Uppmärksamhets- och arbetsminnesproblematik samt lässvårigheter har visat sig ha samband med livstillfredsställelse. Forskning kring äldre med uppmärksamhetsproblematik är begränsad och likaså hur äldres upplevda livstillfredsställelse samverkar med deras uppmärksamhetsförmåga, arbetsminne och läsförmåga. Som följd undersöktes samband mellan äldre individers uppmärksamhet, arbetsminne och läsförmåga med deras upplevda livstillfredsställelse. Äldre (M = 71,5 år) deltagare (N = 34) från Kronoberg testades utifrån bland annat uppmärksamhet, arbetsminne och läsning samt fick skatta livstillfredsställelse. Data analyserades via korrelationsberäkningar och multipla regressionsanalyser. Låg läsförmåga predicerade låg livstillfredsställelse. Lågt arbetsminne och uppmärksamhetsförmåga predicerade hög livstillfredsställelse. Det finns en möjlighet att vissa salutogena faktorer som ökar äldres livstillfredsställelse samexisterar med brister i uppmärksamhet och arbetsminne. / Attention deficiencies, issues with working memory and, reading disabilities have been shown to be associated with life satisfaction. Research on older adults with attention deficiencies is limited. Specifically, research on how the perceived life satisfaction of older adults correlates with their attention, working memory and reading abilities, is sparse. The attention ability, working memory, reading ability and life satisfaction of 34 older adults (M = 71,5 years old) from the Kronoberg Region was measured. This data was analyzed via correlation and multiple regression analysis. Lower reading performance predicted more cases of self reported, low life satisfaction. Whilst low attention and working memory performance predicted higher, self reported, life satisfaction. There is a possibility that attention and working memory deficiencies, in older adults, can provide certain salutogenic benefits. Strong reading abilities seem to be associated with high levels of life satisfaction in older adults.

Tidigare studier har visat på ett positivt samband mellan konditionsträning och förbättrade minnesfunktioner Syftet med denna studie var att undersöka den direkta effekten av en enstaka pulshöjande aktivitet på arbetsminnet. Detta gjordes genom en kvantitativ interventionsstudie där deltagarnas prestation på ett arbetsminnestest (Digit Span Backwards) jämfördes före och efter ett enstaka träningstillfälle. Träningen innefattade elva minuter cykling på en träningscykel. Deltagarna bestod av åtta studenter i åldern 21-34 år. Deltagarna förväntades uppvisa statistiskt signifikant bättre arbetsminnesprestation vid post-testet jämfört med deras prestation vid pre-testet. Resultatet visade inte på en statistiskt signifikant skillnad i prestation vid pre- och post-test. Vi jämförde även prestationen mellan deltagarna som intagit koffein och de som inte intagit koffein, här fanns en tydlig men inte heller signifikant skillnad.

I den här studien undersöks om det är bristande tidsuppfattning som orsakar sämre prospektivt minne hos barn med diagnos ADHD. Studien syftar även till att utreda vad prospektivt minne har för relation till arbetsminne och exekutiva funktioner. Studien har genomförts genom att två grupper, en grupp barn med diagnos ADHD och en kontrollgrupp, har utfört uppgifter som ger mått på prospektivt minne, tidsuppfattning, arbetsminne och exekutiva funktioner. Barnen i ADHD-gruppen har även deltagit i en intervju. Resultaten visar att det inte finns någon skillnad i prestation på den prospektiva minnesuppgiften, men att barnen i ADHD-gruppen utvecklar en sämre strategi än barnen i kontrollgruppen för att klara uppgiften. Resultaten visar att barnen med ADHD presterar sämre än andra på tidsuppfattningsuppgiften, däremot visas ingen skillnad mellan grupperna i prestation på exekutiva funktioner eller arbetsminne. Det går inte med uppgifterna i den här studien att visa på några direkta samband mellan de olika undersökta funktionerna och prospektivt minne. / This study examines whether a lacking sense of time causes a negative effect on prospective memory in children with ADHD. In addition, the study investigates how prospective memory is related to working memory and executive functions. The study explores two groups of children. One group consists of children diagnosed with ADHD and the other one is a control group. The two groups carried out tasks aimed at measuring prospective memory, sense of time, working memory, and executive functions. The children with ADHD also were interviewed. The results yielded no difference between the groups in regards of the prospective memory assignment. However, the children in the ADHD group used a poorer strategy to solve the assigned task. The results further demonstrate that the children with ADHD presented a poorer outcome in the concept of time assignment. In contrast, there was no clear distinction between the groups in terms of executive functions and working memory. The study found no direct relationship between the examined functions and prospective memory.

