Denna studie har utförts på uppdrag av ett företag. Syftet med studien är att undersöka företagets attraktivitet för framtida arbetstagare. För att göra det tar vi reda på om det finns några medarbetarlöften på företaget dvs. vilka förmåner organisationen erbjuder sina anställda. Studiens resultat kan sedan komma att ligga till grund för företagets vidare arbete med att bli ännu mer attraktiv som arbetsgivare. I och med att kompetent personal vill ha attraktiva arbetsgivare är detta en mycket central fråga för företag som vill behålla sin kvalificerade arbetskraft. Studien skall visa på varför nyanställd personal på företaget har valt att söka sig dit. Vi undersöker även varför de väljer att stanna kvar på företaget och hur företagskulturen ser ut. I genomförandet av vår studie har vi använt oss av en kvalitativ metod. Informationen har samlats in genom intervjuer av nyanställd personal på företaget. Denna har sedan analyserats och kategoriserats in i olika ämnesområden där vi varsamt valt ut det mest intressanta och relevanta material att bygga vidare vår studie på. Detta har sedan kopplats till teorier och egna analyser och reflektioner. Resultatet visar på att företagets mest uppskattade förmåner är medarbetarnas stora möjlighet till kompetens- och karriärutveckling samt den öppna stämningen mellan medarbetarna. Den rådande företagskulturen har visat sig innebära både för- och nackdelar. Bland annat upplever en del medarbetare att omtanken om varandra är god samt att sammanhållningen är bra. Vidare upplever en del medarbetare att beslutsprocessen är långsam vilket kan upplevas som en begränsning. Organisationens medarbetarlöften är inte uttalade men finns ändå där i form av olika förmåner och dess företagskultur. I studien har det utförts 10 st. intervjuer. Om mer utrymme hade funnits skulle vi gärna ha utfört fler intervjuer för att få ett bredare material att bygga vår studie på. Det hade även varit spännande att undersöka vad individer som arbetat på företaget en längre tid har för bild av företagets attraktivitet och företagskultur. En ytterligare intressant aspekt vore att ta reda på hur individer som slutat på företaget tänker runt våra undersökningsområden. Varför slutade de? Och skulle de kunna tänka sig att komma tillbaks till företaget? Studien bidrar till kunskap om vilka förmåner de anställda värdesätter hos en arbetsgivare. För att vara en attraktiv arbetsgivare är det viktigt att tillfredställa sina medarbetares behov. Våra diskussioner och slutsatser skulle kunna vara behjälpliga för företag som strävar efter att utveckla och bevara sin attraktivitet som arbetsgivare.

Det nya arbetslivet’ är ett koncept utvecklat för de kommande medarbetarna från Generation Y som efterfrågar ett arbetssätt med möjlighet till balans mellan arbete och fritid. Arbetssättet ska ge ökad flexibilitet genom digitala hjälpmedel och även bidra till reducerade kontorsytor inom företaget, vilket innebär minskade utgifter. Övergången till arbetssättet kan dock upplevas som en svårighet för dagens medarbetare som främst består av den äldre generationen; Baby boomers och Generation X. Forskning visar att generationer har olika synsätt och värderingar som präglats av deras samtid. Detta medför att de har olika behov, exempelvis finns det skillnader i hur generationerna ser på arbete, förändringar eller preferenser i att arbeta självständigt eller i grupp. Idag är konceptet implementerat hos Microsoft som till störst del består av den äldre generationen. Vi vill därför studera dessa åldersgrupper och se hur de upplever konceptet då det i grunden är utvecklat för Generation Y. Studien är en fallstudie hos företaget Microsoft Sverige som infört ’Det nya arbetslivet’. Vi kommer att studera vilka hinder och möjligheter generationerna Baby boomers och Generation X upplever i ’Det nya arbetslivet’ utifrån de valda faktorerna; tillhörighet, förtroende och handledning. Arbetet har en deduktiv ansats, vilket innebär att faktorerna ligger som underlag för den empiriska studien. Empirin har vi därefter samlat in genom kvalitativa intervjuer hos medarbetarna på Microsoft Sverige. Slutsatserna från studien visar bland annat att Generation X såg fler möjligheter med ‘Det nya arbetslivet’ i jämförelse med Baby boomers som upplevde det svårare. Störst hinder var den minskade tillhörigheten till de närmsta kollegorna på grund av öppna kontorsytor. Respondenterna såg även tillhörighet som en utmaning för de nyanställda eftersom risken var stor att de kunde känna sig vilsna i ’Det nya arbetslivet’. Respondenterna ansåg att det fanns möjligheter för faktorerna; handledning och förtroende och största anledningen till det, var användningen av Microsofts målstyrning. Målstyrningen bidrog till att förtroendet var lättare att skapa och underhålla mellan medarbetarna. Den regelbundna handledningen gjorde även att medarbetarnas målsättning alltid var tydlig. Vidare upptäckte vi att många respondenter uppskattade det flexibla arbetssättet men de hade svårigheter att finna balansen mellan arbete och fritid.

