<p>I studien har två experiment utförts med tyngdpunkt på arbetsminnets komponenter. Experimenten utgår från Baddeleys teori om arbetsminnet som är uppdelat på exekutiva funktioner för kontroll av olika undersystem, en fonologisk loop för auditiv information, ett visuospatialt skissblock för visuell information och en episodisk buffert för integrering av olika typer av information. För att testa dessa komponenter mot varandra utformades ett bildbaserat test för den episodiska bufferten. I experiment 2 ingick även två väletablerade test för kontroll av chunking och Stroop-effekten. Syftet var att kontrollera om det finns något samband mellan den episodiska bufferten och de andra komponenterna i Baddeleys min-nesmodell. I experimenten deltog 25 studenter som frivilliga försökspersoner. Resultaten visar att det finns en korrelation mellan Stroop-testet och testet för den episodiska bufferten vilket tyder på att de exekutiva funktionerna spelar en stor roll i arbetsminnets episodiska buffert.</p>

While reading in deaf children has been the object of a number of studies, the reading abilitiesof children with mild and moderate hearing impairment and their relation to cognitiveprocessing have not received very much attention. Predictive factors of reading ability inhearing children are well known, with phonological and working memory abilities beingnecessary prerequisites for reading development. Existing studies suggest, however, thatcertain hearing-impaired children achieve a reading level comparable to that of hearingchildren in spite of impaired phonological abilities. In the present study, reading abilities anda range of cognitive processing abilities were measured in a group of hearing-impairedchildren and compared with hearing controls in equivalent school grades. Comparisons weremade at group and school-grade level, and the cognitive profile of hearing-impaired childrenat level with controls (those being within one standard deviation) was discussed. The resultssuggest that phonological abilities are important for the hearing-impaired children, but to alesser extent than for normally hearing children. The results also point towards workingmemoryabilities (particularly correct recall of phonemes in nonword repetition) as beingimportant for the possibility to compensate for impaired phonological abilities. / Emedan döva barns läsande har varit föremål för ett antal studier, har läsförmågan hos barnmed mild och måttlig hörselnedsättning och dennas relation till underliggande kognitiva förmågor inte fått mycket uppmärksamhet. Predicerande faktorer för läsförmågan hos hörande barn är väl kända och fonologisk förmåga och arbetsminneskapacitet utgör oumbärliga förutsättningar för läsutvecklingen. Befintliga studier antyder dock att vissa barn med mildoch måttlig hörselnedsättning uppnår en läsförmåga i nivå med hörande barns, trots nedsatt fonologisk förmåga. I föreliggande studie undersöktes läsförmågan och en rad kognitivaförmågor hos en grupp barn med mild och måttlig hörselnedsättning. Jämförelser gjordes medhörande kontroller på gruppnivå och per årskurs, och den kognitiva profilen hos de barn medhörselnedsättning som låg i nivå med kontrollerna (de som låg inom en standardavvikelse) diskuterades. Resultaten antyder att fonologiska förmågor var viktiga för läsning i sambandmed hörselnedsättning, men i mindre utsträckning än för normalhörande barn. Resultaten antyder också att arbetsminneskapacitet (framförallt korrekt fonemåtergivning vidnonordsrepetition) har betydelse för möjligheten att kompensera en nedsatt fonologiskförmåga.

Cochleaimplantat (CI) är ett hörseltekniskt hjälpmedel som under de senaste 20 åren givit personer med grav hörselnedsättning/dövhet möjligheten att uppfatta ljud och utveckla talkommunikation. De språk- och talfärdigheter som personer med CI tillägnar sig uppvisar dock stora individuella variationer. Syftet med föreliggande studie var att undersöka utvecklingen av kognitiva och språkliga förmågor efter ett års tid hos barn med CI. De förmågor som undersöktes var fonologiska färdigheter, kapaciteten i tre arbetsminneskomponenter, den mekaniska delen av läsning, läsförståelse samt receptivt lexikon. Åtta barn med CI i åldrarna 7;8-13;4 år deltog i studien. För att undersöka huruvida skillnaderna i resultaten mellan år 2007 och år 2008 var signifikanta hos barnen med CI användes beroende t-test. Resultaten visade att utvecklingstrenden för barnen med CI var tydligast inom sensorisk-perceptuell förmåga samt tillfällig fonologisk lagring, visuo-spatialt arbetsminne, komplext arbetsminne, tillfällig fonologisk lagring beträffande antal konsonanter korrekt samt den mekaniska delen av läsning. Slutsatserna i föreliggande studie är att en genomgående utvecklingstrend finns hos alla barn med CI och att barnen är en heterogen grupp beträffande utveckling av kognitiva och språkliga förmågor. En nyanserad bild av varje individs förmågor krävs för att till exempel kunna planera undervisning och stödjande insatser. En rättvis bild av ett barns språkliga och kognitiva förmågor är endast möjlig om flera delförmågor inom varje språklig och kognitiv aspekt testas.

