This study examined if test enhanced learning with feedback in an authentic classroom environment could improve students’ word comprehension, and also if low-achieving students could benefit by the method. 29 students in year five from two classes participated in the study, of which some students were low-achieving in word comprehension. The intervention was implemented with two different arrangements: test enhanced learning of words with feedback (test group) and learning without feedback (study group). In the intervention 20 words were processed. The test group got feedback in direct connection to ending the test by correction of the tests and an explanation of the meaning of the words. The study group was communicated solely with their results seven days after the last post-test. The testing that was implemented in various occasions, summed distinct results. These showed that students in both groups improved their knowledge in word comprehension over the time of the study. In summary, according to this study both the test group and the study group enhanced their word comprehension skills, and this result holds also for the low-achieving students in both groups who in this study reduced their SD value from first to last test.

According to recent statistics, the number of people in Sweden who choose to go into higher education after upper secondary school has grown compared to 25 years ago. Lectures within some university programs are conducted entirely in English, and Swedish students’ abilities to understand, record and recall the information given at lectures are therefore crucial for their academic success. The course English 6 in upper secondary school is supposed to cover different ways of taking notes while listening. Three qualitative interviews were conducted in this study to examine how teachers interpret the course’s note-taking aspects, and how they intend to work with note-taking in the classroom. A quantitative study was carried out with students in upper secondary school to look into their experiences of note-taking in the course English 6. Results show differences in how the teachers approach note-taking and how they choose to work with note-taking in the classroom. A majority of the students participating in the study claimed not to have been introduced to different ways of taking notes in the course English 6. This information calls for teachers to make sure note-taking skills are being taught in an explicit way. More knowledge and communication among teachers also seem necessary in order to help students develop strategies for note-taking in the best way possible.

This thesis examined phonological processing in adults with postlingually acquired moderate-to-severe hearing impairment (HI) and whether explicit working memory processing of phonology and individual working memory capacity (WMC) can compensate for degraded phonological representations in this group (papers I-III). A second aim was to provide reference data for a test of WMC, the reading span test, and to examine the relation between reading span test performance and speech recognition in noise in a larger sample of 50-89 year olds with HI (paper IV). Non-auditory tasks of phonological processing, episodic long-term memory and WMC were used in papers I-III, and both behavioral and electrophysiological measures were collected. Results showed that phonological processing was impaired in the group with HI but that WMC and explicit working memory processing of phonology could be employed to compensate for degraded phonological representations. However, this compensation may come at the cost of interfering with episodic memory encoding. An  electrophysiological marker of HI in text-based rhyme judgments was found. Paper IV presented reference data for reading span test performance in two versions of the test in individuals with HI, and results suggesting that WMC may be differentially predictive of speech recognition in noise in different age groups of older adults with HI. The clinical implications of the present results concerns the double disadvantage of individuals with lower WMC and HI. A structured assessment of WMC in rehabilitative settings would help to identify these individuals and tailor treatment to their needs. The reading span test is suggested as a suitable future candidate for clinical WMC assessment. / I denna avhandling undersöktes fonologiska processer hos personer med postlingualt förvärvad, måttlig till mycket grav hörselnedsättning (HNS) och om inkoppling av explicit bearbetning av fonologi eller individuell arbetsminneskapacitet kan kompensera för försämrade ljudminnen i denna grupp (studie I-III). Ett andra syfte var att sammanställa referensdata för ett test av arbetsminneskapacitet, lässpann, och undersöka relationen mellan prestation på lässpann ochigenkänning av tal-i-brus i en större grupp av 50-89 åriga personer  med HNS (studie IV). Icke-auditiva test av fonologisk förmåga, episodiskt långtidsminne och arbetsminneskapacitet användes i studie I-III och både beteendedata och elektrofysiologiska data samlades in. Resultaten visade på försämrad fonologisk förmåga i gruppen med HNS men också att explicit bearbetning av fonologi och arbetsminneskapacitet kunde användas för att kompensera för försämrade fonologiska representationer i denna grupp. Denna kompensation kan dock ske på bekostnad av att inkodning i episodiska långtidsminnet störs. Vidare identifierades en elektrofysiologisk markör för HNS i en textbaserad rimuppgift. I studie IV presenterades referensdata i två versioner av lässpanntestet för personer med mild till mycket grav HN och resultat som pekar mot möjliga skillnader mellan olika åldersgrupper i hur väl arbetsminneskapacitet predicerar igenkänning av tal-i-brus. Kliniska implikationer rör den dubbla belastning det innebär att ha både en HN och relativt sänkt arbetsminneskapacitet. En strukturerad bedömning av arbetsminneskapacitet i samband med rehabilitering skulle kunna bidra till att synliggöra dessa personer och anpassa insatser efter deras behov. Lässpanntestet är ett test som i framtiden skulle kunna vara användbart i det sammanhanget.

