Syftet med denna uppsats var att belysa och analysera på vilket sätt medarbetarna inom Tekniska förvaltningen Hudiksvalls kommun nyttjar de friskvårdsinsatser som Tekniska förvaltningen erbjuder. Studien genomfördes med en kvantitativ metod med deskriptiv surveyundersökning. Detta gjordes i form av postenkäter med standardiserade frågor som vi skickade ut via post till alla medarbetare inom Tekniska förvaltningen. Resultatet är sammanställt över hur aktiva medarbetarna är i sitt deltagande inom Tekniska förvaltningens friskvårdsatsning och hur den nyttjas av medarbetarna. Där redovisas om medarbetarnas självskattade hälsa förändrats något pga. deltagandet samt om ålder och kön har någon betydelse för hur aktiv medarbetarna är i sitt deltagande i friskvårdsatsningen. Vi har även belyst om gemenskapen mellan avdelningarna förändrats något tack vare friskvårdsatsningen. Resultatet visas utifrån de 130 av de sammanlagt 210 medarbetare som arbetar på Tekniska förvaltningen Hudiksvall kommun. Av de 130 som deltog i undersökningen var 71 kvinnor och 59 män. Vi har konstaterat att det är 54 % av de 130 medarbetarna som deltar i någon av friskvårdsaktiviteterna som Tekniska förvaltningen erbjuder. Vi tror att de friskvårdsinsatser Tekniska förvaltningen arbetar med kan bidra till en friskare arbetsplats där medarbetarna får behålla hälsan och få ett ökat välbefinnande. Få känna trivsel och Vi-känsla på arbetsplatsen.

Tobaksrökning är ett allvarligt hot mot en god folkhälsa i det västerländska samhället. Gällande tobakssnusning är forskningen dock inte enig. Världshälsoorganisationen anser att tobaksprevention ska innefatta policybeslutande samtidigt som Sveriges Kommuner och Landsting rekommenderar kommuner att arbeta strategiskt för att uppnå tobaksrökfrihet bland deras anställda. I Sverige har 67 kommuner antagit policyn Tobaksfri arbetstid. I detta examensarbete har intervjuer genomförts med politiker och tobakspreventivt ansvariga tjänstemän i tre kommuner i Västmanlands län som har påbörjat en arbetsprocess med policyn Tobaksfri arbetstid. Syftet var att undersöka deras uppfattningar om kommunens arbetsprocess med policyn. Genom en innehållsanalys strukturerades och tolkades intervjuerna. Resultatet visade att en av kommunerna har antagit ett förvaltningsmål, och inte en kommunövergripande policy om tobaksrökfri arbetstid och två kommuner har påbörjat en arbetsprocess för att i framtiden anta policyn. Samtliga kommuner hade påbörjat en arbetsprocess med policyn då tobaksrökning upplevdes som ett problem. Somliga ansåg däremot att tobakssnusning möjligtvis kunde inkluderas i ett senare skede. Ingen ansåg att SKL:s rekommendationer har påverkat att de påbörjade en arbetsprocess. Det var samstämmighet både mellan kommunerna och med tidigare forskning, om att politiskt stöd, involverande av anställda, tydlig planering och kombination med avvänjningsstöd är centrala faktorer i den fortsatta arbetsprocessen med policyn. / Tobacco smoking and possibly using smokeless tobacco risk decreasing the public health. The World Health Organization considers that tobacco preventive work shall include policy decisions. Sweden's municipalities and county council (SKL) argue that municipalities shall adopt a tobacco policy for their employees. SKL also recommends municipalities to work in order to become totally smoke free workplaces. Around 70 municipalities in Sweden have adopted the policy Tobacco free working hours and some of these have included smokeless tobacco. In this work interviews with politicians and officials responsible for the tobacco preventive work were accomplished in three municipalities in the county of Västmanland. The aim of the work was to examine their views about the municipalities work process with the policy. The interviews were structured and interpreted by a content analysis. The result showed that one of the municipalities has adopted an administrative aim and not a policy about smoke free working hours, while two of the municipalities have started a work process in order to adopt a policy in the future. All municipalities had started a work process because they found tobacco smoking to be a problem. Some considered that smokeless tobacco perhaps should be included in the policy in a later stage. No one considered that SKL's recommendations had been an influence to why they started a work process with the policy. The communities agreed with each other that political support, involving of employees, clear planning and supporting employees to quit smoking are fundamental factors in the continuing work process with the policy. This also corresponds to recent research.

