The aim of the present pilot study was to investigate the relationship between musical sophistication and working memory in a Swedish population. Hypotheses included that there would be a moderately strong correlation between musical sophistication and musical working memory, a moderate but somewhat weaker relationship between musical sophistication and auditory working memory, and no relationship between musical sophistication and visuospatial working memory. The study was of cross-sectional design and included 31 adult participants. The participants filled in a self-assessment form about musicality (Gold-MSI) and then had to complete three working memory tests (Melody Discrimination Test, Digit Span, Spatial Span). Spearman's correlation was used to analyze the data. The result showed a moderately strong correlation between musical sophistication and musical working memory. No significant results were obtained for the other working memory tests. An exploratory analysis of the relationship between musical sophistication and musical working memory showed that musical working memory ability correlated with some subscales on the Gold-MSI where there was a strong relationship with musical training, moderate with singing ability and weak with perceptual ability. Hierarchical multiple regression analysis showed that Music training was the individual variable that explained the variance in musical working memory (32%). The results of this study provide important indications for future research on working memory and can be used to further investigate the possibility of introducing music training interventions as a means of improving working memory ability. / Syftet med föreliggande pilotstudie var att undersöka sambandet mellan musical sophistication och arbetsminne i en svensk population. Hypoteser innefattade att det skulle vara en måttligt stark korrelation mellan musical sophistication och musikaliskt arbetsminne, måttligt men något svagare samband mellan musical sophistication och auditivt arbetsminne och inget samband mellan musical sophistication och visuospatialt arbetsminne. Studien var av tvärsnittsdesign och inkluderade 31 vuxna deltagare. Deltagarna fyllde i ett självskattningsformulär om musikalitet (Gold-MSI) och fick sedan genomföra tre arbetsminnestester (Melody Discrimination Test, Sifferrepetition, Blockrepetition). Spearmans korrelation användes för att analysera datan. Resultatet visade en måttligt stark korrelation mellan musical sophistication och musikalisk arbetsminnesförmåga. Inga signifikanta resultat erhölls för de andra arbetsminnestesterna. En explorativ analys av sambandet mellan musical sophistication och musikaliskt arbetsminne visade att musikalisk arbetsminnesförmåga korrelerade med några delskalor på Gold-MSI där det var starkt samband med Musikträning, måttligt med Sångförmåga och svagt med Perceptuell förmåga. Hierarkisk multipel regressionsanalys visade att Musikträning var den individuella variabeln som förklarade variansen i musikaliskt arbetsminne (32%). Resultaten från denna studie ger viktiga indikationer inför framtida forskning om arbetsminnet och kan användas för att vidare undersöka möjligheten att införa musikträningsinterventioner som ett sätt att förbättra arbetsminnesförmåga.

The present thesis investigated cognitive ability in children with severe to profound hearing impairment who have received cochlear implants (CIs). The auditory stimulation from a cochlear implant early in life influences most cognitive functions as a consequence of the plasticity of the brain in the young child. It is important to understand the cognitive consequences of auditory stimulation from CIs in order to provide adequate support to these children. This thesis examined three specific aspects of cognitive ability (working memory, phonological skill and lexical access), and reading ability in children with CIs, as compared to children with normal hearing in the same age. The relations between cognitive abilities and reading skills were also investigated, as well as the associations between demographic variables (e.g., age at implantation and communication mode), cognitive abilities and reading skills. The children with CI generally had lower performance levels than the normal hearing children in tasks of phonological and general working memory, phonological skills and lexical access. They had specific problems in tasks with high demands on phonological working memory, whereas their performance levels in tasks of visuospatial working memory were on par with the hearing children. A majority of the children with CI demonstrated reading skills within the normal range for hearing children, both for decoding and reading comprehension. The relations between demographic factors and cognitive skills varied somewhat between the studies. The patterns of result are discussed with reference to contemporary theories of working memory, phonological skills, and lexical access. / Avhandlingens