Låg arbetsminneskapacitet hos barn medför ofta svårigheter med attlära sig läsa, skriva, räkna och problemlösa. Barnen kan ävenuppfattas som disträa och glömska. Datorstödd arbetsminnesträninghar visats förbättra prestationer dels på programspecifika ochgeneraliserade arbetsminnestester samt tros påverka beteende. Dennastudie utreder huruvida träningsmängd, mätt i antal repetitioner ochtid, påverkar träningsutfallet. 23 barn med undergenomsnittligarbetsminneskapacitet inkluderades. Av dessa randomiserades 22 barntill att antingen utföra 42 eller 84 repetitioner fördelade på sexövningar med självjusterande svårighetsgrad iarbetsminneträningsprogrammet ”Minneslek Flex”. Barnen tränadeantingen i skola (n=6) eller hemma (n=16) vid minst 22 tillfällenunder en fem- till sexveckors period. Fem avhopp skedde i det längreprogrammet. 17 barn kom att delta i eftermätningarna.Arbetsminneskapaciteten förbättrades signifikant av träningen.Träningsmängden hade inte någon påverkan på denna förbättring.Några beteendeförändringar kunde inte heller skönjas. Fyndenindikerar att en mindre träningsmängd räcker med möjlig implikationatt fler barn potentiellt kan uppskatta att ta del av dylik träning.

Syftet med denna undersökning är att genom en empirisk studie försöka att se om det finns korrelation mellan svårigheter med ordavkodning och svårigheter med grundläggande aritmetik. Det finns flera tänkbara samband mellan lässvårigheter och matematiksvårigheter enligt forskning. Aktuell forskning utgår från flera pers- pektiv och forskarna är inte överens om några enkla och tydliga samband. Vår undersökning omfattade en population på sammanlagt 104 elever, 69 med svenska som modersmål och 35 med annat modersmål. Urvalet bestod av elever i år 4 och år 5 från två skolor i två olika delar av Sverige. Eleverna genomförde testet Läskedjor (Jacobson, 2001) där vi valde att närmare studera resultatet på deltestet ordkedjor i syfte att studera ordavkodningsförmåga eller ordigenkänningsförmåga. Eleverna genomförde också testet B. Adlers färdighetstest Version C: För åk 4, 5 och 6 (Adler, 2008) i syfte att få ett mått på grundläggande förmåga till räknande (aritmetik). Genom olika jämförelser inom vår population har vi studerat korre- lationen mellan svårigheter med ordavkodning och svårigheter med grundläggande aritmetik. Resultaten har bearbetats statistiskt och vi har använt oss av en kvantitativ metod. Vi har i vår undersökning fått fram olika korrelationsresultat som visar på dålig, svag och måttlig korrelation. Resultatet visar att 16 % av eleverna i vår totala popu- lation har den dubbla problematiken. Skolans styrdokument lägger stor vikt vid att eleverna utvecklar språklig kompetens och kompetens inom matematikämnet, därav följer också behovet av att reda ut om det finns samband mellan läs- och matematik- svårigheter och hur denna dubbla problematik kan påverka elevernas lärande.

A pupil with ADHD is constantly getting new impulses and is unable to focus and remain concentration on their task at school. When the pupil loses concentration he or she can often be loud and thereby disturbing all the other pupils in the classroom. One of the reasons for losing their concentration is that these pupils got poor working memory. A recently study shows that working memory can be improved by playing and practice music. A theory that all people have a multiple intelligence that emerges from learning is a part of this study because school should encourage all children and ensure their individual learning. Multiple intelligences means that each person learns in different ways, for example through the musical intelligence that this essay partly focuses on. Pupils with musical intelligence are absorbing information and learn through songs, rhythms and melodies. Then they associate their knowledge through this. In this essay, I interviewed two special education teachers and asked them how and if they use music in their special education with pupils that got ADHD. The result is that they are not using the music to a greater extent, but they would like to. Two music teachers were also interviewed to get a picture of what teachers with interest in music would like to do in school to make use of the music for the pupils that struggles. / ADHD är en diagnos som gör att eleven och till viss del alla omkring eleven får det jobbigt. En elev med ADHD får ständigt nya impulser och har svårt att rikta sin koncentration till samma ställe. Detta gör att det blir svårt för eleven att ta in instruktioner om en skoluppgift samt att bibehålla fokus och koncentration på uppgiften. När eleven tappar koncentrationen kan hon eller han ofta bli högljudd och därmed störa alla andra elever i klassrummet. Att eleverna tappar koncentrationen beror till viss del på svagt arbetsminne, vilket går att träna upp. En studie har visat att man genom musik, i detta fall instrumentalt genom övning, kan träna upp sitt arbetsminne. Teorier om att alla människor har en multipel intelligens som framträder vid inlärning är en del i denna uppsats då skolan ska främja alla barn och se till individen och dess lärande. Multipla intelligenser innebär att varje människa lär sig på olika sätt, exempelvis genom den musikaliska intelligensen som denna uppsats till viss del riktar in sig på. Genom musikalisk intelligens tar eleven till sig information och lär sig genom sånger, rytmer och melodier och associerar sedan sin kunskap genom detta. Till denna undersökning har jag intervjuat två specialpedagoger om hur och om de använder musiken i deras specialundervisning med elever med ADHD. Resultatet är dock att de inte använder musiken i större utsträckning, men att de vill veta mer. Två musiklärare intervjuades också för att få en bild om vad lärare med musikintresse tycker att man ska göra i skolan för att använda sig av musiken.