Is a picture worth a thousand words? A study about teachers’ and students’ experiences of visual support in the classroom.     The aim of this study is to examine teachers’ and students’ experiences of visual support in the classroom. First, nine teachers’ experiences and knowledge of Developmental Language Disorder and other language difficulties are investigated. Second, it is studied how teachers experience students’ understanding of the verbal information presented in the classroom, and whether difficulties in written and oral language can be supported by visual aids. The study also describes how students, with and without DLD, experience the verbal information given in school and the visual aids used by their teachers. Interviews with 9 teachers and 14 students were conducted and classroom observations were carried out in 5 schools. The results show that teachers believe that there are students with language difficulties in all classes and that visual aids are of great support, both for teaching and for learning. The students’ thoughts about both their understanding of written and oral language, and of visual support, varied. While many students thought that pictures and graphic symbols improve their understanding, others believed they did not make a difference.

I studien har två experiment utförts med tyngdpunkt på arbetsminnets komponenter. Experimenten utgår från Baddeleys teori om arbetsminnet som är uppdelat på exekutiva funktioner för kontroll av olika undersystem, en fonologisk loop för auditiv information, ett visuospatialt skissblock för visuell information och en episodisk buffert för integrering av olika typer av information. För att testa dessa komponenter mot varandra utformades ett bildbaserat test för den episodiska bufferten. I experiment 2 ingick även två väletablerade test för kontroll av chunking och Stroop-effekten. Syftet var att kontrollera om det finns något samband mellan den episodiska bufferten och de andra komponenterna i Baddeleys min-nesmodell. I experimenten deltog 25 studenter som frivilliga försökspersoner. Resultaten visar att det finns en korrelation mellan Stroop-testet och testet för den episodiska bufferten vilket tyder på att de exekutiva funktionerna spelar en stor roll i arbetsminnets episodiska buffert.

I vår vardag använder vi oss av vårt minne för att komma ihåg saker vi ska göra och saker vi har gjort. Saker som att närvara på ett möte klockan tio eller köpa mjölk när vi är och handlar, att minnas att komma ihåg är vad det prospektiva minnet handlar om. Att sedan komma ihåg vad vi ska göra hjälper det retrospektiva minnet till med. Att hålla många saker i minnet samtidigt samt överföra det från korttidsminnet till långtidsminnet är vad arbetsminnet hjälper oss med. Syftet med denna studie var att se hur personer i åldern 18-54 år skattar sitt eget minne och jämföra detta mot hur de presterar i olika minnestest. Att se hur medvetna de är om sina egna kunskaper samt vilken minnesprocess som de är mest medvetna om sin egen prestation. För att genomföra detta har deltagarna fått spela ett spel för att testa sitt prospektiva minne samt retrospektiva minne. Spelet är utvecklat för att användas av personer med kognitiva funktionshinder. Andra minnestester har utförts för att testa deras arbetsminne. Försöksdeltagarna har även svarat på enkäter för att utvärdera sitt eget minne. Resultatet visar att de flesta försöksdeltagarna presterade väldigt bra, vilket kan bero på att spelet är utformat för personer med ett kognitivt funktionshinder, och försöksdeltagarna hade svårare att skatta sitt eget minne än att prestera bra på testerna. Ingen skattade exakt som de presterade och en majoritet underskattade sitt eget minne, med undantag för vissa som överskattade vissa delar av sitt minne. Det går dock inte att säga hur mycket bättre eller sämre de presterar än de skattar. De flesta försöksdeltagare skattade sitt prospektiva minne sämre än det retrospektiva, men de presterade i många fall bättre på de prospektiva uppgifterna. Utförda signifikanstest visar att det enda formulär med hög signifikans, som möjligen mäter det som det är tänkt att mäta, är arbetsminnesformuläret. När det gäller det prospektiva minnet eller det retrospektiva minnet så skattar och presterar man inte på samma nivå. Det är svårt att dra några slutsatser från resultaten eftersom minnestesterna och skattningarna inte korrelerade med varandra. Det man kan se dock är att försöksdeltagarna i de flesta fallen underskattar sig själva och att de presterar bra på de flesta minnestesten. Det är därför svårt att avgöra om de har dålig kännedom om sitt eget minne eller om de utförda testen inte matchar skattningsformulären.

