Bakgrund  I årskurs 2 är många barn i starten av sin läsinlärning, de läser bokstav för bokstav och ljudar ihop ord för att sedan övergå till helordsläsning. Detta kallas för avkodning och är en process som belastar arbetsminnet. Tidigare studier har undersökt och funnit ett samband mellan arbetsminne och avkodning, men få studier har jämfört flerspråkiga barn mot barn som främst exponerats för ett språk under uppväxten.  Syfte  Studiens syfte var att undersöka sambandet mellan avkodning och arbetsminne i årskurs 2 samt jämföra flerspråkiga barn (FS-gruppen) och barn med svenska som modersmål (SM- gruppen). Barn i denna ålder är i en period med stor utveckling av sin läsförmåga. Att jämföra FS-gruppen och SM-gruppen skulle vidare kunna belysa hur elevernas språkliga bakgrund påverkar vilka förutsättningar de har i skolan.  Metod  Deltagargruppen bestod av 105 elever i årskurs 2 (7;7–9;1 år), 53 flerspråkiga elever och 52 elever med svenska som modersmål. En föräldraenkät användes för att samla in bakgrundsinformation om deltagarna. Den individuell testning genomfördes med avkodningstesten LäSt ord och LäSt nonord samt arbetsminnestesten Sifferrepetition baklänges och Nonordsrepetition.  Resultat  Studien fann ett samband mellan arbetsminnestestet Sifferrepetition baklänges och de båda avkodningstesten (LäSt ord och nonord) för hela deltagargruppen samt de separata språkgrupperna (FS och SM). Studien fann även en gruppskillnad på Nonordsrepetitionstestet där FS-gruppen påvisade genomsnittligt högre resultat.  Slutsats  Resultaten indikerar att arbetsminnestestet Sifferrepetition baklänges har ett starkare samband med fonologisk avkodning än ordavkodning. Resultaten indikerar även ett starkare samband mellan avkodning och arbetsminnestestet Sifferrepetition baklänges för FS-gruppen.

Under det senaste decenniet har testbaserat lärande väl etablerats som ett effektivt sätt att främja hållbar inlärning. Många sorters material och omständigheter har utforskats i relation till denna metod. Endast nyligen har dock individuella skillnader i relation till testbaserat lärande fått uppmärksamhet som ett forskningsområde. Ett område hittills förhållandevis outforskat är relationen mellan individuella skillnader i kognitiv kapacitet och inlärningsprocessen med återhämtning som inlärningsmetod. Denna studie hade för avsikt att utforska denna relation genom att mäta generell flytande intelligens och arbetsminneskapacitet för ett urval av gymnasieelever (n = 189, M = 16.89 år gamla) som använde testbaserat lärande som inlärningsmetod. Resultaten indikerar att arbetsminne och flytande intelligens båda är relaterade till inlärningsprocessen, men att det förstnämnda är så till en signifikant högre grad än det sistnämnda. / During the last decade, test-enhanced learning has been thoroughly cemented as an efficient way to promote durable learning. Many materials and conditions have been explored in relation to this method. Only recently, however, have individual differences in relation to test-enhanced learning received attention as an area of study. An area as of yet relatively unexplored is the relationship between differences in cognitive ability and the process of retrieval as a method of learning. The present study set out to explore this relationship by measuring general fluid intelligence and working memory capacity in a sample of upper secondary level students (n = 189, M = 16.89 years of age) who used a test-enhanced learning method. The results indicate that working memory and fluid intelligence are both related to this learning process, however the former to a significantly higher degree than the latter

