I denna studie har jag administrerat ett ordinlärningstest och ett vokabulärtest för barn som har en intellektuell funktionsnedsättning. Ordinlärningstestet är baserat på en svensk anpassning av Storkel, Armbrüster & Hogan (2006) engelska ordinlärningsparadigm. Syftet var att undersöka effekterna av fonotaktisk sannolikhet och grannordstäthet på ordinlärning. Storkel et al. (2006) genomförde paradigmet ursprungligen på en grupp med vuxna och i tidigare studier då paradigmet använts på barn har det anpassats på olika sätt. Anpassningarna i denna studie har varit ökade upprepningar av orden under testningen samt att barnen har fått peka på bilder istället för att säga orden som svarsalternativ då många av deltagarna har begränsade möjligheter att utrycka sig med ord.   Resultaten av vokabulärtestet och ordinlärningstestet har jämförts med typiskt utvecklade barn. Utifrån vokabulärtestets resultat så har testgruppen för barn med intellektuell funktionsnedsättning presterat lägre än barn med typisk utveckling. För framtida studier skulle ett vokabulärtest kunna utformas med mer anpassade och tydliga bilder för barn med intellektuell funktionsnedsättning.   Resultaten för ordinlärningstestet med pekningar som svarsalternativ har inte kunnat ge ett fullständigt resultat utan det har endast kunnat ske visuella inspektioner av den insamlade datan. Utifrån den visuella inspektionen kunde man inte antyda något tecken på ökat lärande eller effekter av fonotaktisk sannolikhet eller grannordstäthet. Vid jämförandet med typiskt utvecklade barn antyder det att dessa barn når ett högre resultat än testgruppen med intellektuell funktionsnedsättning. Däremot har det skett intressanta beteendeobservationer under ordinlärningstestet. Det skedde spontana verbala repetitioner av orden under testningen. Antal gånger orden repeterades ökade för varje testomgång och det fanns också trender för kombinationerna hög fonotaktisk sannolikhet & hög grannordstäthet och låg fonotaktisk sannolikhet & låg grannordstäthet. För framtida forskning kan dessa resultat och hur testen administreras vara intressant för hur nya studier skulle kunna designas. / In this study, I have administered a word-learning test and a vocabulary test for children with intellectual disabilities. The word-learning test in this study is based on a swedish adaptation of Storkel, Armbrüster & Hogan (2006) english word-learning paradigm. The purpose was to investigate the effects of phonological probability and neighborhood density on word-learning. Storkel et al. (2006) originally implemented the paradigm on a group of adults and in previous studies when the paradigm was used on children it has been adapted in different ways. The adaptations in this study have been increased repetitions of the words during the testing and that the children have been allowed to point at pictures instead of saying the words as a response alternative, because many of the participants have limited opportunities to express themselves with words.   The results of the vocabulary test and the word-learning test have been compared with typically developed children. Based on the results of the vocabulary test, the test group for children with intellectual disabilities performed lower than children with typical development. For future studies, a vocabulary test could be designed with more customized images for children with intellectual disabilities.   The results for the word-learning test with pointing as a response alternative have not been able to give a complete result, only visual inspections of the collected data have been possible. Based on the visual inspections, there was no indication of increased learning or effects of phonological probability or neighborhood density. However, interesting behavioural observations has been observed during the word-learning test. Spontaneous verbal repetitions of the words were observed during testing. The number of times the words were repeated increased for each test session and there were also trends for an effect for the combinations high phonological probability & high neighborhood density and low phonological probability & low neighborhood density. For future research, these results and how the tests were administered may be interesting and helpful in how new studies could be designed.