Detta är studie över Försvarsmaktens arbete med mångfald och jämställdhet. Syftet är att ta reda på varför kvinnor påbörjar deras antagningsprocess, men sedan väljer att inte fullfölja den. Detta är en problematik som Försvarsmakten har och de arbetar med att försöka få in fler kvinnor i organisationen. Deras mål är att kunna ta bättre beslut ur ett mångfaldigt perspektiv och därmed nå hög effekt.   Data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer, både personliga och via telefon. Först utfördes en personlig intervju med vår kontaktperson på Försvarsmakten, därefter en telefonintervju med en person som arbetar med ett projekt för att få kontakt med kvinnor som påbörjat deras antagningsprocess. Efter det utfördes 14 telefonintervjuer med kvinnor som hade påbörjat ansökningsprocessen, men som valde att inte fullfölja den.   Resultatet visade att Försvarsmaktens arbete för mångfald och jämställdhet går att koppla till tidigare forskning och teorier om ämnena. Det framkom även att de kvinnor som vi intervjuat, valde att inte fullfölja antagningsprocessen på grund av att andra intressen tog över eller för att det blev fel i det första steget i antagningsprocessen. / This is a study of how the Swedish Armed Forces work with diversity and gender equality. The aim is to find out why women begin their admission process, but then chose not to pursue it. This is a problem that the Swedish Armed Forces have and they are trying to attract more women into the organization. Their goal is to be able to make better decisions from a diverse perspective and thereby achieve high effect.   The data was collected by using semi-structured interviews, both personal and by telephone. First performed was a personal interview with our contact at the Swedish Armed Forces, then a telephone interview with a person who is working on a project to make contact with women who have started their admission process. 14 telephone interviews were performed with women who had begun the application process, but then chose not to pursue it.   The results showed that the Swedish Armed Forces' efforts to promote diversity and gender equality can be linked to previous research and theories on the substances. It also showed that the women who we interviewed, chose not to complete the admission process due to other interests took over, or that something turned out wrong in the first step of the admission process.

