• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 135
  • 22
  • Tagged with
  • 157
  • 70
  • 66
  • 31
  • 30
  • 20
  • 20
  • 20
  • 19
  • 18
  • 17
  • 17
  • 17
  • 17
  • 16
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
101

Med eller utan brus? : En studie om ordavkodning, läsförståelse och arbetsminne. / With or without white Noise? : A study about word decoding, reading comprehension and working memory.

Rothén, Bodil, Torstensson Hultberg, Ellen January 2018 (has links)
När vi som lärare och blivande speciallärare ser att den beprövade erfarenheten inte räcker för att alla elever ska nå en snabb och säker ordavkodning behöver vi kunskap baserat på vetenskaplig grund för att kunna ge elever i läs- och skrivsvårigheter rätt stöd och hjälp vilket är en utmaning för lärare och forskare. Då tidigare forskning har visat att ett auditivt vitt brus har en påverkan på koncentrationen för elever med ADHD, skulle det också, med tanke på komorbiditeten mellan läs- och skrivsvårigheter och uppmärksamhets- och koncentrationssvårigheter kunna ha en liknande effekt på läsning för elever med läs- och skrivsvårigheter och/eller dyslexi.    Syftet med studien är att undersöka om ett vitt auditivt brus och ett visuellt pixel-brus har någon påverkan på elevers ordavkodning, läsförståelse och arbetsminne och om det kan användas som ett pedagogiskt redskap/assisterande verktyg i undervisningen för elever med läs- och skrivsvårigheter i årskurs 4 – 6. I denna studie används tester i ordavkodning och läsförståelse med och utan auditivt vitt brus i hörlurar, samt för arbetsminnet med och utan visuellt pixel-brus på skärm för att få ett mätbart resultat. För att få förståelse av deltagarnas egna upplevelser av brusen och dess eventuella användbarhet har även intervjuer om brusen använts.   Resultatet visar att både det auditivavita bruset och det visuella pixel-bruset har en positiv påverkan på elever i fonologiska svårigheter, både vid ordavkodning och när den fonologiska förmågan prövas. Då studiens resultat bland annat visar att bruset påverkar avkodningen mest skulle det kunna betyda att elever i lässvårigheter kan öka sin läsförmåga genom att tillföra auditivt vitt brus eller visuellt pixel-brus. Den grupp av elever som enligt resultatet verkar bli allra mest hjälpta av de båda brusen är den som uppvisar svårigheter med både ordavkodning, uppmärksamhet och koncentration. Dock får elever med enbart svårigheter med ordavkodningen också positiv effekt vilket tyder på att brusen kan ha en användbarhet, främst inom det specialpedagogiska området.
102