Syftet med studien var att studera sambandet mellan regelbunden fysisk aktivitet och kognitiv förmåga, i form av arbetsminne, kreativt tänkande och exekutiva funktioner. För att undersöka sambandet mellan fysisk aktivitet och kognitiv förmåga användes en tvärsnittsstudie som metod. Studien innehöll 50 deltagare (36 kvinnor, 14 män) i åldrarna 19–51. Datainsamlingen bestod av en enkät, Godin Leisure-Time Exercise Questionnaire, och sex kognitiva tester, Digit span forward, Digit span backward, Remote Associates Test (RAT), Guilford Alternate Uses test (GAU), Semantic fluency test och Phonemic fluency test. Enkäten efterfrågade deltagarnas träningsmängd, träningsduration och träningsintensitet. De två Digit span-testerna användes i syfte att undersöka arbetsminnet, RAT respektive GAU användes för att undersöka två former av kreativt tänkande (konvergent och divergent tänkande) och Fluency-testerna för att undersöka exekutiva funktioner. Alla deltagare fick genomföra de kognitiva testerna med samma instruktioner och under samma förutsättningar. Ett signifikant negativt samband uppvisades mellan RAT och variabler kopplat till total träningsmängd. Detta indikerade att ju högre total träningsmängd är relaterade till desto sämre prestation av konvergent tänkande. Inga signifikanta samband uppvisades mellan resterande fysiska aktivitetsvariabler och kognitiva förmågor. Resultatet från denna studie indikerade att fysisk aktivitet i termer av träningsmängd har ett negativt samband med konvergent tänkande och att fysisk aktivitet inte är relaterat till arbetsminne, divergent tänkande eller exekutiva funktioner. / The purpose of the study was to investigate the relationship between regular physical activity and cognitive ability. The cognitive abilities that were examined were working memory, creative thinking, and executive function. To explore the relationship between physical activity and cognitive ability, a cross-sectional study was used. The study consisted of 50 participants (36 women, 14 men) ages 19 to 51. The data collection consisted of a questionnaire, Godin Leisure-Time Exercise Questionnaire, and six cognitive tests, Digit span forward, Digit span backward, Remote Associates Test (RAT), Guilford Alternate Uses test (GAU), Semantic fluency test and Phonemic fluency test. The questionnaire requested the participants’ amount of exercise, the duration of exercise and the intensity of exercise. The two Digit span tests were used to examine the working memory, RAT respectively GAU was used to examine creative thinking (convergent and divergent thinking) and the Fluency tests to examine executive functions. All participants were given the same instructions and performed the tests under the same conditions. A significant negative relationship was found between RAT and variables related to total amount of exercise. This indicated the higher total amount of exercise are related to the inferior performance of convergent thinking. No significant relationship was found between the remaining variables connected to physical activity and cognitive abilities. The result from this study indicated that physical activity in terms of amount of exercise has a negative relationship with convergent thinking and that physical activity is not related to working memory, divergent thinking, or executive functions.

Examensarbetet bygger på tidigare forskning som visat att två egenskaper hos ord, hög/låg fonotaktisk sannolikhet och hög/låg grannskapstäthet, kan påverka ordinlärning hos vuxna och barn. I examens­arbetet upprepas ett ordexperiment som tidigare genomförts i USA och Neder­länderna. Syftet var att, genom en experimentell design, undersöka påverkan av fonotaktisk sannolikhet och grannskapstäthet på ordinlärningen hos 21 elever i åk 3 med typisk språk­ut­veckling. Sambandet mellan elevernas ordinlärning och vokabulär, fonologisk medvetenhet och/eller verbalt arbetsminne undersöktes också. Varje elev genomförde ett ordexperiment i en sagokontext med inlärning av 16 nonord som representerar svenska substantiv. De verbalt och visuellt förmedlade orden har skapats utifrån den svenska fonotaxen. Eleven mötte orden upprepade gånger och skulle genom sagans olika episoder lära in och reproducera dessa. Denna studies resultat är i linje med tidigare resultat från USA och Nederländerna. Eleverna genom­förde också ett test av ordförrådets bredd, PPVT-IV, fonologisk medvetenhet och verbalt arbets­minne, NEPSY-II.  