Det står mycket ambitiöst skrivet i grundskolans läroplan och kursplan för ämnet teknik, men hur är det ute på skolorna? Denna studie söker utröna hur det står till med teknikämnet på grundskolorna i Västerås. Som utgångspunkt används lokala kursplaner och motsvarande dokument från dessa skolor. Vi har sedan undersökt planernas omfattning och innehåll, samt jämfört planerna med den nationella kursplanen. 55 skolor har undersökts. Bortfallet uppgår till 51%. Ca 44%, har lokal plan för teknik. Med korrektion för ojämn fördelning av bortfallet kan dock denna siffra i värsta fall vara så låg som 22%. Omfattningen (räknad i antal ord) av de lokala arbetsplanerna i teknik varierar mycket.

Enligt Skolinspektionen värderas studie-och yrkesvägledningen inte högt på skolor, trots uttalad kunskap gällande elevernas sämre förutsättningar. Skolinspektionen lyfter även att det  ofta saknas ett systematiskt arbete med studie-och yrkesvägledning samt möjligheter för samverkan inom personalen. Syftet med denna studie är att kartlägga elevers behov av kompensatorisk vägledning på en högindexskola för att undersöka möjligheten att utforma en arbetsplan, i både vid och snäv bemärkelse, som kan öka elevernas valkompetens och resultera i väl underbyggda val. Studien utgår från kvalitativa intervjuer med en studie-och yrkesvägledare, en rektor, en specialpedagog, en kurator och en lärare på en högindexskola, samt en representant för det kommunala aktivitetsansvaret i samma kommun som  högindexskolan. Resultatet i denna studie redogör för hur ett första steg till en arbetsplan gällande kompensatorisk vägledning kan utformas och genomföras genom att kartlägga en högindexskolas arbete med kompensatorisk vägledning. Studien visar på, utifrån The Gatsby Benchmarks, genom insikt, utsikt, framsikt och förmågan att genomföra beslut att det arbetas med kompensatorisk vägledning på högindexskolan. Däremot finns det möjligheter att fördjupa och öka insatserna så att elevernas behov av vägledning tillgodoses och säkerställs, med hänsyn till deras sociala och personliga hinder. Att använda The Gatsby Benchmarks som riktlinjer för att systematisera arbetet med vägledning skulle kunna garantera samverkan mellan yrkesprofessionerna och relationsbyggandet med eleverna. Detta så att den undersökta högindexskolan kan bidra till ökad valkompetens och möjliggöra en bättre övergång för eleverna.

<p>Syftet med uppsatsen är att se hur verkligheten som är skolan som organisation tar till sig idealet som innebär de olika styrdokumenten. Ett annat syfte är att se om två olika skolor skiljer sig i att förebygga och hantera konflikter. Undersökningen delas på två studier. Den första är en dokumentanalys. Detta innebär att jag tittar på de olika dokumenten från staten, kommunen och den lokala arbetsplanen och jämför dessa med varandra. Den andra delen är intervjuer där viktiga nyckelpersoner på skolor intervjuas. Detta för att jag ska kunna ta del av respondenternas tankar, erfarenheter och se hur verkligheten är ur ett lärarperspektiv. Resultatet av studien visade att idealet kan tolkas på olika sätt och att verkligheten inte ser ut som idealet. Resultatet från intervjuerna visade att lärare kände sig trygga med att hantera konflikter och att de arbetade i ett förebyggande syfte. I en av skolorna var arbetet under utveckling medan den andra skolan var väl organiserade i sitt förebyggande syfte. Detta gör att skolorna skiljer sig från varandra i några punkter. Resultatet visade också att lärarna önskade mer tid för att hantera konflikter och de önskade sig mer fortbildning inom området.   </p>