Semantisk information i arbetsminne / Semantic Information in Working Memory

Johansson, Adam January 2018 (has links)
Mycket av vår kognitiva förmåga beror på lagringen och bearbetande av meningen olika objekt, ord eller handlingar innefattar. Denna mening kallas för semantik där semantik inom arbetsminne har till största del ignorerats och istället tillskrivits långtids semantiskt minne. Med användning Baddley och Hitch model av arbetsminne är målet av denna studie att tillskriva semantisk bearbetning till en komponent inom modellen, undersöka skillnader mellan typer av semantiskt material till episodiskt material och hur dessa är påverkade av seriella positionseffekter. Relaterad semantik, orelaterad semantik och episodiskt material var inkluderade i studien och var representerade av ord-par. 42 deltagare, med användningen av en bekvämlighetsurvalsmetod, blev slumpmässigt tilldelade ett av tre experimentella förhållanden designade för att förändra mängden material som de kan memorera. Det första experimentella förhållandet fastställde att med direkt återkallelse hade semantiskt material högre grad av återkallelse än episodiskt material. Det andra experimentella förhållandet visade att effekten av artikulatoriskt undertryckande (articulatory suppression) inte signifikant sänker mängden som memorerat. Det tredje förhållandet demonstrerade att fördröjd återkallelse signifikant förminskade mängden orelaterad semantik. Dessa resultat visade att semantiskt material återkallas till högre grad men relaterad semantik och orelaterad semantik lagras av olika system då orelaterad semantik är påverkad av förfall (decay) eller störning (interference). Resultaten visade betydelsen av att använda simpelt och precist språk för att ge ett mer effektivt sätt att memorera och lära sig. / Much of our cognitive abilities rely on maintaining and processing the meaning of different objects, words or actions. This meaning is known as semantics however, the use of semantics in working memory have been mostly ignored and instead attributed to long-term semantic memory. Using Baddeley and Hitch’s model of working memory this study aims to attribute semantic maintenance to a component within the model, examine differences between types of semantic material to episodic material and how these were affected by serial position effects. Related semantics, unrelated semantics and episodic material were included in the study which were all represented by word-pairs. 42 participants, using a convenience sampling method, were randomly assigned to one of three experimental conditions designed to alter the amount of material memorized. The first experimental condition, by using immediate recall, demonstrated that semantic materials had a significantly superior recall rate than episodic materials. The second experimental condition showed that the effect articulatory suppression didn’t significantly reduce the amount memorized. The third condition demonstrated that delayed recall significantly reduced the amount of unrelated semantics. These findings showed that semantic materials had superior recall but related and unrelated semantic material were found to be maintained by different systems as unrelated material was subject to decay or interference. The results showed the importance using simple and precise language to provide a more effective way to memorize and learn.
103

Uppmärksamhet och mental belastning : En kvalitativ studie om hur designprinciper påverkar uppmärksamhet och mental belastning i ett gränssnitt.

Edéus, Jakob, Lindén Johansson, Joakim January 2017 (has links)
I dagens samhälle blir vi ständigt distraherade i vår vardag i form av notiser och dylikt, det är ett fenomen som refereras till som informationsöverflöd. På arbetsplatser blir detta ett problem då överflödet av information distraherar oss från arbetet och därav kan vi inte vara effektiva. Informationsöverflödet belastar då vår mentala kapacitet med irrelavant information, syftet med denna studie var därför hur etablerade designprinciper påverkar uppmärksamhet och mental belastning vid just inlärning av ett gränssnitt. I denna uppsats undersöks därmed områden som mental belastning, uppmärksamhet, arbetsminne, informationsarkitektur och användbarhet med teorin Cognitive Load Theory som teoretiskt ramverk. Två empiriska datainsamlingar genomfördes i studien för att undersöka valda forskningsområden. Den första empiriska datainsamlingsmetoden var en skissworkshop där målet med denna var att, tillsammans med användarna, diskutera informanternas skisser i relation till mental belastning och uppmärksamhet. Datan från workshopen lade grunden för utveckling av en prototyp över ett gränssnitt. Den senare empiriska datainsamlingen bestod av ett “think aloud” användartest och en SUS-utvärdering av prototypen. Resultatet från denna studie har visat att designprinciper som ämnar att förbättra användbarhet med fördel kan appliceras för att hjälpa användaren att behålla uppmärksamheten vid användning av ett gränssnitt samt minska den irrelevanta mentala belastningen. Enligt Cognitive Load Theory kan en lägre total mental belastning bidra till effektivare bearbetning av information och därmed även till effektivare inlärning.
104

Lärares kunskap och inställning kring begreppen arbetsminne och arbetsminnesträning

Pollack, Anna January 2017 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka lärares kunskap och attityd gällande begreppen arbetsminne och arbetsminnesträning utifrån ett sociokulturellt och didaktiskt perspektiv. Metoden som har använts är en kvalitativ intervjustudie, med givna frågor och öppna svarsalternativ. De intervjuade lärarna arbetar på en högstadieskola och resultatet visar att alla de intervjuade har olika inställning till begreppen, dess förekomst och orsaker samt träning av arbetsminne. Flertalet av respondenterna känner sig inte säkra på begreppen och effekten av träningen. Flertalet av respondenterna anser dessutom att man till viss del kan skylla på skolan och samhället i stort när arbetsminnet sviktar då skolan idag inte fokuserar på vad respondenterna kallar utantill/innantillkunskap längre, och därmed inte tränar elevernas förmåga till att minnas på samma sätt som tidigare. Ur ett sociokulturellt och didaktiskt perspektiv kan vi då konstatera att dessa stora skillnader påverkar elevers undervisning.
105

