No description available.

ABSTRAKTBakgrund Många individer som är i återhämtning från psykisk ohälsa har en anställning, men få studier fokuserar på hur individerna bibehåller sin anställning utan återfall i psykisk ohälsa.Syftet med studien är att undersöka hur individer i återhämtning från psykisk ohälsa hanterar en anställning. Metoden utgår från en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med fem informanter. Informanterna är mellan 20-60 år gamla och arbetar inom olika yrkesområden. Studien använder tematisk analysmetod.Resultatet tyder på att informanterna utvecklat flertalet strategier för att hantera upplevda svårigheter i arbetslivet så väl som privatlivet. Strategierna innefattar bland annat metoder för att hantera arbetsrelaterade- och sociala krav, samt psykosomatiska symtom. Trots presenterade strategier, framkom ett antal svårigheter med brist på effektiva strategier eller som kräver arbetsledningens stöd. Slutsats Studiens resultat kan öka kunskapen om individers egna strategier och förmågor, men även behov och förutsättningar. Denna kunskap kan användas för att anpassa arbetsplatsen i förebyggande syfte och minska risken för psykisk ohälsa i arbetslivet. / ABSTRACTBackground Many individuals in recovery from mental illness are employed, but few studies focuses on how these individuals manages to retain employment without relapse.The purpose of the study is to investigate how individuals recovering from mental illness manage employment.The method is based on a qualitative method in the form of semi-structured interviews with five informants. The informants are between 20-60 years old and work in different professional areas. The study uses a thematic analysis method.The results suggests that the informants developed several strategies for dealing with perceived difficulties in working life as well as in private life. The strategies includes methods for managing work-related-, and social requirements, as well as psychosomatic symptoms. Despite presented strategies, a number of difficulties emerged with a lack of effective strategies or which require support from the workplace management.Conclusion The study's results can increase knowledge about individuals' own strategies and abilities, but also needs and conditions. This knowledge can be used to adapt the workplace for preventative purposes and reduce the risk of mental illness in working life.

Bakgrund: Sjuksköterskor arbetar nära sina patienter och förväntas ha en bra relation med dem för att kunna ge en god omvårdnad. När sjuksköterskan utsätts för sexuella trakasserier kan omvårdnaden av patienterna påverkas negativt. Sexuella trakasserier förekommer i flera olika former: verbalt, icke-verbalt, fysiskt och visuellt. Samtliga former är ovälkomna hos mottagaren och kan uppfattas förolämpande, förnedrande eller skrämmande. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Metod: En litteraturstudie där elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats granskats, analyserats och sammanställts. Resultat: Resultatet från analysen frambringade tre teman med två kategorier vardera. Temat Normalisering av sexuella trakasserier omfattar kategorierna Förövarens identitet och handlingar samt Tystnadskultur. Temat Ett professionellt förhållningssätt rymmer kategorierna Gränssättande och Användningen av humor. Tredje och sista temat var Konsekvenser för sjuksköterskan med kategorierna Fysiska och psykiska konsekvenser samt Bristande stöd. Enligt sjuksköterskornas erfarenheter var förövarna främst patienter, anhöriga eller kollegor. På flera arbetsplatser var det svårt att sätta ord på sexuella trakasserier och det fanns en tystnadskultur kring ämnet. Sjuksköterskorna skapade egna strategier för att hantera ovälkomna situationer, exempelvis genom att säga ifrån, avleda, ignorera, skratta eller lämna över ansvaret till en kollega. Sexuella trakasserier kunde leda till magont, huvudvärk, skuld, skam och rädsla för patienten. Sjuksköterskorna upplevde ett bristande stöd från arbetsledningen, vilket förstärkte de negativa känslorna hos den drabbade sjuksköterskan. Konklusion: Sjuksköterskorna upplevde att sexuella trakasserier var vanligt förekommande och normaliserat på arbetsplatsen. Ofta saknades gemensamma strategier för att hantera problemen. Det är därför viktigt att öka medvetenheten om att sexuella trakasserier förekommer och att bryta den rådande tystnadskulturen.Nyckelord: Arbetsplats, Erfarenhet, Omvårdnad, Professionell attityd, Sexuella trakasserier, Sjuksköterskor. / Background: Nurses work closely with their patients and are expected to have a good relationship with them to provide good care. When being exposed to sexual harassment, the quality of nursing care can be affected in a negative way.Sexual harassments is mainly expressed verbally, non-verbally, physically and visually. When being harassed, it usually conducts in negative emotions such as insult, humiliation and fear. Aim: To illuminate nurses’ experiences of sexual harassment in the working place. Method: A literature review with qualitative design was conducted. Eleven studies were scrutinized, analyzed and summarized. Results: The result of the study is presented in three main themes with two sub categories each. The theme Normalization of sexual harassment comprehend the categories The perpetrators identity and conductions and The silent norm. The second theme, A professional attitude covers Setting boundaries and The use of humour. The third and last theme was Consequences for the nurse, and that enclosed Physical and psychical consequences and Lacking support. According to the nurses, perpetrators were mostly patients, their next of kin or colleagues to the nurses. Nurses’ experience of sexual harassment demonstrated that many working places struggled with verbalizing of the issues and that it was usually taboo of talking about it. When dealing with an incident that could be acknowledged as a sexual harassment, nurses found different strategies to cope with the situation. For example telling off, averting, distraction, ignoring, laughing or to abandon the responsibility to a colleague. Long term consequences that were reported were feelings of shame, guilt, neglect, headache and stomach ache. Nursing management were reported to overlook the seriousness of sexual harassment, subsequently, it increased the nurses negative emotions. Conclusion: Sexual harassments were considered normalized and something that occured regularly at nurses’ workplaces. There was often a lack of common strategies to manage the issues. It is therefore of great importance to increase the awareness of sexual harassment, its occurrence and to diminish the culture of silence that currently exists at many workplaces. Keywords: Experience, Nurses, Nursing, Professional attitude, Sexual harassment, Workplace

