This is a quantitative study examining the importance of social relations for organizations. The aim of the study is to examine the social relationships between management and employees, but also between co-workers, to see which has the greatest impact in terms of staying in the organization. The two hypotheses of this study involve a negative relationship. The negative relationship implies a lower probability of seeking another job if the social relations are good. With that said, employees would rather stay in their workplaces when the social relations are good. The study carries out analyses using SPSS, using two existing data sets called Opinions on jobs and working life. The data sets from the years 2005 and 2015 have been used for comparison. The results are based on crosstabs and regression analyses. Finally, the results of the study are discussed to answer the research questions, but it also suggests further research on the field. The results that emerged support the two hypotheses of the study. That is, good social relations in a workplace make employees more likely stay in the organization. It was also found that people in 2005 were more likely to stay compared to 2015.

Lärare är hårt belastade på arbetet och den vanligaste orsaken till långvarig sjukdom bland lärare är psykiska sjukdomar som reaktion på svår stress. Kvinnliga lärare upplever mer stress än sina manliga kollegor. Föreliggande studies syfte har varit att skapa förståelse för hur kvinnliga högstadielärare upplever sin arbetsplats och vidare undersöka vilka genuskodade skillnader och förväntningar de upplever i sitt arbete. Studiens metodologiska utgångspunkt är hermeneutik med en kvalitativ ansats, där vi genomförde semistrukturerade intervjuer med sju kvinnliga högstadielärare. För att analysera insamlad empiri har vi utgått från Karasek och Theorells (1990) krav, kontroll- och stödmodell samt Ackers (1990) begrepp könade organisationer. Resultatet visar att kvinnliga högstadielärare upplever höga och ohanterliga arbetskrav, vilket genererar obalans mellan komponenterna krav, kontroll- och stöd i sitt arbete. Detta leder till en ohälsosam stressnivå som gör att lärarna inte upplever arbetstillfredsställelse på sin arbetsplats. Resultatet visar också att kvinnliga högstadielärare uttrycker olika genuskodade förväntningar och skillnader. Det framkom att elever uppför sig olika mot manliga eller kvinnliga lärare där de manliga lärarna blir bemötta med mer respekt. De kvinnliga högstadielärarna förväntas ha ett mer omhändertagande arbetssätt. Dessa karaktärsdrag är kompetenser som inte uppmärksammas på samma sätt som hos en manlig lärare utan de ses vara naturligt medfödda hos kvinnorna.

Våld i nära relation är ett utbrett samhällsproblem som har allvarliga och långtgående konsekvenser både för individer och organisationer. Således har chefer en central roll i hanterandet av problematiken på arbetsplatsen. Det finns dock begränsat med forskning om just chefers upplevelser kring problematiken. Därför fokuserar denna studie på chefers behov av organisatoriskt stöd samt hur organisationer kan skapa förutsättningar för sina chefer att bemöta våld i nära relation bland sina anställda. Studiens empiriska material är insamlat genom sju semistrukturerade intervjuer med första linjens chefer inom Luleå kommun. Materialet analyserades genom en tematisk analys. Resultatet visar att det finns osäkerheter kring organisationers och arbetsgivarens ansvar i frågan kring våld i nära relation. Cheferna i denna studie betonade alla att våld i nära relation är en viktig fråga som bör ta plats på arbetsplatsen men de råder delade meningar på vilket sätt och hur långt ett eventuellt arbetsgivaransvar ska sträcka sig. I studien framkommer det att cheferna upplever våld i nära relation som en svårare problematik att hantera än andra frågor på arbetsplatsen. Försvårande omständigheter kring våld i nära relation tycks vara att det inkluderar ytterligare en part än medarbetare och chef samt att det är en svår problematik för chefer att uppmärksamma på arbetsplatsen. Vidare betonade cheferna vikten av att få stöd kopplat till våld i nära relation, både i form av kunskapshöjande insatser och tydliga riktlinjer för deras arbete. En diskussion kring förändrade samhälleliga föreställningar kopplat till våld i nära relation görs där vi diskuterar vad dessa kan ha för inverkan på synen på det organisatoriska ansvaret. Vi diskuterar även vikten av organisationskultur både för att som utsatt våga berätta om sin situation och för att som chef kunna bemöta och arbeta med våld i nära relation på arbetsplatsen.