Statistisk analys (ANOVA) visade att repetition förbättrade inlärning­en. En korrelationsanalys visade ett starkt positivt samband mellan antalet inlärda ord och fonologisk medvetenhet. Då det fanns en effekt av hög/låg fonotaktisk sannolikhet i interaktion med hög/ låg grannskapstäthet hos elever med typisk språkutveckling, kan det i vidare forskning vara av intresse att undersöka om denna effekt även gäller för elever med språkstörning och/eller dyslexi. / This student thesis is based on former research which claims that certain characteristics of words, high/low phonotactic probability and high/low neighbourhood density, may affect word learning in adults and children. In this thesis a word experiment, formerly used in the USA and the Netherlands, was replicated. The aim was through experimental design, examine the impact of phonotactic probability and neighbourhood density on word learning in 21 pupils in grade 3 with typical language development. Correlations between pupils’ word learning and vocabulary, phonological awareness and/or verbal short-term memory were also examined. Each pupil performed a word experiment through a story context where 16 pseudo words representing Swedish nouns were learned. The verbally and visually presented words have been created using Swedish phonotactics. The student encountered the words repeatedly and was tasked to during the different episodes learn and produce the words. The result of this study is in line with former studies in the USA and the Netherlands. The pupils also performed tests of vocabulary, PPVT-IV, phonological awareness and verbal short-term memory, NEPSY-II. Statistical analyses (ANOVA) suggested that repeated training improves learning. Correlation analysis indicated a strong positive correlation between number of words learned and phonological awareness. Since there was an effect of high/low phonotactic probability combined with high/low neighbourhood density in pupils with typical language development, future research may examine this effect in pupils with developmental language disorder and/or dyslexia.

Proaktiv interferens innebär att gammal irrelevant information i arbetsminnet förblir aktiverat och stör framplockning av ny relevant information. Tidigare forskning har demonstrerat åldersrelaterade skillnader mellan yngre och äldre vuxna på så sätt att äldre vuxna är mer utsatta för den störande effekten av proaktiv interferens. Men hur påverkas barn av proaktiv interferens? Denna studie syftar till att undersöka åldersrelaterade skillnader samt könsskillnader i proaktiv interferens hos barn i skolålder med förväntningen att yngre barn likt äldre vuxna är mer känsliga för influensen av proaktiv interferens. Ett 2-back-lure arbetsminnestest användes för att undersöka influensen av proaktiv interferens hos totalt 69 deltagare i åldrarna 8–11 år. Ett relativt interferensmått beräknades och användes för hypotesprövningen. Resultaten ifrån envägs variansanalys visar inga signifikanta skillnader mellan åldersgrupperna för både reaktionstid, F (2,53) = 2.360, p = .105, samt accuracy, F(2,53) = .409, p = .667. En envägs variansanalys visade dock på signifikanta könsskillnader för reaktionstid, F (2,53) = 3.927, p = .026, men inte för accuracy, F(2,53) = 1.131, p = .331. Resultaten indikerar att det inte finns åldersrelaterade skillnader mellan dessa åldersgrupper, men att flickor kan uppleva mer interferens än pojkar. / Proactive interference means that old irrelevant information in working memory remains active and inhibits recall of new relevant information. Previous research has demonstrated age-related differences between younger and older adults in such a way that older adults are more susceptible to the inhibiting effect of proactive interference. But how does proactive interference affect children? The purpose of this study was to investigate age-related differences as well as gender differences in school-aged children with the expectation that younger children like the older adults may be more susceptible to the influence of proactive interference. A 2-back-lure working memory test was used to investigate the influence of proactive interference among a total of 69 participants aged 8-11 years. The results indicate insignificant age-related differences with regards to reaction time, F(2,53) = 2.360, p = .105, as well as accuracy, F(2,53) = .409, p = .667. A one way ANOVA did however indicate significant gender-differences for reaction time, F(2,53) = 3.927, p = .026, but not for accuracy, F(2,53) = 1.131, p = .331. The results indicate that there are no age-related differences between these age groups but that girls may experience more interference than boys.

