No description available.

Globalt sett ökar andelen äldre personer stadigt och antalet människor i åldrarna över 60 år beräknas i det närmaste fördubblas över de kommande 30 åren. Psykisk ohälsa är utbredd bland äldre och diagnosen depression är vanligast med en prevalens av 7%. Med stigande ålder följer naturligt försämringar av flertalet kognitiva funktioner, såsom i arbetsminnet. Men försämrade kognitiva funktioner kan även vara ett resultat av en individs mående. Den här studiens syfte var att undersöka om det fanns något samband mellan depressiva symptom och arbetsminneskapacitet hos äldre vuxna (50–75 år). Deltagarna delades även upp i grupperna medelålders (50–64) och äldre (65–75) för att se om något samband fanns mellan nämnda variabler då dessa grupper undersöktes separat. Korrelationsanalys samt regressionsanalyser genomfördes för det totala stickprovet (n = 192) samt undergrupperna. Inga signifikanta samband mellan depressiva symptom och arbetsminnets kapacitet fanns vilket kan bero på att deltagarna skattade förhållandevis låga nivåer av depressiva symptom.

Denna kunskapsöversikt har skrivits utifrån vetenskapliga artiklar som undersöker relationen mellan arbetsminnet och matematik. Forskningen har påvisat att arbetsminnet har flera olika delar med olika funktion. I insamlandet av artiklar har eftersträvats att inkludera forskning om arbetsminnets samtliga funktioner. Hur hjärnan fungerar är i grunden en oerhört komplex fråge­ställning varpå forskningsstudiers resultat förutsågs vara varierande. Syftet har varit att besvara frågeställningen hur arbetsminnet används vid matematiska beräkningar och för utvecklandet av detta. Slutligen har forskningsstudier om minnesträningseffekter bearbetats vars resultat avslut­ningsvis sammanställts och diskuterats. Systematiska informationssökningar genom­fördes för att samla in data från ett flertal databaser. Inledningsvis isolerades adekvata termer som grund för framtagning av söksträngar att använda i sökprocessen. Vetenskapliga artiklar kunde sedan utifrån inklusions- och exklusionskriterier väljas ut för vidare granskning. Granskning skedde i en flerstegsprocess i vilken sekundärsökningar gjordes avslutningsvis. Den slutsats som dragits efter bearbetning av vetenskapliga artiklar är att forskningsresultaten är mycket tvetydiga, för att inte säga motstridiga. Det har dock varit möjligt att bekräfta ett samband mellan arbetsminnet och matematik, vilket inte har varit okomplicerat att göra utan att vidare utveckla slutledningen. Separation av arbetsminnet i dess olika komponenter för att utföra tester i studier har antagits vara väsentligt för att få fram resultat som går att generalisera. Gällande arbetsminnesträning har även dessa resultat varit tvetydiga. Utifrån antaganden om tränings­program ger effekt eller inte, har dessa diskuterats i förhållande till undervisnings­praktik.

No description available.