Dealing with Digits : Arithmetic, Memory and Phonology in Deaf Signers

Andin, Josefine January 2014 (has links)
Deafness has been associated with poor abilities to deal with digits in the context of arithmetic and memory, and language modality-specific differences in the phonological similarity of digits have been shown to influence short-term memory (STM). Therefore, the overall aim of the present thesis was to find out whether language modality-specific differences in phonological processing between sign and speech can explain why deaf signers perform at lower levels than hearing peers when dealing with digits. To explore this aim, the role of phonological processing in digit-based arithmetic and memory tasks was investigated, using both behavioural and neuroimaging methods, in adult deaf signers and hearing non-signers, carefully matched on age, sex, education and non-verbal intelligence. To make task demands as equal as possible for both groups, and to control for material effects, arithmetic, phonological processing, STM and working memory (WM) were all assessed using the same presentation and response mode for both groups. The results suggested that in digit-based STM, phonological similarity of manual numerals causes deaf signers to perform more poorly than hearing non-signers. However, for  digit-based WM there was no difference between the groups, possibly due to differences in allocation of resources during WM. This indicates that similar WM for the two groups can be generalized from lexical items to digits. Further, we found that in the present work deaf signers performed better than expected and on a par with hearing peers on all arithmetic tasks, except for multiplication, possibly because the groups studied here were very carefully matched. However, the neural networks recruited for arithmetic and phonology differed between groups. During multiplication tasks, deaf signers showed an increased  reliance on cortex of the right parietal lobe complemented by the left inferior frontal gyrus. In contrast, hearing non-signers relied on cortex of the left frontal and parietal lobes during multiplication. This suggests that while hearing non-signers recruit phonology-dependent arithmetic fact retrieval processes for multiplication, deaf signers recruit non-verbal magnitude manipulation processes. For phonology, the hearing non-signers engaged left lateralized frontal and parietal areas within the classical perisylvian language network. In deaf signers, however, phonological processing was limited to cortex of the left occipital lobe, suggesting that sign-based phonological processing does not necessarily activate the classical language network. In conclusion, the findings of the present thesis suggest that language modality-specific differences between sign and speech in different ways can explain why deaf signers perform at lower levels than hearing non-signers on tasks that include dealing with digits. / Dövhet har kopplats till bristande förmåga att hantera siffror inom områdena aritmetik och minne. Särskilt har språkmodalitetsspecifika skillnader i fonologisk likhet för siffror visat sig påverka korttidsminnet. Det övergripande syftet med den här avhandlingen var därför att undersöka om språkmodalitetsspecifika skillnader i fonologisk bearbetning mellan teckenoch talspråk kan förklara varför döva presterar sämre än hörande på sifferuppgifter. För att utforska det området undersöktes fonologisk bearbetning i sifferbaserade minnesuppgifter och aritmetik med hjälp av både beteendevetenskapliga metoder och hjärnavbildning hos grupper av teckenspråkiga döva och talspråkiga hörande som matchats noggrant på ålder, kön, utbildning och icke-verbal intelligens. För att testförhållandena skulle bli så likartade som möjligt för de båda grupperna, och för att förebygga materialeffekter, användes samma presentations- och svarssätt för båda grupperna. Resultaten visade att vid sifferbaserat korttidsminne påverkas de dövas prestation av de tecknade siffrornas fonologiska likhet. Däremot fanns det ingen skillnad mellan grupperna gällande sifferbaserat arbetsminne, vilket kan bero på att de båda grupperna fördelar sina kognitiva resurser på olika sätt. Dessutom fann vi att den grupp teckenspråkiga döva som deltog i studien presterade bättre på aritmetik än vad tidigare forskning visat och de skiljde sig bara från hörande på multiplikationsuppgifter, vilket kan bero på att grupperna var så noggrant matchade. Däremot fanns det skillnader mellan grupperna i vilka neurobiologiska nätverk som aktiverades vid aritmetik och fonologi. Vid multiplikationsuppgifter aktiverades cortex i höger parietallob och vänster frontallob för de teckenspråkiga döva, medan cortex i vänster frontal- och parietallob aktiverades för de talspråkiga hörande. Detta indikerar att de talspråkiga hörande förlitar sig på fonologiberoende minnesstrategier medan de teckenspråkiga döva förlitar sig på ickeverbal magnitudmanipulering och artikulatoriska processer. Under den fonologiska uppgiften aktiverade de talspråkiga hörande vänsterlateraliserade frontala och parietala områden inom det klassiska språknätverket. För de teckenspråkiga döva var fonologibearbetningen begränsad till cortex i vänster occipitallob, vilket tyder på att teckenspråksbaserad fonologi inte behöver aktivera det klassiska språknätverket. Sammanfattningsvis visar fynden i den här avhandlingen att språkmodalitetsspecifika skillnader mellan tecken- och talspråk på olika sätt kan förklara varför döva presterar sämre än hörande på vissa sifferbaserade uppgifter.
106

