Studien analyserar vad arbetsgivare har för uppfattningar beträffande personer med ADHD på en arbetsplats. Semistrukturerade intervjuer har använts som datainsamlingsmetod. Urvalet består av sju arbetsgivare inom den privata sektorn. Studien har inspirerats av den fenomeno-grafiska ansatsen, där olika uppfattningar om ett fenomen står i centrum. Teoretiska analysbe-grepp för den här studien är social kategorisering och den medicinska och sociala modellen kopplat till funktionsnedsättningar. Resultatet presenteras i fem teman. Viktiga slutsatser är att informanterna ansåg att ADHD är ett svårfångat fenomen. Personer med ADHD anses kräva mycket tid, tolerans och tålamod av arbetsgivaren. Det ansågs finnas en lägsta gräns för hur mycket vinstdrivande verksamheter kan och bör anpassa sig efter de anställdas behov. Eko-nomiskt stöd ansågs vara nödvändigt för att kunna anpassa arbetsplatsen. Informanterna ansåg att det kan gagna arbetsgivaren och personen själv om personen berättar om sin diagnos. Sam-tidigt trodde informanterna att det kunde finnas svårigheter i att få ett jobb om en person be-rättar att denne har en diagnos innan denne är anställd. Genomgående för studien är att ar-betsgivarna anser att det är viktigt att se personen och inte diagnosen. Informanterna utgick mestadels från den medicinska modellen i studien och hade en tendens att kategorisera perso-ner med ADHD. / The purpose of this study is to analyze what kind of perceptions employers have regarding ADHD in the workplace. Semi-structured interviews were used as data-collection-method. The selection consist seven interviews with employers within the private sector. The study has been inspired by the phenomenographic approach. The medical and social model in relation to disability as well as social-categorizations is the analytical tools. The results are presented in five themes. Our study shows that employers thought that ADHD is a phenomenon which is difficult to define. According to the informants ADHD requires much time, tolerance and pa-tience. For the employers there seemed to be a limit regarding how much the workplace can adapt to the individual, and financial support was considered necessary to adapt the work-place. Employers felt that it is beneficial if the person with ADHD is open about his diagno-sis. However, they also thought it could be more difficult to get a job if the person talked about his diagnosis before he is employed. Throughout the study employers considered it to be important to see the person behind the diagnosis. The employers regarded mostly disabili-ties from the medical model and had a tendency to social-categorized people with ADHD.

En bidragande orsak till den stora sjuksköterskebristen idag är den bristande arbetsmiljön. Detta påverkar omvårdnaden negativt och riskerar sjuksköterskors hälsa. Det är arbetsgivarens skyldighet att se till att sjuksköterskor inte riskerar att drabbas utav ohälsa, trots detta tillhör sjuksköterskeyrket de yrke som haft flest antal sjukskrivningar. Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad ohälsa. Studien gjordes som en litteraturstudie med systematiska sökningar. Databearbetningen resulterade i tre kategorier vilka belyser Arbetsbelastning som bidragande orsak till ohälsa, Stress som bidragande orsak till ohälsa samt Organisation & Hälso- och sjukvårdssystemet som bidragande orsak till ohälsa. Resultatet visar att det främst är organisationen, Hälso- och sjukvårdssystemet och arbetsmiljön som sätter hinder för sjuksköterskor att kunna tillämpa en god, evidensbaserad och patientsäker vård. Detta medför att sjuksköterskor känner sig otillräckliga, otillfredsställda och drabbas av somatiska besvär som sömnsvårigheter och ångest som ett resultat av stress. Genom att erhålla förståelse och kunskap till vad som bidrar till arbetsrelaterad ohälsa skulle åtgärder kunna vidtas för att främja sjuksköterskors hälsa vilket även gynnar patientomvårdnaden. Vidare forskning kring förändringsbara faktorer i verksamheten som inte är lika hårt kontrollerade av organisationen skulle kunna underlätta för sjuksköterskor och därmed bidra till utveckling inom professionen / A contributing factor to the large nursing shortage today is deficiencies in the nurses’ work environment. This affects both nursing care and risks nurses’ health. The employer has the obligation to ensure that nurses’ do not suffer from ill-health. Despite this, nurses’ belongs to a profession that had the most number of sick leaves. The aim of the study was to investigate the nurses’ experience of work related illhealth. The study was done as a literature review with a systematic search. The data processing result in three categories which highlights Workload as a contributing factor to illness, Stress as a contributing factor to illness and Organization and the Healthcare system as a contributing factor to illness. The result shows that work environment, organization and the healthcare system puts obstacle for nurses’ to be able to apply a good, evidence and safety patient care. This entails that nurses’ feel insufficient, dissatisfied and suffer from somatic symptoms such as insomnia and anxiety as a result of stress. By obtaining an understanding and knowledge of what contributes to work related ill-health provision could be made to promote nurses’ health which also benefits the patient care. Further research on modifiable factors in the workplace that are not strictly controlled by the organization could facilitate for nurses’ and thereby contribute to development in the nurse profession.