övergripande syfte var att studera kognitiva förmågor hos barn med grav hörselskada eller dövhet som fått cochleaimplantat (CI). Auditiv stimulering från CI i tidig ålder påverkar de flesta kognitiva funktioner som en följd av hjärnans plasticitet hos små barn. Det är viktigt att förstå de kognitiva konsekvenserna av auditiv stimulering från CI för att kunna ge dessa barn bästa möjliga stöd. Avhandlingen undersökte tre specifika aspekter av kognitiv förmåga (arbetsminne, fonologiska förmågor och lexikal aktivering), samt läsförmåga hos barn med CI, i jämförelse med barn med normal hörsel i samma åldrar. Relationerna mellan kognitiva förmågor och läsförmåga studerades också, liksom sambanden mellan demografiska faktorer (t ex implantationsålder och kommunikationssätt) och kognitiva förmågor samt läsfärdigheter. Barnen med CI hade generellt lägre prestationsnivå än barnen med normal hörsel i uppgifter som mäter fonologiskt och generellt arbetsminne, fonologiska förmågor och lexikal aktivering. De hade specifika problem i uppgifter som i hög grad belastar fonologiskt arbetsminne, medan deras visuospatiala arbetsminneskapacitet var jämförbar med den hos barnen med normal hörsel. Majoriteten av barnen med CI hade läsfärdigheter i nivå med normalhörande barn, för både avkodning och läsförståelse. Sambanden mellan demografiska faktorer och kognitiva förmågor och läsförmåga varierade mellan studierna. Resultatmönstren diskuteras utifrån teorier om arbetsminne, fonologiska färdigheter och lexikal aktivering.

BAKGRUND: Fysisk aktivitet har påvisats ha en positiv effekt på de områden i hjärnan som är kopplade till inlärning och minne. Dock är det oklart hur stor påverkan en individs fysiska kapacitetsnivå har på dessa områden. SYFTE: Syftet med studien var att undersöka ifall en intervention i form av fysisk aktivitet kan påverka arbetsminnet, och ifall en grupp individer presterar annorlunda på ett arbetsminnestest efter interventionen beroende på deras syreupptagningsförmåga. METOD: Studien hade en kvantitativ och kvasiexperimentell design utan kontrollgrupp. En grupp om 33 kvinnor, åldern 20-30 år utförde testet som bestod utav minnestestet Letter-number sequencing task före och efter 10 minuters intervention i form av submaximal ergometercykling. Samtidigt som interventionen beräknades individernas maximala syreupptagningsförmåga med hjälp av Åstrands cykelergometertest. Beroende av resultatet på cykelergometertestet delades testpersonerna in i två grupper som representerade hög/mycket hög (grupp 1) syreupptagningsförmåga respektive låg/genomsnittlig (grupp 2) syreupptagningsförmåga. RESULTAT: Medianvärdet på LNS innan interventionen var 20,5 för grupp 1 (n=20) respektive 21 för grupp 2 (n=13). Detta medianvärde förbättrades med en enhet för båda grupperna vid LNS efter interventionen. Skillnaden inom gruppresultaten före och efter interventionen var icke-signifikant med ett P-värde på 0,614 för grupp 1 och 0,891 för grupp 2. Skillnaden i förändring mellan grupperna var heller ej signifikant med ett P-värde på 0,854. KONKLUSION: Arbetsminnet påverkades inte av 10 minuters fysisk aktivitet i någon av gruppjämförelserna. En individs syreupptagningsförmåga verkar heller inte påverka arbetsminnet. / BACKGROUND: Physical activity has been shown to have a positive effect on the areas of the brain connected to learning and memory. Even so, it is uncertain how much a person’s level of physical capacity influences these areas. OBJECTIVES: The purpose of the study was to examine if an intervention of physical activity could affect working memory, and whether a group of people perform differently during a working memory test after the intervention depending on their oxygen uptake. METHODS: The study had a quantitive and quasiexperimental design without control group. A group of 33 women, 20-30 years of age, conducted the test which consisted of the memory test Letter-number sequencing task before and after 10 minutes of submaximal ergometer cycling. During the intervention the individual’s maximal oxygen uptake was calculated with the Åstrand cycle ergometer test. Depending on the results from the cycle ergometer test, the testsubjects was split into two groups which represented high/very high (group 1) oxygen uptake and low/average (group 2) oxygen uptake. RESULTS: The median of LNS before the intervention was 20,5 for group 1 (n=20) and 21 for group 2 (n=13). This median improved with one unit for both groups at LNS after the intervention. The difference between the results within the groups before and after the intervention proved to be non-significant with a P-value of 0,614 for group 1 and 0,891 for group 2. The difference in change between the groups was neither significant with a P-value of 0,854. CONCLUSION: Working memory was not affected of 10 minutes of physical activity in neither of the comparison between the groups. It also seems that an individual’s oxygen uptake doesn’t affect working memory.