Mobile phones and attention : An experimental study examining mobile phone distraction / Mobiltelefoner och uppmärksamhet : En experimentell studie som undersöker mobiltelefondistraktion

Taube, Moa, Åkerlund, Linda January 2023 (has links)
Mobile phones have become a natural part in our lives and with them, challenges and concerns rise. Mobile phones are designed to catch our attention, which equals unwanted distractions in many situations. Previous research is ambiguous as to in what situations mobile phones harm our attention and cause distraction. Therefore, the aim of this experiment was to examine whether the mere presence of a mobile phone or a mobile phone receiving a notification harms our attention while performing the Stroop Task Test. The experiment involved 19 participants, comprising 4 males and 15 females of various ages (M=38,84). A within-subject design experiment was used and the participants that took part in the experiment were exposed to three different conditions as they completed four rounds of the Stroop Task Test. The first and last condition was without a mobile phone, the second condition had a silent mobile phone laying in their field of vision, and in the third condition that same mobile phone received a text message notification. In order to examine the degree of distraction, this study looked at eye gaze towards the mobile phone, in addition to the response times during the test. Contrary to previous research the results of this study showed no significant difference in the participants' performance on the Stroop Task Test and eye gaze during the mobile phone conditions. This indicates that it is possible to maintain focus and attention on a cognitively demanding task for a limited time, despite the presence of someone else’s mobile phone receiving a notification. / Mobiltelefoner har blivit en naturlig del i våra liv och med dem följer även utmaningar och problematik. Mobiltelefoner är designade för att fånga vår uppmärksamhet, vilket leder till oönskade distraktioner i vissa situationer. Tidigare forskning är tvetydig om i vilka situationer mobiltelefoner påverkar vår uppmärksamhet negativt och orsakar distraktion. Därför var syftet med detta experiment att undersöka om blotta närvaron av en mobiltelefon eller en mobiltelefon som får en sms-avisering påverkar vår uppmärksamhet negativt när vi utför Stroop-testet. Experimentet involverade 19 deltagare, bestående av 4 män och 15 kvinnor i olika åldrar (M=38,84). En inomgruppsdesign användes och deltagarna som deltog i experimentet exponerades för tre olika betingelser när de genomförde fyra omgångar av Stroop-testet. Den första och sista betingelsen var utan mobiltelefon, den andra betingelsen hade en tyst mobiltelefon liggande i deras synfält, och under den tredje betingelsen fick samma mobiltelefon en sms-avisering. För att undersöka graden av distraktion undersöktes om deltagarnas ögonrörelser drogs mot mobiltelefonen, samt reaktionstiderna i Stroop-testet. I motsats till tidigare forskning visade resultaten av denna studie ingen signifikant skillnad i deltagarnas prestation i Stroop-testet och ögonrörelser under mobiltelefonbetingelserna. Detta indikerar att det är möjligt att behålla fokus och uppmärksamhet på en kognitivt krävande uppgift under en begränsad tid, trots närvaron av någon annans mobiltelefon som får en sms-avisering.
107

