Syftet med studien var att undersöka skillnader i arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse bland omsorgspersonal beroende på om de hade en fast eller flexibel arbetsplats. I studien ingick två deltagargrupper där den ena gruppen tillhörde en fast avdelning medan de anställda i den andra gruppen flyttade runt mellan avdelningar beroende på var det för tillfället fanns behov. Studien genomfördes som en enkätundersökning inom omsorgsförvaltningen i en mindre kommun. Totalt besvarade 55 personer på enkäten som var uppdelad i två delar; Basic need satisfaction at work scale som mätte arbetsmotivation med delskalorna autonomi, kompetens och samhörighet och Minnesota job satisfaction som mätte inre och yttre arbetstillfredsställelse. Studien visade att anställda med en flexibel arbetsplats hade lägre arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse än anställda med fast arbetsplats. Autonomi, samhörighet och inre arbetstillfredsställelse visade ett signifikant resultat, kompetens och yttre arbetstillfredsställelse hade en tendens till signifikant effekt / The aim of the study was to examine differences in work motivation and job satisfaction among nursing assistants, depending on whether they had a permanent or flexible workplace. The study involved two groups of participants, the one belonging to a permanent ward while the employees of the other group moved around between wards depending on where they were currently needed. The study was conducted as a survey in care administration in a small municipality. A total of 55 people responded to the questionnaire, which was divided into two parts; Basic need satisfaction at work scale measuring the motivation subscales of autonomy, competence and connectedness and Minnesota job satisfaction scale measuring job satisfaction based on intrinsic and extrinsic aspects. The study showed that employees with a flexible workplace had lower motivation and job satisfaction than workers with permanent workplace. Autonomy, connectedness and internal job satisfaction showed a significant result, competence and external job satisfaction tended to significant effect.

Sjukfrånvaron i Sverige ökade kraftigt i slutet av 1990-talet och drabbade även högre utbildade personer som tidigare inte varit sjukskrivna. Många människor tillbringar större delen av livet på att arbeta och arbetsmiljön påverkar medarbetarna på olika sätt, där ledarskapet är en faktor som påverkar hälsan. Arbetsplatsen anses därför vara en av de hälsofrämjande arenor där insatser för att förbättra hälsan kan genomföras. Att ledarskapet påverkar medarbetarnas hälsa anses vara en självklarhet, men det finns inte så mycket forskning inom området. Syftet med studien var att undersöka hur medarbetare på en arbetsplats med låg sjukfrånvaro upplever att ledarskap bidrar till hälsa på arbetsplatsen. Studien är av kvalitativ ansats där data samlades in genom telefonintervjuer med fem personer. Arbetsplatsen som studeras har en låg sjukfrånvaro och har sin verksamhet inom ett landsting i Sverige. Resultatet visar bland annat att en bra ledare ska finnas tillgänglig, vara stöttande och tydlig. En ledare som bidrar till hälsa litar på sin personal, hjälper till att prioritera arbetsuppgifter, är lyhörd och omtänksam. En av de slutsatser som kunde fattas utifrån resultatet är att det som kännetecknar ett bra ledarskap även är det som bidrar till medarbetarnas hälsa. / Sickness absence in Sweden increased sharply in the late 20th century and hit the higher educated persons who have not previously been on sick leave. Many people spend most of their lives at work and the work environment affects employees in different ways, where the leadership is a factor affecting the health of the individual. The workplace is therefore considered to be one venue where health promotion interventions to improve health can be implemented. That leadership affects employee health is considered given, but there is not much research in this area. The aim of the study was to examine how employees in a workplace with low levels of sickness absence feel that leadership contributes to health in the workplace. The study was based on a qualitative approach where data was collected through telephone interviews with five persons. The workplace that is being studied has a low absenteeism and is based out of a county council in Sweden. The results show that a good leader should be available, be supportive and clear. A leader who contributes to the health trust their staff, helping to prioritize, is sensitive and caring. A conclusion that can be drawn about the results is that contributing to employee health is the same as good leadership.