BAKGRUND: Fysisk aktivitet har påvisats ha en positiv effekt på de områden i hjärnan som är kopplade till inlärning och minne. Dock är det oklart hur stor påverkan en individs fysiska kapacitetsnivå har på dessa områden. SYFTE: Syftet med studien var att undersöka ifall en intervention i form av fysisk aktivitet kan påverka arbetsminnet, och ifall en grupp individer presterar annorlunda på ett arbetsminnestest efter interventionen beroende på deras syreupptagningsförmåga. METOD: Studien hade en kvantitativ och kvasiexperimentell design utan kontrollgrupp. En grupp om 33 kvinnor, åldern 20-30 år utförde testet som bestod utav minnestestet Letter-number sequencing task före och efter 10 minuters intervention i form av submaximal ergometercykling. Samtidigt som interventionen beräknades individernas maximala syreupptagningsförmåga med hjälp av Åstrands cykelergometertest. Beroende av resultatet på cykelergometertestet delades testpersonerna in i två grupper som representerade hög/mycket hög (grupp 1) syreupptagningsförmåga respektive låg/genomsnittlig (grupp 2) syreupptagningsförmåga. RESULTAT: Medianvärdet på LNS innan interventionen var 20,5 för grupp 1 (n=20) respektive 21 för grupp 2 (n=13). Detta medianvärde förbättrades med en enhet för båda grupperna vid LNS efter interventionen. Skillnaden inom gruppresultaten före och efter interventionen var icke-signifikant med ett P-värde på 0,614 för grupp 1 och 0,891 för grupp 2. Skillnaden i förändring mellan grupperna var heller ej signifikant med ett P-värde på 0,854. KONKLUSION: Arbetsminnet påverkades inte av 10 minuters fysisk aktivitet i någon av gruppjämförelserna. En individs syreupptagningsförmåga verkar heller inte påverka arbetsminnet. / BACKGROUND: Physical activity has been shown to have a positive effect on the areas of the brain connected to learning and memory. Even so, it is uncertain how much a person’s level of physical capacity influences these areas. OBJECTIVES: The purpose of the study was to examine if an intervention of physical activity could affect working memory, and whether a group of people perform differently during a working memory test after the intervention depending on their oxygen uptake. METHODS: The study had a quantitive and quasiexperimental design without control group. A group of 33 women, 20-30 years of age, conducted the test which consisted of the memory test Letter-number sequencing task before and after 10 minutes of submaximal ergometer cycling. During the intervention the individual’s maximal oxygen uptake was calculated with the Åstrand cycle ergometer test. Depending on the results from the cycle ergometer test, the testsubjects was split into two groups which represented high/very high (group 1) oxygen uptake and low/average (group 2) oxygen uptake. RESULTS: The median of LNS before the intervention was 20,5 for group 1 (n=20) and 21 for group 2 (n=13). This median improved with one unit for both groups at LNS after the intervention. The difference between the results within the groups before and after the intervention proved to be non-significant with a P-value of 0,614 for group 1 and 0,891 for group 2. The difference in change between the groups was neither significant with a P-value of 0,854. CONCLUSION: Working memory was not affected of 10 minutes of physical activity in neither of the comparison between the groups. It also seems that an individual’s oxygen uptake doesn’t affect working memory.

