Studien undersökte relationen mellan förskolebarns kognitiva förmåga och vilken typ av rörligmedia och mobila spel som barnen ägnade sig åt, samt relationen mellan föräldrarnas användningav mobila enheter och barnens kognitiva förmåga. Kognitiv förmåga undersöktes medtestbatteriet WPPSI-IV och medievariablerna undersöktes med en webbaserad enkät. Sammantaget visade resultaten att det fanns positiva samband mellan pojkars kognitiva förmågoroch att titta på viss typ av rörlig media, medan det för flickor fanns negativa sambandför viss rörlig media respektive spelande på mobila enheter. Gällande förälderns användningav mobila enheter hade flickorna bättre generell kognitiv förmåga och språklig förmåga omföräldern använde sådana i närvaro av barnet. Resultaten gick delvis mot och delvis i linje med tidigare forskning. Eftersom studien fannolika resultat för flickor och pojkar, bör detta undersökas mer noggrant i kommande studierför att bättre kunna uttala sig om relationen mellan digital media och barns kognitiva förmåga.

Cognitive resources, specifically working memory capacity are used for listening to speech, especially in noise. Cognitive resources are limited, and if listeners allocate a greater share of these resources to recovering the input signal in noise, fewer resources are available for interpreting and encoding its linguistic content. Although the importance of CSC for individual success in communicative situations has been acknowledged, this concept has not hitherto been explored experimentally. In this thesis, a CSC test (CSCT) was developed and administered to young adults with normal hearing and older adults with age-related hearing loss. CSCT required executive processing of speech at different memory loads with and without visual cues in different noise conditions. A free recall task using the same material was administered for comparison purposes and a battery of cognitive tests was administered to understand the relation between CSC and established cognitive concepts. The aims of the thesis were to investigate how CSC is influenced by 1) different executive demands and memory loads; 2) background noise; 3) visual cues; 4) aging and concomitant hearing loss. The results showed that 1) CSC was sensitive to memory load, and updating demands reduced CSC more than inhibition demands; 2) CSC was reduced in background noise compared to quiet; 3) visual cues enhanced CSC especially in noise; 4) CSC was reduced with ageing and concomitant hearing loss especially when visual cues were absent, memory demands were  increased and background noise was speech-like. The main finding of this thesis was that visual cues enhanced CSC for older individuals with hearing loss, specifically in adverse listening conditions. This demonstrates the importance of audiovisual testing in audiological assessment. Further, specific cognitive resources depleted during listening in noise were at least partially compensated by other cognitive functions. This thesis is the first step towards a theoretical understanding of CSC and in future, tests of CSC may play a crucial role in planning rehabilitation of persons with hearing loss. / Kognitiva resurser, speciellt arbetsminneskapacitet, förbrukas när vi lyssnar på tal, framförallt i bakgrundsbrus. De kognitiva resurserna är begränsade och ju större del som används till att rekonstruera en inkommande signal, desto färre finns fortsatt tillgängliga för att koda in och tolka dess språkliga innehåll. Trots att betydelsen av kognitiv reservkapacitet för framgångrik kommunikation är erkänd har kognitiv reservkapacitet hittills inte blivit undersökt experimentellt. I detta avhandlingsarbete utvecklades CSCT som ett test av kognitiv reservkapacitet. CSCT administrerades till unga vuxna med normal hörsel och äldre individer med åldersrelaterad hörselnedsättning. CSCT kräver exekutiv bearbetning av talat språk under olika minnesbelastningar, med och utan tillgång till visuell information och med och utan bakgrundsbrus. En fri återgivningsuppgift, baserad på samma material som i CSCT, administrerades för att kunna göra jämförelser. Slutligen administrerades ett kognitivt testbatteri för att förstå relationen mellan kognitiv reservkapacitet och andra kognitiva funktioner. Avhandlingens syfte var att undersöka hur kognitiv reservkapacitet påverkas av 1) olika krav på de exekutiva förmågorna och olika grad av minnesbelastning; 2) bakgrundsbrus; 3) tillgång till visuell information; 4) åldrande och åldersrelaterad hörselnedsättning. Resultaten visade att kognitiv reservkapacitet 1) var känsligt för minnesbelastning och reducerades mer av uppdaterings- än inhibitionskrav; 2) reducerades av bakgrundsbrus; 3) ökade med tillgång till visuell information, framförallt i bakgrundsbrus; 4) var reducerad hos äldre med åldersrelaterad hörselnedsättning, speciellt när visuell information saknades, minnesbelastningen ökades och bakgrundsbruset bestod av talspråk. Huvudfyndet var att visuell information frigjorde kognitiv reservkapacitet hos äldre individer med nedsatt hörsel, speciellt när lyssningssituationen var ogynnsam. Detta visar på betydelsen av audiovisuell testning vid audiologisk bedömning. Resultaten visade vidare att när specifika kognitiva resurser förbrukades under ogynnsamma lyssningsförhållanden kunde andra kognitiva funktioner kompensera för detta. Denna avhandling utgör det första steget mot en teoretisk förståelse av kognitiv reservkapacitet. På sikt kan utvärdering av kognitiv reservkapacitet spela en avgörande roll för planering av rehabilitering i samband med hörselnedsättning.