Individuella skillnader i navigeringsförmåga : Finns det samband mellan egen skattning av lokalsinne och förmåga att bearbeta visuell information? / Individual differences in navigation skills : Is there a relationship between one's own assessment of sense of direction and the ability to process visual information?

Pettersson, Mattias January 2022 (has links)
Det finns individuella skillnader i människors medvetenhet om var de befinner sig och om hur deras omgivningar ser ut, särskilt efter att de har förflyttat sig. För att beskriva detta används allmänt begreppet lokalsinne, som kan definieras: ”förmågan att orientera sig och hitta rätt”. Studiens syfte var att undersöka om det finns samband mellan hur människor skattar sitt lokalsinne och deras faktiska förmåga att bearbeta visuell information. Trettiosju deltagare genomförde självskattning av lokalsinne, ett test som mätte kapacitet i visuo-spatialt arbetsminne och ett test som mätte mental rotationsförmåga. Resultaten från studien visar att mental rotationsförmåga har samband med i självskattat lokalsinne och kapaciteten i visuo-spatialt arbetsminne. Av det här drogs slutsatsen att mental rotationsförmåga är en integrerad del av individers navigationsförmåga. / There are individual differences in people's awareness of where they are and what their surroundings look like, especially after they have physically moved around in their surroundings.To describe this, the concept sense of direction is generally used, which can be defined as: "the ability to orient oneself and find the right way". The purpose of this study was to investigate whether there is a relationship between how people estimate their sense of location and their actual ability to process visual information. Thirty-seven participants completed self-assessment of local sense, a test measuring capacity in visuo-spatial working memory and a test measuring mental rotation ability. The results of the study show that mental rotation ability is related to self-rated local sense and visuo-spatial working memory capacity. From this it was concluded that mental rotation ability is an integral part of individuals' navigation ability.
108

Digitalt skrivande: En möjlighet eller ett hinder i dagens klassrum? / Digital writing: An opportunity or a drawback in today´s classroom?

Jevring, Alexandra January 2020 (has links)
Den ökande digitaliseringen i matematikklassrum på gymnasiet ställer allt högre krav på eleverna. Enligt de senaste bestämmelserna ska nationella prov inom några få år genomföras digitalt. Detta innebär att eleverna kommer att behöva skriva in sina lösningar på datorer. Detta arbete är uppdelat i två delar. Syftet med första delen är att undersöka om det förekommer en synlig påverkan på elevernas prestation i matematik på gymnasiet beroende på om de löser problem på papper eller på dator. Denna del skapas med hjälp av tidigare forskning i detta område och går ut på att eleverna genomför två prov där de använder sig av antingen papper eller datorer för att lösa problem. Syftet med andra delen är att ta fram rekommendationer som bör underlätta för lärare att introducera eleverna till att skriva matematik på datorer. För denna del i arbetet genomförs intervjuer med lärare och elever på en gymnasieskola. Resultat från prov, i första delen av arbetet, visar att eleverna presterar sämre i grupper där de inte är vana med att arbeta på datorer. Svar från intervjun i andra delen visar att det finns många aspekter som läraren behöver tänka på när eleverna ska börja arbeta med datorer i matematikundervisningen. Utifrån intervjuer formas rekommendationer för lärare som redovisas i detta arbete. Sammanfattningsvis visar detta arbete att eleverna behöver mer övning för att kunna prestera lika bra på dator som de skulle göra om de löser problem på papper. Eftersom studien genomfördes på en gymnasieskola behövs det mer forskning som undersöker om samma trend kan ses i andra gymnasieskolor. / The increasing digitalisation in mathematics classrooms places ever higher demands on students. According to the latest regulations, national tests must be carried out digitally in a few years. This means that students will need to enter their solutions on computers. This work is divided into two parts. The purpose of the first part is to investigate whether there is a visible impact on students' performance in mathematics in high school, depending on whether they solve problems on paper or on a computer. This part is created with the help of a literature study and involves the students completing two tests where they use either paper or computers to solve problems. The purpose of the second part is to produce recommendations that should make it easier for teachers to introduce students to writing mathematics on computers. For this part of the work, the interviews were conducted with teachers and students at a high school. The results from tests, in the first part of the work show that the students perform worse in groups where they are not used to working on computers. Answers from the interview in the second part show that there are many aspects that the teacher needs to keep in mind when students start working with computers in mathematics teaching. Based on interviews, recommendations are formed for teachers that are presented in this work. In summary, this work shows that students need more practice to be able to perform as well on a computer as they would if they solved problems on paper. Since the study was conducted at one high school, more research is needed that examines whether the same trend can be seen in other high schools.
109