Bakgrund: Tidigare forskning om avkodningsförmåga i relation till olika språkliga och kognitiva förmågor har i huvudsak fokuserat på avkodning i tidiga skolår och genomförts i en engelskspråkig kontext. Vi känner inte till några studier som undersökt sambanden mellan fonologisk bearbetningsförmåga, snabb benämning, ordflöde, ordförråd, arbetsminne och ordavkodning i senare skolår i en transparent ortografi som svenska.   Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka sambanden mellan fonologisk respektive ortografisk avkodning och fonologisk bearbetningsförmåga, snabb benämning, ordflöde, ordförråd och arbetsminne i senare skolår i den transparenta ortografin svenska.   Metod: Studien inkluderade 44 deltagare. Data började samlas in på höstterminen 2015 när deltagarna gick i klass 8 och samlades in över en period på 11 månader. All data var insamlad när eleverna gick i åk 9, höstterminen 2016. De beroende variablerna var fonologisk avkodning och ortografisk avkodning och de oberoende variablerna var fonologisk medvetenhet, fonologiskt korttidsminne, snabb benämning, ordflöde, ordförråd, verbalt arbetsminne och visuospatialt arbetsminne. Korrelations- och regressionsanalyser utfördes för att undersöka sambanden mellan de beroende och oberoende variablerna.   Resultat: Resultaten visade att fonologisk medvetenhet och ordflöde var de enda variablerna som korrelerade signifikant med både fonologisk- respektive ortografisk avkodning.   Slutsatser: Vårt resultat stärker vikten av tidig träning av fonologisk medvetenhet eftersom det visar att fonologisk medvetenhet fortsätter korrelera signifikant med avkodning även i senare skolår i en transparent ortografi som svenska. Vårt resultat ger även stöd åt fortsatt klinisk användning av ordflödestest då vi kan se att ordflöde korrelerar signifikant med avkodning i senare skolår. / Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i senare skolår

The effects of short-term meditation is a debated subject. There is studies that indicates that there is none or limited effect. Research of mindfulness meditation has also shown positive effects on working memory related tasks and sustained attention, but it can also show reduction of stress and depression. This study evaluate the effects of short-term guided meditation in a group of 10 persons in comparison with a control group. Results indicated no difference in memory tasks such as digit-span but the experimental group showed significant improvements in self-reported stress and mindful assets such as Acting with awareness and Acceptance without judgement. The results are consistent with previous research in this area. / Effekten av kortsiktig meditation är omdiskuterad. Det finns studier som indikerar att det inte finns någon eller limiterad effekt. Tidigare forskning kring meditation har också visat positiva effekter på arbetsrelaterade uppgifter och bibehållen uppmärksamhet men även på stressreducering och depression. Den här studien utvärderar effekten av guidad meditation vid tre tillfällen på en experimentgrupp av tio personer i jämförelse med en kontrollgrupp. Resultaten visar inte att mindfulness hade signifikant påverkan på arbetsminnet men signifikant positiv påverkan på stressreducering och på mindfulnessdrag som Agera med medvetenhet och Acceptera utan fördomar. Resultaten går i linje med tidigare forskning inom det här området.

Age affects hearing and cognitive abilities. Older people, with and without hearing impairment (HI), exhibit difficulties in hearing speech in noise. Elderly individuals show greater difficulty in segregating target speech from distracting background noise, especially if the noise is competing speech with meaningful contents, so called informational maskers. Working memory capacity (WMC) has proven to be a crucial factor in comprehending speech in noise, especially for people with hearing loss. In auditory scenes where speech is disrupted by competing speech, high WMC has proven to facilitate the ability to segregate target speech and inhibit responses to irrelevant information. People with low WMC are more prone to be disrupted by competing speech and exhibit more difficulties in hearing target speech in complex listening environments. Furthermore, elderly individuals with a HI experience more difficulties in switching