Denna studie utforskar dynamiken av könsskapande i kvinnodominerade arbetsmiljöer, särskilt inom hälso- och sjukvården, genom semistrukturerade intervjuer med kvinnliga chefer. Genusforskning har tydligt visat att organisationer fungerar som plattformar för könskapande, där även kvinnodominerade arbetsplatser inte undgår könsordningens inflytande. Resultaten av studien belyser komplexiteten av könsskapande i dessa miljöer. Både mellan män och kvinnor samt mellan kvinnor och kvinnor framkommer skapandet av kön. Trots möjligheten för kvinnor att etablera normer fria från könsstereotyper, visar studien att avvikande beteenden fortfarande kopplas till manliga och kvinnliga attribut. Denna dubbelhet skapar och upprätthåller en könsordning som gynnar och idealiserar manlighet. Studien understryker dock att kvinnliga chefer delar en gemensam syn på ledarskap, präglat av lyhördhet och tydlighet, som stärker och upplyfter arbetsmiljön. Denna positiva syn på ledarskap står i kontrast till de stereotypa föreställningar om kön som existerar, och visar på klyftan mellan dessa normer och de verkliga upplevelserna av kvinnliga chefer. Studien ger insikt i de komplexa normativa strukturerna inom kvinnodominerade arbetsplatser och betonar behovet av att förstå och utmana dessa för att främja jämlikhet och rättvisa.

Denna uppsats syftar på att undersöka hur arbetsgivare ser på psykisk ohälsa bland anställda som kan ha en betydande inverkan på en organisations produktivitet, arbetsmiljö och ekonomiska resultat. Arbetsgivare har ett ansvar att skydda sina anställda från psykisk ohälsa genom att skapa en hälsosam och stödjande arbetsmiljö. I examensarbetet kommer det även att undersökas ifall arbetsgivare  erbjuder tillgång till resurser och stöd för sina anställda som lider av psykisk ohälsa, såsom sjukvård och anpassade arbetsuppgifter. Genom att göra en intervjustudie får vi också fram svar på hur en hälsosam arbetsplats kan främja positiv mental hälsa hos anställda genom att erbjuda tillfällen för utbildning och träning om mental hälsa, ökad medvetenhet om stigmatisering och uppmuntra öppenhet om psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Intervjupersonerna menar på att psykisk ohälsa är när den psykiska hälsa inte är i ett stabilt läge för att man ska kunna uppfylla sina vardagssysslor eller andra sysslor man har. För dem innebär psykisk ohälsa allt från att man är så pass trött att man inte kan ta sig upp morgonen till att man på sin arbetsplats inte kan utföra sina arbetsuppgifter fullt ut.  De källor vi har använt visar också att det är  viktigt att erkänna att psykisk ohälsa är en vanlig företeelse och genom att skapa en hälsosam arbetsmiljö och erbjuda stöd och resurser kan arbetsgivare främja positiv mental hälsa och minska risken för psykisk ohälsa bland sina anställda.