The aim of my thesis was to investigate in what grade teachers who work within special education make use any methods to train the working memory of their students to improve learning ability. I also wanted to examine the material used to train working memory and if any results were noticed. My choice of method was qualitative semi-structured interviews that were recorded during the interviews I conducted these in five different school with education for children with intellectual impairment. The result shows that the schools that are aware of recent research on working memory training had methods for training with their students. They could also see a result that shows that working memory can be improved with training. In those schools that not were aware of the research was working memory training something they didn`t do consciously. But with other forms of memory training, working memory training sometimes occurred as a result of the memory training.  The survey I did also show that current research has difficulties reaching out to the teachers without the active participation of teachers themselves.

Cochleaimplantat (CI) är ett elektroniskt hjälpmedel som hjälper barn som föds döva eller med grav hörselnedsättning till förmåga att höra och därmed uppfatta talat språk och att utveckla eget tal. Tidigare studier har visat att barn med CI uppvisar en något nedsatt prosodisk förmåga och begränsat fonologiskt arbetsminne varför dessa aspekter var intressanta att undersöka utifrån ett utvecklingsperspektiv. Föreliggande studie är en två-års uppföljningsstudie där syftet var att studera utveckling av prosodisk förmåga och fonologiskt arbetsminne hos svenska barn med CI. Inom ramen för studien undersöktes även icke-språklig receptiv prosodisk förmåga. I studien deltog sex barn med CI mellan 5;0 och 8;7 år. Ytterligare 18 barn deltog i studien för att fungera som en kontrollgrupp, där sex av dessa barn var ålders-, köns- och dialektmatchade med barnen med CI. Resultaten visade en utveckling av prosodisk förmåga och fonologiskt arbetsminne hos barnen med CI som grupp. Barnen med CI uppnådde som grupp förbättrat resultat på de test som undersökte receptiv prosodisk förmåga med undantag för ordaccenter. Signifikant förbättrat resultat uppvisades gällande produktiv prosodi, främst på frasnivå. En ökning av resultat, främst beträffande suprasegmentella aspekter av fonologiskt arbetsminne, uppvisades mellan tillfälle ett och två. Jämförelser med den normalhörande kontrollgruppen visade att barnen med CI hade signifikant lägre resultat avseende vissa receptiva prosodiska deltest samt fonologiskt arbetsminne. Barnen med CI erhöll likvärdiga resultat som kontrollgruppen på de uppgifter som undersökte produktiv prosodisk förmåga, dock kan eventuell takeffekt påverkat resultatet. Gällande icke-språklig prosodisk förmåga uppvisades något lägre resultat för barnen med CI jämfört med kontrollgruppen. Barnen med CI uppvisade individuell variation av resultat där vissa fick likvärdiga resultat med sina matchade kontroller.