attention between wanted and irrelevant stimuli, and they employ more resources and time to attend to the stimuli than do normally - hearing (NH) younger adults. This thesis investigated the importance of inhibitory control and WMC for speech recognition in noise, and perceived listening effort. Four studies were conducted. In the first study, the aim was to develop a test of inhibitory control for verbal content, and to investigate the relation between inhibitory control and WMC, and how these two abilities related to speech recognition in noise, in young normally – hearing (YNH) individuals. In the second study we aimed to investigate the same relationship as in the first study to further strengthen the validity of the inhibitory test developed, as well as the importance of lexical access. It was also an aim to investigate the influence of age and hearing status on lexical access and WMC, and their respective roles for speech recognition in noise in both YNH and elderly HI (EHI) individuals. Study one and two showed that, for YNH, inhibitory control was related to speech recognition in noise, indicating that inhibitory control can help to predict speech recognition in noise performance. The relationship between WMC and speech recognition in noise in YNH shifted in the studies, suggesting that this relationship is multifaceted and varying. Lexical access was of little importance for YNH, although for EHI individuals, both WMC and lexical access was of importance for speech recognition in noise, suggesting that different cognitive abilities were of importance for the YNH and EHI individuals Study three investigated the relationship between inhibitory control, WMC, speech recognition in noise, and perceived listening effort, in YNH and elderly, for their age, NH, individuals (ENH). In study four the same relationships as in study three were investigated, albeit in EHI individuals. Two speech materials with different characteristics, masked with four background noises were used. The results in study three showed that less favourable SNRs were needed for informational maskers than for maskers without semantic content. ENH individuals were more susceptible to informational maskers than YNH individuals. In contrast, in study four, more favourable SNRs were needed for informational maskers. In both studies, results showed that speech recognition in noise performance differed depending on the characteristics of the speech material. The studies showed that high WMC, compared to low WMC, was beneficial for speech recognition in noise, especially for informational maskers, and resulted in lower ratings of perceived effort. Varying results were found in study three and four regarding perceived effort and inhibitory control. In study three good inhibitory control was associated with lower effort rating, while in study four, individuals with a HI and good inhibitory control rated effort as higher. The results suggest that hearing status, age, and cognitive abilities, contribute to the differences in performance between YNH, ENH, and EHI individuals in speech – recognition – in – noise - and cognitive tasks. This thesis has, for the first time, demonstrated that a measure of inhibitory control of verbal content, is related to speech recognition in noise performance in YNH, ENH and EHI individuals. Results presented in this thesis also show that both WMC and inhibitory control are related to an individuals’ perception of how effortful a listening task is. It also adds to the literature that WMC is related to speech recognition in noise performance for ENH and EHI individuals, but that this relationship is not as robust in YNH individuals. / Ålder påverkar hörseln och de kognitiva förmågorna. Äldre personer, med och utan hörselnedsättning, uppvisar ofta svårigheter att höra tal i miljöer med bakgrundsljud. De uppvisar större svårigheter att urskilja en måltalare, speciellt om det omgivande ljudet består av annat tal med meningsfullt innehåll, så kallad informationsmaskering. Arbetsminne har visat sig vara en viktig faktor för att förstå tal – i – brus, framför allt för personer med hörselnedsättning. I ljudmiljöer där tal störs av andra talkällor är hög arbetsminneskapacitet av vikt för att understödja förmågan att urskilja måltalaren från de störande talkällorna