Syftet med denna studie är att undersöka medarbetarnas syn på lärande genom att belysa de förutsättningar som skapar lärande i den studerade kontexten. Studien är förlagd på en serviceenhet i förvaltningen Regionservice inom den offentliga organisationen Västra Götalandsregionen. En tidigare genomförd medarbetarenkät ligger till grund för denna studie och utifrån enkätens svar valdes en serviceenhet ut, då denna enhet påvisade goda resultat inom kategorierna lärande i arbetslivet, socialt klimat och återkoppling. För att besvara syftet har kvalitativ metod använts och 17 stycken intervjuer har genomförts. Vi som studenter har inspirerats av en fenomenografisk ansats och det insamlade materialet har således analyserats med inspiration från fenomenografins sju analyssteg. Resultatet visar att respondenterna uppfattar lärandet och dess förutsättningar på olika sätt, men att det samtidigt finns gemensamma karaktärsdrag i uppfattningarna. Det öppna klimatet och den goda sammanhållningen i teamen anses av majoriteten skapa ett bra arbetsklimat. Det visade sig även att teamarbete som arbetssätt var en förutsättning för det kollektiva lärandet på de studerade arbetsplatserna / The aim of the study is to investigate the employees' views on learning by highlighting the conditions that creates learning in the context. The study is located on a service management called Regionservice within the public organization Västra Götalandsregionen. A previously made quantitative survey has been the foundation for this study, and based on the responses one unit was selected becauce it showed good results in the categories of learning in working life , social climate and feedback . To answer the purpose a qualitative method where used, and 17 employees were nterviewed. We as students have been inspired by phenomenographic and the data material has been analyzed with inspiration from a phenomenographical method. The results shows different perspectives of learning, but it also reveals similar opinions. An open climate and good cohesion in the teams are considered by the majority to create a good working atmosphere. It was also found that teamwork approach was a prerequisite for collective learning in the studied workplaces

Due to stress, the workplace is a setting where actions of health promotion are of great importance in the perspective of public health. Stress is caused by heavy workload, low control of organizing their tasks and lack of support from colleagues and supervisors. This can lead to cardiovascular disease, depression and insomnia. Due to the health problems that this causes, it is important to examine how senior immigration offices perceive their psychosocial work environment. The aim of this thesis is to examine how the senior immigration offices at the Migration Board perceive their psychosocial work environment. The study is based on a qualitative approach with deductive content analysis and the data has therefore been collected through interviewing six people based on a semi-structured interview guide. The result has shown that the senior immigration offices are pleased with their work environment and that their workload is constantly changing. Lack of support from their team leader and manager has been identified and was also required to be improved. They also feel that lack of development opportunities and low participation and influence affect their job satisfaction. A discussion was hold due to how the senior immigration officers perceived their work environment in contrast to previous research. The finding in the conclusion indicates that it is a request and a need for improved communication skills and leadership within the department.

Bakgrund: Arbetsfrånvaro och långtidssjukskrivningar på grund av arbetsrelaterad stress och psykisk ohälsa ökar. Dess effekter påverkar både individen, organisationen och samhället. Ett bra fungerande arbetsliv bidrar till folkhälsan både genom att minska den arbetsrelaterade ohälsan och de sociala skillnaderna i ohälsa.Syfte: Syftet var att beskriva effekter av interventioner vid arbetsrelaterad stress.Metod: Denna studie var en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar granskades. Artiklarna analyserades, sammanfattades och delades in i tre teman. Resultaten beskrivs med hjälp av dessa tre teman.Reslutat: Vår studie visade att de vanligaste effekterna av interventioner vid arbetsrelaterad stress var förändringar i stressnivåer, ökad kunskap och förståelse för arbetsrelaterad stress samt ökat stöd, förändrade beteenden och attityder. Kognitiv beteendeterapi, avslappningsövningar och aktivt lyssnande var metoder som visade sig vara effektiva.Slutsats: Förändringar i stressnivå, ökad kunskap och förståelse samt ökat stöd, förändrade beteenden och attityder visade sig vara de viktigaste effekterna av interventioner vid arbetsrelaterad stress. Genom att kombinera interventioner på både individ- och organisationsnivå kan resultatet bli både effektivt och långsiktigt. / Background: The levels of absenteeism and long term disability due to work-related stress and mental health problem are increasing. It affects the individual, organization and society. A well-functioning workplace contributes to public health, with both reductions in work-related illnesses and social inequalities in health. Aim: The aim of this study is to describe the effects of interventions on work-related stress. Methods: This study was a literature study in which ten scientific articles were reviewed. The articles were analyzed, summarized and divided into three themes. The results were described using these three themes. Results: We found in our study that the most common effects of the interventions on work-related stress proved to be change in stress levels, increased knowledge and understanding of work-related stress and increased support, attitude and behavior change. Conclusion: Changes in levels of stress, increased knowledge and understanding as well as increased support, changing behaviors and attitudes proved to be the most important effects of interventions of work-related stress. By combining interventions at both individual and organizational levels, the result can be both effective and sustainable.