Sædén, Christofer (2019). Känslor och matematik - Ökad medvetenhet och en möjlighet att stärka elevers självbild. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragMin förhoppning är att denna studie ska åskådliggöra några högstadieelevers upplevelser, känslor och erfarenheter av matematikundervisning i skolan. Resultatet skulle kunna bidra till en ökad förståelse och medvetenhet hos de pedagoger som dagligen undervisar elever i grundskolan. En medvetenhet för de känslor som eventuellt aktiveras, hos elever, av beslut som pedagoger fattar i samband med matematikundervisning. En ökad medvetenhet hos pedagoger skulle kunna ge dem fler möjligheter att hjälpa eleverna att bli medvetna om sina känslor och sitt eget lärande.Syfte och frågeställningarSyftet med undersökningen är att öka förståelsen för hur några högstadieelevers känslor och attityder till matematikundervisningen i grundskolan gestaltar sig och om de har förändrats under de år som eleverna gått i skolan. Arbetet skulle kunna ligga till grund för diskussioner på arbetsplatsen om hur pedagoger kan bemöta elevers känslor och oro.•Hur ser eleverna på sina känslor inför skolans matematik?•Under vilka förhållanden och i vilka lärsituationer under skolgången har eleverna upplevt dessa känslor?•Hur har eleverna hanterat olika situationer och hur har de påverkat dem?•Vilka förändringar i lärmiljön skulle, enligt eleverna, kunna bidra till minskad oro och förbättrad prestation?TeoriResultaten i denna studie är analyserade med utgångspunkt i Reinhard Pekruns Control-Value Theory. Control-Value Theory (CVT) erbjuder en förklaringsmodell till hur elevens känslor interagerar med det värde hen ser i de uppgifter som ska göras och den kontroll som eleven upplever sig ha i undervisningssituationen. Hur eleven upplever kontroll och värde kombinerat med de känslor som uppstår påverkar i sin tur elevens prestation.MetodStudiens genomförande inspirerades av en fenomenologisk ansats. Halvstrukturerade narrativa intervjuer genomfördes med sju elever från årskurs åtta och nio. Resultaten bearbetades tematiskt för att få en så bred bild som möjligt av elevernas upplevelser av matematikundervisning. ResultatResultatet av studien visar att självbilden påverkas av hur eleven upplever att hen lyckas eller inte lyckas med matematiken i skolan. Den kontroll eleven känner att den har över sin situation och det värde eleven ser i undervisningen kan också påverka elevens känslor och uppskattning för ämnet. Undervisningsmetod och hur eleven uppfattar relationen till läraren är också faktorer som kan påverka elevens uppskattning och uppfattning om matematikundervisningen. Negativa känslor och matematikoro kan vara faktorer som hindrar eleven från full tillgång till sitt arbetsminne. Specialpedagogiska implikationerAtt medvetandegöra och diskutera elevers värderingar och känslor, kopplade till matematik i skolan, skulle kunna hjälpa lärare att göra kloka val. Undervisning på rätt nivå, samarbete, kommunikation och variation i undervisningen är några faktorer som skulle kunna få elever att omvärdera sina känslor och frigöra sig från negativa tankar. Tankar som inte bara kan hindra arbetsminnet från att fungera fullt ut utan också bidrar till en sämre självbild.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare i F-3 uppfattar begreppet begränsat arbetsminne samt hur de uppfattar svårigheter och framgångsfaktorer hos elever med begränsat arbetsminne i arbete med addition. Undersökningen gjordes genom 8 kvalitativa intervjuer med lärare och speciallärare. Resultatet av undersökningen visade att svårigheterna som ofta uppsåtr är att eleverna får svårt att följa instruktioner, att de lätt tappar bort sig i additionsberäkningar samt att de har svårt att finna strategier. De stöd samt framgångsfaktorer som lärarna kunde finna hos elever med problematiken i arbete med addition var tydliga och korta instruktioner samt praktiskt och kooperativ lärande med samtal i fokus. Undersökningen visar på att det brister i vetskap kring begränsat arbetsminne hos en del lärare men att det är vanligt att ett begränsat arbetsminne är orsaken till matematiksvårigheter.