<p>Syftet med detta examensarbete är att med hjälp av en kvalitativ komparativ innehållsanalys nå en djupare förståelse och kunskap kring innehållet och likvärdigheten i samtliga lokala arbetsplanerna inom Kriminalvården, Region Syd. Vi kommer bland annat att belysa likvärdigheten avseende dimensioner såsom kvalitet, studerandeinflytande och utformning. Vid analysen använder vi relevanta teorier och tidigare forskning, som behandlar rehabilitering, organisationsteori och gräsrotsbyråkrati för att förklara vad eventuella skillnader i de lokala arbetsplanerna kan bero på. Resultat av vikt som presenteras är att antagnings- och urvalsprocessen likvärdigt beskrivs i samtliga lokala arbetsplaner. Inom Region Syd ges, enligt de lokala arbetsplanerna, klienterna samma förutsättningar till studiemotiverande samtal som kan intressera klienten till studier. De lokala arbetsplanerna visar på variationer och avsaknad av klarhet om hur verksamheten skall utvärderas, liksom tydliga angivelser av vad studerandeinflytande innebär. Uppfylls en saklig beskrivning av områdena ovan i arbetsplanerna kan en mer likvärdig utbildning för klienten uppnås inom Region Syd. I arbetet diskuteras även fördelarna att tillämpa ett gemensamt språk. Slutligen önskar vi att poängtera Kriminalvårdens vision ”Bättre ut”. Rehabiliteringstanken har präglat svensk kriminalvårdspolitik sedan 1800- talets början och utbildningen har sedan dess fått en allt viktigare roll för att nå detta mål.</p>

Syftet med uppsatsen är att se hur verkligheten som är skolan som organisation tar till sig idealet som innebär de olika styrdokumenten. Ett annat syfte är att se om två olika skolor skiljer sig i att förebygga och hantera konflikter. Undersökningen delas på två studier. Den första är en dokumentanalys. Detta innebär att jag tittar på de olika dokumenten från staten, kommunen och den lokala arbetsplanen och jämför dessa med varandra. Den andra delen är intervjuer där viktiga nyckelpersoner på skolor intervjuas. Detta för att jag ska kunna ta del av respondenternas tankar, erfarenheter och se hur verkligheten är ur ett lärarperspektiv. Resultatet av studien visade att idealet kan tolkas på olika sätt och att verkligheten inte ser ut som idealet. Resultatet från intervjuerna visade att lärare kände sig trygga med att hantera konflikter och att de arbetade i ett förebyggande syfte. I en av skolorna var arbetet under utveckling medan den andra skolan var väl organiserade i sitt förebyggande syfte. Detta gör att skolorna skiljer sig från varandra i några punkter. Resultatet visade också att lärarna önskade mer tid för att hantera konflikter och de önskade sig mer fortbildning inom området.

Syftet med detta examensarbete är att med hjälp av en kvalitativ komparativ innehållsanalys nå en djupare förståelse och kunskap kring innehållet och likvärdigheten i samtliga lokala arbetsplanerna inom Kriminalvården, Region Syd. Vi kommer bland annat att belysa likvärdigheten avseende dimensioner såsom kvalitet, studerandeinflytande och utformning. Vid analysen använder vi relevanta teorier och tidigare forskning, som behandlar rehabilitering, organisationsteori och gräsrotsbyråkrati för att förklara vad eventuella skillnader i de lokala arbetsplanerna kan bero på. Resultat av vikt som presenteras är att antagnings- och urvalsprocessen likvärdigt beskrivs i samtliga lokala arbetsplaner. Inom Region Syd ges, enligt de lokala arbetsplanerna, klienterna samma förutsättningar till studiemotiverande samtal som kan intressera klienten till studier. De lokala arbetsplanerna visar på variationer och avsaknad av klarhet om hur verksamheten skall utvärderas, liksom tydliga angivelser av vad studerandeinflytande innebär. Uppfylls en saklig beskrivning av områdena ovan i arbetsplanerna kan en mer likvärdig utbildning för klienten uppnås inom Region Syd. I arbetet diskuteras även fördelarna att tillämpa ett gemensamt språk. Slutligen önskar vi att poängtera Kriminalvårdens vision ”Bättre ut”. Rehabiliteringstanken har präglat svensk kriminalvårdspolitik sedan 1800- talets början och utbildningen har sedan dess fått en allt viktigare roll för att nå detta mål.