Luktämnen i omgivningen kan utgöra distraktorer som försämrar den kognitiva prestationen. Detta gör luktens påverkan till en viktig arbetsmiljöfråga. De flesta vänjer sig vid lukter i omgivningen – de habituerar. Men ibland sker inte denna tillvänjning. Syftet var att undersöka ifall det finns ett samband mellan skillnad i habituering till ett luktämne och arbetsminne och inhibering. En grupp av 40 individer i åldrarna 19 till 64 exponerades för n-butanol under 45 minuter. Deltagarna gjorde upprepade skattningar av luktämnets intensitet och delades in i grupperna: icke-habituerare och habituerare. Före och under exponeringen utförde deltagarna 3-back, ämnat att mäta arbetsminne, och Stroop, ämnat att mäta inhibering. Gruppen icke-habituerare tenderade att prestera sämre på 3-back både före och under exponeringen. Oförmåga till habituering kan vara ett beteendeuttryck för sämre arbetsminneskapacitet och eventuellt andra sårbarhetsfaktorer. Dessa faktorer bör undersökas vidare. / Odorants in the environment can serve as distractors that impair cognitive performance. The impact of odors constitute an important occupational health issue. Most people get used to smells in the environment – they habituate. But occasionally habituation does not occur. The aim was to investigate whether there is a correlation between difference in habituation to an odorant and working memory and inhibition. A group of 40 individuals between the ages of 19 to 64, were exposed to n-butanol for 45 minutes. Participants made repeated ratings of intensity of the odorant. Two groups were created based on non-habituation and habituation. Before and during the exposure, the participants performed 3-back, used to measure working memory, and Stroop, used to measure inhibition. The group who did not habituate showed a tendency to perform worse on 3-back, before and during exposure. Inability to habituate may be a behavioral expression of poorer working memory capacity, and possibly other vulnerability factors. These factors should be further investigated.

Elevens grundläggande rätt till studiero är lagligt förankrad i Skolverkets regelverk. Den ställer krav på såväl design av infrastruktur i form av ljuddämpande lokaler, som på skolans personal i det dagliga arbetet.  Rektorer, pedagoger och elever bär det betydelsefulla ansvaret att gemensamt skapa en trygg och ostörd studiemiljö. Denna undersökning undersöker klassrumsbuller och dess inverkan på elevens inlärningsförmåga. Syftet med föreliggande examensarbete är att undersöka högstadieelevers prestation under studiero jämfört med prestation under distraktion i form av simulerat ljudbuller. Det ska även studeras om det förekommer signifikanta skillnader mellan pojkar och flickor under de olika ljudförhållandena. Ett ytterligare syfte är att utreda samband mellan elevernas arbetsminneskapacitet och resistens mot distraktion. Resultaten visar att eleverna presterade signifikant sämre under distraktion än under studiero. Det förelåg däremot inga relevanta skillnader mellan pojk- och flickgruppen i prestation. Vidare kunde en positiv korrelation mellan elevernas kognitiva förmåga och resistens mot distraktion fastställas. Elever med högre arbetsminneskapacitet presterade signifikant bättre än elever med låg arbetsminneskapacitet under distraktion i form av klassrumsbuller. / Students´ basic right to a healthy study environment is legally embedded in the regulations of the Swedish National Agency for Education. A peaceful study environment requires both the design of sound-deadening infrastructure as the effort of the school staff in their daily work. Principals, teachers and students share the responsibility to jointly create a safe and uninterrupted study environment. This study investigates classroom noise and its impact on students' learning ability. The aim of this thesis is to examine middle school pupils´ performance in an undisturbed study environment compared to performance during distraction by way of simulated audio noise. A second aim is o study if there are significant differences between boys and girls under the distinct sound conditions. A further aim is to investigate the relationship between students' working memory capacity and their resistance to distraction. The results show that students performed significantly lower under distraction than under undisturbed study conditions. There was, however, no relevant differences in performance between boys and girls. Furthermore, a positive correlation between students' cognitive ability and resistance to distraction was determined. Students with higher working memory capacity performed significantly better compared to students associated with low working memory capacity when distracted by classroom noise.