Vid arbete med matematiska textuppgifter krävs det en god läsförmåga, läsförståelse och ett bra arbetsminne. Om en elev har brister såväl i läsningen som i arbetsminnet resulterar det i stora svårigheter när arbete med matematiska textuppgifter sker. Det finns ett flertal förklaringar till varför elever har svårigheter vid arbete med matematiska textuppgifter, dessa förklaringar belyses i den här studien. Den här systematiska litteraturstudien har som syfte att beskriva de underliggande faktorerna till svårigheter vid arbete i matematiken med textuppgifter samt hur lärare arbetar för att underlätta lärande i ämnet matematik för elever med svårigheter inom matematiska textuppgifter. Metoden som används för att besvara studiens frågeställningar är en innehållsanalys av tio vetenskapliga artiklar som har sökts fram på ett systematiskt och strukturerat sätt. Resultatet utgår från de tio vetenskapliga artiklar som analyserades genom innehållsanalys. I artiklarna identifieras följande teoretiska ramverk, (1) sociokulturellt perspektiv, (2) diskursanalys och (3) Kintschs teori om textförståelse. Flera artiklar förklarar svårigheter med matematiska textuppgifter som en konsekvens av antingen kognitiva nedsättningar eller överflödig information. Båda dessa försvårar för eleverna. Ett antal av artiklarna lyfter även metoder som lärare kan använda sig av när de ska stötta samt utmana elever när det gäller matematiska textuppgifter.

Arbetsområdet för denna systematiska litteraturstudie valdes utifrån observationer attdet råder meningsskillnad inom forskning för adhd och huruvida diagnosen påverkarelevers skolframgång. Forskning har börjat undersöka om och i sådant fall hurexekutiva funktioner korrelerar med adhd, men i mindre utsträckning vad det kanbetyda för skolpraktiken. Därav syftar arbetet till att kartlägga eventuella sambandmellan exekutiv funktion, adhd och problemlösning i matematik. Vidare klargörarbetet om och i sådant fall hur en tillgänglighetsanpassad problemlösningssituationutvecklar förmågan att lösa flerstegsproblem hos elever med adhd, samt vilkaförutsättningar och hinder som kan finns i relation till arbetssättet. Arbetets syfte ochfrågeställning besvarades genom innehållsanalys av 21 studier som eftersöktes genomdatabassökning och manuell sökning. Studiernas sammanställda forskningsresultatbelyste åtskilliga samband mellan exekutiv dysfunktion, adhd och matematiskaproblemlösningssvårigheter. Ett återkommande samband utgjordes av arbetsminnetsbetydelse för en effektiv problemlösning i matematik, samtidigt som arbetsminnet ärnedsatt vid en adhd-diagnos. Vidare kan problemlösning tillgänglighetsanpassasgenom kognitiva hjälpmedel där arbetsminnet stöttas som exempelvis checklistor,problemlösningsscheman, visuellt stöd och sekventiella instruktioner. Ettåterkommande hinder för en tillgänglighetsanpassad problemlösning i matematikutgjordes av kunskapsbrist hos skolpersonal. Därav kan det behövas mer kunskapinom områden för exekutiv dysfunktion, adhd, tillgänglighetsanpassadproblemlösning och kognitivt stöd. Vidare kan det behövas att matematiskproblemlösning omdefinieras, då problemlösningsuppgifter inte längre enbart utgörs av uppgifter som på förhand saknar en känd lösningsmetod.