genom att underlätta inhiberingen av irrelevant information. Individer med lägre arbetsminneskapacitet är mer benägna att störas av andra talkällor, och har svårare att uppfatta måltalaren i komplexa lyssningssituationer. Vidare upplever äldre personer med hörselnedsättning att det är svårare att skifta uppmärksamheten mellan relevant och irrelevant stimuli, och de använder mer resurser och tid till omgivande stimuli än, ex. yngre individer med normal hörsel. I den här avhandlingen undersöktes vikten av inhibitionskontroll och arbetsminne vid taluppfattning i brus och upplevelsen av lyssningsansträngning. Fyra studier genomfördes. Syftet med första studien var att utveckla ett test för verbal inhibitionskontroll, och att undersöka relationen mellan inhibitionskontroll, arbetsminneskapacitet, och deras koppling till taluppfattning i brus hos yngre normalhörande personer. I studie två undersöktes ovanstående relationer för att vidare styrka validiteten för testet av inhibitionskontroll, samt vikten av lexikal åtkomst. Vidare syfte var att undersöka ålderns och hörselns inverkan på lexikal åtkomst och arbetsminneskapacitet, och deras respektive roller för taluppfattning i brus hos både yngre normalhörande och äldre hörselnedsatta personer. Studie ett och två visade att inhibitionskontroll var relaterad till taluppfattning i brus för yngre normalhörande personer, vilket indikerar att inhibitionskontroll kan användas för att underlätta att förutsäga förmågan att uppfatta tal – i – brus. Relationen mellan arbetsminneskapacitet och taluppfattning i brus hos yngre normalhörande var inte solid, vilket tyder på att relationen är mångsidig och skiftande. Lexikal åtkomst var av mindre betydelse för yngre normalhörande personer, ehuru hos äldre hörselskadade personer var både arbetsminneskapacitet och lexikal åtkomst viktigt för taluppfattning i brus. Detta tyder på att olika kognitiva förmågor var betydelsefulla för taluppfattningen i brus för yngre normalhörande och äldre hörselskadade personer. Studie tre undersökte relationen mellan inhibitionskontroll, arbetsminneskapacitet, taluppfattning i brus, och upplevd lyssningsansträngning hos yngre och äldre, för sin ålder, normalhörande personer. Två talmaterial med olika karakteristika användes och maskerades med fyra olika bakgrundsbrus. Resultatet visade att mindre gynnsamma signal – brus - förhållanden uppnåddes när informationsmaskering användes jämfört med brus utan semantiskt innehåll. Äldre normalhörande personer var mer mottagliga för informationsmaskering än yngre normalhörande personer. Hög arbetsminneskapacitet och god inhibitionskontroll var förmånliga för taluppfattning i brus, och resulterade i mindre upplevd lyssningsansträngning, jämfört med personer med lägre arbetsminneskapacitet och sämre inhibitionskontroll. Resultaten talar för att åldersrelaterade tillbakagångar i hörförmåga och, vissa, kognitiva förmågor, bidrar till skillnaderna i prestation mellan yngre och äldre normalhörande personer när det gäller förmågan att uppfatta tal - i - brus. Studie fyra undersökte samma relationer som i studie tre, ehuru hos äldre personer med mild – måttlig sensorineural hörselnedsättning. Resultaten visade att förmågan att uppfatta tal - i - brus varierade beroende på talmaterialets karakteristika, samt vilket bakgrundsbrus som användes. Hög arbetsminneskapacitet och god inhibitionskontroll var fördelaktiga för taluppfattningen, i synnerhet när informationsmaskering användes. Personer med högt arbetsminne upplevde mindre lyssningsansträngning, medan god inhibitionskontroll associerades med högre upplevd lyssningsansträngning. I föreliggande avhandling har det, för första gången, påvisats att verbal inhibitionskontroll relaterar till förmågan att uppfatta tal – i – brus hos yngre och äldre normalhörande, och äldre personer med hörselnedsättning. Resultaten som presenterats i avhandlingen visar att både arbetsminneskapacitet och inhibitionskontroll är associerade med en individs upplevelse av hur ansträngande en lyssningssituation är. Avhandlingen stödjer även tidigare forskning som visar på att arbetsminneskapaciteten är relaterad till förmågan att uppfatta tal – i – brus hos äldre  normalhörande, och äldre hörselskadade personer, men att denna relation inte är lika solid för yngre normalhörande personer.