Being born deaf, or with a moderate-severe hearing loss, means that linguistic and cognitive abilities might develop with an atypical pattern compared to children with normal hearing. With help from technical hearing devices like cochlear implants and/or hearing aids, combined with early intervention and support from caregivers and other people that interacts with the child, there is a good chance that the he or she will develop a well-functioning spoken language. In this study, the phonological working memory capacity of 22 children with cochlear implants, and a control group of 43 children with normal hearing, was investigated.  The usage of semantic strategies in tasks testing the phonological working memory was also examined. The results showed that the group of children with cochlear implants have a less developed phonological working memory in comparison with the children with normal hearing. Phonological working memory in children with cochlear implants was predicted by expressive vocabulary, which in turn was affected by the parent’s highest level of education. When investigating the retrieval strategies that was used, results indicated that children with cochlear implants used more semantic strategies than the group of hearing children. Higher ages at 1st cochlear implantation correlated with higher degree of semantic strategy use. The results regarding the phonological working memory indicated that the involvement and support from the caregivers were essential for the language and cognitive development. Regarding the usage of semantic strategies, the results indicated that children with cochlear implants used more semantic-related than phonological retrieval strategies when the phonological working memory capacity was investigated. / Att födas med en grav hörselnedsättning eller dövhet innebär att språkliga och kognitiva förmågor inte har samma förutsättningar att utvecklas som hos ett typiskt utvecklat, normalhörande barn. Tack vare tekniska hörhjälpmedel som hörapparater och cochleaimplantat (CI), finns idag goda möjligheter att med rätt stöd utveckla ett välfungerande talspråk, trots hörselnedsättningen. Många faktorer påverkar hur väl man tillägnar sig ett talat språk, och till exempel har tidig intervention och stöd från omgivningen visat sig vara mycket viktiga. I denna studie undersöktes fonologiskt arbetsminnesförmåga hos 22 barn med CI, och en kontrollgrupp bestående av 43 normalhörande barn. Även frekvensen av semantiska strategier vid nonordsgenerering undersöktes. Resultaten visade att gruppen med CI har en nedsatt fonologisk arbetsminnesförmåga i jämförelse med normalhörande barn. Fonologiskt arbetsminne hos barnen med CI predicerades av expressivt ordförråd, som i sin tur predicerades av föräldrars högsta utbildningsnivå. Hos barn med normal hörsel predicerade icke-verbal förmåga den fonologiska arbetsminnesförmågan. Vidare visade resultaten att barnen med CI använde signifikant fler semantiska strategier än normalhörande barn. Högre åldrar för när det första cochleaimplantatet (CI1) opererades in visade sig ha ett samband med högre grad av användning av semantisk strategi. Resultatet gällande det fonologiska arbetsminnet kan tyda på att engagemang och stöd från barnets vårdnadshavare är viktigt för utvecklingen av bland annat denna förmåga. Gällande semantiska strategier indikerade resultatet att barn med CI i hög grad använder sig av andra, mer semantiskt relaterade strategier än fonologiska, när den fonologiska arbetsminneskapaciteten prövas.

Denna studie är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som syftar till att undersöka hur åtta speciallärare från olika delar av Mellansverige ser på svårigheter som elever med diagnosen ADHD kan möta i matematik. Studien har fokus i tre huvudfrågor: Vad speciallärare identifierar för svårigheter, hur man förklarar dem och vilka anpassningar som speciallärarna medverkar i. Studien visar att matematiksvårigheter är ett komplext kunskapsfält, och att det kan finnas många dimensioner av svårigheter för elever som även har diagnosen ADHD. Det är därför av vikt att se på svårigheter utifrån såväl medicinska/neurologiska, psykologiska, sociologiska och didaktiska förklaringsbilder. Studien visade att eleverna med diagnosen ADHD kan möta flera utmaningar i matematik utifrån svårigheter kring uppmärksamhet och koncentration, men också semantisk språkförståelse, arbetsminne, uppgifter i flera tankeled, motivation, relationer och en begränsad tilltro till sin egen förmåga.