Det finns ett flertal studier som på påvisar hur kommunicerande mellan designers, både experter och noviser, och hur de förhåller sig till visualiseringar Arvola & Artman, 2006; Segelström., 2009 & Tholander, Karlgen, Ramberg, & Sökjer, 2008). Det finns även studier som jämför designutförande mellan expertdesigners och designnoviser Ahmed, Wallace, & Blessing, 2003; Ball, Ormerod, & Morley, 2004; Ho, 2001 & Kavalki & Gero, 2002), men någon uttalad standard för designers beteende och kommunicerande vid visualsieringsskapande finns inte och i nya studier observeras hela tiden nya fenomen. Det finns även få studier som undersöker hur individer helt ovana vid design förhåller sig till visualiseringar och hur de kommunicerar kunskap mellan varandra vid visualiseringsskapande. Denna studie utfördes som en fallstudie på Migrationsverket i Norrköping. Syftet med arbetet var dels att utforska hur individer som är ovana vid designarbete kommunicerar kunskap mellan varandra vid skapandet av visualiseringar inom tjänstedesign. Studien syftade även till att undersöka hur individer ovana vid designarbete förhåller sig till visualiseringarna de skapar vid kommunicerade med resterande gruppmedlemmar. För att studera detta hölls två workshops där fyra individer som aldrig hade hört talas om tjänstedesign, två individer ifrån medborgarskapsenheten och två individer ifrån kundtjänst, tillsammans fick skapa customer jouney maps och service system maps. Workshoptillfällena spelades in med videokamera och det inspelade materialet användes för att analysera konversation och interaktion mellan deltagarna och deras förhållningssätt till visualiseringarna. Resultaten ifrån studien visar att deltagarna använde sig av två huvudsakliga metoder för att kommunicera kunskap. Aningen genom yttranden eller genom frågor och svar. Deltagarnas yttranden var korta och nämndes vid tillfällen i diskussioner där deltagare ansåg att de hade kunskap som kunde bidra till utvecklingen av visualiseringarna. Vid kommunicerande av kunskap genom frågor och svar var det vanligast att deltagare ifrån den ena enheten frågar deltagare ifrån den andra enheten hur de förhåller sig till de sökande och hur deras arbetsuppgifter ser ut. Resultaten visar även att deltagarna använde sig av visualiseringarna för att referera till händelser i tjänsteförloppet eller för att uppmärksamma resterande deltagare om felaktigheter som hade uppstått i visualiseringen. Deltagarna arbetade iterativt i sitt visualiseringsskapande och alla designbeslut kring utvecklingen av visualiseringarna fattades gemensamt. I studiens slutsatser påpekas visualiseringars kommunikativa förmågor inom designgrupper och hur deltagarna använder sig av visualiseringarna för att effektivt kommunicerande med varandra. Ytterligare påvisas effekten visualiseringar kan ha på strukturen för kommunicerande och informationsutbyte och att deltagarnas strävan efter att fatta gemensamma beslut ledde till att de utbildade varandra kring de ämnen och processer som visualiserades.

