Denna studie har utförts med syfte att undersöka om det finns en korrelation mellan antalet timmar spelade i veckan och arbetsminne samt om det finns en skillnad i arbetsminne mellan FPS-spelare och spelare av andra genrer. Detta genomfördes med en enkät om spelvanor där deltagarna får skatta hur många timmar de spelar i veckan och där de även fick skatta i hur stor utsträckning de tyckte om olika spelgenrer. Efter enkäten fick deltagarna utföra ett 2-back test. Ett Kendall’s tau-b test genomfördes för att undersöka om det fanns en signifikant korrelation mellan antalet timmar spelade i veckan och arbetsminne. Även utfördes ett Student’s T-test för att undersöka om det fanns en signifikant skillnad i arbetsminne mellan FPS-spelare och ickeFPS-spelare. Resultaten för båda frågeställningarna var icke-signifikanta. Trots icke-signifikantaresultat är det intressant att vidare undersöka sambandet mellan spelande och arbetsminne eftersom tidigare forskning visat att det finns ett samband mellan spelande och arbetsminne.

Den här studien introducerade lärares användning av tavlan vid matematikundervisning utifrån en kvalitativ ansats. Två huvudsakliga teman som genomsyrade studien var lärares ledarskap och tavlans innehåll. Studien berörde tidigare forskning kring framgångsfaktorer för elevernas lärande och arbetsminne. De teoretiska utgångspunkterna som studien grundade sig i utgick från Vygotskijs perspektiv där lärande föregår utveckling och det socialsemiotiska perspektivet som innefattar social kommunikation och läran om tecken. Insamlingsmetoden som studien använde sig av bestod av semi-strukturerade enkäter och bilder på tavlan. Urvalsgruppen som studien riktade sig till bestod av låg- och mellanstadielärare som undervisar i ämnet matematik. Den här studien använde sig av en innehållsanalys för att undersöka det empiriska materialet.    Resultatet som framkom i den här studien gick till stor del emot de framgångsfaktorer som presenteras i uppsatsen enligt Hatties metastudie (2014), vilket var överraskande med tanke på att majoriteten av respondenterna undervisade i lågstadiet. Men ett positivt resultat visade sig vara att majoriteten av respondenterna ansåg att de hade stor användning av tavlan i undervisningen samt att de ansåg eleverna ha stort behov av tavlan. En slutsats som resultatet ledde fram till var att lärares sätt att tänka och lärares val påverkar elevernas möjlighet till lärarande som stöds av tidigare forskning.

Denna litteraturstudie avser att sammanställa och redovisa vetenskapliga artiklar som hanterar vår frågeställning: “Vilket samband finns det mellan läs- och skrivsvårigheter och matematiksvårigheter?”. För att få fram artiklar har sökningar gjorts på databaserna ERIC och SwePub. I dessa databaser har sökord kombinerats för att få fram vetenskapliga artiklar som besvarar frågeställningen. Artiklar har även hittats genom att använda sig av artiklars referenser, en så kallad kedjesökning. Sju källor valdes ut till denna översikt. Litteraturstudiens resultat visar att gemensamma bakomliggande faktorer kan påverka båda svårigheterna samtidigt och att den fonologiska medvetenheten är en stor bidragande orsak till varför elever med dyslexi har svårigheter i matematik. Svårigheterna som eleverna med läs-och skrivsvårigheter påvisar är deras brist i att förstå och tolka texter inom matematiken.

Arbetsminne och flertalet exekutiva funktioner är avhängiga varandra; en av dessa funktioner är förmågan till tankesuppression, det vill säga att kunna hålla tillbaka tankar som är irrelevanta för sammanhanget. Detta är en viktig förmåga att ha när vi lär in ny information, eftersom tidigare inlärd information kan blandas ihop med ny, vilket gör det svårt för arbetsminnet att sortera bland de olika stimulusen eller den information som aktuellt hålls där. Detta kallas för proaktiv interferens. Syftet med denna studie var att undersöka potentiella samband mellan proaktiv interferens, ruminering, tankesuppression och neurotransmittorn GABA. För datainsamlingen användes beteendetestet 2-back som mäter proaktiv interferens, självskattningsformulären RRS-BR som mäter ruminering och WBSI som mäter tankesuppression samt MR-kamera som mäter GABA. 31 deltagare, både äldre och yngre, rekryterades till denna studie. Korrelationsanalyser kunde påvisa en signifikant medelstark positiv korrelation mellan GABA och svårighet för tankesuppression, samt en signifikant stark positiv korrelation mellan svårighet för tankesuppression och ruminering. Mediationsanalys visade att tankesuppression medierar förhållandet mellan GABA och ruminering.