Previous studies have shown negative effects of noise on cognitive performance. However,these effects on memory have been less examined. This study was set out to investigate theeffect of noise on working memory as well as prospective memory in an adult population.One experiment group comprised of university students approached at the Umeå UniversityCampus volunteered for this study (​N​=30, ​M​=24.26 years of age). A reversed digit spanmemory test and an event-based prospective memory test were used to measure workingmemory and prospective memory under silent and noise condition. Results showed thatparticipants had significantly poorer performance on working memory task in noise conditioncompared to silent condition but not for the prospective memory task. Keywords: working memory, prospective memory, noise / Tidigare studier har visat att buller kan ha negativa effekter på vår kognitiva prestation. Dessa effekter på minnet har dock undersökts i mindre skala. Denna studie hade för avsikt att undersöka effekten av buller på arbetsminnet såväl som prospektiva minnet hos den vuxna populationen. En experimentgrupp bestående av frivilliga universitet studenter frågades att delta från Umeå Universitets Campus i denna studie (N = 30, M = 24.26 år gamla). En reversed digit span test och en event-based prospective memory test användes för att mäta arbetsminne och prospektiva minnet under tyst och buller tillstånd. Resultaten visade att deltagarna hade en signifikant sämre prestanda på arbetsminnestestet i buller tillstånd jämfört med tyst tillstånd men inte på prospektiva testet.

Detta är en kvalitativ intervjustudie där syftet är att undersöka lärares i särskolans uppfattning om arbetsminnesproblem hos elever. Vidare syftar studien till att undersöka hur lärare upplever att arbetsminnesproblematik påverkar elevernas lärande och hur eleverna kan få stöd i att hantera detta. Efter att varje intervju hade genomförts transkriberades den och när textinnehållet sedan sammanställdes och analyserades framträdde ett antal teman. Kännedomen om begreppet arbetsminne var inte så stor, men det stöd som ges är positivt för elever med ett svagt arbetsminne. När resultatet ställdes mot teori och tidigare forskning framträdde till största delen likheter, men även olikheter. T.ex framkom i resultatet att eleverna kanske får för mycket stöd och använder hjälpmedel av slentrian. Forskningen däremot framhåller vikten av att eleverna har tillgång till hjälpmedel och vet hur och när de ska använda dem. En likhet som framkom var tankar om arbetsminnesträning. Några tog upp det och var intresserade av att använda det, medan en annan tänkte att det inte fungerar i särskolan. Här är även forskningen kluven. Både i fråga om träning hjälper och hur den i så fall bör organiseras.

Forskning visar på att barn och ungdomar rör sig väldigt lite på idrottslektioner vilket, utöver fysiologiska aspekter, påverkar kognitiva förmågor och arbetsminne. I relation till detta är det viktigt att utveckla skolans undervisning och effektivisera idrottsämnet. Kognitiva förmågor och arbetsminne är viktiga funktioner i våra hjärnor. Vår förmåga att kunna rikta vår uppmärksamhet, reagera, lära oss och minnas kan förbättras tack vare fysisk aktivitet. De databaser som användes för att genomföra våra sökningar efter relevanta vetenskapliga artiklar för studien var Eric, Pubmed, SPORTdiscus och PsycINFO. Dessa sökningar gjordes utifrån våra inklusions- och exklusionskriterier. Sökningarna innefattade sedan tre urvalsprocesser. Studiens resultat visar på att det finns positiva kopplingar mellan fysisk aktivitet och kognitiva förmågor samt arbetsminne. En ökad nivå av fysisk aktivitet av olika slag visar på förbättrade resultat inom kognitiva förmågor som uppmärksamhetsförmåga, inlärningsförmåga samt problemlösningsförmåga. Forskningen visar också att olika typer av lagspel har påverkat barn och ungdomars inhibitionsförmåga. Resultaten indikerar även att regelbundna fysiska aktiviteter av aerobisk och motorisk karaktär gynnar arbetsminnet hos barn och ungdomar. Sammantaget visar studien på att fysisk aktivitet kan påverka och förbättra barn och ungdomars kognitiva funktioner och arbetsminne.