Alkoholmissbruk kan orsaka sociala och ekonomiska konsekvenser för familjer och resten av samhället. Arbetsplatsen som arena är viktig för folkhälsoarbete. Där finns möjligheten att fånga upp och påverka människor, som visar sig ha ett riskbeteende när det gäller alkoholkonsumtion. Mellan åren 1996 och 2004 ökade den totala alkoholkonsumtionen i Sverige när det gäller ren alkohol. Sedan avskaffandet av införselkvoterna har konsumtionen i landet fram till år 2010 successivt minskat. Trots detta är den inte ännu nere på samma låga nivå som på mitten av 1990-talet. Syftet med studien har varit att studera hur anställdas alkoholproblem hanteras på en större arbetsplats i Sverige, vilka verktyg som finns för att underlätta hanteringen och hur användbara dessa anses vara. En kvalitativ ansats valdes och sex intervjuer genomfördes med personer med personalansvar eller med fackliga uppdrag. Resultatet visar att det alkoholförebyggande arbetet bedrivs genom att öka medvetenheten och kunskapen hos de anställda. Riktlinjer och samverkan fungerar som stöd vid hanteringen av alkoholproblem. Resultatet visar också att det är oklart hur arbetsgången går till när alkoholproblem upptäcks.

Arbetsplatsen är en arena där det finns goda möjligheter att arbeta hälsofrämjande. Inom äldreomsorgen finns det både utmaningar och möjligheter när det gäller att förändra arbetssituationen och på så vis förbättra de anställdas hälsa. För att underlätta detta arbete kan arbetsplatsen ta hjälp av externa samarbetspartners, till exempel företagshälsovården. Syftet med studien var att ta reda på hur de anställda inom äldreomsorgen i en kommun i södra Sverige uppfattar att samarbetet kring hälsofrämjande insatser mellan deras arbetsplats och företagshälsovården fungerar. Datainsamlingsmetoden som användes i denna studie var enkäter utdelade till alla 345 fast anställda. Svarsfrekvensen blev 49 procent. Resultatet visade att personalen uppfattade samarbete mellan chefen och företagshälsovården som bra men att det var obefintligt mellan dem själva och företagshälsovården. De anställda anser att samarbetet kan utvecklas genom bättre kommunikation och information. Slutsatsen som dras i denna studie är att cheferna bör tydligöra företagshälsovårdens roll i det hälsofrämjande arbetet. Genom välfungerande kommunikation och bra informationsspridning kan samarbetet mellan cheferna, de anställda och företagshälsovården förbättras. / The workplace is an arena where there are good opportunities to work health promotive. In the elderly care, there are both challenges and opportunities when it comes to changing the work situation and thereby improve the employees’ health. To facilitate this work, the workplace can take the help of external partners, such as the occupational health service. The purpose of this study was to find out how the employees of the elderly care in a municipality in southern Sweden perceive the cooperation between their workplace and the occupational health service when it comes to working health promotive. The data collection method used in this study was questionnaires distributed to all 345 of the permanently employed. The response rate was 49 percent. The results showed that the employees perceived that the cooperation between managers and the occupational health service was good, but that it was non-existent between themselves and the occupational health service. The staff has the opinion that the cooperation can be developed through better communication and information. The conclusion of this study is that managers should clarify the occupational health service´s role in the health promotive work. Through effective communication and good methods of spreading information, the cooperation between managers, employees and the occupational health service can be improved.