Denna studie ämnar undersöka hur Arbetets museum är som arbetsplats och plats. För att nå studiens syfte besvaras först frågan vad en arbetsplats är innan den specifika platsen, Arbetets museum diskuteras och sätts in i en bredare platskontext. Slutsatsen av denna undersökning är att en arbetsplats är relativ svår att förklara men att den fysiska platsen betonas och även rörelsen till och från arbetet. Den teknologiska utvecklingen har lett till mer platslösa och mindre tidsbundna arbetsplatser men att den fysiska platsen och rummet fortfarande är att föredra. Arbetets museum som arbetsplats är enbart positiv men det är lätt att hamna i en bubbla och reproducera normer och beteenden. Slutligen har den omkringliggande platsen stor betydelse då platser ändras i samband med samhällsförändringar vilket påverkar Arbetets museum som plats och arbetsplats. / This study aims to research how the Museum of work is as a place of work and place. To reach the studie's purpose the question of what a place of work is will be answered before the specific place, the Museum of work is discussed and put in a broader place context. The conclusion of this study is that a working place is relatively hard to explain but the physical place is emphasized and also the movement to and from work. The technological development has led to a more placeless and less time bound place of work but the physical place and the room are still prefered. The Museum of Work as a place of work is only positive but its easy to end up in a bubble and reproduce norms and behaviors. Finally he surrounding envoronment has a big impact on The Museum of Work as place and place of work since it changes alongside the society.

No description available.