Introduktion: En åldrande befolkning, sjukdomsmönster som förändras och en ökad befolkning kommer att öka efterfrågan på sjukvårdspersonal 15 år framåt. Trots att tillväxten ökar beräknas det vara ett underskott på 9,9 miljoner vårdpersonal globalt år 2030, vilket inte kommer täcka det framtida hälsobehovet hos befolkningen. Omvårdnaden och vårdkvalitet kan äventyras när sjuksköterskor säger upp sig, då det blir färre sjuksköterskor i förhållande till antalet patienter. Att arbeta underbemannat kan leda till en stressad arbetsmiljö, som in sin tur kan leda till att fler olyckor sker, både bland patienter och sjuksköterskor. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa kunskap om vilka faktorer som kan leda till att sjuksköterskor avsiktligt lämnar arbetsplatsen eller professionen. Metod: För att besvara syftet genomfördes en integrerad litteraturöversikt, som tillåter både kvalitativa och kvantitativa studier. Utifrån syftet söktes vetenskapliga artiklar i tre databaser; PubMed, Cinahl och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades genom en integrerad litteraturöversikt. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier, faktorer inom organisationen och personliga faktorer. Faktorer inom organisationen innefattar fyra undergrupper, arbetsmiljö, ledarskap och belöningar, medarbetare och vårdmötet. Personliga faktorer innefattar två undergrupper, engagemang och erfarenhet och psykisk och fysisk ohälsa. Slutsatser: De enskilda faktorerna som påverkar sjuksköterskans avsikt att lämna arbetet eller professionen går in i och påverkar varandra. Ledare, chefer och enskilda sjuksköterskor kan arbeta tillsammans för att påverka dessa faktorer. Detta kan bidra till att sjuksköterskor väljer att stanna kvar på arbetsplatsen och i professionen.

No description available.