Syftet med studien är att ta reda på hur lärare vill att den fysiska klassrumsmiljön ska se ut och varför. Samt att synliggöra den fysiska lärmiljöns betydelse för lärandet i matematik. Studien har sin utgångspunkt ur ett kognitivt perspektiv framförallt utifrån begreppen arbetsminne och inhibition. Studien är en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer som genomförs. Resultatet visade att lärare anser att den fysiska lärmiljön har betydelse för elevers lärande i en mer generell bemärkelse. Däremot visar resultatet en medvetenhet kring kognitiva funktioner som är centrala vid inlärning i matematik. Slutsatsen är att lärare har en viss medvetenhet om kognitiva förmågor som behövs för lärandet i matematik, däremot inte att det är särskilt viktigt att utforma den fysiska lärmiljön utifrån dessa. Vi ser att en djupare kunskap i lärarens profession utifrån detta område behövs.

Undervisningsbegreppet infördes inom förskolan i lagform 2010, och i styrdokumentet från 2018 betonas att undervisningen ska utveckla fakta- och färdighetskunskap. Detta upplevdes av verksamheten som något nytt som man inte hade arbetat med tidigare. Det visar sig dock att en viss undervisning sannolikt alltid har funnits i förskolan, men den har inte varit medveten och endast fragmentarisk. För att kunna utveckla fakta- och färdighetskunskap har den mänskliga hjärnan vissa biologiska förutsättningar vid informationsbearbetning, och det krävs kunskap av de som undervisar för att uppfylla dessa förutsättningar. Förutsättningarna har i studien har kallats faktorer som påverkar kognitivt lärande hos barn genom undervisning ur ett kognitionpsykologiskt perspektiv. I studien undersöks med innehållsanalys statliga utredningar och styrdokument med avseende på vilken information som dessa innehåller om ovanstående faktorer. Studien är gjord i ett historiskt perspektiv och omfattar den period där staten har haft inflytande på förskolans verksamhet, dvs år 1940 fram till idag. Resultaten i studien presenteras i diagram och analyseras teoretiskt utifrån normer om synen på lärandet, synen på hur verksamheten struktureras och på vilket sätt det uttrycks i dokumenten i respektive tidsepok. Resultaten jämförs med, och kompletterar, tidigare forskning om förskolans läroplaner och nutidshistoriska studier om förskolan. I resultaten framkommer att det finns viss information om de undersökta faktorerna i de tidiga dokumenten från den undersökta perioden, men i de senare dokumenten är det många faktorer som inte kan uttydas. Dokumenten ger alltså förskollärarna litet eller inget stöd eller vägledning i arbetet att skapa lärosekvenser som är avgörande vid undervisning i fakta- och färdighetkunskap. Detta gäller även förskolans läroplan från 2018. Denna kunskap måste alltså förvärvas på annat, t ex genom utbildningsystemet.

Syftet med denna studie var att ta reda på om förståelsen hos elever med svenska som andraspråk i årskurs 4 och 5 påverkas när de tar till sig text via talsyntes jämfört om de får läsa den utifrån faktorerna avkodningsförmåga, arbetsminneskapavitet och kön. Ett annat syfte var att försöka fånga elevernas upplevelse av att använda talsyntes. Studien syftade även till att bidra med data till ett pågående forkningsprojekt där textförståelsetester utvärderas vid psykologiska institutionen på Linnéuniversitetet. Studiens deltagare bestod av 55 elever med svenska som andraspråk från fyra olika skolor i tre olika kommuner. Resultatet i studien analyserade utifrån teorierna The Simple View of Reading och Vygotskijs tankar om mediering. Studiens resultat visar att eleverna får ett högre resultat i textförståelse på texterna de läst än lyssnat på via talsyntes och att elever i avkodningssvårigheter har lägre medelvärden och medianer i sina resultat. I denna studie har pojkarna fått ett högre medelvärde på resultatet i samtliga texter avseende förståelse än vad flickorna fått. Resultaten i studien visar även att elever som antas vara utan större arbetsminnessvårigheter har ett högre medelvärde i samtliga texter. Studiens resultat visar på höga textförståelsepoäng, särskilt på text 1-3, vilket kan indikera en takeffekt. I en av texterna fann studien en mycket svag positiv korrelation mellan elevernas upplevelse av att lyssna på text och deras resultat avseende förståelse när de lyssnar på text via talsyntes. 81 % av eleverna angav i intevjun att de upplevde det ganska lätt eller lätt att lyssna på ljudbok, högläsning eller inläsning.