Syftet med studien var att undersöka på vilka sätt företag i Halmstads kommun arbetar hälsofrämjande. En enkätstudie gjordes på stora och medelstora företag i Halmstads kommun. Den ansvarige för hälsa och arbetsmiljö besvarade enkäten. Resultatet visade att av 34 företag satsade 31 stycken på friskvårdsbidrag, 23 stycken på ergonomiska åtgärder och 21 stycken på företagshälsovård, dessa var de främsta åtgärderna. Konsekvenser som lägre sjukfrånvaro och bättre hälsa gick att avläsa på flera företag. Det fanns även hinder för hälsofrämjande åtgärder såsom, tidsbrist, ekonomi och brist på motivation hos arbetstagarna. För att utveckla hälsofrämjande åtgärder på arbetsplatsen kan utbildning vara en bra investering. / The aim of this study was to examine how enterprises in Halmstad municipality, Sweden, worked with health promotion. A survey, in the form of a questionnaire was performed on large- and medium-sized enterprises in Halmstad. The respondents can be described as staff responsible for health promotion and work environmental issues. The results show that of 34 companies, 31 offer health promotion benefits, 23 actively work on improving the work environment by introducing ergonomic measures and 21 works with health services. The analysis indicates that by having these benefits and services in place, the absence due to sickness decreases while the employee’s health status increases. However, the study also found that there were difficulties in promoting health in these enterprises; mainly lack of time, economy and lack of motivation among employees. To further improve health promotion in work places we recommend educating responsible staff in particular and employees in general.

People spend much of their timeat work and health is affected by how we experience our everyday work situation. Health in the workplace is important for public health and seems to improve the occupational health of theemployees. The pace of work and requirements have hasincreased at work and it's not equal accepted to have an obstacle that makesyour work capacity decreases. Despite this, there are health factors that enable us meet therequirements and can maintaingood health in the workplace. Theaim of the studywas to see if there has beena change in healthcare workers work-related health over time. The Method entailed analysis of the existing data materials researchersfrom Kristianstad University have developed through cross-sectional studies in hospitals insouthern Sweden during the fouroccasions between 2005-2009. The result shows thatthe reported work-related health has improved markedly over the years within the professional categories. By looking at thevarious health factors, there wasa opportunity to see if the factors affect the occupational groupsdifferent. Conclusion, based on the results, it can be shown thathealthcare workers work-related health has been positively affected by various health factorswhich have enhanced in the workplace. Health promotionis therefore important for thepositive development of the work-relatedhealth. / Människan tillbringar en stor del av livet på arbetet och hälsan påverkas av hur vi upplever vår vardagliga arbetssituation. Hälsa i arbetslivet är därför ett viktigt folkhälsomål som verkar för att förbättra den arbetsrelaterade hälsan hos anställda. Arbetstempot och kraven har ökat ute på arbetsplatserna och det är inte lika accepterat att ha något hinder som gör att din arbetsförmåga minskar. Det finns hälsofaktorer som gör att vi klarar av kraven och kan behålla en god hälsa i arbetslivet. Syftet med studien var att påvisa om det har skett en positiv eller negativ förändring i sjukvårdspersonalens arbetsrelaterade hälsa genom att studera vilka faktorer som har förändrats under en fyraårs period. Metoden innebar analys av befintligt datamaterial som forskare från Högskolan Kristianstad har tagit fram genom tvärsnittsstudier på två olika sjukhus i södra Sverige under fyra tillfällen mellan åren 2005-2009. Resultatet visar att den rapporterade arbetsrelaterade hälsan har förbättrats markant mellan åren inom yrkeskategorierna. Genom att titta på olika hälsofaktorer fanns det möjlighet att se om de olika faktorerna påverkar yrkesgrupperna olika. Slutsats, utifrån resultatet kan det visas att sjukvårdspersonalens arbetsrelaterade hälsa har påverkats positivt vilket relateras till olika hälsofaktorer har förbättrats på arbetsplatsen. Det hälsofrämjande arbetet är därmed viktigt för att kunna fortsätta få en positiv utveckling av den arbetsrelaterade hälsan.

Målet med denna uppsats är att undersöka vilken betydelse kön har för museianställda i deras uppfattningar om könsfördelning och arbetsituation. Resultatet analyseras med hjälp ett könsperspektiv. Materialet består av både intervjuer med ett flertal museianställda, statistiska uppgifter samt utvalt litteratur.

No description available.

Good conditions in the workplace, fairness in the workplace and the social differences contribute to a general improvement in public health. A health-promoting leader is working to create a workplace that promotes health, supports its employees and contributes to their wellbeing. The purpose of this study was to investigate the first-line managers in the city of Västerås experience and deal with their conditions and obstacles in the health-promoting leadership. A qualitative approach was chosen and the selection was six first-line managers working in three different areas of the City of Västerås. Managers were interviewed by an interviewguide and the material was analyzed with a manifest content analysis, with an inductive approach. The results showed that managers had knowledge of health-promoting leadership and that they were working with health promotion strategies, both deliberately and unconsciously. Conditions that affect the health promoting leadership proved knowledge, manager’s personality, requirements, collaboration and support. Obstacles in health leadership were considered for some time, ignorance and to many employees to be responsible for. There was a need for more knowledge and support in health leadership. The conclusions were that the conditions for health promotion leadership should be improved and there is a need for training in the subject and the support of the head of health promotion within the City of Västerås.

