The purpose of the essay is to examine different people's experiences of the home and their experiences in terms of how working life and the work situation have been affected during the Covid-19 pandemic. The questions answered in this essay are how the role of the home has changed during the Covid-19 pandemic, and how people's working lives have been affected during the Covid-19 pandemic. This topic is important and interesting to study to understand how the importance of the home, people's work life and work situation have been affected during the covid-19 pandemic. This essay has been based on a mixed method, this means that both a qualitative and a quantitative method have been used. Two qualitative interviews and a survey have been conducted, and used together with previous studies to answer the essay's questions. The research's conclusions have shown, among other things, that the home has been given a changed role during the Covid-19 pandemic, and that it has shifted from being a place for recreation and rest to a workplace. In addition, people's working lives have been affected in many different ways, some consequences can be considered positive and others negative. The benefits are, for example, more flexible working hours and employees does not have to travel to and from work. But the disadvantages are, for example, that the contact at work can become more complex and the work from home can be seen as a kind of isolation.

Distansarbete har berört många under Covid-19-pandemin. Sedan början av pandemin har företag och organisationer tvingats fortsätta sin verksamhet under nya former. De flesta arbetsplatser har på ett eller annat sätt fått ställa om helt eller delvis till distansarbete, från att tidigare ha utfört verksamheten i en kontorsmiljö. I denna studie undersöks denna omställning genom att identifiera hur arbetstagare upplever det förändrade arbetssättet utifrån olika perspektiv. Studien avgränsas till perspektiven om kommunikation och arbetsstyrning. Data samlades in från intervjuer av anställda på ett antal olika verksamheter.  Studiens resultat visar att då saker och ting fått ställas på sin spets har personers omställnings- och förändringsförmåga visat sig. Kommunikationssätt, kommmunikationsvägar och behovet av tydlighet har förändrats och en annan typ av sätt att planera har växt fram. Den hastiga övergången till distansarbete har medfört flera utmaningar varav vissa visat sig svåra att övervinna. Den har dock också medfört vissa vinster, i form av ökad frihet att planera, som arbetstagare tycks värdesätta starkt. Slutsatsen av studien är att omställningen kräver stora anpassningar av verksamheter men också att det kan finnas vissa vinster med att till viss del behålla arbetsformen även framöver.

Studien syftar till att förstå attityder och upplevelser hos medarbetare inom social omsorg gällande en personlig relation med deras närmaste chef samt vad denna relation har för betydelse för medarbetarens sociala arbetsmiljö, samt dennes önskan att stanna kvar på arbetsplatsen. Genom semistrukturerade intervjuer med medarbetare inom social omsorg har dessa fenomen undersökts i denna studie. Det empiriska materialet har studerats med stöd av framförallt LMX-teorin och teorier om vänskap. Resultatet visar att medarbetare inom social omsorg inte har en önskan om en vänskapsrelation med sin närmaste chef men att de värdesätter en relation med sin närmaste chef som präglas av drag som typiskt återfinns i en vänskapsrelation - tillit, öppenhet, omtanke och lyhördhet. Vidare visar studien att risken för särbehandling ökar på arbetsplatsen om privata vänskapsrelationer uppstår mellan chef och medarbetare. De roller som finns på arbetsplatsen används av medarbetare för att kunna förhålla sig professionellt under arbetstid men även för att kunna skydda sig från att ha konkurrerande lojaliteter mellan vänner och arbetsuppgifter.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är idag ett samhälls växande fenomen som bör tas på allvar. Det råder idag bristande kunskap och förståelse kring främmande psykiska tillstånd på arbetsplatsen, vilket leder till stigmatisering och missförstånd. Att skapa personliga strategier för att upprätthålla sitt jobb är därför ytterst viktigt för individer med bipolär sjukdom. Syfte: Syftet med studien är att belysa vilka strategier individer med bipolär sjukdom använder sig av för att upprätthålla sitt arbete. De frågor vi ställer oss i studien är: Vilka strategier har hjälpt personen med bipolär sjukdom att få och behålla arbete? Vilka hinder och utmaningar har personen med bipolär sjukdom mött på sin arbetsplats? Det finns få studier som visar vilka strategier bipolära använder sig av för att upprätthålla ett arbete. Däremot finns det studier som styrker positiva egenskaper i form av kreativa, ambitiösa, drivna och målinriktade. Med detta i åtanke väcktes intresset av att undersöka vilka strategier som hjälpt de upprätthålla sina arbeten.Metod: För att avtäcka studiens syfte har kvalitativ metod används genom semistrukturerade intervjuer. Resultat: Resultatet påvisar vidare att arbetsgivarna har bristfällig kunskap om sjukdomen där öppenhet om sin sjukdom på en arbetsintervju kan resultera i att man inte får ett arbete. Arbete gynnar individen med bipolär sjukdom, men för att få och bibehålla arbetet är det viktigt att det finns stödjande arbetsklimat där individen känner sig delaktig och har valmöjligheter. / Background: Mental illness is today a society-growing phenomenon that should be taken seriously. There is currently a lack of knowledge and understanding of foreign psychological conditions in the workplace, which leads to stigmatization and misunderstanding. Creating personal strategies to maintain their job is therefore extremely important for individuals with bipolar disorder.Purpose: The purpose of the study is to elucidate the strategies that individuals with bipolar disorder use to maintain their work. The questions we ask ourselves in the study are: What strategies have helped the person with bipolar disorder to get and keep work? What obstacles and challenges has the person with bipolar disorder encountered in their workplace? There are few studies that show which strategies bipolar use to maintain a job. However, there are studies that prove positive properties in the form of creative, ambitious, driven and goal-oriented. With this in mind, the interest was raised in examining which strategies helped them maintain their jobs.Method: To uncover the purpose of the study, qualitative method has been used through semi-structured interviews.Results: The result further shows that employers have insufficient knowledge of the illness where openness about their illness during a job interview can result in not getting a job. Work benefits the individual with bipolar disorder, but in order to obtain and maintain the job, it is important that there is a supportive work climate where the individual feels involved and has choices.