Främjandet av elevers koncentration i matematikundervisning : Rekommendationer för matematiklärare / Supporting students’ focus in mathematics teaching : Teacher recommendations

Vilkelyte, Vilija January 2024 (has links)
I denna studie undersöktes frågan om vad lärare kan göra för att öka elevernas koncentration i matematikundervisningen. För att svara på frågan användes DBR-modellen vid utformningen av studien. I studien observerades två klasser på en högstadieskola, där elevernas koncentration mättes med hjälp av ett observationsprotokoll. De observerade klasserna valdes utifrån den temadefinierade universumsprincipen samt den geografiskt definierade universumsprincipen (Fangen, 2005). I samband med observationerna och en litteraturundersökning togs rekommendationer fram i form av ett textdokument i syfte att tillföra förslag för matematiklärare på vad de kan göra för att främja elevernas koncentration, detta gjordes genom intervjuer samt tematisk analys. Rekommendationerna innefattar uppmaningar såsom exempelvis insamling av mobiltelefoner inför lektioner, lätt tillgång till material för eleverna samt uppmaningar till att använda målfria uppgifter i undervisningen. Rekommendationerna implementerades i de observerade klassrummen och elevernas koncentration mättes på nytt med hjälp av det framtagna observationsprotokollet. Under implementeringen av rekommendationerna skedde flera intervjuer med de deltagande lärarna i syfte att förbättra rekommendationerna och testa dem på nytt genom att ta fram nya versioner av rekommendationerna. Intervjuerna analyserades med hjälp av en tematisk analys. I syfte att undersöka om rekommendationerna hade någon inverkan på elevernas koncentration jämfördes den insamlade data från observationsprotokollet innan implementeringen av rekommendationerna med den insamlade data efter implementeringen av rekommendationerna med hjälp av Mann-Whitney’s U-Test. Analysen av data visade att det skedde en statistiskt signifikant förbättring av elevernas koncentration i en av de observerade klasserna. I den andra klassen skedde en mindre förbättring som inte var statistiskt signifikant. Slutsatsen med studien är därmed att elevernas koncentration i matematikundervisningen kan förbättras genom implementeringen av rekommendationerna. / This study investigates the question of what teachers can do to increase students’ concentration in mathematics teaching. To answer the question, the DBR-model was used in the design of the study. In the study, two classes in a junior high school were observed, where the students’ concentration was measured using an observation protocol. The observed classes were chosen based on the theme-defined universe principle and the geographically defined universe principle. In connection with the observations and a literature survey, recommendations were drawn up in the form of a text document with the aim of adding suggestions for mathematics teachers on what they can do to promote students’ concentration, this was done through interviews and thematic analysis. The recommendations include suggestions such as collection of mobile phones before lessons, easy access to material for students and suggestions to use goal-free tasks in teaching. The recommendations were implemented in the observed classrooms and the students’ concentration was re-measured using the developed observation protocol. During the implementation of there commendations, several interviews took place with the participating teachers in order to improve the recommendations and test them anew by producing new versions of the recommendations. The interviews were analyzed using a thematic analysis. In order to investigate whether the recommendations had any impact on the students’ concentration, the collected data from the observation protocols before the implementation of the recommendations were compared with the collected data after the implementation of the recommendations using the Mann-Whitney’s U-Test. The analysis of the data showed that there was a statistically significant improvement in the students’ concentration in one of the observed classes. In the second class, there was a smaller improvement that was not statistically significant. The conclusion of the study is thus that students’ concentration in mathematics teaching can be improved through the implementation of the recommendations.
110