Jorden har begränsat med resurser och övernyttjandet av dessa resurser är idag ohållbar. Utarmning av naturresurser och biologisk mångfald, klimatpåverkan och diffusa utsläpp av kemikalier är miljöpåverkan som människans konsumtion ger upphov till. Mesta delen av en människas livstid spenderas idag på arbetsplatsen och på dessa platser formas både människors attityder och beteenden. Möjligheterna till att främja ett hållbart konsumtionsbeteende öppnas på så sätt upp. Det ligger därför till grund för studien att uppmärksamma arbetsplatser som spelar en sådan viktig roll i människors vardagliga liv och för en hållbar framtid. Tillsammans med WSP i Halmstad undersöktes konsumtionsbeteendet hos företagets anställda. WSP följer årligen upp verksamhetens prestanda genom att kvantifiera klimatpåverkan för medarbetares tjänsteresor, arbetspendling och energianvändning. Eftersom det finns fler aspekter att iaktta önskade WSP att tillsammans med oss kvantifiera och värdera övriga resurser för att kunna påverka förbrukningen av dessa. Syftet med denna studie var därav att beräkna och värdera ”övrig resursanvändning” hos WSP:s medarbetare och därigenom utreda hur denna användning kan påverkas av förändrat konsumtionsbeteende. Frågorna som skulle besvaras var: 1) hur stor andel av det årliga koldioxidutsläppet per medarbetare utgör den övriga resursanvändningen; 2) vilka är de tre mest betydande miljöaspekterna inom den övriga resursanvändningen; 3) hur kan medarbetarnas övriga resursanvändning bli mer hållbar på arbetsplatsen utifrån ett beteendeförändrings-perspektiv. För att besvara dessa frågor genomfördes en litteratursökning, beräkningar och intervjuer. Resultatet utifrån beräkningarna visade att den övriga resursanvändningen utgör 36 % av det totala årliga CO2 utsläppet per medarbetare och de tre mest betydande miljöaspekterna blev livsmedel, annat samt kontorsmöbler/inredning. Den kvantitativa metoden uppvisar dock en del osäkerheter och resultaten bör därför tolkas och användas med försiktighet. I fortsättningen förespråkas ett bättre verktyg för beräkningen av klimatpåverkan och en övervägning av identifierings-kriterierna (antal inköpsbeslut, antal kronor samt klimatpåverkan) i samband med konsumtionsbeteende. Utifrån litteratursökningen och intervjumaterialet framgick att de tre viktigaste faktorerna för att anställda ska anta ett hållbart konsumtionsbeteende på arbetsplatsen är: information och utbildning, ledarskap samt att inkludera de anställda i olika miljöinsatser. WSP:s kontor i Halmstad föreslås därmed anta dessa slutsatser och rekommendationer för fortsatt utveckling i hållbarhetsarbetet. / Overconsumption of the earth’s limited resources at present rate is unsustainable. Diffuse emissions of chemicals, depletion of our natural resources and biodiversity are all environmental impacts caused by overconsumption. A big part of a person’s lifetime is spent at the workplace, where people learn and experience new behaviours, hence the possibilities of promoting sustainable consumption behaviour among employees opens. It is worthwhile to reflect on the workplaces as they play such an important role in people's everyday lives. Together with WSP in Halmstad, the consumption behaviour of employees was examined. WSP annually monitors the performance of its operations by quantifying the climate impact of employees' business trips, commuting and energy use. The aim of this study was therefore to calculate and evaluate “other resource use” among WSP’s employees and thereby investigate how this use can be affected by changed consumption behaviour. A literature search, calculations and interviews were conducted in this thesis. The calculation results showed that “other resource use” constitutes 36 % of the total annual CO2 emissions per employee and the three most significant environmental aspects were: food, office furniture/decor and residual. In the future, a better tool for calculating the climate impact should be considered. Based on the literature search and the interview material, it emerged that the three most important factors for employees to adopt a sustainable consumption behaviour in the workplace are: information and education, leadership and to include the employees in environmental interventions. It is proposed that WSP Halmstad adopt these conclusions and recommendations in the continued sustainability work.

The societal problem of intimate partner violence is becoming more recognized and can be tackled from several angles, including the workplace. The workplace could help the victims of intimate partner violence by raising the issue during staff appraisal and implementing it as a routine so that these questions are asked to everyone. This survey studies the attitudes of managers at Region Norrbotten towards implementing routines at the workplace in order to be able to reach and help more people exposed to intimate partner violence. The manager's attitude has been investigated through a digital questionnaire sent out to managers at Region Norrbotten. The questionnaire contained both quantitative and qualitative questions. The quantitative questions were obligatory to answer while the qualitative questions were follow-up questions that could be answered if the respondent had anything to add. 82 managers responded, of which 72 women, 9 men and 1 non gender. The result was compiled in Google Docs survey program and the qualitative questions were set up in themes. The study showed that most of the respondents do not see any obstacles to introducing preventive work with the aim of helping employees who may be exposed to intimate partner violence. However, it emerged that today they do not have the required knowledge. They lack routines and training, which may explain that the majority of managers are uncertain about how to proceed if an employee is subjected to violence at home. They also state that they would feel safer to ask questions about the employee's home situation if there were clear routines in place. Almost all managers are positive about participating in an education on intimate partner violence. Since the attitude regarding the introduction of routines among the managers is predominantly positive, conclusions are drawn that there are good opportunities to introduce such work within Region Norrbotten but that support and training for managers in that case need to be developed. / Samhällsproblemet våld i nära relationer blir allt mer uppmärksammat och kanangripas från flera håll, däribland på arbetsplatsen. Arbetsplatsen skulle kunna hjälpa den våldsutsatta genom att lyfta frågan på medarbetarsamtal ochimplementera det som en rutin så att dessa frågor ställs till alla. Den här studien kartlägger vad chefer har för inställning till att införa insatser på arbetsplatsen för att kunna fånga upp fler våldsutsatta. Chefers inställning har undersökts genom en digital enkät som skickats ut till chefer inom Region Norrbotten. Enkäten innehöll båden kvantitativa och kvalitativa frågor. De kvantitativa frågorna var obligatoriska att besvara medan de kvalitativa frågorna var öppna följdfrågor som kunde besvaras om respondenten själv ville.82 chefer svarade, varav 72 kvinnor, 9 män och 1 hen. Materialet sammanställdes i Google Docs enkätprogram och de kvalitativa frågorna tematiserades. Studien visade att merparten av de tillfrågade cheferna inte ser något hinder till att införa ett förebyggande arbete med syfte att hjälpa anställda som kan vara utsatta för våld i hemmet. Det framkom dock att de idag inte har den kunskap som krävs. Desaknar rutiner och utbildning vilket kan förklara att majoriteten av cheferna är osäkra på hur de ska gå tillväga om en anställd skulle vara våldsutsatt hemma. De anger även att de skulle kännas sig tryggare att ställa frågor om den anställdes hemsituation om det fanns tydliga rutiner. Nästan alla chefer är positivt inställda till att gå en utbildning om våld i nära relationer. Eftersom inställningen gällande ett införande av rutiner bland cheferna är övervägande positiv dras slutsatser att det finns goda möjligheter att införa ett sådant arbete inom Region Norrbotten men att stöd och utbildning för chefer i så fall behöver utvecklas.