Diss. Umeå : Univ., 2004. / S. 239-253: Bibliografi.

Denna studie handlar om lärande inom samverkan och vilka förutsättningarna för kommunikation och lärande som erfordras. Arbetsformen samverkan har tillämpats inom en projektorganisation sammansatt av tre olika parter.  I vartdera av de två studerade projekten har en beställare anlitat två konkurrande konsultföretag med målsättningen att de tre parterna tillsammans ska utveckla lösningar inom ett nytt tekniskt område. Genom denna trepartssamverkan eftersträvades en större innovationspotential genom ett ömsesidigt lärande, en utveckling av kompetens inom branschen och skapande av nya arbetssätt för en standardisering av framtida tekniska tillämpningar. Studien är kvalitativ och den vetenskapliga forskningsmetoden är inspirerad av fenomenologin. Studien syftar till att inhämta kunskap om hur förutsättningarna för kommunikation och ömsesidigt lärande utvecklas genom att arbeta i samverkan. Studiens resultat bygger på 13 intervjuer där informanterna aktivt arbetat i projekt genom trepartssamverkan. Resultaten har tolkats och teman identifierats vilka redovisas ur ämnesområdena Kommunikation, Ömsesidigt lärande och Organisatorisk tillhörighet. Framträdande resultat handlar om vikten av att initialt ha utarbetade ramar och definierat innehåll där lärandet och kompetensutvecklingen kan utvecklas. Att tillhöra en arbetsgrupp inom projektet ses som en viktig förutsättning för det ömsesidiga lärandet där gemensamma mål, tidplan och arbetssätt är dess pelare. Resultaten visar på betydelsen av att samverkan sprids inom hela samverkansorganisationen vilken utgör en grund för det gemensamma lärandet. Att arbeta i projekt är ett sätt för parterna att arbeta nära varandra och ses som en naturlig miljö för ett ömsesidigt utvecklingsinriktat lärande. Genom respekt för parternas företagsunika processer, metoder och verktygen kan en gemensam samverkanszon för kompetensutveckling, ömsesidigt lärande, teknisk innovation och ny teknik utvecklas.

SAMMANFATTNING Andelen orena revisionsberättelser och Going Concern-varningar (GC-varningar) ligger enligt tidigare studier mellan 60 och 68 procent respektive 12 och 20 procent bland svenska aktiebolag som gått i konkurs. Fenomenet förklaras vanligen som nära kopplat till negativa konsekvenser, som bolaget, revisorn och bolagets intressenter kan komma att utsättas för vid en oren revisionsberättelse eller GC-varning. Flera förklaringar bortser från demografiska faktorer, som också kan spela en roll i sammanhanget. Syftet med denna studie är att kartlägga andelen orena revisionsberättelser och GC-varningar samt att pröva om det finns samband mellan utvalda demografiska faktorer (revisorers kön, revisorers kompetens, revisorers arbetsbelastning samt revisorers arbetsplats) och andelen orena revisionsberättelser och GC-varningar, samt klargöra hur starka dessa eventuella samband är. Vi utförde studien kvantitativt utifrån material från ett forskningsprojekt i företagsekonomi på Mittuniversitetet i Sundsvall. Våra data omfattar 3101 aktiebolag, som gått i konkurs år 2010 mellan perioden 01-01 till 08-31. Vi har genom statistiska undersökningar med Chi 2 test kommit fram till att träffsäkerheten för orena revisionsberättelser är 66 procent och GC-varningar ligger på 16 procent. Med hjälp av Chi 2 test och P-värde har vi kommit fram till våra resultat angående sambanden. Vi finner inget som tyder på att kvinnor utfärdar fler orena revisionsberättelser eller GC-varningar än män. Vi finner inte heller något stöd för att auktoriserade revisorer utfärdar fler orena revisionsberättelser än godkända revisorer, men ett visst stöd gällande GC-varningar. Vi ser ett starkt samband mellan räkenskapsåret 12-31 och orena revisionsberättelser men inget samband gällande GC-varningar. Det finns inte heller något samband mellan de sju största revisionsbyråerna i Sverige och orena revisionsberättelser respektive GC-varningar enligt vår studie. Våra slutsatser i studien är att träffsäkerheten på GC-varningar är låg och vi ifrågasätter om det ska vara revisorers uppgift att utfärda sådana varningar. Om detta fortsatt ligger hos revisorn att bedöma, skulle träffsäkerheten kunna öka om andelen auktoriserade revisorer ökade. En eventuell borttagning av viss lagstiftning kan behövas för att eventuellt öka spridningen på arbetsbörda för revisorer och förbättra revisionens kvalité.