Orsakerna till matematiksvårigheter är fortfarandeomdiskuterade. Vissa forskare lyfter fram domänspecifika förklaringar som grundar sig i kvantitativa och numeriska funktioner medan andra inriktar sig mer på generella kognitiva förmågor som arbetsminne och uppmärksamhet. Syftet med studien var att studera vissa generella kognitiva funktioner hos elever med matematiksvårigheter och på det sättet testa den domängenerella förklaringsgrunden till matematiksvårigheterna. Som utgångspunkt valdes en kvantitativ ansats där elever i åldern 12-14år har deltagit genom att göra ett antal tester. Vid analysen har elever med matematiksvårigheterjämförts med jämnåriga som är typiskt presterande i ämnet. I testbatteriet ingick bl a tester av aritmetiska förmågor, jämförelse av mängder och tal samt några utvalda generella kognitiva funktioner. De utvalda domängenerella förmågorna var logisk icke-verbal förmåga, läsförmåga, verbalt arbetsminne, exekutiva funktionen att skifta uppmärksamhet samt spatial förmåga. Resultatet av undersökningen visade att elever med matematiksvårigheter har en signifikant sämre läsförmåga samt logisk, exekutiv och spatial funktion. Däremot visade de inte på något nedsatt verbalt arbetsminne. Resultatet visade inte heller på någon signifikant skillnad i den domänspecifika förmågan att jämföra mängder och tal mellan eleverna med matematikssvårigheter och kontrollgruppen. Detta ger stöd för den domängenerella hypotesen om matematiksvårigheternas orsak. Eftersom det finns kopplingar mellan flera generella kognitiva förmågor och matematiksvårigheter är det viktigt att dessa beaktas vid pedagogiska utredningar av elevers behov av stödinsatser i matematik. Om fokus endast hamnar på matematiska förmågor vid kartläggning blir inte bilden komplett, vilket kan leda tillbristfälliga bedömningar av elevensbehov av anpassningar och åtgärder samt mindre adekvata och effektiva stödinsatser.

Avhandlingen handlar om prospektivt minne (PM) hos personer med utvecklingsstörning. PM syftar på att formulera intentioner och genomföra dessa någon gång i framtiden, antingen inom en definierad tidsram eller i samband med en specifik händelse. Frågeställningar: 1. Finns det en kvalitativ och kvantitativ skillnad mellan prospektivt minne hos personer med utvecklingsstörning och en kontrollgrupp? (Artikel I – II) 2. Hur ser sambandet mellan prospektivt minne, arbetsminne och episodiskt minne ut hos personer med utvecklingsstörning och, skiljer sig detta åt jämfört med kontrollgruppen? (Artikel II) 3. Vilka förutsättningar vid inkodning och hågkomst är kompatibla? (Artikel III) 4. På vilket sätt kan svag association mellan olika delar av information bidra till prospektiva minnesfel? (Artikel IV) 5. Går det att särskilja en hög- respektive lågpresterande grupp personer med utvecklingsstörning med avseende på prospektiv minnesprestation? (Artikel II) Personer med utvecklingsstörning begår fler prospektiva minnesfel än personer i kontrollgruppen. Motsvarande gruppskillnad finns inte för självskattat minne. Prospektiv minnesprestation är bättre med bilder jämfört med ord som prospektiva ledtrådar, mest tydligt för personer med utvecklingsstörning. Arbetsminneskapacitet visade ett samband med både prospektivt minne och antalet falska minnen i kognitivt krävande situationer, till exempel, situationer med flera parallella prospektiva minnesuppgifter. Falska minnen och prospektivt minne hade ett samband hos personer med utvecklingsstörning. Att felaktigt känna igen bilder med bara delvis bekanta delar och att känna igen prospektiva ledtrådar utan att komma ihåg själva intentionen hade ett samband hos personer med utvecklingsstörning. Personer med utvecklingsstörning var också sämre än kontrollgruppen på att upprepa tidsintervall. Detta kan till exempel bero på bristande episodiskt minne och begränsade strategier för att lösa den här typen av uppgifter. Resultaten diskuteras i relation till träning av prospektivt minne och val av hjälpmedel. / This thesis deals with prospective memory (PM) in individuals with intellectual disability. The term refers to planning and executing actions that cannot be performed immediately and have to be stored in memory and retrieved either within a specified timeframe or to be associated with a specific event. Following research questions were explored: 1. Does prospective memory performance in the intellectual disability group differ quantitatively and qualitatively compared to a control group of individuals without intellectual disability? (Paper I – II) 2. What are the relations between prospective memory, working memory and episodic memory in individuals with intellectual disability, and how are these relations different from the relations found in individuals without intellectual disability? (Paper II) 3. What conditions constitute compatibility between encoding and retrieval of prospective memory tasks? (Paper III) 4. In what way might weak binding contribute to PM failure? (Paper IV) 5. Is it possible to identify high and low PM-performing groups of individuals with intellectual disability? (Paper II) The results of the studies demonstrated that individuals with intellectual disability commit more PM errors than individuals in the control group, despite similarities in self-rated memory. Pictures as PM cues improved PM performance in comparison to words in both groups. This may be important primarily for recognition of the PM cue, particularly in the intellectual disability group. As to working memory capacity, it also shows a relation to both PM performance and binding performance in cognitively demanding situations (e.g., tasks with multiple parallel PM tasks). Furthermore, it was found that binding is related to PM performance in the intellectual disability group as there is a relationship between feature errors and recognition of cues, though not retrieving the correct intention. Finally, time reproduction was found to be weak in the intellectual disability group compared to the control group. This may be due to, for example, weak episodic memory and limited strategies for solving this type of task. These findings are discussed in relation to PM training and PM aids.