Detta arbete berör arbetsminnets betydelse för matematikinlärning och hur lärare kan arbetaför att optimera lärandet för elever med svagt arbetsminne. Syftet med arbetet var att göra ensammanställning och översikt om vad forskningen säger angående hur elever imatematiksvårigheter utifrån ett svagt arbetsminne kan stöttas i skolan. Avgränsningargjordes till arbetsminnet och dess funktion kopplat till matematiksvårigheter. Andraavgränsningar vi gjorde i arbetet var att utgå från Baddeleys modell av arbetsminnet och thecognitive load theory. Sökningar gjordes i både ERIC och ERC efter relevanta källor. Vianvände oss mestadels av peer review artiklar men utgick även från tidigare kurslitteratur därvi gjorde kedjesökningar utifrån källor i dessa. Forskningen vi har tagit fram och presenterar idetta arbete visar på att arbetsminnets kapacitet har en stor betydande roll för eleversmatematikinlärning. De olika delarna i arbetsminnet ansvarar för olika arbetsuppgifter menresultatet visar att samarbetet mellan dessa delar är väsentlig för att eleven ska kunna ta in nykunskap. För elever med ett svagt arbetsminne är det viktigt med stöttning för att minskabelastningen på arbetsminnet. Forskningen visade att visuellt stöd, meningsfullt och bekantinnehåll samt repetition är stöttning som lärare borde inkludera i sin undervisning för attstötta matematikinlärningen för elever med ett försvagat arbetsminne.

I denna kunskapsöversikt sammanställs och presenteras resultatet från 15 empiriska studier däremot används även två litteraturstudier samt en artikel som är expertgranskad från en vetenskaplig tidskrift. Artiklarna är skrivna under perioden 1972–2023 däremot är majoriteten av studierna gjorda efter år 2000. Alla artiklar är skrivna på engelska däremot genomförda i olika delar av världen. I databaserna ERIC och ERC har en systematisk sökning genomförts för att identifiera de valda artiklarna.  Resultatet presenterar och diskuterar ursprunget för matematikångest samt vilka konsekvenser det har för elevers lärande och utveckling i grundskolan. Det lyfts även fram hur utvecklingen av matematikångest kan motverkas samt förebyggas. Utöver detta framgår det även vilka bidragande faktorer som finns samt hur matematikångest påverkar en elevs matematiska presentationer. Genom systematiska sökningar har relevanta artiklar sammanställts i resultatet för att skapa en grundlig och tillförlitlig diskussion. Utifrån resultatet kan man fastställa att matematikångest är ett komplext problem där flera bidragande faktorer skapar matematikångest. Exempel på dessa bidragande faktorer kan vara lärare, föräldrar samt inställningen gentemot matematik. Det är inte bara problematiken som synliggörs utan även potentiella lösningar och strategier för att motverka och förebygga matematikångest. Entusiasm och stöd från både föräldrar och lärare anses vara en del av lösningen för att motverka och förebygga matematikångest i grundskolan. Forskningen lägger även en del av ansvaret på universiteten att förändra lärarutbildningarna för att öka medvetenheten.

Arbetsminneskapacitet har högre förklaringsgrad än intelligens för tillgodogörandet av matematiska förmågor, och elever i matematiksvårigheter har oftare lägre arbetsminneskapacitet än normalpresterande elever. I syfte att synliggöra åtgärder som kan underlätta för dessa elever att tillgodogöra sig matematikämnet gjordes en systematisk litteraturstudie. Genom systematiska sökningar i relevanta databaser kunde 15 artiklar från de senaste tio åren analyseras. Studierna har undersökt olika interventioners effekt på matematiska förmågor hos barn och elever i matematiksvårigheter samt kontrollerat för arbetsminneskapacitet. Studiernas design och centrala resultat redogörs för, och studiernas statistiska analyser sammanfattas i en tabell. Vidare används cognitive load theory för att analysera interventionerna och deras effekter. Studiens resultat och analys mynnar uit i tre slutsatser: (1) att arbetsminneskapacitet i hög grad påverkar hur väl elever svarar på interventioner, (2) att elever i matematiksvårigheter med svagare arbetsminne kan förbättra sina matematiska förmågor om de får adekvat undervisning som syftar till just de förmågorna, och (3) att lärare bör göra sitt yttersta för att undanröja ovidkommande kognitiv belastning i undervisningssituationer.