Autismspektrumtillstånd (AST) är en neuropsykiatrisk funktions­nedsättning som bland annat innebär svårigheter i social interaktion, sensorisk hantering och bearbetning samt motoriska färdigheter för individen. Barn med AST löper högre risk än andra barn att inte utveckla nödvändiga färdigheter som behövs för att vara delaktig i olika aktiviteter samt i utveckling mot självständighet. Syftet med denna litteraturöversikt är att redogöra för arbetsterapeutiska interventioner för barn med AST och interventionernas effekter. Litteraturöversikt valdes som metod för studien och artiklar hämtades från databaserna PubMed och CINAHL. Sju kvantitativa originalartiklar som var publicerade mellan år 2010 och 2018 har granskats, analyserats och redovisats i fyra olika kategorier; Interventioner för motoriska färdigheter, Interventioner för bearbetning och integrering av sensorisk information, Interventioner för social interaktion samt Intervention för arbetsminne. I studiens resultat framkommer det att samtliga interventioner hade effekt på olika färdigheter hos barnen. Artiklarna som inkluderades i resultatet hade alla en ojämn könsfördelning, studier med jämnare könsfördelning eller flickor och pojkar var för sig är därför väsentligt i framtida studier. Slutsatsen är att arbetsterapeutiska interventioner är effektiva för barn med AST avseende färdigheter inom sensorik, motorik, sociala och arbetsminne, men att ytterligare forskning inom området behövs för att öka kunskapen om effektiva interventioner för barn med AST.

Recent research has shown that working memory tasks can be performed with information that hasn’t been consciously perceived. This provides new opportunities in research concerning possible limitations and influential factors on unconscious working memory. Gender has been demonstrated to be a factor affecting conscious visual working memory tasks and could likewise influence unconscious visual working memory. An analysis of behavioral data, obtained in three similar unconscious visual working memory tasks (n = 89), was performed. Three ANCOVAs were conducted to establish whether there was a significant effect of gender on unconscious working memory accuracy, response time (RT) and speed-accuracy tradeoff (SAT) across the three datasets. The analysis demonstrated a significant advantage in response time for female participants compared to male participants. Implications of this observation, such as male and female response strategies and possible social implications of unconscious processes, are discussed in this thesis. / Nyligen har arbetsminnet bevisats fungera omedvetet. Detta öppnar nya dörrar för forskning om möjliga begränsningar och påverkande faktorer på omedvetet arbetsminne. Kön, som har betydande inflytande på medvetet visuellt arbetsminne, kan på samma sätt också påverka det omedvetna visuella arbetsminnet. En analys av data, insamlad vid tre liknande visuella uppgifter där det omedvetna arbetsminnet användes (n = 91), utfördes. ANCOVAs utfördes för att fastställa huruvida det fanns betydande effekter utifrån kön på det omedvetna arbetsminnets noggrannhet, svarstid samt avvägning mellan snabbhet och noggrannhet, oavsett uppgift. Analysen visade ett signifikant övertag vad gäller kvinnors svarstid i jämförelse med manliga deltagare. Detta övertag gäller generell svarstid och en fördelaktig avvägning mellan snabbhet och noggrannhet. Konsekvensen av dessa observationer, såsom olika svarstaktik för män och kvinnor, möjlig samhällspåverkan av omedvetna processer, diskuteras i denna uppsats.