A new norm and culture has been created which has lowered the threshold for individuals to work from different and alternate locations, such as the outdoor workspace. The purpose of outdoor workspaces has been suggested to be designed to allow and provide individuals to work in a different scenery with the intention of providing mental and physical health effects that will improve wellbeing and productivity. While there are some advantages to outside workspaces, there are also several difficulties and issues that should be noted. First, and foremost the outside workspace is exposed to nature and all that it entails (bugs, temperature, wind, noise etc.). The overarching purpose of this report was to investigate the hindering and promoting conditions for creating and working in outdoor workspaces at Scania. This included analysing office workers' perceptions and thoughts on outdoor workspaces, discovering what types of work assignments would be suitable to do outdoors, and conceptualizing how these outdoor environments could look like. Information was collected through semi structured interviews that were transcribed and analysed. During this phase, different views and opinions were identified and brought forth in this report. The overall goal of the outdoor workspace should be to design for the employee's well-being, comfort, and satisfaction. It would then stand to reason to design the outdoor workplace with the employee's main wishes in mind. A suitable location for the outdoor workspace was identified at Scania Sodertalje just outside the regular office premises. Suitable work tasks for the outdoor workspace were identified as group discussions, communicative oral tasks, meetings, and simple administrative tasks. The outdoor workspace should be designed to provide a comfortable and relaxing work environment. The outdoor workspace should be designed for the spring and summer seasons due to favourable weather conditions, provide ergonomically designed furniture that is durable and suited for outdoor use, access to reliable digital infrastructure (electricity and internet access) and clear rules, directives, and guidelines that are established and communicated to all workers regarding the use of the outdoor workspace. / En ny norm och kultur har skapats som har sänkt tröskeln för individer att arbeta från olika och alternerande arbetsplatser, till exempel utomhusarbetsplatsen. Syftet med utomhusarbetsplatser har föreslagits att utformas med ambitionen att tillåta individer att arbeta i en annan arbetsmiljö med avsikten att förse dom med de mentala och fysiska hälsoeffekter som kopplats till naturen i syfte att förbättra välbefinnande och produktivitet. Även om det finns vissa fördelar med utomhusarbetsplatser, finns det också flera utmaningar och problem som bör noteras. Först och främst utsätts arbetsplatsen och individerna för naturen och allt vad den innebär. Det övergripande syftet med denna rapport var att undersöka de hindrande och främjande förutsättningarna för att arbeta i utomhusarbetsplatser på Scania. Detta inkluderade att analysera arbetarnas uppfattningar och tankar om utomhusarbetsplatser, upptäcka vilka typer av arbetsuppgifter som skulle vara lämpliga att utföra utomhus och att konceptualisera hur dessa utomhusarbetsplatser skulle kunna se ut. Information samlades in genom semistrukturerade intervjuer som transkriberades och analyserades. Under denna fas identifierades och fördes olika åsikter och tankar fram i denna rapport. Det övergripande målet för utomhusarbetsplatsen bör vara att designas för medarbetarens välbefinnande, komfort och tillfredsställelse. Det vore då rimligt att utforma utomhusarbetsplatsen med den anställdes huvudsakliga önskemål i åtanke, då vi vill att de anställda ska använda arbetsplatsen. En lämplig plats för utomhusarbetsytan identifierades vid Scania Södertälje strax utanför den ordinarie kontorslokalen. Lämpliga arbetsuppgifter för utomhusarbetsplatsen har identifierats som gruppdiskussioner, kommunikativa, muntliga uppgifter, möten och enkla administrativa uppgifter. Arbetsytan utomhus bör utformas för att ge en bekväm och avkopplande arbetsmiljö. Utomhusarbetsplatsen bör utformas för vår och sommarsäsongen på grund av de gynnsamma väderförhållandena, förses med ergonomiskt utformade möbler som är hållbara och lämpade för utomhusbruk, ge tillgång till tillförlitlig och adekvat digital infrastruktur (elektricitet och internetåtkomst) och bör ha tydliga regler, direktiv och riktlinjer som fastställs och kommuniceras till alla arbetare angående användningen av utomhusarbetsutrymmet.

Denna uppsats syftar till att studera hur chefer förbereder, genomför och utvecklas av prestationssamtal med medarbetare på arbetsplatsen. Med prestationssamtal menas de formella samtal/möten som innefattar att chefen tar upp en medarbetares prestation. Detta har undersökts genom frågeställningarna: Hur förbereder chefer sig inför ett prestationssamtal?, Hur beskriver chefer sin roll under ett prestationssamtal? samt Vilka lärdomar drar chefer från olika prestationssamtal?. Det empiriska materialet har samlats in genom åtta semistruktureradeintervjuer med chefer som har eller har haft personalansvar. Databearbetningen har genomförts genom en tematisk analys, där resultatet analyserats utifrån Goffmans dramaturgiska perspektiv samt Illeris syn på lärande. Studien har funnit att det finns en variation i hur chefer förbereder sig inför prestationssamtal. Förberedelser som bland annat nämnts är att gå igenom anteckningar, ta fram dagordningar, samla bakgrundsfakta, samt gå igenom eventuella mallar. Vidare har studien presenterat att chefer beskriver sina roller i prestationssamtal olika. Något som bedömdes vara gemensamt är att det finns en ökad struktur och tydlighet i de roller som innefattade att ta upp en medarbetares prestation. Samtliga chefer förklarade med varierande ord att erfarenheter är viktiga i prestationssamtal. Lärdomar som cheferna nämnt är exempelvis vikten av relationsuppbyggnad, förberedelser, individanpassning samt att vara tydlig i sin roll. Sammanfattningsvis visar resultatet att det finns individuella skillnader i omständigheterna kring samtalet beroende påbland annat vilken typ av prestationssamtal cheferna pratade om och även vilken medarbetare de pratade med. / This study aims to examine how managers prepare, conduct and develop their knowledge through performance interviews with employees in the workplace. With performance interviews we mean the formal discussions or meetings where the manager addresses an employee's performance. This has been investigated through the following questions: How do managers prepare for a performance interview?, How do managers describe their role during a performance interview? and What lessons do managers learn from different performance interviews?. The empirical material gathered consists of eight semi-structured interviews with managers who have or have had staff responsibility. The data processing has been carried out through a thematic analysis where the results have been analyzed with the help of Goffman's dramaturgical approach and Illeris’ concept of learning. The study has found that there is a variation in how managers prepare for performance interviews. Preparations that were mentioned included going through notes, drawing up agendas, researching background facts and reviewing meeting templates. Furthermore, we have also found that managers describe their roles in performance interviews differently. But something that all the managers described, in different ways, was an increased structure and clarity in their role and communication with an employee when discussing their performance. All managers explained in varying words that experience is important in relation to performance interviews. Different lessons learned by the managers include the importance of building relationships with the employees, preparation, individual adaptation and being clear in their role. Overall, individual differences emerged depending on the manager we spoke to, the type of performance interview they were talking about, and also the individual they were dealing with.