Teachers frequently meet high-performing students in classrooms. These students can be challenged in different ways. However, this study focuses on how challenge can take place through the teaching methods individualization and differentiation. Teachers' attitudes toward the teaching methods are also examined. Research shows that differentiated teaching captures the different levels of knowledge of the whole group of children, and generates shared learning but at different levels. The attitude among teachers toward this form of teaching is negative, according to previous research. Research also shows that individualized teaching is less suitable for students, as students tend to search for a togetherness that individualization does not provide. Teachers are generally positive toward the individualized teaching method.   The theoretical starting point of the study is the cognitive perspective, where the student's individual abstract thinking is affirmed, while the cognitive conflict is an important part of the students' learning. Another important aspect is what the research says about teachers' use of speech to achieve meaningful learning. The study was conducted using the methods focus group interview and questionnaire. The participating respondents are active teachers in preschool class up to year 3.   The results of the study show that both methods of teaching can be used to reach high-performing students. It appears that teachers' attitudes are more positive towards differentiated teaching than towards individual teaching. An important result is that teachers should not get stuck in only one form of teaching, because then students are disadvantaged. / Lärare möter frekvent högpresterande elever i klassrummen. Dessa elever kan utmanas på olika sätt, dock riktar denna studie in sig på hur utmaning kan ske genom undervisningsformerna individualisering och differentiering. Även lärares attityder till undervisningsformerna undersöks. Forskning visar att den differentierade undervisningen fångar hela barngruppens olika kunskapsnivåer, och generera ett gemensamt lärande men på olika nivåer. Attityden bland lärare till undervisningsformen är negativ enligt tidigare forskning. Forskningen visar även att den individualiserade undervisningen lämpar sig sämre för elever då eleverna tenderar att söka en gemenskap som individualisering inte ger. Lärare är generellt positiva till den individualiserade undervisningsmetoden.    Studiens teoretiska utgångspunkt det kognitiva perspektivet, där bejakas elevens individuella abstrakta tänkande, samtidigt som den kognitiva konflikten är en viktig del för elevernas lärande. En annan viktig del är vad forskningen säger om lärares användning av talet för att åstadkomma ett meningsfullt lärande. Studien är genomförd med metoderna fokusgruppsintervju och enkät. De medverkande respondenterna är verksamma lärare i förskoleklass – årskurs 3.     Studiens resultat visar att båda undervisningsformerna kan användas för att nå högpresterande elever. Det framkommer att lärares attityder är mer positiva till den differentierade undervisningen, än till den individuella undervisningen. Ett viktigt resultat är att lärare inte ska låsa fast sig vid endast en undervisningsform, för då missgynnas elever.

The overall aim of this thesis was to explore the role of different assessment tools and training regimens in assessment and remediation for children with special educational needs in school. A central purpose of assessment explored was that it should inform remediation, teaching and instruction. The concepts of working memory, complex executive function and metacognitive strategy training for children with special educational needs were specifically explored in relation to this purpose of assessment. Complex executive function refers to planning and metacognitive ability, that many children with special educational needs struggle with, and which they are expected to handle in learning during school day. Of particular interest in the thesis was the contrast between working memory and complex executive function and how these concepts inform assessment and remediation practices. In this context, special attention was given to mathematical learning difficulties. The thesis was based on four studies (I‑IV). Study I explored the prevalence of different assessment tools, and dilemmas and challenges as perceived by assessment professionals, teachers and parents, in the work with children with special educational needs in Europe. In Study II, a metacognitive strategy training framework was developed as a training regimen, guided by research on complex executive function, and applied on working memory training. Effects of working memory training were compared between the two training regimens, with and without metacognitive strategy training, and also the overall effect of working memory training on cognitive functioning and the school related skills of reading, writing and arithmetic. In Study III, different types of measures of working memory and their