Mentaliseringsförmåga innebär förmågan att ta en annan persons perspektiv, att förstå hur någon annan tänker och känner. Det innebär även att förstå de egna tankarna och reaktionerna relaterat till andra personers tankar och känslor. Det är viktigt med en välfungerande mentaliseringsförmåga för att kunna samverka med andra individer och sin omgivning på ett pragmatiskt och ändamålsenligt sätt. Det finns flera olika förmågor som kan vara viktiga för mentaliseringsförmågan, i vilken grad de påverkar är dock fortfarande oklart. Syftet med detta arbete var att undersöka mentaliseringsförmågan och dess samvariation med andra kognitiva förmågor hos barn i åldrarna 6-7 år. I föreliggande studie användes tio test för att undersöka vilka kognitiva förmågor som samverkade med mentaliseringsförmågan. De förmågor som testades var visuellt och auditivt arbetsminne, korttidsminne, språkförståelse och ickeverbal intelligens. Testgruppen bestod av 25 typiskt utvecklade barn i åldrarna 6:0–8:0 år med svenska som modersmål. Resultatet av testerna visade att ickeverbal intelligens, korttidsminne och språkförståelse korrelerade med barnens mentaliseringsförmåga. Vad gällde arbetsminnet verkade det främst som att en arbetsminneskapacitet upp till en viss nivå gynnade mentaliseringsförmågan, kapacitet över denna nivå verkade inte ha någon betydelse för prestationen. Det upptäcktes ingen enskild faktor som var viktigare än de andra för mentaliseringsförmågan, utan att samverkan av dessa förmågor är viktig. / Theory of mind, or mentalization ability, is the ability to understand how another individual thinks, acts and feels. It is important to develop a mentalization ability in order to interact with other people and the surrounding social environment in a pragmatic way. There are several abilities that might play an important role in the developmental process of Theory of mind. It is still uncertain to which degree these abilities effect the mentalization ability. The purpose with this study was to investigate the mentalization ability and its relationship with other cognitive abilities in children aged 6-7 years. In this study, ten different tests were used to analyze which abilities correlated with Theory of mind. The abilities that were tested were visual- and auditory working memory, short-term memory, non-verbal intelligence and language understanding. The participating test group consisted of 25 typically developed children aged 6:0-8:0 with Swedish as mother tongue. The results from the tests showed that the mentalization ability correlated with nonverbal intelligence, short-term memory and language understanding. It appears that a certain level of working memory is important, but that an exceptionally good working memory will not improve the mentalization ability further. The result showed that no single ability were more important than the others for the mentalization ability.