Problemformulering: HR-personal kommer ofta i kontakt med arbetsmiljöproblemet kränkande särbehandling och mobbning. Forskning visar att deras arbete kring detta inte är enkelt.  Erfarenhet av dåligt organisatoriskt svar lämnar de utsatta i sin tur ofta nedtystade i sina upplevelser. Känslan av organisatorisk identitet förstärks genom att som anställd både bli sedd och hörd och har en stark koppling till välbefinnandet. Forskning efterlyser även behov av reflektion över vårt sociala ansvar för varandra. Etiken för agerande mot kränkningar och mobbning och ett hälsofrämjande fokus uppfattas som nödvändig.  Syfte: Att undersöka hur HR-personal upplever sin yrkesroll och sin arbetsmiljö i arbetsmiljöarbetet mot kränkande särbehandling och mobbning för att kunna främja hälsan hos den utsatta medarbetaren. Metod: En halvstrukturerad intervjustudie genomfördes på nio HR-medarbetare. Datainsamlingen analyserades med kvalitativ innehållsanalys.  Huvudresultat: Resultat visar att HR-personal ser sin roll främst som chefsstöd. HR kan även finnas för enskilda medarbetare, men utan beslutanderätt till aktiva åtgärder. Det hälsofrämjande arbetet ansågs ske genom olika förebyggande åtgärder. Framgångsfaktorer men även hinder identifierades vilket bekräftar problemets komplexitet.  Slutsats: HR-personals förutsättningar för att kunna ge stöd till den utsatta medarbetaren visar sig vara mycket beroende av den kontexten och den sociala och organisatoriska arbetsmiljön som HR själva befinner sig i, samt beroende av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön i organisationens samtliga verksamheter. För att kunna lyckas med arbetsmiljöarbetet mot kränkningar och mobbning ska allt arbete baseras på etiska reflektioner och vårt sociala ansvar för varandra. Reflektioner från hälsofrämjandets synvinkel kan ses som en bra komplettering till detta. / Aim: To investigate HR staff experiences about their role and work environment against bullying to promote health of vulnerable employee.  Method: A semi-structured interview study conducted with nine HR employees. The data collection was analyzed with qualitative content analysis.  Main results: HR staff see their role as a primary managerial support. HR can also be available for individual employees, though without any decision-making power or actual responsibility for employees' well-being. Health promotion considered done mostly through various preventive measures. Success factors but also obstacles could identified, which confirms the complexity of the issue. Conclusion: HR's ability to support the health of vulnerable employee turns out to be highly dependent on the context and the social and organizational work environment. To success should all work be based on ethical reflections, our social responsibility for each other and reflections of health as a good complement to this.