Bakgrund: Kontorens utformning påverkar hur organisationer upplevs internt och externt. Utformningen har förändrats genom tiden vilket till viss del beror på samhällsutvecklingen och moden. Aktivitetsbaserat arbetssätt är ett nytt sätt att utforma kontor på och allt fler organisationer väljer idag att implementera ett aktivitetsbaserat arbetssätt. Syfte: Att skapa förståelse för modets inverkan på organisationers utveckling genom att studera implementeringen av ett aktivitetsbaserat arbetssätt.  Metod: Studien bygger på en deduktiv forskningsansats med en kvalitativ forskningsstrategi. Studien är en tvärsnittsstudie med datainsamling från mer än ett fall. Åtta kvalitativa intervjuer och två observationer har genomförts.    Resultat, slutsatser: Det finns flera motiv till att implementera ett aktivitetsbaserat arbetssätt. Sänkta kostnader till följd av minskade lokalytor, ökad produktivitet, hänsyn till miljön, ökad attraktionskraft, ökat samarbete och innovationsskapande är exempel på motiv till implementeringen. Utifrån en modemetafor kan det ses en ökad spridning av begreppet aktivitetsbaserat arbetssätt, vilket sker genom konsulter, företag och media. Idén aktivitetsbaserat arbetssätt har rest in i diskursen organisation och håller på att förändra normen som upprätthåller bilden av vad som anses vara det bästa sättet att utforma arbetsplatsen på, det vill säga vad som ger organisationer legitimitet. / The design of the offices affect how organizations are perceived internal and externally. The design has changed over time that to some extents depend on the society development and fashion. Activity-based workplace is a new way to design offices and many more organizations choose to implement an activity-based workplace approach nowadays.  The purpose of the study is to create understanding of the influence of fashion in organizations development by studying the introduction of activity-based workplace. The study is based on a deductive research approach with a qualitative research methodology. The study is a cross-sectional research with data collection from more than one case. Eight qualitative interviews and two observations have been completed. There are several reasons for implementing an activity-based workplace. Reduced costs due to reduced workspace premises, increased productivity, being environmentally responsible, increased attractiveness, collaboration and innovation creation are examples of reasons for the implementation. In a fashion metaphor, the spread of the activity-based workplace concept is increasing provenly, which is done by consultants, companies and the media. The idea of activity-based workplace has entered the discourse of organization and it is about to change the norm that maintains the image of what is considered the best way to design the workplace; that is what gives organizations legitimacy.

This cross-sectional study investigated the use of health benefits in relation to the self-rated health of employees at two medium-sized industrial enterprises in Hälsingland. The method used to investigate this was through a self-designed questionnaire consisting 19 questions about health, lifestyle and health benefits at the workplace. A total of 100 questionnaires were distributed in the two companies, hence 50 surveys at each workplace. The response rate was measured to 88 % and 74 %, which means a loss of 6 persons and 13 persons. The results showed that Company nr 1 offers its employees a health benefits consisting of free access to gym in the company premises after working hours and financial contributions to training-cards. These benefits are used regularly by 29% of respondents. Company nr 2 currently offered no health benefits for their employees. The results also showed that 66% of the respondents at Company nr 1 rated their physical health as Excellent or Good and 79% consider their mental health as Excellent or Good. At Company nr 2, 65 % of the participants responded that they consider their physical health as Excellent or Good and 84% consider their mental health as Excellent or Good. The study also found that more than half of the participants in the two companies had a BMI (Body Mass Index) greater than 26. The conclusion from this is that the health benefits offered at Company nr 1 is used sparingly and that more than half of the participants at both companies consider their physical and mental health as Excellent or Good.