Children with Cochlear Implants : Cognition and Reading Ability / Barn med cochleaimplantat : Kognition och läsförmåga

Wass, Malin January 2009 (has links)
The present thesis investigated cognitive ability in children with severe to profound hearing impairment who have received cochlear implants (CIs). The auditory stimulation from a cochlear implant early in life influences most cognitive functions as a consequence of the plasticity of the brain in the young child. It is important to understand the cognitive consequences of auditory stimulation from CIs in order to provide adequate support to these children. This thesis examined three specific aspects of cognitive ability (working memory, phonological skill and lexical access), and reading ability in children with CIs, as compared to children with normal hearing in the same age. The relations between cognitive abilities and reading skills were also investigated, as well as the associations between demographic variables (e.g., age at implantation and communication mode), cognitive abilities and reading skills. The children with CI generally had lower performance levels than the normal hearing children in tasks of phonological and general working memory, phonological skills and lexical access. They had specific problems in tasks with high demands on phonological working memory, whereas their performance levels in tasks of visuospatial working memory were on par with the hearing children. A majority of the children with CI demonstrated reading skills within the normal range for hearing children, both for decoding and reading comprehension. The relations between demographic factors and cognitive skills varied somewhat between the studies. The patterns of result are discussed with reference to contemporary theories of working memory, phonological skills, and lexical access. / Avhandlingens övergripande syfte var att studera kognitiva förmågor hos barn med grav hörselskada eller dövhet som fått cochleaimplantat (CI). Auditiv stimulering från CI i tidig ålder påverkar de flesta kognitiva funktioner som en följd av hjärnans plasticitet hos små barn. Det är viktigt att förstå de kognitiva konsekvenserna av auditiv stimulering från CI för att kunna ge dessa barn bästa möjliga stöd. Avhandlingen undersökte tre specifika aspekter av kognitiv förmåga (arbetsminne, fonologiska förmågor och lexikal aktivering), samt läsförmåga hos barn med CI, i jämförelse med barn med normal hörsel i samma åldrar. Relationerna mellan kognitiva förmågor och läsförmåga studerades också, liksom sambanden mellan demografiska faktorer (t ex implantationsålder och kommunikationssätt) och kognitiva förmågor samt läsfärdigheter. Barnen med CI hade generellt lägre prestationsnivå än barnen med normal hörsel i uppgifter som mäter fonologiskt och generellt arbetsminne, fonologiska förmågor och lexikal aktivering. De hade specifika problem i uppgifter som i hög grad belastar fonologiskt arbetsminne, medan deras visuospatiala arbetsminneskapacitet var jämförbar med den hos barnen med normal hörsel. Majoriteten av barnen med CI hade läsfärdigheter i nivå med normalhörande barn, för både avkodning och läsförståelse. Sambanden mellan demografiska faktorer och kognitiva förmågor och läsförmåga varierade mellan studierna. Resultatmönstren diskuteras utifrån teorier om arbetsminne, fonologiska färdigheter och lexikal aktivering.

Page generated in 0.0479 seconds