Med anledning av dagens utvecklade kommunikationsteknik har stora förändringar skett i arbetslivet. Det flexibla arbetet är ett fenomen som förändrat arbetslivet och som innebär att medarbetare i större utsträckning kan kontrollera var och när arbetet utförs. Forskning visar att flexibelt arbete tenderar etableras mer kontinuerligt i arbetslivet vilket kommer påverka de sociala relationerna och därmed också experimentera medarbetares hälsa och lärande. Syftet med studien var därför att belysa hur medarbetare på olika organisatoriska nivåer uppfattar att sociala relationer påverkar deras hälsa och lärande på arbetsplatsen. Studien har tagit ett teoretiskt avstamp i hälsoteorin KASAM och Världshälsoorganisationens modell “Healthy workplace” samt den pedagogiska teorin sociokulturellt lärande. För att svara på syftet har tio intervjuer genomförts med medarbetare på ett aktivt företag i byggbranschen. Den insamlade datan analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i två kategorier innehållande sammanlagt nio underkategorier. Resultatet visade att sociala relationer i arbetslivet har en direkt påverkan på medarbetares hälsa och lärande. Sociala relationer i arbetet visade sig bland annat generera ökad trivsel, arbetsglädje och meningsfullhet och på så sätt påverka medarbetarnas hälsa. Vidare beskrevs vikten av dialog och diskussion för att kunna utveckla lärandet. Resultatet går i linje med mycket av den tidigare forskning som finns på ämnet och en slutsats som dragits är att sociala relationer i arbetet är en avgörande faktor för medarbetares hälsa och lärande. Då flexibelt arbete visat sig hämma de sociala relationerna går det också att dra slutsatsen att tillväxten av fenomenet tenderar påverka medarbetare negativt ur ett hälso- och lärandeperspektiv. / Due to today's advanced communications technology, major changes have taken place at work. Flexible working is a phenomenon that means that employees can to a greater extent control where and when the work is performed. Research shows that flexible working is increasing which will influence social relationships at work and in turn the effects on employees' health and learning. The aim of the study was to illustrate how employees at different organizational levels perceive that social relationships affect their health and learning in the workplace. The theoretical approach for this study is grounded in the health theory KASAM, the model of the World Health Organization “Healthy workplace” and the pedagogical theory of sociocultural learning. Ten employees were interviewed within the construction industry. The collected data was analyzed through a qualitative content analysis. The result showed that social relationships in working life have a direct impact on employees' health and learning. Social relationships at work were found to generate greater job satisfaction, well-being and meaningfulness and thus affect employees' health. Furthermore, the importance of dialogue and discussion was described in order to develop learning. The result is in line with much of the previous research on the subject and one conclusion is that social relationships at work are a decisive factor for employee health and learning. Since flexible work has proven to inhibit social relationships, it can also be determined that the growth of the phenomenon tends to negatively affect employees’ health and learning.