Skolan digitaliseras allt mer. Ett sätt att använda de nya digitala verktygen är att ge eleverna möjlighet att förbereda sig inför kommande undervisningspass genom att ge dem tillgång till digitalt material i förväg. Metoden kallas flipped classroom. Syftet med den här studien är att undersöka hur elever i två klasser i årskurs sju utan tidigare erfarenhet av flipped classroom upplever metoden och hur de skulle vilja se den implementeras, om alls. Studien visar att eleverna ser fördelar med flipped classroom men även att de ställer krav på lärarens utformning av materialet och på att det används i ett lämpligt sammanhang. Studiens resultat understryker även behoven av tydlig kommunikation vid användning av digitala verktyg.

Val av anteckningsmetod skiljer sig studenter emellan. Vid universitetsutbildningar ar lärandetempot högt vilket gör att valet av anteckningsmetod blir viktigt. Sett till anteckningsmetod och dess inverkan på arbetsminnet, sa påvisar tidigare studier inga signifikanta skillnader nar det kommer till arbetsminnet nar man testar på enbart faktafrågor. Däremot skiljer sig resultaten for anteckningsmetoderna nar det kommer till att förstå ett ämne i stort, där papper och penna visar sig vara den basta metoden i jämförelse med att ta anteckningar på dator. Syftet med den har studien ar att undersöka huruvida arbetsminnet påverkas av anteckningsmetod och for att förstå om det finns en typ av anteckningsmetod som ar bättre lämpad for studenters arbetsminne. Anteckningsmetoderna som undersöktes var anteckningar digitalt på dator med tangentbord respektive analogt med penna på papper. Studien genomfördes med en grupp av 18 civilingenjörsstudenter på programmet Medieteknik på KTH. Studenterna delades in i två grupper. Varje student fick ta del av tre olika ljudklipp som vardera bestod av en lista med 20 ord. Efter varje lista följde ett prov for att se hur manga ord deltagarna kom ihåg. Grupperna fick i olika ordning under uppläsningen av listorna anteckna på dator, på papper for hand samt under en lista enbart lyssna. Resultatet for studien visade att arbetsminnet fungerade bast om studenten enbart lyssnade och inte agnade fokus at att anteckna, vare sig på papper eller på dator. Det visade också att nar studenter antecknade på dator sa fick de ett något bättre resultat jämfört med att anteckna på papper med penna. / Choice of note taking methods differs between students. In university educations the learning pace is high, which makes the choice of how to take study notes important. Examining note taking methods and the short-term memory of students, previous studies show no significant differences in short-term memory when testing different note taking methods solely for factual questions. However, the results differed when testing note taking methods for understanding a topic as a whole, showing that pen and paper is the better method compared to note taking on a computer. The purpose of this study is to look into whether students' working memory is affected by the method of note taking and to examine if there is one note taking method that is better in terms of the short-term memory of students. The form of notes that were examined were study notes taken on a computer with a keyboard and notes taken with a pen on paper. 18 engineering students in the program Media Technology at KTH participated in this study. The students were divided into two groups. Every student took part in listening to three different audio clips. Each audio clip consisted of a list containing 20 words. After each list, a test was conducted to see how many words the participants remembered. The groups were taking notes in different order while listening to the lists, either on computer, on paper by hand or just listening. The results of the study showed that the working memory functioned the best if a student only listened and did not focus on taking notes, either on paper or on a computer. Tt also showed that when students were writing on a computer they received slightly better results compared to writing on paper with a pen.

Under det senaste decenniet har testbaserat lärande väl etablerats som ett effektivt sätt att främja hållbar inlärning. Många sorters material och omständigheter har utforskats i relation till denna metod. Endast nyligen har dock individuella skillnader i relation till testbaserat lärande fått uppmärksamhet som ett forskningsområde. Ett område hittills förhållandevis outforskat är relationen mellan individuella skillnader i kognitiv kapacitet och inlärningsprocessen med återhämtning som inlärningsmetod. Denna studie hade för avsikt att utforska denna relation genom att mäta generell flytande intelligens och arbetsminneskapacitet för ett urval av gymnasieelever (n = 189, M = 16.89 år gamla) som använde testbaserat lärande som inlärningsmetod. Resultaten indikerar att arbetsminne och flytande intelligens båda är relaterade till inlärningsprocessen, men att det förstnämnda är så till en signifikant högre grad än det sistnämnda. / During the last decade, test-enhanced learning has been thoroughly cemented as an efficient way to promote durable learning. Many materials and conditions have been explored in relation to this method. Only recently, however, have individual differences in relation to test-enhanced learning received attention as an area of study. An area as of yet relatively unexplored is the relationship between differences in cognitive ability and the process of retrieval as a method of learning. The present study set out to explore this relationship by measuring general fluid intelligence and working memory capacity in a sample of upper secondary level students (n = 189, M = 16.89 years of age) who used a test-enhanced learning method. The results indicate that working memory and fluid intelligence are both related to this learning process, however the former to a significantly higher degree than the latter