This thesis employed an integrated approach and investigated intra- and inter-individual differences relevant for normally hearing (NH) and hearing-impaired (HI) adults in native (Swedish) and non-native (English) languages in adverse listening conditions. The integrated approach encompassed the role of cognition as a focal point of interest as well as perceptualauditory and linguistic factors. Paper I examined the extent to which proficiency in a non-native language influenced native and non-native speech perception performance for NH listeners in noise maskers compared to native and non-native speech maskers. Working memory capacity in native and non-native languages and non-verbal intelligence were also assessed. The design of paper II was identical to that of paper I, however the participants in paper II had a hearingimpairment. The purpose of paper III was to assess how NH and HI listeners subjectively evaluated the perceived disturbance from the speech- and noise maskers in the native and nonnative languages. Paper IV examined how well native and non-native stories that were presented unmasked and masked with native and non-native speech were recalled by NH listeners. Paper IV further investigated the role of working memory capacity in the episodic long-term memory of story contents as well as proficiency in native and non-native languages. The results showed that generally, the speech maskers affected performance and perceived disturbance more than the noise maskers did. Regarding the non-native target language, interference from speech maskers in the dominant native language is taxing for speech perception performance, perceived disturbance and memory processes. However, large inter- individual variability between the listeners was observed. Part of this variability relates to non-native language proficiency. Perceptual and cognitive effort may hinder efficient long-term memory encoding, even when stimuli are appropriately identified at a perceptual level. A large working memory capacity (WMC) provides a better ability to suppress distractions and allocate processing resources to meet assigned objectives. The relatively large inter-individual differences in this thesis, require an individualized approach in clinical or educational settings when non-native persons or people with hearing impairment need to perceive and remember potentially vital information. Individua  differences in the very complex process of speech understanding and recall need to be further addressed by future studies. The relevance of cognitive factors and language proficiency provides opportunities for individuals who face difficulties to compensate using other abilities. / Avhandlingens övergripande syfte var att genom ett integrerat tillvägagångssätt undersöka mellan- och inom-individuella skillnader relevanta för normalhörande och hörselskadade vuxna i svenska och engelska språket under ogynnsamma lyssningsförhållanden. Med kognitiva faktorer i fokus, omfattade det integrerade tillvägagångssättet också perceptuella-auditiva och lingvistiska faktorer. Studie I undersökte i vilken utsträckning färdigheter i engelska inverkade på taluppfattning av ett modersmål och ett andra språk som var maskerat med brus jämfört med störande tal på svenska och engelska. Normalhörande vuxna deltog. Arbetsminneskapacitet på svenska och engelska liksom icke-verbal intelligens bedömdes också i studien. Designen i studie II var identisk med designen i studie I, förutom att personer med hörselnedsättning ingick som deltagare. Syftet med studie III var att bedöma hur normalhörande personer och personer med hörselnedsättning subjektivt utvärderade den upplevda störningen från tal- och brus på ett modersmål och ett andra språk. Studie IV undersökte hur väl normalhörande deltagare kom ihåg berättelser på svenska och engelska som presenterades omaskerade eller med störande tal på svenska eller engelska. Studie IV undersökte vidare  arbetsminneskapacitet och episodiskt långtidsminne av berättelsernas innehåll liksom också färdighet i svenska och engelska språket. Resultaten visade att generellt var maskeringseffekten större vid störande tal jämfört med andra bruskällor både vad avser taluppfattning såväl som upplevd störning. Vad det gäller det engelska språket som talsignal, är störning från det svenska modersmålet påfrestande för taluppfattning, upplevd störning såväl som för minnesprocesser. Dock har stor inter- och intra-individuell variation mellan deltagarna observerats. En del av denna variation avser engelska språkfärdigheter. Perceptuell och kognitiv påfrestning kan minska möjligheten till att säkra långsiktiga minnesprocesser även om ett stimuli var korrekt identifierat på en perceptuell nivå. En god arbetsminneskapacitet kan ge en bättre förmåga att undertrycka en distraktion och därmed fördela processresurserna för att nå de uppställda målen. De relativt stora inter-individuella skillnaderna i denna avhandling gör det angeläget med en individualiserad  tillämpning, kliniskt eller inom utbildningsmässiga områden när personer med hörselnedsättning eller personer med ett annat modersmål behöver uppfatta eller minnas potentiellt viktig information. De individuella skillnader som ligger bakom taluppfattning och minnesförmåga behöver utforskas vidare. Goda kognitiva förmågor och språkfärdigheter ger möjligheter för individer som möter svårigheter till att kompensera genom att använda dessa förmågor.