Det har gått drygt tio år sedan teknikämnet fick en egen kursplan och egna kunskapsmål i och med Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, som kom1994 och skolan gick från att vara regelstyrd till att bli målstyrd. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning i avsikt att få kunskap om vad som kan ”gömma sig” bakom betyget Godkänt (G) vad gäller timantal, organisation och ämnesinnehåll. Genom att fokusera på ett av teknikens mål har jag också undersökt hur lärarna har tolkat mål och betygskriterier för undervisning och bedömning och vilka konsekvenser detta får för elevens kunskap. Undersökningen har genomförts i en medelstor kommun och lärare från fem av de tio kommunala högstadieskolorna intervjuades. Det kan skilja 30 timmar mellan skolornas totala undervisningstid av teknikämnet under åren 7-9. De flesta skolorna har en schemalösning av periodläsning och integrering med naturorienteradeämnena och Teknik utgör mellan 14 % och 24 % av NO/Teknik-tiden. Flera av lärarna upplever att teknikämnet kommer i skymundan. Ett par av lärarna är osäkra på om eleverna verkligen har nått alla mål när de slutar 9:an på grund av att skolans undervisning inte behandlar kunskapsstoff som är väsentligt för måluppfyllelsen. Detta innebär att två elever som båda har betyget G i teknik kan ha väldigt skilda kunskaper och kvaliteter i sitt kunnande. Möjligheten att kunna diskutera med kollegor spelar en viktig roll för undervisning och bedömning.

<p>Det har gått drygt tio år sedan teknikämnet fick en egen kursplan och egna kunskapsmål i och med Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, som kom1994 och skolan gick från att vara regelstyrd till att bli målstyrd. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning i avsikt att få kunskap om vad som kan ”gömma sig” bakom betyget Godkänt (G) vad gäller timantal, organisation och ämnesinnehåll. Genom att fokusera på ett av teknikens mål har jag också undersökt hur lärarna har tolkat mål och betygskriterier för undervisning och bedömning och vilka konsekvenser detta får för elevens kunskap. Undersökningen har genomförts i en medelstor kommun och lärare från fem av de tio kommunala högstadieskolorna intervjuades. Det kan skilja 30 timmar mellan skolornas totala undervisningstid av teknikämnet under åren 7-9. De flesta skolorna har en schemalösning av periodläsning och integrering med naturorienteradeämnena och Teknik utgör mellan 14 % och 24 % av NO/Teknik-tiden. Flera av lärarna upplever att teknikämnet kommer i skymundan. Ett par av lärarna är osäkra på om eleverna verkligen har nått alla mål när de slutar 9:an på grund av att skolans undervisning inte behandlar kunskapsstoff som är väsentligt för måluppfyllelsen. Detta innebär att två elever som båda har betyget G i teknik kan ha väldigt skilda kunskaper och kvaliteter i sitt kunnande. Möjligheten att kunna diskutera med kollegor spelar en viktig roll för undervisning och bedömning.</p>