predictive capacities in relation to mathematics achievement in national curriculum assessments were explored, as well as the effects of working memory training on mathematics achievement. In Study IV the role of working memory and complex executive function in identifying risk for mathematical learning difficulties in children with special educational needs was explored. The results from Study I suggested that assessment and remediation practices can contribute to a deficiency‑oriented outlook on children with special educational needs. In contrast parents and teachers in Sweden also reported that assessment could help them to better understand the needs of the child. Results from studies II-IV showed that only the use of a metacognitive strategy training regimen targeting complex executive function resulted in improvements following working memory training. The results also indicated that working memory training strongly predicted mathematical performance in national curriculum assessments of mathematics in school, and that a more complex change measure of working memory was a better predictor than simple working memory measures in this regard. Finally, the results also showed that complex executive function, defined as planning ability, was a better predictor than simple working memory in the assessment of risk for mathematical learning difficulties. The results from the studies were discussed in relation to the purpose of assessment to inform remediation, teaching and instruction for children with special educational needs. It was concluded that, in addition to working memory, as complex executive function – planning and metacognitive ability - seems to be an important cognitive function related to learning, this should be addressed both in the assessment of children with special educational needs as well as in the remediation when designing training regimens and interventions for children with special educational needs in general, and children at risk for mathematic learning difficulties in particular. It was also highlighted that in remediation, the role of the teacher as a mediator of metacognition and complex executive function seems vital. / Det övergripande syftet med avhandlingen var att undersöka den roll som olika utredningsverktyg och begrepp spelar i utformandet av utrednings‑ och stödinsatser för barn i behov av stöd i skolan. Ett centralt syfte med utredningar som utforskades är att de ska bidra med kunskaper vid utformande av stödinsatser och undervisning. I relation till detta syfte utforskades specifikt begreppen arbetsminne, komplex exekutiv funktion och metakognitiv strategiträning för barn i behov av stöd. Komplex exekutiv funktion syftar till planerings- och metakognitiv förmåga, något som många barn i behov av stöd upplevs ha svårigheter med, och som de förväntas kunna hantera i lärandet i skolans vardag. Av särskilt intresse i avhandlingen var kontrasten mellan arbetsminne och komplex exekutiv funktion och hur dessa begrepp bidrar till en förståelse i utformandet av utrednings- och stödinsatser. I detta sammanhang uppmärksammades särskilt matematiksvårigheter hos barn i behov av stöd. Avhandlingen bygger på fyra studier (I-IV). I Studie I undersöktes förekomsten av olika utredningsverktyg, samt utredares, lärares och föräldrars uppfattningar av dilemman och utmaningar i arbetet kring barn i behov av stöd, i Europa. I Studie II utformades ett koncept för metakognitiv strategiträning med utgångspunkt från forskning kring komplex exekutiv funktion och tillämpades i arbetsminnesträning. Effekten av arbetsminnesträning med och utan metakognitiv strategiträning jämfördes, liksom effekten av arbetsminnesträning på kognitiva funktioner och skolrelaterade färdigheter inom läsning, skrivning och aritmetik. I Studie III undersöktes olika mått på arbetsminne, och deras prediktiva kapacitet i relation till matematisk förmåga mätt genom nationella prov i matematik, samt effekten av arbetsminnesträning på matematisk förmåga. I Studie IV undersöktes vilken roll arbetsminne och komplex exekutiv funktion har i identifiering av barn i behov av stöd i riskzon för matematiksvårigheter. Resultaten från Studie I visade att utrednings- och stödinsatser kunde bidra till att förstärka ett brist-orienterat synsätt på barn i behov av stöd. I kontrast till detta, delgav lärare och föräldrar i Sverige att utredningar kunde hjälpa dem att förstå barnets behov på ett bättre sätt. Resultaten från studie II-IV visade att enbart den metakognitiva träningen, fokuserad på komplex exekutiv funktion, bidrog till förbättringar efter arbetsminnesträning. Resultatet indikerade också att arbetsminnesträning predicerar matematisk prestation i nationella prov i matematik, och att ett mer komplext arbetsminnesmått var en bättre prediktor än enklare arbetsminnesmått. Slutligen visade resultaten också att komplex exekutiv funktion i form av planeringsförmåga var en bättre prediktor än enkelt arbetsminnesmått vid utredning av risk för matematiksvårigheter. Resultaten från studierna