Tobaksanvändning är ett av de största hoten mot vår hälsa. Det finns mycket att vinna på att sluta röka cigaretter och det är aldrig för sent för att sluta. På arbetsplatsen är det viktigt att fokusera på arbetsmiljön då denna påverkar individens välbefinnande och hälsa. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga vilka åtgärder som satts in inom rökavvänjning med inriktning på arbetsplatsen som arena. Metod: För att besvara syftet har en systematisk litteraturstudie gjorts. De databaser som använts vid sökningen av vetenskapliga artiklar var PubMed och PsycInfo. Antal artiklar som använts i resultatet var 11 och dessa har blivit kritisk granskade. En temaananlys har gjorts för att analysera artiklarna till studien. Resultat: De åtgärder för rökavvänjning som framkom genom studien var policy mot rökning, rökavvänjning i grupp, internetbaserade rökavvänjningsprogram samt motiverande åtgärder. Ett införande av en policy mot rökning minskade antalet anställda som rökte. Genom att studera rökavvänjning i grupp framkom det att motivation till att sluta röka var viktigt i ett tidigt stadie av rökavvänjningen och socialt stöd en viktig faktor gällande att hålla sig rökfri på längre sikt. Det som framkom om internetbaserade rökavvänjningsprogram var att de anställda som använde programmen mer frekvent hade störst chans att uppnå rökstopp. De motiverande åtgärder som hittades var tävlingar, pengar, gratisbiljetter till fitnesscenter samt att sätta ett datum för tänkt rökstopp. Dessa hjälpte de anställda på vägen till att bli rökfria. Implikation: En interventionsstudie kan göras där deltagarna fokuserar på att ge varandra stöd och råd gällande rökavvänjning. Fortsatt forskning kan handla om att finna nya sätt att uppnå rökstopp på längre sikt. / Tobacco use is one of the greatest threats to our health. There is much to gain by quitting smoking cigarettes and it's never too late to quit. In the workplace it is important to focus on the work environment as it affects individual well-being and health. Aim: The aim of this study was to identify the measures put in place in smoking cessation, focusing on the workplace as an arena.Method: To answer the question, a systematic literature rewiev has been made. The databases used in the search of scientific articles was PubMed and PsycInfo. Number of articles used in the results was 11 and these have been critically examined. A thematic analysis have been made to analyze the articles of the study. Result: The measures for smoking cessation that emerged were a non-smoking policy, groupcounseling, Internet-based smoking cessation programs and motivating actions. The introduction of a non-smoking policy reduced the number of employees who smoked. By studying smoking cessation groups it was shown that motivation to stop smoking was important in the early stages of smoking cessation and social support was an important force to stay smoke-free in the long run. What was found on Internet-based smoking cessation program was that the employees who used the programs more frequently had the best chance of achieving smoking cessation.The motivational measures that were found to be effective were competitions, money, free tickets to a fitness center as well as setting a date for the planned cessation of smoking. These incentives helped the employees on the road to becoming smoke-free. Implication: An intervention study can be done where the participants focus on giving each other support and advice regarding smoking cessation. Further research may be able to find new ways to achieve smoking cessation in the longer term.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur en utanförstående upplever, påverkas av, och hanterar en konflikt mellan arbetskamrater på arbetsplatsen. En kvalitativ studie med öppna intervjuer genomfördes med åtta deltagare. Data analyserades med induktiv tematisk analys. Resultatet visade att konflikter på arbetsplatsen påverkar såväl individen, arbetsgruppen som hela arbetsplatsen negativt. Den utanförstående upplever konflikter på arbetsplatsen som påfrestande och att de på flera olika sätt påverkas negativt av dem. Hur utanförstående upplever, påverkas av och hanterar konflikter mellan arbetskamrater är framför allt beroende av konfliktens innehåll och allvar. De negativa känslorna visar sig vara starkare vid konflikter där någon upplevs bli utsatt eller illa behandlad och då ökar även viljan att ingripa i konflikten. Vid konflikter som mestadels rör arbetsfrågor uppkommer istället känslor av passivitet, många vill ta avstånd och anser att konflikten är löjlig och onödig. / The purpose of this study was to find out how an bystander feels, gets influenced by, and handles a conflict among colleagues at work. A qualitative study with eight participants, using open interviews was conducted. Data were analyzed by inductive thematic analysis. The results showed that workplace conflicts affect the individual, the work group and the entire workplace negatively. Bystanders experience workplace conflicts as stressful and that they are negatively affected by them in several ways. How outsiders perceive, are affected by and deal with conflicts between colleagues depend on the content and severity of the conflict. The negative emotions appears to be stronger in conflicts where someone is considered to be victimized or treated badly and the willingness to intervene in such conflict increases. Conflicts mostly related to work issues mainly arise feelings of passivity. People often want to dissociate themselves because they consider the conflict to be ridiculous and unnecessary.