Bakgrund: I dagens samhälle ser arbetsmarknaden väldigt varierad ut när det kommer till vilket typ av företag en individ väljer att arbeta för. En stor majoritet av alla företag i Sverige består av små till medelstora företag med under 50 anställda. Det är i de flesta företags intresse att behålla de anställda inom organisationen, för att åstadkomma detta behöver de vet vad som motiverar de anställda i professionella sammanhang.  Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som motiverar individer i stora respektive små företag. Vidare kommer betydelsen av trygghet och säkerhet för individen vid val av arbetsplats att undersökas. Metod: Den metod som använts är en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med anställda i små respektive stora företag. En abduktiv forskningsansats har använts. Totalt sett så utfördes sex intervjuer uppdelade på tre med respondenter i mindre företag och tre i större företag. Slutsats: Den slutsats som kan dras för denna studie är att individer i mindre företag motiveras av att ha en möjlighet att påverka och växa företaget medans de får viktiga erfarenheter för karriären. Individer i större företag drivs till större grad av att ha en säker anställning. Gällande trygghet på arbetsplatsen så fann denna studie att individer i små respektive stora företag har olika definitioner av vad trygghet innebär. Individer i små företag baserar sin trygghet till större del på de förmågor, erfarenheter och den kunskapen som de får genom att vara med och bygga upp ett företag. Individer i större företag baserar till större grad sin trygghet i arbetsgivaren och att denne alltid kommer att finnas där för dem och de förmåner som finns med att arbeta för ett stort företag. / Background: In today's society the labor market offers a great variety when it comes to what size of a company an individual chooses to work for. A large majority of all companies in Sweden today consists of small to medium sized companies with under 50 employees. It is in most companies interests to keep the employees within the organization. To be able to do this the company needs to be aware of what motivates the employees at the workplace. Aim: The aim of this paper is to investigate what motivates individuals working in small and large companies. Furthermore the importance of security related to the workplace will be investigated.  Methodology: The method used for this research is of a qualitative nature in the form of semi-structured interviews with employees of large and small companies. An abductive research methodology has been used. A total of six interviews were conducted. Three of the interviews were with individuals working for smaller companies and three were with individuals working in larger companies  Conclusion: The conclusion that can be for this study is that individuals working for smaller companies are driven by the ability to impact and grow the company while gaining knowledge of how to do this. The individuals working for larger companies are driven by having a secure employer. When it comes to the security of employment this study finds that people in small and large companies  have different views of what security means and what they base it on. Individuals in small companies base their security on their own capabilities, experiences and everything that comes with being involved in growing a company. Individuals in larger companies base their security largely on the organization that they work for and the knowledge that it will always have their back.

Activity-based offices are increasingly being introduced within different organizations aroundSweden. The office format brings many advantages, while the traditional cell office hasproven to be the best when it comes to work that requires high concentration. At the sametime, the financial benefits of activity-based offices are enormous, unlike if all employees hadtheir own office space. This study examines the challenges that managers experience in anenvironment where employees are not always in the same place in the office and that remotework has proven to be tangible. How these managers handle governance and control istherefore also of interest to study. To investigate this, a qualitative interview study has beencarried out within the public organization Uppsala Stadshus, where a total of nine managershave participated. An observation of Uppsala city hall has also been done to give an image ofthe environment that the study intends to investigate. The study's results show, among otherthings, that there are three main factors that "force" managers to exercise trust-basedleadership. These are the design of the work environment, a recently introduced workinghours agreement and remote working. Total trust seems impossible and reconciliations, targetfollow-up and control of deliveries are examples of how managers formally monitor. Finally,the study has found that leadership is undergoing change as the Covid-19 pandemic hascontributed to increased flexibility and the hierarchical leadership style is graduallytransitioning to a more trust-based, informal and social leadership that focuses onrelationships and the employee's own responsibility and commitment / Aktivitetsbaserade kontor införs allt oftare inom olika organisationer på olika platser iSverige. Kontorsformen medför många fördelar samtidigt som det traditionella cellkontoretvisat sig vara bäst när det kommer till koncentrationskrävande arbeten. Samtidigt är deekonomiska fördelarna med aktivitetsbaserade kontor enorma, till skillnad från om allamedarbetare haft ett eget kontorsrum. Studien undersöker vilka utmaningar chefer upplever ien miljö där medarbetarna inte alltid sitter på samma plats i kontoret samt att distansarbetetvisat sig vara påtagligt. Hur dessa chefer hanterar styrning och kontroll är därför också avintresse att studera. För att undersöka detta har en kvalitativ intervjustudie genomförts inomden offentliga organisationen Uppsala stadshus, där totalt nio chefer har deltagit. Även enmindre deltagande observation av Uppsala stadshus har genomförts för att ge en bild av denmiljö som studien avser undersöka. Studiens resultat visar bland annat att det är trehuvudsakliga faktorer som “tvingar” cheferna till att utöva tillitsbaserat ledarskap. Dessa ärarbetsmiljöns utformning, ett nyligen infört arbetstidsavtal och distansarbete. Full tillit verkaromöjlig och avstämningar, måluppföljning och kontroll av leveranser är exempel på hurcheferna övervakar formellt. Slutligen har studien funnit att ledarskapet är under förändringdå Covid-19 pandemin bidragit till ökad flexibilitet och den hierarkiska ledarstilen successivtövergår till ett mer tillitsbaserat, informellt och socialt ledarskap som fokuserar på relationeroch medarbetarens egna ansvar och engagemang