Biblioteken står i frontlinjen för många av kunskapssamhällets snabba förändringar. Frågan hur professionen ska kunna möta nya krav i sin verksamhet är idag mer aktuell än någonsin: vilka färdigheter och kompetenser krävs och hur ska dessa utvecklas? Som ett inlägg i debatten undersöker denna uppsats undervisande högskolebibliotekariers lärande för att ur denna förståelse identifiera framgångsfaktorer och utvecklingsmöjligheter för kontinuerlig professionell utveckling. Genom litteraturstudier och djupintervjuer med fyra undervisande högskolebibliotekarier framträder bilden av ett yrke som kännetecknas av varierande förutsättningar och arbetsuppgifter, där nyfikenhet och en vilja att utvecklas är centralt. Man tar själv ansvar för sitt lärande och lärobehoven tenderar att vara praktikorienterade och handlar om ämneskunskap, pedagogik, didaktik, teknik samt den akademiska miljö där man verkar. Trots att vikten av vetenskaplig grund och teoretisk förankring lyfts så står detta tillbaka för det informella och praktiknära lärandet där en själv, de egna intressena och erfarenheten – att göra, testa, pröva, söka, kolla upp och läsa på – framställs som viktigast vid sidan av de möten, samtal och utbyten man kan ha med kollegor och målgrupper. Framgångsfaktorer för kontinuerlig professionell utveckling som identifieras är det utvecklingsstödjande klimat som arbetsplatsen upplevs som, där utbildning och lärande ses som ett naturligt inslag och man har frihet att utforma och utveckla varierande och utmanande arbetsuppgifter. Man ingår i arbetsteam med goda förutsättningar att diskutera och bolla med kollegor. Chefen är positivt inställd till kompetensutveckling, möjlighet finns att delta i både formella och informella läraktiviteter och man är delaktig i sin egen kompetensutveckling som står i samspel med arbetsuppgifter och är väl förankrad i behov. Positiva effekter syns genom att respondenterna känner sig trygga i sin roll som undervisare och med sina kompetenser samtidigt som de behåller drivet och viljan att fortsätta lära sig och utvecklas. De utvecklingsmöjligheter som identifieras handlar om att komplettera vad som tycks vara en väl fungerande kompetensutveckling med fokus på yrkespraktik med en som främjar ett mer formellt, strukturerat och systematiskt lärande där vetenskap, teori och forskning ges större plats. Här skulle utbildare, yrkesföreningar och chefer kunna inta en mer proaktiv roll.