Sammanfattning/Abstract Helena Flordh (2023). Samband mellan språkstörning och den tidiga matematikinlärningen – en systematisk litteraturstudie. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet 90 hp.   Barn och elever med språkstörning får svårigheter med matematiken när de språkliga kraven är högre än deras konceptuella förståelse. Den språkliga förmågan påverkar även delar i den tidiga matematikinlärningen såsom taluppfattning och grundläggande aritmetik. Språkstörning är fortfarande en relativ okänd diagnos inom skolan och för att förstå vilka svårigheter elever med språkstörning kan stöta på i matematiken behövs det mer kunskap. Utifrån denna vetskap ska studien ses som ett kunskapsbidrag till lärare och speciallärare om hur de språkliga kraven i matematik kan leda till svårigheter för barn och elever med språkstörning. Det är även viktigt för att främja lärande och utveckling för elever med språkstörning.   Övergripande syfte med denna systematiska litteraturstudie är att identifiera evidensbaserad kunskap om samband mellan språkliga svårigheter och matematik hos barn och elever med språkstörning i åldrarna 5 – 10 år. Granskningen kommer även att undersöka vikten av en god taluppfattning för en framgångsrik matematikutveckling för barn med språkstörning.   Frågeställningar: Vilka grundläggande delar inom matematiken synliggör forskningen som en utmaning för barn med språkstörning? Vilka typer av tidiga stödinsatser främjar den grundläggande taluppfattningen för barn med språkstörning i åldrarna 5 - 10 år, enligt den evidensbaserade forskningen? Vad framträder som möjliga bakomliggande orsaker till svårigheter i den tidiga matematiken?   Teori De teorier som används utgår från den sociokulturella teorin om barns utveckling och lärande med fokus på Vygotskijs proximala utvecklingszon där även scaffolding begreppet kommer att behandlas. Resultat speglas även i Baddeleys arbetsminnes modell och tidigare forskning.    Metod Studien är en systematisk litteraturstudie med syfte att sammanställa evidensbaserad kunskap om sambanden mellan språkstörning och den tidiga matematikinlärningen. Litteratursökningen gjordes i tre databaser och tillsammans gav det 139 sökträffar varav åtta artiklar klarade alla steg i urvalsprocessen. Det är dessa åtta artiklar som representerar resultat av denna studie.    Resultat I denna undersökning om sambanden mellan språkstörning och den tidiga matematikinlärningen har det framkommit att de språkliga kraven på matematik är stora. Språket är centralt för att utveckla en god taluppfattning och räkneförmåga. Studiens resultat indikerar även betydelsen av en god bearbetningshastighet för ett framgångsrikt lärande i matematik. Studien visar även vikten av att lärare är språkligt medveten och arbetar explicit med ord och begrepp i sin undervisning.    Specialpedagogiska implikationer Gruppen språkstörning är heterogen och eleverna har olika språkprofiler. Detta betyder att lärare och speciallärare måste de ta det i beaktning när de planerar undervisning och insatser. Det innebär även att det är viktigt med variation i undervisningen. En del elever lär sig bäst genom praktisk matematik medan andra behöver en tydlig struktur med genomgång och matematikbok. Det är även viktigt med tidiga insatser i taluppfattning för att ge en stabil grund till fortsatt matematikinlärning. Lärare, speciallärare och elevhälsan ska tillsammans arbeta för att göra lärmiljön språkligt tillgänglig för alla barn och elever.

Studiens syfte var att få en bild av vad klassläraren känner till och deras inställning tillbegreppet arbetsminne och arbetsminnesträning. Undersökningen avsåg också attundersöka om arbetsminnesträning bidragit till ökad kunskap och om det påverkatklasslärarens förhållningssätt och arbetsformer i klassrummet. Vidare var syftet attundersöka om och i så fall hur de arbetar med arbetsminne.Undersökningen har gjorts genom kvalitativ forskningsintervju med delvis struktureradefrågeställningar. Eftersom ett antal frågeställningar var likalydande har intervjun i vissgrad varit standardiserad.Resultatet av vår studie visar att klasslärarens kunskap om begreppen arbetsminne ocharbetsminnesträning är diffus. Resultatet visar också att klasslärarna tillmäterarbetsminnet en stor betydelse för skolarbetet eftersom de anser att tiden som gått åt tillträningen varit väl använd. Resultatet stryker vårt antagande att arbetsminnesträningpåverkar klasslärarnas förhållningssätt och arbetsformer i klassrummet och bidrar tillökad kunskap. / Working memory and training of working memory – from a teacher’s perspective.