Under Covid-19-pandemin tvingades många arbetsplatser övergå från det fysiska kontorsarbetet till distansarbete, och när pandemin började avta hade synen på kontorsarbete förändrats. Den hybrida arbetsformen introducerades på många arbetsplatser där kontorsarbetet kom att fördelas mellandistansarbete och det fysiska kontoret. Lärande på arbetsplatsen är en stor del av många vuxnas vardag och sker i sociala sammanhang. Arbetsplatslärande inkluderar både formella och informella komponenter, och informellt lärande på en hybrid arbetsplats har legat i fokus i denna fallstudie. Studien har haft ett hermeneutiskt perspektiv där kunskap utvecklats genom att tolka medarbetarupplevelser vid en myndighet. Dessa upplevelser som framkom i semi-strukturerade intervjuer analyserades med tematisk analys, vilket resulterade i tre huvudteman rörande upplevelser av lärande och samarbete på en hybrid arbetsplats. Resultaten visade att respondenterna över lagupplevde sig vara mer självständiga och drivna i sitt lärande än tidigare. Det hybrida arbetssättet upplevdes ha bidragit till ett mångsidigt lärande på kontoret, där samarbetet var mer gränsöverskridande mellan avdelningar och enheter än innan. Däremot upplevdes vissa brister ikommunikationen och ett visst utanförskap vid hemarbete hos några respondenter. Avslutningsvis kan det konstateras att myndigheten arbetat enligt det hybrida arbetssättet under för kort tid för att kunna göra en mer djupgående analys av det informella lärandet vid den hybrida arbetsplatsen. / During the Covid-19 pandemic, many workplaces were forced to change from physical office work to teleworking, and when the pandemic began to subside attitudes toward office work had changed. The hybrid form of work was introduced in many workplaces with office work distributed between telework and the physical office. Learning in the workplace is a major part of many adults' everyday lives and takes place in social contexts. Workplace learning includes both formal and informal components, and informal learning in a hybrid workplace has been the focus of this case study. The study has had a hermeneutic perspective where knowledge has been developed by interpreting the experiences of public authority employees. The experiences that emerged from semi-structured interviews were analyzed using thematic analysis, which resulted in three main themes concerning experiences of learning and collaboration in a hybrid workplace. The results showed that the respondents generally felt more independent and were more motivated regarding their learning than previously. The hybrid approach was perceived to have contributed to more diverse learning in the office, with more collaboration between departments and units than before. By contrast, some respondents experienced some shortcomings in communication and a certain degree of exclusion when working from home. In conclusion, it can be stated that the authority had not worked according to the hybrid way of working long enough to be able to carry out a more in-depth analysis of informal learning at the hybrid workplace. / <p>Godkänt 2022-06-09.</p>

This study examines how a pleasent office can be designed to promote health, well-being and work efficiency. The study aims to provide office workers with an insight into their work situation and how it affects them. Also how companies, thru architectural- and design features can create a supportive office environment.  The study adresses the following questions: "What qualitites in architecture and interior design are the most important for good health, well-being and work efficiency at an office?" and "Which office type is the most preferable according to the results of the study?".  Based on the implemented theory, survey and interview, the study identifies the modern cell office with a permanent workplace as the most adventageous type. Additionally, the hybrid office with cell office influences combined with a permanent workplace is an advantageous type in relation to good health, well-being and work efficiency. An example of an office has been created where the highest grade possible is achieved. This from a rating template that is based on the results of the study. Designing an office is a complex task that requires fulfilment of various aspects to reach a good grade and therefore, a pleasant office.

Det gränslösa arbetet, eller det flexibla arbetssättet, har blivit mer framträdande i och med den utveckling som sker i samhället i samband med digitaliseringen. Till följd av Covid-19 pandemin har fler och fler numera möjligheten att arbeta hemifrån och detta har medfört nya krav på arbetsmarknaden. Dessa krav omfattar bland annat förändringar i kommunikationen, förändrad styrning och därmed också ändrad kontroll samt större problem att balansera privat- och arbetslivet. Anställda måste anpassa sig i takt med att organisationer förändras vilket har lett till en rad konsekvenser för anställda och därför ämnar denna studie undersöka detta. Studiens syfte var att undersöka hur kontorsanställda upplever de nya kraven som tillämpas i och med de förändringar som skett under och efter Covid-19 pandemin. Tio kvalitativa intervjuer genomfördes med både chefer och medarbetare som respondenter för att undersöka hur anställdas kommunikation, styrning och kontroll samt privat- och arbetlivsförhållanden förändrats till följd av Covid-19 pandemin. Studiens resultat visar att anställda känner en förändring inom alla tre kategorier, dock på skilda sätt.