<p> </p><p>Cochleaimplantat (CI) är ett hörseltekniskt hjälpmedel som under de senaste 20 åren givit personer med grav hörselnedsättning/dövhet möjligheten att uppfatta ljud och utveckla talkommunikation. De språk- och talfärdigheter som personer med CI tillägnar sig uppvisar dock stora individuella variationer. Syftet med föreliggande studie var att undersöka utvecklingen av kognitiva och språkliga förmågor efter ett års tid hos barn med CI. De förmågor som undersöktes var fonologiska färdigheter, kapaciteten i tre arbetsminneskomponenter, den mekaniska delen av läsning, läsförståelse samt receptivt lexikon. Åtta barn med CI i åldrarna 7;8-13;4 år deltog i studien. För att undersöka huruvida skillnaderna i resultaten mellan år 2007 och år 2008 var signifikanta hos barnen med CI användes beroende t-test. Resultaten visade att utvecklingstrenden för barnen med CI var tydligast inom sensorisk-perceptuell förmåga samt tillfällig fonologisk lagring, visuo-spatialt arbetsminne, komplext arbetsminne, tillfällig fonologisk lagring beträffande antal konsonanter korrekt samt den mekaniska delen av läsning. Slutsatserna i föreliggande studie är att en genomgående utvecklingstrend finns hos alla barn med CI och att barnen är en heterogen grupp beträffande utveckling av kognitiva och språkliga förmågor. En nyanserad bild av varje individs förmågor krävs för att till exempel kunna planera undervisning och stödjande insatser. En rättvis bild av ett barns språkliga och kognitiva förmågor är endast möjlig om flera delförmågor inom varje språklig och kognitiv aspekt testas.</p><p> </p>

<p>While reading in deaf children has been the object of a number of studies, the reading abilitiesof children with mild and moderate hearing impairment and their relation to cognitiveprocessing have not received very much attention. Predictive factors of reading ability inhearing children are well known, with phonological and working memory abilities beingnecessary prerequisites for reading development. Existing studies suggest, however, thatcertain hearing-impaired children achieve a reading level comparable to that of hearingchildren in spite of impaired phonological abilities. In the present study, reading abilities anda range of cognitive processing abilities were measured in a group of hearing-impairedchildren and compared with hearing controls in equivalent school grades. Comparisons weremade at group and school-grade level, and the cognitive profile of hearing-impaired childrenat level with controls (those being within one standard deviation) was discussed. The resultssuggest that phonological abilities are important for the hearing-impaired children, but to alesser extent than for normally hearing children. The results also point towards workingmemoryabilities (particularly correct recall of phonemes in nonword repetition) as beingimportant for the possibility to compensate for impaired phonological abilities.</p> / <p>Emedan döva barns läsande har varit föremål för ett antal studier, har läsförmågan hos barnmed mild och måttlig hörselnedsättning och dennas relation till underliggande kognitiva förmågor inte fått mycket uppmärksamhet. Predicerande faktorer för läsförmågan hos hörande barn är väl kända och fonologisk förmåga och arbetsminneskapacitet utgör oumbärliga förutsättningar för läsutvecklingen. Befintliga studier antyder dock att vissa barn med mildoch måttlig hörselnedsättning uppnår en läsförmåga i nivå med hörande barns, trots nedsatt fonologisk förmåga. I föreliggande studie undersöktes läsförmågan och en rad kognitivaförmågor hos en grupp barn med mild och måttlig hörselnedsättning. Jämförelser gjordes medhörande kontroller på gruppnivå och per årskurs, och den kognitiva profilen hos de barn medhörselnedsättning som låg i nivå med kontrollerna (de som låg inom en standardavvikelse) diskuterades. Resultaten antyder att fonologiska förmågor var viktiga för läsning i sambandmed hörselnedsättning, men i mindre utsträckning än för normalhörande barn. Resultaten antyder också att arbetsminneskapacitet (framförallt korrekt fonemåtergivning vidnonordsrepetition) har betydelse för möjligheten att kompensera en nedsatt fonologiskförmåga.</p>