Huvudsyftet var att genom en fallstudie utvärdera om träningsprogrammet, Minneslek Senior, är ett användbart pedagogiskt verktyg, för att förbättra elevers förutsättningar för inlärning. Vidare var syftet att undersöka de stödinsatser som ges till elever, med rörelsehinder, i en inkluderande grundskoleverksamhet. I min studie använder jag mig av olika metoder för att belysa mitt fall. Tre elever fick genomföra ett arbetsminnesträningsprogram, Minneslek Senior. Med en av eleverna genomfördes observationer i olika lärandesituationer samt en djupare intervju för att få förståelse för elevens inre tankar om sin skol- och lärandesituation. Genom delvis strukturerade intervjuer, observationer samt elevernas resultat från träningsprogrammet ville jag utvärdera minnesträningens betydelse för eleverna och därmed få svar på om Minneslek Senior är ett användbart pedagogiskt verktyg. Den statistik som förs i programmet, Minneslek Senior, visar på att eleverna förbättrade sina resultat. I de övningar, som ställde större krav på det visuella arbetsminnet, gjordes störst resultatförbättring. Två elever har märkt en förbättring i att komma ihåg olika praktiska handlingar. Både specialpedagogen och en av eleverna själv har märkt positiva förändringar, hos eleven, när det gäller det matematiska tänkandet. Specialpedagogen anser även att eleven förbättrat sin koncentration under matematiklektionerna. Dock kan man inte bortse från att det även kan bero på andra faktorer. Om man ser till de positiva förändringarna samt det specialpedagogiska stöd som ges till elever med rörelsehinder skulle ”Minneslek Senior” kunna vara ett användbart pedagogiskt verktyg.

Tonläget i rösten hos en talare kan variera mer eller mindre under talet. Till vardags kallas det att en person som talar med låg variation i tonläget pratar “monotont” och att en person med hög variation i tonläget pratar “livligt”. Varje dag tar vi människor del av information som andra personer förmedlar genom tal, både genom medier och i vardagliga situationer som föreläsningar eller presentationer på jobbet. En del av informationen är det viktigt att ta till sig och minnas. I denna studie undersöktes huruvida det finns något samband mellan variation i taltonläget hos talaren och arbetsminnet hos lyssnaren. I studien fick 19 deltagare lyssna på ljudklipp med upplästa listor bestående av olika ord. Det fanns tre typer av listor: stor variation i tonläget (A), liten variation i tonläget (B) och variation i tonläget som låg någonstans mellan de två andra typerna (C). För att uppnå denna variation manipulerades listorna A och B digitalt med hjälp av ett talanalysprogram. Efter att deltagarna lyssnat på en lista blev de ombedda att skriva ner alla ord de kunde minnas från listan. Det genomsnittliga resultatet från varje typ av lista jämfördes för att kunna avgöra om det finns något samband mellan arbetsminne och taltonläge. Deltagarna fick också svara på frågor om huruvida de uppfattade någon skillnad i rösten mellan ljudklippen. Resultaten från studien visar ingen korrelation mellan frekvensvariation i rösten och arbetsminne. Det kan dock inte uteslutas att en korrelation finns, men att större frekvensvariation krävs eller att andra faktorer är mer signifikanta för arbetsminnet. Resultatet pekar dessutom på att skillnaderna i graden av frekvensvariation är svåra att uppfatta vid de nivåer som användes i studien och då materialet är upplästa listor med ord. / While speaking, the pitch in a person’s voice can vary more or less. In everyday terms, this is often described as “lively” and “monotone” speech, meaning more varying and less varying with respect to pitch respectively. Every day, we are presented with spoken content and information, both through media, in conversations and in situations such as lectures. Some of the information we hear is important, and we are expected to understand and/or remember it. An example of this is information presented in lectures, or verbally presented instructions. In this study, the connection between variation in the speaker’s voice pitch and the recipient’s working memory was explored. In this study, 19 participants listened to voice clips containing lists of words. Those lists had either large pitch variation (A), small pitch variation (B), or a pitch variation that was unaltered and lay somewhere in between the other two (C). In order to attain these pitch variations, list A and B were manipulated using a program for digital voice analysis. After listening to a list, the participants were asked to write down all words they could remember from the list. The average memorisation rates from the lists of each type were compared in order to determine whether the pitch variation had any significance for the recipient’s working memory. The participants were also asked about their perception of the differences in the voice between the clips. The results of the study show no correlation between voice pitch variation and working memory. However, the possibility that a correlation exists but that larger pitch variations are needed cannot be ruled out. It is also possible that other factors are simply more significant for the working memory. The results also indicate that pitch variation at the extent used in this study, and when the listening material is lists with words, is hard to perceive.