Denna studie har studerat äldre individers sömn samt fysisk aktivitet förhållande till arbetsminne. Syftet med studien var att undersöka om det existerar ett samband mellan dessa. Frågeställningarna var om fysisk aktivitet påverkar arbetsminnet hos äldre människor och om sömn är en bidragande faktor till bättre arbetsminne. Datamängden för studien bestod av totalt 181 individer som var mellan 50-75 år. Metoden som användes i undersökningen var ett kvantitativt enkätformulär samt tre olika tester av deltagarnas arbetsminne. Statistisk analys av insamlad data genomfördes med hjälp av programmet SPSS. Resultatet visade ett signifikant samband mellan deltagarnas ålder och arbetsminne. Utbildningsnivå var även något som påverkade resultatet på arbetsminnestesterna för deltagarna. Dessvärre kunde slutsatsen dras om att sömn inte var positivt relaterat till arbetsminne. Ytterligare en slutsats var att fysisk aktivitet och ålder hade en korrelation men inget orsakssamband till deltagarnas arbetsminneprestation kunde förklaras. / This study has examined the sleep of older individuals as well as physical activity in relation to working memory. The aim of the study was to investigate whether a relationship exists between them. The research questions were whether physical activity affects the working memory of older people and whether sleep is a contributing factor to better working memory. Data set for the study consisted of a total of 181 individuals who were between 50-75 years old. The method used in the study was a quantitative questionnaire and three different tests of the participants working memory. Statistical analysis of data collected was carried out using the SPSS program. Results showed a significant relationship between the participants age and working memory. Level of education was also something that affected the results of the working memory tests for the participants. Unfortunately, it could be concluded that sleep was not positively related to working memory. Another conclusion was that physical activity and age had a correlation but no causal relationship to participants working memory performance that could be explained.

Proaktiv interferens (PI) uppstår när äldre, irrelevant minnesinformation stör nyinlärning ellerframplockning av relevant information. PI påverkas av faktorer som familjaritet ochinkodning av kontextuell information. Tidigare forskning indikerar att PI har en koppling tillminnets åldrande och negativa tankeprocesser, såsom oro och ruminering. Studien undersökteom ett anpassat arbetsminnestest (2-back) kan inducera PI och om irrelevant information medolika grader av familjaritet ger olika grad av PI. Studien syftade också till att undersöka omäldre upplever mer PI än yngre samt om PI går att koppla till grad av oro och ruminering. 15yngre vuxna (20-30 år) och 10 äldre vuxna (65-69 år) genomförde ett datoriserat 2-back-testoch fyllde i skattningsformulär (PSWQ och RRS-BR). Resultatet visade att PI inducerades avtestet och att PI minskade när familjariteten minskade. Resultatet visade också att äldreupplevde en signifikant högre grad av PI på ett mått, men inte på ett annat. Ingen signifikantkoppling mellan PI och oro eller ruminering hittades. Resultaten bör dock tolkas medförsiktighet. / Proactive interference (PI) occurs when older and irrelevant memory information interfereswith new learning or retrieval of relevant information. PI is influenced by factors such asfamiliarity and the encoding of contextual information. Previous research indicates that PI hasa link to age-related memory decline and negative thought processes such as worry andrumination. The study investigated whether a modified working memory test (2-back) caninduce PI and if irrelevant information with different degrees of familiarity induces differentdegrees of PI. The study also aimed to investigate whether older adults experience more PIthan younger adults and whether PI can be linked to the degree of worry and rumination. 15younger adults (20-30 years) and 10 older adults (65-69 years) performed a computerized 2-back test and completed self-report questionnaires (PSWQ and RRS-BR). The result showedthat PI was induced by the test and that PI decreased as familiarity decreased. The results alsoshowed that the older adults experienced a significantly higher degree of PI in one measure,but not in another. No significant association between PI and worry or rumination was found.The results should be interpreted with caution.

Skulle det finnas fördelar med att byta ut visuella gränssnitt mot taktila för att hjälpa personer att navigera? I den här rapporten utvärderar vi hur bra våra testdeltagare var på att uppmärksamma sin omgivning under tiden som de navigerade med en av två, för syftet utvecklade, prototyper. Den ena fungerade som en mer traditionell kartapplikation för smarta telefoner och den andra gav instruktioner via vibrationer mot huden. Experimentet utfördes i experimentmiljö och resultatet visar att de som deltog experimentet, med ett vibrotaktilt navigationsgränssnitt presterade något bättre i ett påföljande arbetsminnestest, än de som löste uppgiften ett visuellt navigationsgränssnitt. Våra resultat ger indikationer på att den vibrotaktila prototypen var mindre kognitivt belastade än den visuella prototypen och därför kunde testdeltagare som använde det vibrotaktila gränssnittet vara mer uppmärksamma på sin omgivning. / Would there be advantages in replacing visual interfaces with tactile interfaces in order to help people navigate? In this report, we evaluate how well our test participants pay attention to their surroundings while they navigate with one of two purpose-built prototypes. The first prototype imitates traditional map applications for smart phones while the other gives instructions via vibrations against the skin of the participant. The experiment was conducted in a laboratory setting and we show that those who underwent the experiment with the vibrotactile navigation interface performed slightly better in a subsequent memory test, than those who completed the task with a visual navigation interface. Our results indicate that the participants using the vibrotactile prototype experienced less cognitive load than the participants with the visual prototype. Therefore they were more aware of the environment.