Syftet med denna studie är att öka förståelsen för den sexuella läggningens betydelse för upplevelsen av arbetsplatsen. Undersökningen baseras på fyra intervjuer med homosexuella poliser som är medlemmar i Föreningen för gaypoliser i Sverige. Studien undersöker hur öppna de är med sin sexuella läggning på arbetsplatsen, kollegornas bemötande angående deras sexuella läggning och hur medlemskapet i föreningen har påverkat dem på deras arbetsplats. Studien använder tre teoretiska utgångspunkter: begreppen socialkonstruktivism och heteronormativitet och även Raewyn Connells teori om maskuliniteter. Resultatet av studien redovisas i fem delar. Den första delen beskriver att det finns stereotyper inom polisyrket om både homosexuella och poliser. Den andra delen visar på att en heterosexualitet förutsätts och visar sig exempelvis i vardagliga samtal med kollegor. Den tredje delen inbegriper de reaktioner, både positiva och negativa, som intervjupersonerna har fått från sina kollegor. Den fjärde delen innefattar föreningens påverkan på intervjupersonerna i deras arbetsroller, som till stor del är positiv. Den femte, och sista, delen visar på skillnaden mellan att arbeta inom polisen i en storstad eller en mindre stad. Att arbeta som homosexuell polis i en storstad visar sig vara fördelaktigt. Sammanfattningsvis hade poliserna i Stockholm en bättre arbetssituation än den polisen i den mindre staden där flera reaktioner sker och det finns starkare förutsättningar om heterosexualitet. / The purpose of this study is to increase the understanding of the significance of sexual orientation for the workplace experience. The study is based on four interviews with homosexual police officers that are members of “The association for gay police officers in Sweden” [English translation]. The study research how open they are with their sexual orientation in their workplace, their colleagues response to their sexual orientation and how the membership in the association has affected them in their workplace. The study uses three theoretical starting points: the notions of social constructivism and the normativity of heterosexuality and also Raewyn Connells theory about masculinity (1996). The result of the study is presented in five different parts. The first part describes that there are stereotypes within the police profession about both homosexuality and police officers. The second part shows that there is a presumption about heterosexuality that for example becomes clear within everyday conversations with colleagues. The third part describes the colleagues’ reactions, both positive as well as negative, towards the interviewed people. The fourth part describes the association’s effect on the interviewed police officers, which to a large part is positive. The fifth, and final, part clarifies the difference between working within the police force in a big city or a small city. Working as a homosexual police officer in a big city shows to be favorable. In conclusion the police officers in Stockholm have a better work situation than the police officer in a smaller city where there are more reactions and stronger presumptions about heterosexuality.

Tiden människan spenderar på sin arbetsplats är en stor del av ens liv, därför är det fundamentalt för välbefinnandet att undersöka vilka faktorer som är avgörande för att du ska trivas där. Denna studie ämnade undersöka demografiska skillnader, exempelvis stora och mindre åldersskillnader mellan anställd och närmsta chef, detta ställde vi i relation till anställdas attityd till ledarskap och andra trivselfaktorer. Datainsamlingen bygger på en enkätundersökning konturerad utifrån utvalda frågor från två tidigare, redan väl beprövade mätinstrument. Resultaten indikerar att det fanns ett signifikant samband mellan Tiden anställd och chef har arbetat tillsammans och attityd till ledarskap. Det fanns även signifikanta skillnader mellan personer som jobbade inom den privata kontra offentliga sektorn i relation till upplevt socialt stöd. / The amount of time people spend on their workplace is a big part of their life. Therefore, it should be essential for further increasing of the wellbeing, to investigate and determine which factors indicates jobsatisfaction. The aim of this study was to investigate demographic differences, for example big and minor age differences between the employee and their closest manager. This was put in relation to the employee’s attitude towards the experienced leadership and other factors determining jobsatisfaction. The collection of data is extracted through a survey, constructed with selected questions from two already validated measuring instruments. The result from this study indicates a significant relation between the amount of time the employee and closest manager have worked together and attitudes the employee has towards leadership. Furthermore, it yielded significant result in regard to differences between people that worked in the private or public sector, when put in relation to the experienced social support.