diskuterades i relation till syftet med utredning: att bidra med kunskaper vid utformande av extra anpassningar, särskilt stöd och undervisning för barn i behov av stöd. Eftersom komplex exekutiv funktion –planerings- och metakognitiv förmåga - verkar vara en viktig kognitiv funktion i lärandet, bör man ta hänsyn till detta både i utrednings- och stödinsatser kring barn i behov av stöd generellt, och särskilt kring barn i riskzon för matematiksvårigheter. Det belystes också att i stödinsatser är lärarens roll som mediator av metakognition och komplex exekutiv funktion viktig. / <p>Vid tidpunkten för disputationen var följande delarbeten opublicerade: delarbete 3 (inskickat), delarbete 4 (inskickat)</p><p>At the time of the doctoral defence the following papers were unpublished: paper 3 (submitted), paper 4 (submitted)</p>

Enligt PISAs undersökning (Skolverket, 20I3) uppvisar svenska elever idag sämre prestationer i läsförståelse och matematik. Många påverkansfaktorer är omdiskuterade men varken lässvårigheter eller matematiksvårigheter har berörts. I relation till detta upprättas en litteraturstudie med syftet att undersöka huruvida lässvårigheter samverkar med matematiksvårigheter och hur det påverkar matematikprestationer. Resultatet av studien visar att lässvårigheter inte alltid påverkar matematiskprestationer. Somliga elever uppvisar svårigheter medan andra inte gör det, dock synliggörs kombinationen läs- och matematiksvårigheter oftare än svårigheterna var för sig. Slutsatser som dragits är att det behövs mer forskning på området för att undersöka hur det kommer sig att en bråkdel av elever i lässvårigheter inte uppvisar svårigheter i matematik, medan andra elever gör det och varför läs- och matematiksvårigheter uppvisas oftare i en kombinerad form. / According to the PISA research (Skolverket, 2013), Swedish students today show weaker presentations in reading comprehension and mathematics. Many factors have been discussed but neither of reading difficulties or mathematic difficulties has been concerned. According to this, a literature review will be established with the purpose to examine how reading difficulties co-operate with mathematic difficulties and how it may impact on mathematic achievements. The result shows that reading difficulties not always have an impact on mathematic achievements. Some students tend to show weaknesses while others do not; however the combined reading- and mathematic difficulties are shown more often compared to the difficulties on their own. Conclusions that have been made are that more research needs to investigate why only a minority of students with reading difficulties show weaknesses in mathematics, while other do not and why the combined reading- and mathematic difficulties are shown more often.

It is well established that repeated testing is more beneficial for durable learning than repeated studying of the same material, a phenomenon known as the testing effect. This study sought to investigate the role of working memory capacity (WMC) in relation to the learning process and the difficulty of the material to be learned when using a test-enhanced learning method. As between subject manipulation, participants (n = 99, M = 25.62 years of age) were divided into two groups, one using repeated studying and one using alternated testing and studying. A material of two difficulty levels, as well as immediate and delayed retention tests, was used in each condition as within subject manipulation. Further, an n-back task was used to measure WMC. Results from mixed model ANOVAs showed no significant impact of WMC on either the learning process or retention in relation to the difficulty of the material. The testing condition performed significantly higher than the studying condition on the retention tests. The testing effect is further cemented as a promising method for practical application in the educational sector regardless of both WMC and difficulty level. / Det är väl etablerat att upprepad testning är mer fördelaktigt för hållbar inlärning än upprepad instudering av samma material, ett fenomen känt som testeffekten. Denna studie ämnade undersöka arbetsminnets roll i relation till inlärningsprocessen och svårighetsgrad av material med testbaserat lärande som metod. Som mellangruppsmanipulation delades deltagare (n = 99, M = 25.62 år gamla) in i två grupper, en som upprepade gånger studerade materialet och en som alternerade studerande med tester. Ett material med två svårighetsgrader och ett direkt samt fördröjda retentionstester användes som inomgruppsmanipulation. Vidare användes ett n-backtest som mått på arbetsminneskapacitet. Resultat visade ingen signifikant inverkan av arbetsminne på varken inlärningsprocessen eller retention i relation till svårighetsgrad av material. Testbetingelsen presterade signifikant högre på retentionstest än studiebetingelsen. Testeffekten fastställs ytterligare som lovande metodik för praktisk applikation i utbildningssektorn oberoende av både arbetsminneskapacitet och svårighetsgrad.