Digitaliseringen är ett begrepp som har möjliggjort förändring av många processer i samhället, och som likaså har omformat den geografiska uppfattningen av rummet samt hur vi konkret använder oss av rummet. Denna uppsats studerar hur arbete har förändrats i och med digitaliseringen, i relation till den fysiska arbetsplatsen. Studien har undersökt den aktivitetsbaserade arbetsplatsen som implementeras på allt fler organisationer till följd av ett ökat digitalt arbete, hur den används och hur den bemöter ett digitalt arbetssätt. Detta har studerats via konceptet hybrida rum som beskriver integrationen av det fysiska rummet och det digitala rummet. Detta blir en viktig utgångspunkt för analysen då alltför många processer i de olika rummen integreras och blir till en helhet. Bakgrund till den aktivitetsbaserade arbetsplatsen och hur arbetet är tänkt att bedrivas där ställs mot hur arbetet faktiskt organiseras på denna plats, samt hur inställningen till arbetsplatsen ser ut. Detta har undersökts via en kvantitativ enkätstudie med tre stycken företag med aktivitetsbaserade arbetsplatser. Den geografiska analysen visade på att den aktivitetsbaserade arbetsplatsen delvis underlättar det digitala arbetet då den gynnar medarbetarens flexibilitet och välmående. Ytterligare resultat visade på att den fysiska miljön inte på ett entydigt sätt kan påverka det digitala arbetssättet som finns på arbetsplatserna idag, samt att medarbetarnas inställning till arbetsplatsen varierade. Den fysiska miljön förändras med den aktivitetsbaserade arbetsplatsen, men det digitala arbetssättet fortgår ungefär som tidigare.

The purpose of this bachelor’s thesis is to examine why some women choose to wear high heels in their work environment, even though the shoes are uncomfortable according to some. The study also questions why women think other women choose to wear high heels, why they wear heels themselves and how the shoes effect the impression of the women by their surroundings. The methods used during the study were qualitative interviews of five women and literature studies. The material collected from the interviews were processed and analyzed from a feministic and a discourse perspective with a focus on communication through clothing and societies power systems between groups and norms. The study shows that the impression of the woman changes, depending on whether she wears high heels or not. The overall opinion among the interview respondents is that they like the impression the high heels give, but still choose not to use them due to different reasons. The majority of the respondents participating in the study express that they think it can be beneficial to use high heels and that there is a clear connection between societies’ power systems and the shoes. In the respondents’ work environments, the norm says that the women in the higher positions are those who primarily use high heels and that the staff lower down in the hierarchy prefer not to use high heels as it might annoy their bosses. Women who choose to wear high heels reflect both power and good self-esteem. With a higher heel the woman will appear as she has same height as her male colleague, which might give her the same authority and respect as the males.