Denna litteraturstudie avser att sammanställa och redovisa vetenskapligt granskade artiklar som behandlar skillnader hos elever i matematiksvårigheter och elever i matematik- och lässvårigheter. Studiens resultat visar att matematiksvårigheter och lässvårigheter är beroende av varandra. Resultatet påvisade skillnader hos elever i matematiksvårigheter jämfört med elever i läs- och matematiksvårigheter i deras arbetsminne, fonologiska medvetenhet och problemlösningsförmåga. Det finns även stöd från forskningen att elever i matematik- och lässvårigheter har signifikant sämre resultat i arbetsminne, fonologisk medvetenhet och problemlösningsförmåga. / This literature study intends to compile and narrate peer-reviewed articles about mathematics teaching. These articles that is compiled to cultivate the differences there is between students with mathematics disabilities and students with mathematic disabilities and reading disabilities. The result of this study demonstrates differences in working memory, phonological awareness, and problem solving in students with mathematic disabilities compared to students with both mathematics disabilities and reading disabilities. The most significant factor in the literature is that students who have both mathematical disabilities and reading disabilities have significantly lower results in working memory, phonological awareness, and problem solving.

Få studier finns om små barns fonologiska förmåga relaterat till arbetsminne. Det råder också en brist på test av arbetsminne för små barn. Föreliggande studie syftade därför till att studera relationen mellan visuellt arbetsminne, fonologiskt arbetsminne och förmåga att hantera fonologiska representationer hos treåringar. Detta har gjorts genom att samla in jämförelsedata för treåringars resultat på det nyutvecklade surfplatte-testet KUBEN (Kognitiv utveckling hos små barn), som testar förmågorna visuellt och fonologiskt arbetsminne samt fonologisk diskrimination. Dessutom har test för fonologisk produktion, även det testat med hjälp av surfplatta, och nonordsrepetition använts. I studien deltog 91 treåriga svenska barn med typisk utveckling. För framför allt visuellt arbetsminne, fanns ett mycket litet underlag att jämföra med, men resultatet visade att barngruppen presterade som förväntat vad gäller samtliga testade förmågor. Förmågorna förbättrades med ökad ålder, däremot var kön och vana av surfplatta inte faktorer som påverkade barnens resultat. I resultatet beskrivs också samband mellan förmågorna. Det fanns samband mellan alla de förmågor som i denna studie mäter fonologiska representationer (fonologisk diskrimination, nonordsrepetition och fonologisk produktion). Däremot korrelerade dessa fonologiska förmågor inte med test för fonologiskt arbetsminne, vilket var ett mindre väntat resultat. En möjlig förklaring kan vara att det är svårt att separat testa fonologiskt arbetsminne hos barn så små som tre år. Inget samband förelåg heller mellan test av fonologiskt och visuellt arbetsminne, vilket dock indikerar att två olika arbetsminnesförmågor har testats. Detta styrker den falang inom forskningen som menar att visuellt och fonologiskt arbetsminne är separerade förmågor redan hos små barn. / There are few studies regarding phonological skills related to working memory in young children. There is also a lack of tests of working memory for children in the younger ages. The aim of the current study was therefore to examine the relationship between visual working memory, phonological working memory and the ability to manage phonological representations, in three-year-olds. This was done by collecting comparison data of threeyear- old children’s results on the newly developed tablet-test ”KUBEN” (Cognitive development in young children), which measures the abilities visual and phonological working memory and phonological discrimination. In addition test for phonological production, also tested with tablet, and nonword repetition were used. A total of 91 Swedish three-year-old children with typical development participated in the study. For especially visual working memory, there was a lack of material with which to compare, but the result showed that children performed as expected regarding all tested abilities. The abilities improved with increasing age. On the contrary, neither gender nor experience of using tablets, affected the results of the children’s performance. The result of this study further describes relations between the tested abilities. There were correlations between all the abilities in this study that measures phonological representations (phonological discrimination, nonword repetition and phonological production). However, these phonological abilities did not correlate with the test of phonological working memory, which is a less expected finding. A possible explanation may be that it is difficult to test phonological working memory separately in children as young as three years old. Neither was there a correlation between tests of phonological and visual working memory, which indicates that two different abilities of working memory were tested. This confirms the faction within research arguing that visual and phonological working memory are separated abilities, already in young children.