I detta arbete presenteras en ny teori som försöker förklara hur man ytterligare kan förbättra instruktioner av processer. Teorin försöker bygga en bro mellan metoder för att stödja bearbetningen i arbetsminnet och hur perceptionen fungerar genom att utgå från arbetsminnets roll vid inlärning.

Problemställningen i detta arbete är fokuserad på tal och text som presentationsform för verbal information. Problemområdet kopplas också till ett modernt, informationsteknologiskt sammanhang för att utröna presentationsformernas möjligheter och begränsningar inom WAP-tekniken. Arbetsminnets/korttidsminnets struktur och begränsningar påverkar effektiviteten av de presentationsformer som förmedlar verbal information. Flera teorier talar för att arbetsminnet är uppdelat i en auditiv och en visuell minnesprocess. En av hypoteserna i detta arbete går ut på att en kombination av tal och text som presentationsform skulle vara mer effektiv än enbart text eller enbart tal. En undersökning utfördes för att pröva hypotesen. Slutsatsen är att hypotesen saknar empiriskt stöd av detta arbete. Däremot framkom visst empiriskt stöd för den oriktade hypotesen att det blir en skillnad i effektivitet i jämförelsen mellan olika presentationsformer för att presentera verbal information.

Syftet med denna studie var att undersöka hur elever i behov av särskilt stöd i matematik beskriver sin upplevelse av träning med applikationen Vektor och om de uttrycker någon förändring av sina grundläggande strategier efter träning. Flera forskare är överens om att arbeta med hjälp av digitala verktyg får effekter på elever både när det gäller kunskap och motivation. Vad det är som gör att de blir motiverade och lär sig mer och om effekterna sitter i, finns det delade meningar om. Åtta elever i behov av särskilt stöd i matematik från två olika skolor i Mellansverige arbetade med applikationen Vektor vid 15 tillfällen. I applikationen tränade eleverna på talkamrater, tallinjen, pussel och arbetsminne. För att genomföra studien användes en blandad metod för att få in olika sorters datamaterial, materialet bestod av 16 intervjuer, 120 observationer, 120 enkäter samt statistik som samlades in när de utförde träningen av applikationen. Resultatet av studien visade att samtliga elever uttryckte att matematiken blev roligare med hjälp av en surfplatta och att de ville fortsätta att lära sig matematik med hjälp av ett digitalt verktyg. Minnesträningen var den del av träningen som väckte mest känslor både negativa och positiva. Eleverna upplevde att de hade börjat tänka med andra strategier och även automatiserat vissa enklare beräkningar efter träningen. Dock visades liten påverkan på elevernas uttryckta uppfattning om ämnet matematik efter träningsperioden. Studiens resultat styrker att användandet av ett digitalt verktyg är specialpedagogiskt intressant.

Studien undersöker hur användandet av teorier kring visuell perception påverkar uppfattningen av modulärt uppbyggda 3D-miljöer i spel, samt om användandet av teorier kring visuell perception kan underlätta arbetet med att skapa visuellt intressanta miljöer. Dessa teorier undersöks genom skapandet en stadsmiljö i 3D, där sammansättningen utformades efter de utvalda teorierna. Frågeställningen undersöks sedan med speltest, enkät, och intervjuer. Vid undersökningen konstaterades det att informanterna noterade upprepningar i miljön, men inte upplevde att dessa påverkade sin spelupplevelse. Frågeställningens svar går inte att fastställa helt, då undersökningen enbart prövade en miljö utan att denna jämfördes med en kontrollgrupp, men studien pekar mot att användandet av teorierna kring visuell perception hjälpte till att göra att testpersonerna såg upprepningarna som naturliga. Framöver skulle frågeställningen kunna undersökas närmare och mer exakt genom att göra en mer omfattande studie, där en kontrollgrupp används i kontrast till miljöerna med teorierna kring visuell perception applicerat.