Studiens syfte var att undersöka generation X och generation Y’s upplevelse av vad som utgör en attraktiv arbetsplats. Studien utgick från en kvalitativ ansats där datamaterialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Genom ett bekvämlighetsurval valdes 12 respondenter ut (N=12), varav sex personer tillhörde generation X, och sex personer tillhörde generation Y. Insamlade datamaterial analyserades via en tematisk analys och resulterade i tre övergripande teman. Resultatet visade att det fanns både likheter och skillnader i vad generation X och generation Y upplevde utgör en attraktiv arbetsplats. Generation Y uttryckte att en attraktiv arbetsplats utgjordes av arbetstillfredsställelse, där resultat och utvecklingsmöjligheter var viktigt. Generation X ansåg att arbetsförhållandena var viktigare, där de framhöll ledarskap och relationen till kollegor som attraktiva faktorer. Gemensamt för de båda generationerna var att organisationen i sig kunde upplevas som mer eller mindre attraktiv, där bland annat organisationens värderingar ansågs avgörande. Deltagare från båda generationerna uppskattade även att organisationen var innovativ och erbjöd flexibilitet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka medarbetares upplevelser av villkor för sitt lärande och för sin utveckling på arbetsplatsen samt hur de inverkar på deraslärmöjligheter i det dagliga arbetet på kommunal arbetsplats som har till uppdrag att ge vägledning och stöd till kommunens invånare. Forskningsmetoden utgår från hermeneutik och induktiv ansats. Datainsamlingen utgörs av semistrukturerade intervjuer. Utifrån tematisk analys kategoriseras resultatet i externa och interna villkor för lärande. Studiens slutsats visar att individens externa villkor består av att klara av sina arbetsuppgifter, ansvarskänsla utifrån sitt arbetsuppdrag, upplevt förtroende och den egna nyttan med lärande. Interna villkor består av att söka och att ta tillvara på kunskap själv, att lära av andra och att dela med sig av sin kunskap samt förmågan att lära sig genom att kombinera olika sätt för lärande utifrån en förståelse för den egna lärprocessen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur ideella ridskolor arbetar i Sverige mot en hälsofrämjande arbetsplats då få studier inom hälsofrämjande arbete genomförs i ideella organisationer. Studien fokuserar på ideella ridskolor i Dalarna. Sjukfrånvaron i Sverige 2017 uppgick till 62 miljarder kronor, där psykisk ohälsa var grunden för nästan hälften av beloppet. Tidigare forskning har visats att arbetsmiljön påverkar anställdas psykiska hälsa. Därför är trivsel på arbetsplatsen av stor betydelse på grund av dess roll för att skapa en hälsofrämjande arbetsplats. En hälsofrämjande organisation har positiva effekter på både individen och organisationen och förebygger sjukfrånvaro. Den teoretiska referensramen för studien bygger på tidigare forskning inom ämnet hälsofrämjande arbetsplatser. Studiens empiri är baserad på fem semistrukturerade intervjuer som gjorts via Zoom samt telefon på grund av Covid-19-pandemin. Resultatet visar faktorer som är förutsättningar för ett hälsofrämjande arbete. En av faktorerna är utbildning, dels i hälsofrämjande arbete då resultatet har visats att några respondenter inte är bekanta med begreppet hälsofrämjande arbete och att arbetet tar olika stor plats i de ideella ridskolorna. Även utbildning i ledarskap är av betydelse. En annan faktor är resurser där tid, stöd och ekonomi ingår. Resultatet visar att tiden många gånger inte räcker till för att arbeta hälsofrämjande samt att stödet från styrelsen är bristande många gånger. Dock är även ekonomi ett hinder och därav kan det vara svårt att ta in extra resurser. Resultatet pekar även på delaktighet och samanhållning samt kommunikation som betydelsefulla faktorer i det hälsofrämjande arbetet. En bristande kommunikation har visats vara orsaken till konflikter, kommunikation har även visats vara lösningen på konflikter. För utveckling av det hälsofrämjande arbetet i ideella ridskolor pekar resultatet på ett behov av kunskap inom hälsofrämjande arbete samt även inom ledarskap. Även ett behov av tydliggörande i vad styrelsen har för ansvar i rollen som arbetsgivare visas i resultatet. / The purpose of this study is to investigate how non-profit organizations work in Sweden towards a health-promoting workplace as few studies in health-promoting work are carried out in non-profit organizations. The study focuses on non-profit riding schools in Dalarna. Sick leave in Sweden in 2017 amounted to SEK 62 billion, where mental illness was the basis for almost half of the amount. Previous research has shown that the work environment affects employees' mental health. Therefore, well-being in the workplace is of great importance due to its role in creating a health-promoting workplace. A health-promoting organization has positive effects on both the individual and the organization and prevents sick leave. The theoretical frame of reference for the study is based on previous research in the subject of health-promoting workplaces. The empirical study is based on five semi-structured interviews conducted via Zoom and telephone due to the Covid-19 pandemic. The results show factors that are prerequisites for health promotion work. One of the factors is education, partly in health-promoting work as the results have shown that some respondents are not familiar with the concept of health-promoting work and that work takes different places in the non-profit riding schools. Leadership training is also important. Another factor is resources where time, support and finances are included. The results show that the time is often not enough to work to promote health and that the support from the board is often lacking. However, finances are also an obstacle and therefore it can be difficult to bring in extra resources. The results also point to participation and cohesion as well as communication as important factors in the health promotion work. Lack of communication has been shown to be the cause of conflicts, communication has also been shown to be the solution to conflicts. For the development of health-promoting work in non-profit riding schools, the results point to a need for knowledge in health-promoting work and also in leadership. The need also clarifies the Board's responsibility for its role as an employer.