The thesis investigated the importance of cognition for speech understanding in experienced and new hearing aid users. The aims were 1) to develop a cognitive test (Sentence-final Word Identification and Recall, or SWIR test) to measure the effects of a noise reduction algorithm on processing of highly intelligible speech (everyday sentences); 2) to investigate, using the SWIR test, whether hearing aid signal processing would affect memory for heard speech in experienced hearing aid users; 3) to test whether the effects of signal processing on the ability to recall speech would interact with background noise and individual differences in working memory capacity; 4) to explore the potential clinical application of the SWIR test; and 5) to examine the relationship between cognition and speech recognition in noise in new users over the first six months of hearing aid use. Results showed that, for experienced users, noise reduction freed up cognitive resources and alleviated the negative  impact of noise on memory when speech stimuli were presented in a background of speech babble spoken in the listener’s native language. The possible underlying mechanisms are that noise reduction facilitates auditory stream segregation between target and irrelevant speech and reduces the attention captured by the linguistic information in irrelevant speech. The effects of noise reduction and SWIR performance were modulated by individual differences in working memory capacity. SWIR performance was related to the self-reported outcome of hearing aid use. For new users, working memory capacity played a more important role in speech recognition in noise before acclimatization to hearing aid amplification than after six months. This thesis demonstrates for the first time that hearing aid signal processing can significantly improve the ability of individuals with hearing impairment to recall highly intelligible speech stimuli presented in babble noise. It also adds to the literature showing the key role of working memory capacity in listening with hearing aids, especially for new users. By virtue of its relation to subjective measures of hearing aid outcome, the SWIR test can potentially be used as a tool in assessing hearing aid outcome. / Avhandlingens övergripande mål var att studera kognitionens betydelse för talförståelse hos vana och nya hörapparatsanvändare. Syftena var att 1) utveckla ett kognitivt test (Sentence-final Word Identification and Recall, eller SWIR test) för att mäta en brusreducerande algoritms effekt på bearbetningen av tydligt tal (vardagsmeningar); 2) att med hjälp av SWIR testet undersöka huruvida hörapparatens signalbehandling påverkade återgivningen av uppfattat tal hos vana hörapparatsanvändare; 3) att utvärdera om effekten av signalbehandling på förmågan att komma ihåg tal påverkas av störande bakgrundsljud samt individuella skillnader i arbetsminnets kapacitet; 4) att undersöka den potentiella kliniska tillämpningen av SWIR testet och 5) att undersöka förhållandet mellan kognition och taluppfattning i störande bakgrundsljud hos nya hörapparatsanvändare under de första sex månaderna med hörapparater. Resultaten visade att för vana hörapparatsanvändare lindrade brusreduceringen det störande ljudets negativa inverkan på minnet när meningar presenterades i form av irrelevant tal på deltagarnas modersmål. De möjliga underliggande mekanismerna är att brusreducering underlättar diskriminering av de auditiva informationsflödena mellan det som ska uppfattas och det som är irrelevant, samt minskar graden av uppmärksamhet som fångas av den språkliga informationen i det irrelevanta talet. Effekterna av brusreducering och resultaten av SWIR var beroende av individuella skillnader i arbetsminnets kapacitet. Resultaten av SWIR har också samband med det självrapporterade utfallet av  hörapparatsanvändning. För nya användare spelar arbetsminnets kapacitet initialt en viktigare roll för taluppfattning i störande bakgrundsljud, innan anpassningen till hörapparatens förstärkning skett, än efter sex månader. Denna avhandling visar för första gången att hörapparatens signalbehandling kan signifikant förbättra möjligheten för individer med hörselnedsättning att minnas tydligt tal, som presenteras i störande bakgrundsljud. Avhandlingen bidrar till litteraturen med en diskussion om hur arbetsminnets kapacitet spelar roll i taluppfattning med hörapparat, i synnerhet för nya användare. Med stöd av dess samband med det självrapporterade utfallet, kan SWIR testet användas som redskap i bedömning av hörapparaters effekt.

Denna studie ämnar bidra till diskussion och forskning om huruvida arbetsminnesträning kan leda till förbättrad läsning för äldre elever i läs- och skrivsvårigheter. Ambitionen är att undersöka speciallärare/specialpedagogers uppfattningar om arbetsminnesträning som möjlig träningsmetod för förbättrad läsförmåga, med fokus på elever i läs- och skrivsvårigheter i grundskolans senare år. Vidare undersöks speciallärare/specialpedagogers uppfattningar av förhållandet mellan arbetsminnesträning, lästräning och kompensation med alternativa verktyg för dessa elever. Kvalitativa intervjuer har använts för insamling av empirin. Materialet har analyserats i enlighet med ett fenomenografiskt perspektiv där likheter och skillnader av uppfattningar har jämförts. Resultaten visar att arbetsminnesträning kan vara en metod som hjälper äldre grundskoleelever i läs- och skrivsvårigheter till förbättrad läsutveckling, samtidigt som en kombination av andra metoder kan behövas. Beroende av individ kan träning och kompensation se olika ut men också andra faktorer kan påverka huruvida en elev får möjlighet att arbeta med arbetsminnesträning eller ej. Vetenskaplig forskning visar att arbetsminnesträning stärker koncentration vilket i sin tur kan öka inlärningsmöjligheter, men hur stor betydelse arbetsminnesträning primärt har för läsning är ett område i behov av vidare forskning.