns ett samband mellan en flexibel användning i EW av pronomenet första person singular (”jag”) och förbättrade resultat på arbetsminnestest, samt på livskvalitet och självrapporterad ohälsa. Tio deltagare vardera deltog i experiment- respektive kontrollgruppen: 13 kvinnor, 6 män och 1 icke-binär, 21-69 år; de flesta välutbildade. Deltagarna rekryterades genom bekvämlighets- och snöbollsurval och fördelades slumpvis till betingelserna. En internetstudie genomfördes, med utfallsmåtten arbetsminnestest (Automated version of Operation Span Task; AOSPAN), självskattad livskvalitet (Brunnsviken Brief Quality of Life; BBQ), samt självskattad ohälsa (dagar med symptom respektive med begränsade aktiviteter). JASP användes för de statistiska analyserna. Ett mått för flexibel användning av det svenska pronomenet ”jag” testades och visade sig vara associerat med signifikanta förbättringar enbart av AOSPAN-resultatet, men förvånande nog inom hela urvalet. I övrigt hittades endast en skillnad mellan betingelserna, nämligen att experimentgruppen signifikant förbättrade sin självskattade livskvalitet. Ökningen av AOSPAN-resultaten diskuteras, liksom skrivinstruktioner och baslinjeskattningar. Studien begränsades av ett litet urval, självskattade hälsomått och nätbaserat arbetsminnestest. Replikationer av resultaten är nödvändiga.

För att lyckas lösa problem och använda kunskap behöver en person först ha lärt sig grundläggande kunskap om problemområdet. Sådant lärande kräver att den lärandes arbetsminne inte överbelastas med oändamålsenlig information. Studien undersöker effekten av lärandetekniken worked examples, som visats vara effektiv för att inte överbelasta arbetsminnet inom ämnen som fysik och matematik. Worked examples kommer från cognitive load theory och här undersöks teknikens effekt inom biologiundervisning, med fokus på ämnesområdet ekologi. Högstadieelevers kunskap inom ekologi mättes, varpå de inom undervisning antingen arbetade med worked examples eller instuderingsfrågor. Därefter mättes deras kunskapsnivå återigen, för att på så vis jämföra metodernas effekt på deltagarnas lärande. Elever som lärts med worked examples visade på en större kunskapsutveckling gällande snarlika uppgifter som de övat på, medan kunskapsutveckling för frågor med andra lösningsmetoder gav tvetydigt resultat. Tekniken worked examples har härmed visats sig vara en användbar teknik inom ämnesområdet ekologi inom biologiundervisningen. Den kan med fördel användas under initial-inlärningsfas inom biologiämnet för att hjälpa elever förvärva kunskap.

Traditionellt utvärderas effekter av kognitiv träning med objektiva prestationsmått. Syftet med uppsatsen var att undersöka självskattad exekutiv funktion som ett alternativt mått för att utvärdera effekter av kognitiv träning. Som utfallsmått valdes The behavior rating inventory of executive functioning - self report (BRIEF-SR). Vidare användes blandad design med för- och eftermätning samt tre oberoende grupper. Gymnasieelever (n = 63) delades in i; aktiv träningsgrupp, aktiv placebogrupp och passiv kontrollgrupp. Tränings- och placebogruppen genomförde datoriserad kognitiv träning med respektive utan adaptiv svårighetsgrad. ANCOVA med arbetsminneskapacitet som kovariat visade inga signifikanta träningseffekter på självskattade exekutiva funktioner, oavsett grupptillhörighet. Sammantaget kan BRIEF-SR vara ett lämpligt instrument vid utvärdering av kognitiv träning när ekologisk validitet prioriteras. Resultaten diskuteras avseende inverkan av tid mellan för- och eftermätning, population och förväntanseffekter. / Performance based measures have been the Golden standard when evaluating effects of cognitive training. By using The Behavior Rating Inventory of Executive Functioning-Self Report (BRIEF-SR), this thesis aimed to explore self- rating scales as an alternative when evaluating effects of cognitive training. A sample of high school students (n = 63) and a mixed- effect model with pre- and post-measurements were chosen. The students were divided into three groups: active training, training with placebo or passive control. The two groups in training practiced with a computerized cognitive training program. The two training groups practiced with an adaptive and non-adaptive computer program, respectively.  With working memory as covariate ANCOVA reported no significant effects on self-rated executive functions independent of group condition. In sum, if ecological validity is of priority BRIEF-SR can be considered when measuring effects following cognitive training. In addition the results are discussed with regards to time between pre- and post-measurements, population and effects of expectancy. / Effekter av kognitiv träning på skolprestationer och självreglering av beteende (dnr 1,2009/0 018,5-0)