Bakgrund: I Sverige lever ca 18 500 personer med med multipel skleros, en av de vanligaste neurologiska sjukdomarna i världen. Diagnostisering sker oftast i åldern mellan 20-40 år och påverkar stort i vardagen däribland arbetslivet. Det är vanligt att inte kunna fullfölja ett helt arbetsliv, vilket innebär en stor påverkan på livskvalite, hälsa och ekonomi. Syfte: Syftet i denna litteraturöversikt var att samla kunskap om aspekter som stödjer och hindrar ett hållbart arbetsliv utifrån erfarenheter från personer med Multipel skleros. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt. Resultat: Resultatet presenteras genom huvudteman och underkategorier: 1. Arbetsplatsens omgivning - begränsande och möjliggörande för personen med underkategorierna: stödjande omgivning - arbetsgivaren, stödjande omgivning -  medarbetaren samt hindrande omgivning. 2. Lära känna sina förmågor och begränsningar och kunna anpassa med underkategori:  Skapa balans i arbetslivet. Slutsats: Resultatet visar sammanfattningsvis på att aspekter som hindrar och stödjer personen med MS beror till stor del på den kontextuella omgivningen. Arbetsgivaren och medarbetare kan göra en stor skillnad genom att vara flexibel och visa tålamod. Därmed är det av vikt att både vård och rehabiliteringspersonal tar ett ansvar i ett samarbete att utbilda, informera, och vägleda personen med MS och arbetsplatsen. Det skulle leda till förebyggande av okunskap på arbetsplatsen, brist på information, stigmatisering och diskriminering. Genom arbetsinriktad rehabilitering kan arbetsterapeuten möjliggöra delaktighet, anpassningar, balans och hälsa genom individuella interventioner. / Background: In Sweden, about 18,500 people live with multiple sclerosis, one of the most common neurological diseases in the world. Diagnosis usually takes place between the ages of 20-40 and has a major impact on everyday life, including working life. It is common not to be able to complete an entire working life, which means a great impact on quality of life, health and finances. Purpose: The purpose of this literature review was to gather knowledge about aspects that support and hinder a sustainable working life based on experiences from people with Multiple Sclerosis. Method: Qualitative literature review. Results: The results are presented through main themes and subcategories: 1. Workplace environment - limiting and enabling the person with the subcategories: supportive environment - the employer, supportive environment - the employee and hindering environment. 2. Get to know their abilities and limitations and be able to adapt with subcategory: Create balance in working life. Conclusion: In summary, the results show that aspects that hinder and support the person with MS largely depend on the contextual environment. The employer and employees can make a big difference by being flexible and showing patience. Thus, it is important that both care and rehabilitation staff take responsibility in a collaboration to educate, inform, and guide the person with MS and the workplace. This would lead to the prevention of ignorance in the workplace, lack of information, stigma and discrimination. Through vocational rehabilitation, the occupational therapist can enable participation, adaptations, balance and health through individual interventions.

Studien ämnar att bidra till en ökad kunskap om hur enhetschefer inom den sociala barnavården förstår, förhåller sig till och arbetar med ett hållbart arbetsliv. Samtidigt ämnar studien att utforska ledarskapets roll i detta. Med anledning av det utgick studien ifrån två frågeställningar om hur enhetschefer tolkar, förstår och förhåller sig till ett hållbart arbetsliv inom den sociala barnavården. Därefter undersöks vilka olika sätt enhetschefer arbetar med olika aspekter inom hållbarhet i arbetslivet, och även dilemman som kan uppstå i detta.För att besvara frågeställningarna utfördes studien utifrån en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes, och analyserades genom en tematisk analys. Urvalet utgick från Sveriges alla kommuner. Totalt intervjuades tio enhetschefer inom den sociala barnavården, varav åtta användes i studien. Av de åtta var intervjupersonernas geografiska plats utspridd mellan mellersta och södra Sverige. I analysen tillämpas även Michael Lipskys teori kring gatunivåbyråkrater. Resultatet av studien påvisar enhetschefernas utgångspunkt i förståelsen av ett hållbart arbetsliv, där balans mellan arbete och privatliv, tydliga förväntningar och goda förutsättningar var framträdande. Enhetschefernas ledarskap i förhållande till ett hållbart arbetsliv tar grund i en form av gemenskap och solidaritet. Resultatet visar även på hur enhetscheferna ser på sig själv och sin egen roll, där ett stort ansvarstagande framkommer. I praktiken värdesätter enhetscheferna relationen till medarbetarna högt, och studien pekar även mot hållbarhetsarbetets komplexitet, där media, organisationen och samhället i stort även påverkar enhetschefernas arbete med hållbarhet i arbetslivet. / The study aims to contribute to an increased understanding of how unit managers in child welfare services comprehend, relate to, and work towards a sustainable working life. Additionally, the study intends to explore the role of leadership in this context. Consequently, the study was based on two research questions regarding how unit managers interpret, understand, and relate to a sustainable working life within child welfare services. Subsequently, it examines the different ways unit managers address various aspects of sustainability in the workplace, as well as the dilemmas that may arise in this process. To answer these questions, the study employed a qualitative method involving semi-structured interviews, analyzed through a thematic analysis. The selection was based on municipalities across Sweden. In total, ten unit managers in child welfare services were interviewed, of which eight were used in the study. The geographical location of the interviewees was spread between central and southern Sweden. The analysis also applied Michael Lipskys theory of street-level bureaucracy. The study's results highlight the unit managers understanding of a sustainable working life, emphasizing the balance between work and private life, clear expectations, and favorable conditions. The leadership of unit managers in relation to a sustainable working life is rooted in a sense of community and solidarity. The results also reveal how unit managers perceive themselves and their role, with a significant sense of responsibility emerging. In practice, unit managers highly value their relationship with employees, and the study also points to the complexity of sustainability work, where media, the organization, and society at large influence the unit managers work towards sustainability in the workplace.