Syftet var att undersöka hur medarbetare inom äldreomsorgen uppfattar äldreomsorgen som arbetsplats samt klargöra vilka faktorer som de upplever gör och skulle kunna göra äldreomsorgen till en attraktiv arbetsplats. En kvalitativ metod tillämpades genom semistrukturerade intervjuer med undersköterskor och vårdbiträden inom äldreomsorgen i Kungälvs kommun. Fyra av respondenterna var anställda då studien genomfördes och två av dem hade nyligen slutat.Resultatet visar en mångfasetterad uppfattning om äldreomsorgen som arbetsplats. Resursfördelningen på arbetsplatsen påverkar hur vården bedrivs samtidigt som medarbetarens egen vilja har en inverkan. Den främsta faktorn som gör äldreomsorgen till en attraktiv arbetsplats är den sociala kontakten med de äldre. Den sociala kontakten ansågs även ha en stor betydelse för att medarbetare ska vilja stanna kvar och för att kunna attrahera framtida medarbetare. En löneökning skulle enligt vårt resultat göra äldreomsorgen som arbetsplats ännu attraktivare. Det har även visat sig att organisationskulturen har en inverkan på attraktiviteten. Avslutningsvis diskuteras resultatet i förhållande till forskning inom new public management och employer branding samt använt en modell som är framtagen av Hedlund, Åteg, och Pontén. / <p>The purpose of this essay is to investigate how employees in elderly care perceive the elderly care as a workplace and to clarify which factors they feel are making and could make the elderly care an attractive workplace. A qualitative method was used through semi-structured interviews with nurses and nursing assistants in nursing homes in the municipality of Kungälv. Four of the respondents were employed when the study was conducted, and two of them had recently quit their works.</p><p>The results indicates a multifaceted picture of the elderly as a workplace. Resource allocation in the workplace affects how it is provided. The results also indicates that the meaning of the employee's own will have an impact on working in the elderly care. The main factor that makes the elderly care an attractive work place is the social contact with the elderly. The social contact is also to be considered as an important factor in making employees stay and to attract future employees. An increase of the wage would, according to our results make working in the elderly care more attractive. It has also been shown that organizational culture has an impact on attractiveness. Finally, we are discussing the results in relation to research on new public management and employer branding. We have also used a model that is developed by Hedlund, Åteg and Pontén.</p><p>Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället</p>

Målet med denna studie är att undersöka hur personal vid olika institutioner på Umeå universitet arbetar med frågor kring sexuella trakasserier på sin arbetsplats. Resultatet är baserat på sex intervjuer med personal som har jobbat med frågor som rör sexuella trakasserier på Umeå universitet. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera datat.  Studien visar att all personal ansåg att de behövde mer utbildning kring sexuella trakasserier så att de kunde göra ett bättre jobb, arbeta mer effektivt samt arbeta med förebyggande metoder för att förhindra uppkomsten av sexuella trakasserier på arbetsplatsen. All personal höll även med om att ledningen behöver sätta en kultur som ska råda på arbetsplatsen som visar alla anställda vad som är ett accepterat beteende och inte. Därefter kan personalen arbeta tillsammans med ledningen för en bättre arbetsplats. Nyckeln till en bättre arbetsplats delas upp i tre viktiga faktorer som presenteras som teman i resultatet: Samverkan och relationer, utbildning samt hur man arbetar med kring sexuella trakasserier.

Denna undersöknings uppdragsgivare, som valt att vara anonym, har under en längre tid haft problem med hög korttidssjukfrånvaro vilket har lett till höga omkostnader. Organisationen har sedan en tid tillbaka haft ett pågående hälsofrämjande arbete för att öka frisknärvaron på arbetsplatsen, men det har funnits en önskan om att ta in utomstående perspektiv för att vidare kunna arbeta med frågan på ett utvecklande sätt. Syftet med studien var därför att undersöka medarbetarnas syn på den korttidssjukfrånvaron som fanns på arbetsplatsen för att få fram vad de ansåg vara de bakomliggande orsakerna till detta. Med ett kvalitativt tillvägagångssätt i form av semistrukturerade telefonintervjuer samlades information in kring fokusområdet, utifrån framtagen intervjuguide. Resultatet analyserades sedan och presenterades utifrån identifierade teman. Resultatet tyder på att de befintliga hälsofrämjande aktiviteter som arbetsgivaren anordnar tenderar att ha lågt deltagandeantal. Det framkommer även att medarbetarnas arbetstider, lön och brist på variation i arbetet är det som väger tyngst när det kommer till orsaker till korttidssjukfrånvaro. Resultatet visar även på att den gemenskap som finns bland medarbetare i arbetsgrupperna och samarbetet med chefer är något som ses positivt på och har en positiv inverkan på motivation.