Understanding speech in the presence of noise can be difficult, especially when suffering from a hearing loss. This thesis examined behavioural and electrophysiological measures of speech processing with the aim of establishing how they were influenced by hearing loss (internal degradation) and listening condition (external degradation). The hypothesis that more internal and external degradation of a speech signal would result in higher working memory (WM) involvement was investigated in four studies. The behavioural measure of speech recognition consistently decreased with worse hearing, whereas lower WM capacity only resulted in poorer speech recognition when sound were spatially co-located. Electrophysiological data (EEG) recorded during speech processing, revealed that worse hearing was associated with an increase in inhibitory alpha activity (~10 Hz). This indicates that listeners with worse hearing experienced a higher degree of WM involvement during the listening task. When increasing the level of background noise, listeners with poorer hearing exhibited a breakdown in alpha activity, suggesting that these listeners reached a ceiling at which no more WM resources could be released through neural inhibition. Worse hearing was also associated with a reduced ability to selectively attend to one of two simultaneous talkers, brought on by a reduced neural inhibition of the to-be-ignored speech. Increasing the level of background noise reduced the ability to neurally track the to-be-attended speech. That internal and external degradation affected the tracking of ignored and attended speech, respectively, indicates that the two speech streams were neurally processed as independent objects. This thesis demonstrates for the first time that hearing loss causes changes in the induced neural activity during speech processing. In the last paper of the thesis, it is tentatively suggested that neural activity can be utilized from electrodes positioned in the ear canal (EarEEG) for adapting hearing-aid processing to suite the individual listeners and situation. / Att förstå tal i brus kan vara svårt, speciellt när man lider av en hörselnedsättning. Denna avhandling undersöker beteende- och elektrofysiologiska data med föremålet att bestämma hur de påverkas av hörselskada (intern försämring) och lyssningssituation (extern försämring). Hypotesen att båda intern och extern försämring av talsignalen resulterar i mer aktivering av arbetsminnet under bearbetning av talsignaler har undersökts i fyra studier. Beteendedata visade att talförståelse försämrades med större hörselnedsättning, medan lägre arbetsminneskapacitet endast resulterade i sämre talförståelse när ljudkällorna inte var rumsligt sammanfallande. Elektrofysiologiska mätningar (EEG) gjorda under bearbetning av tal, visade at sämre hörsel associerades med högre inhibitorisk alfa-aktivitet (~10 Hz). Detta indikerar att personer med sämre hörsel upplevde en högre involvering av arbetsminnet under lyssningsuppgiften. Då nivån av bakgrundsljud höjdes, visade personer med sämre hörsel ett sammanbrott av alfaaktiviteten, vilket tyder på att de nådde ett tak där ytterligare arbetsminnes-resurser inte kunde frigöras genom neural inhibition. Sämre hörsel var också förknippat med en reducerad förmåga till at fokusera uppmärksamheten på en av två samtidiga talare, förorsakat av en reducerad förmåga till neuralt att undertrycka den störande talsignalen. En ökning av nivån av bakgrundsljud minskade förmågan att inkoda den relevante talsignalen. Att intern och extern försämring påverkade respektive inkodning av störande och relevant tal, indikerar att de två tal-strömma är neuralt behandlas som oavhängiga objekt. Denna avhandling demonstrerar för första gången att hörselskada förorsakar ändringar i den inducerade neurale aktiviteten under bearbetningen av talsignaler. I avhandlingens sista artikel förslås det preliminärt att neural aktivitet kan upptas från elektroder placerade i hörselgången som kan användas till att kontrollera hörapparat signalbehandling. / <p>Funded by the Oticon Foundation. Project number: 11-2757.</p>

Utifrån teorin att bristande eller inadekvata uppmärksamhetsfunktioner kan visa sig i form av instabila svarsmönster på testet Rey Auditory Verbal Learning Test (RAVLT) undersöktes effektiviteten av ett intensivt uppmärksamhetsträningsprogram (APT) genom att studera svarsprotokoll från RAVLT av 60 patienter i det akuta skedet (&lt;1 år) av rehabilitering efter hjärnskada. Tre testtillfällen undersöktes: före träning, efter träning samt som uppföljning sex månader efter avslutad behandling. Hälften av patienterna hade erhållit APT och hälften sedvanlig uppmärksamhetsträning (TAU). Antalet tillagda och tappade ord samt antalet svarsglapp användes för att kartlägga förvärvande och konsolidering i inlärningsdelen av RAVLT. Ingen signifikant skillnad mellan grupperna erhölls för något av måtten vid något av tillfällena, däremot erhölls en signifikant förbättring gällande antal svarsglapp för APT-gruppen från före- och eftertestning till uppföljningstestningen. Antalet svarsglapp framstår som ett användbart mått på stabilitet i svarsmönster på RAVLT, och APT tycks ha en positiv inverkan på denna stabilitet.