Det har skett stora förändringar i skolkuratoryrket sedan den nya Skollagen (2010:800) infördes. Elevhälsan ska enligt lagen arbete förebyggande och främjande och stödja elevens utveckling mot målen. Syftet med studien är att presentera former för effektivare problemlösning i det skolsociala arbetet i grundskolan, med särskilt fokus på interaktionen mellan rektorn och skolkuratorn. De studier som finns visar att det finns en oklarhet kring skolkuratorns roll och dennes plats i skolans organisation (Isaksson, 2016). Likaså framgår att andra professioner gärna sätter agendan för vad skolkuratorn ska ha för arbetsuppgifter (Backlund, 2007). Studien utgår ifrån ett kvalitativt forskningsperspektiv där åtta skolkuratorer som arbetar inom grundskolan intervjuats utifrån semistrukturerade intervjuer. I studien beskrivs problemlösningskunskap utifrån flera discipliners perspektiv. De discipliner som använts för att förstå och tolka studiens resultat är socialt arbete, psykologi, filosofi och neurovetenskap. Sammanlagt har de skapat en generell problemlösningskunskap som tillsammans utgör den teoretiska ramen för den här studien. En tematisk analysmetod har strukturerats under fyra olika teamen och utifrån det har materialet sammanfattats. Den empiristyrda tematiska analysen har utgått ifrån mina frågeställningar, vilka är: Hur beskriver skolkuratorerna den nuvarande relationen med sin rektor? Hur beskriver skolkuratorerna en ideal relation med sin rektor? Vad har skolkuratorerna för åtgärdsförslag för att utveckla den nuvarande situationen? Vilka förslag är de mest populära? I resultaten har det framkommit att kvaliteten i skolkuratorernas upplevda relation med sin rektor är beroende av dennes erfarenhet i yrket samt graden av förtrogenhet med skolkuratorns kompetens. Det framgår även att skolkuratorerna önskar arbeta mer förebyggande och främjande än vad de gör nu samt att de efterlyser en högre grad av engagemang i elevhälsoarbetet från rektors sida. Vidare framgår att de efterlyser mer strukturerade uppföljningar av elevhälsoarbetet. Resultatet har tolkats som att rektorerna framförallt saknar en djupare medvetenhet om skolkuratorernas kompetens och acceptans för deras yrkesroll i grundskolans organisation. / There have been major changes in the school counselor profession since the new school law (2010:800) was introduced. In accordance with the law, pupil health shall work for prevention and promotion and support the student's progress towards the goals. The purpose of the study is to present forms for more efficient problem solving in the school's social work in primary school, with special focus on the interaction between the principal and the school counselor. Previous studies show that there is an uncertainty about the role of school counselors within the school organization (Isaksson, 2016). Likewise, other professions within the same organization set the agenda for the school counselor profession (Backlund, 2007). The study was conducted on a qualitative research perspective, where eight school counselors working in elementary school were interviewed based on semi structured interview method. The study describes problem-solving skills from the perspective of several disciplines. The disciplines used to understand and interpret the results are social work, psychology, philosophy and neuroscience. Together they have created a general problem solving knowledge and together they form the theoretical framework for this study. A thematic analysis method has been structured into four different teams, and from this, the data has been summarized. The empirical thematic analysis has been based on my questions. Which are: How do the school counselors describe the current relationship with their principal? How do the school counselors describe an ideal relationship with their principal? What do the school counselors propose to develop the current situation? What suggestions are the most popular? In the results, it has been found that the quality of the school counselor's experienced relationship with their principals depends on the principal’s experience in the profession and the degree of familiarity with the school counselor's skills. It also appears that the school counselors wish to work in a more preventive and promotive way than they do now, and that they call for a higher degree of commitment to student health work by the principal. Furthermore, they call for more structured follow-ups of student health work. The results, it has been interpreted, reflect the fact that the principals lack a deeper awareness of the school counselor’s competence and acceptance for their professional role in elementary school organization.

<p>I det här arbetet synliggörs våra styrdokument på skolans område, de statliga, kommunala och lokala, utifrån den tes/fråga som lyder; ”Tar man grundläggande värden på allvar? Tar man barns frågor om livet, på allvar?” En presentation av respektive dokument och en kompletterande intervju med den pedagogiska ledaren/rektorn på en skola analyseras och sammanfattas. Undersökningens huvudresultat är som följer; Vardagstillvaron och den sociala gemenskapen är viktiga som utgångspunkt för samtal, reflekterande och kunskapsutveckling.</p><p>Barns/vuxnas syn på medmänniskor är mycket viktigt - det utvecklande mänskliga mötet. Synliggör värden, normer, tankar och idéer och våga visa att du söker svar. Begrepp och värden är otydligare i den kommunala skolplanen och den lokala arbetsplanen.</p><p>Grundtanken med arbetet är att följa idéer och tankar som är presenterade i våra styrdokument. Från statlig nivå Lpo-94 och läroplanskommitténs betänkande: Skola för bildning (SOU 1992:94), via kommunens skolplan - Sandvikens kommuns skolplan, den lokala arbetsplanen - Norrsätraskolans arbetsplan, till rektor för skolan. Jag presenterar och analyserar varje delområde var för sig, med utgångspunkt från min tes och mina frågor. Jag sammanfattar varje delområde för sig själv. Sammanfattning av delområdena tillsammans, där relationerna dem emellan presenteras och vad man rimligen kan säga om detta material tas sedan upp i diskussionsavsnittet.</p> / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1996.