Bakgrund Arbetet och dess psykosociala arbetsmiljöfaktorer är av betydelse för välbefinnande i arbetslivet. Syftet med detta examensarbete var att undersöka sambandet mellan arbetsmiljöfaktorer, arbete-livsbalans och arbetsrelaterat välbefinnande samt att identifiera förklaringsfaktorer för välbefinnande i arbetslivet. Metod En kvantitativ tvärsnittsstudie genomfördes med insamlad data från ett pågående projekt, GodA-projektet. Anställda inom tre kommunalt ägda bolag i Gästrikland (n = 303) fick år 2013 besvara en enkät. Utifrån denna har ett antal frågeställningar valts ut för att besvara föreliggande studies syfte. Deskriptiv statistik har använts för sociodemografisk karakteristika och statistisk modellering genom linjära regressionsanalyser för undersökning av samband. Resultat Ett signifikant samband återfanns mellan vissa arbetsmiljöfaktorer (upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön, motivation, ledarskap, arbetsförmåga), arbete-livsbalans och välbefinnande i arbetslivet. Huvudresultatet indikerar att dessa variabler har ett signifikant förklaringsvärde för välbefinnande i arbetslivet. Dessa förklarar 40 % av variansen i utfallsvariabeln. Slutsats Arbete-livsbalans och vissa arbetsmiljöfaktorer (uppfattning om den psykosociala arbetsmiljön, motivation, ledarskap, arbetsförmåga) kan predicera arbetsrelaterat välbefinnande. Upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön har visat sig ha det starkaste sambandet med arbetsrelaterat välbefinnande och kan förklaras av att denna inkluderar en samlad bedömning av flertalet olika arbetsmiljöfaktorer och arbete-livsbalans. Med utgångspunkt i tvärsnittsstudiers metodologiska svagheter behövs fler studier av longitudinell art för att kunna dra säkrare slutsatser kring undersökta samband. / Background The work and its psychosocial work factors are important for well-being at work. The purpose of this study was to examine the relationship between work environmental factors, work-life balance and work-related well-being, and to identify explanatory factors for the well- being at work. Method A quantitative cross-sectional study was carried out with data collected from an ongoing project, the GodA-study. Employees within three municipally owned companies in Gästrikland (n = 303) answered a questionnaire in 2013. Based on this, a number of questions were selected to answer the present study’s aim. Descriptive statistics were used for socio- demographic characteristics and statistical modeling by stepwise linear regression analyzes for the study of the relationship. Results A significant association was found between certain work environmental factors (perception of the psychosocial work environment, motivation, leadership, work ability), work- life balance and work-related well-being. The main result indicates that these variables have a significant explanatory value for the well-being at work. These explain 40% of the variance in the outcome variable. Conclusions Work-life balance and certain work environmental factors (perception of the psychosocial work environment, motivation, leadership, work ability) can predict work-related well-being. The perception of the psychosocial work environment has been shown to have the strongest association with work-related well-being and could be explained by the fact that it includes an overall assessment of several different working environment factors and work-life balance. Based on cross-sectional studies’ methodological weaknesses, more studies of longitudinal nature are needed to draw more reliable conclusions.

En stor del av befolkningen tillbringar den största delen av sin tid på arbetet. Detta gör arbetsplatsen till en viktig arena att arbeta med för att ökat välbefinnande bland fler människor. Delaktighet och inflytande är faktorer som har stor betydelse för individens välmående, som kan främjas genom ett bra ledarskap och en bra psykosocial arbetssituation. Ett idag vanligt försök till att skapa delaktighet och inflytande på arbetsplatsen är att använda sig av årliga medarbetarsamtal. Beroende på hur det väljer att användas kan det leda till ett viktigt lärande för såväl individ som organisation, men används instrumentet slarvigt riskerar samtalet att förlora sin mening för samtliga inblandade. Syftet med studien är att är att undersöka den psykosociala arbetssituationen för ingenjörer på ett bolag i södra Sverige, och vad medarbetarsamtalet fyller för funktion för medarbetarna. Kvalitativa intervjuer genomfördes med hjälp av en halvstrukturerad intervjuguide som låg till grund för samtalet. För att analysera materialet gjordes en innehållsanalys utifrån vilken innehållet tolkades, kategoriserades och tematiserades. Resultatet visade på en diskrepans mellan arbetsgivarens uttalade försök till att främja delaktighet och kompetensutveckling, genom bland annat utvecklingssamtalet, och medarbetarnas upplevelse av de förutsättningar som gavs i vardagen. Diskussionen tar upp en del viktiga problem och frågor som studien väcker. Konklusionen är att medarbetarsamtalet inte kan ersätta brister i kommunikationen under resten av arbetsåret. Medarbetarsamtalets funktion bör undersökas närmre och vägas mot andra, eventuellt bättre, alternativ. / A large part of the population spends most of their time at work. This makes the workplace a key arena to work on in order to create greater wellbeing among more people. Participation and influence are factors that are important for the individual's well-being. This can be promoted through good leadership and a good psychosocial work situation. One way for the employer to attempt to create involvement and influence among workers in the workplace is the use of annual performance reviews. If the reviews are carried out in a correct manner they can lead to important learning for both the individual and the organization, but if the reviews are performed carelessly they risk losing their meaning for all involved. The purpose of this study is to examine the psychosocial labor situation for engineers at a company in southern Sweden, and what purpose annual performance reviews fills for the employees. Qualitative interviews were conducted using a semi-structured interview guide that was the basis for the interview. In order to analyze the material, a content analysis was made on the basis of which the contents were interpreted, categorized and thematised. The result shows a discrepancy between the employer's stated attempt to promote participation and skills development, and employees' perception of the conditions given in everyday life. The discussion addresses some important issues and questions that the study raises. It is concluded that the annual performance review can not replace the lack of communication during the rest of the working year. The use of annual performance reviews should be further explored and weighed against other, possibly better, option.

Dagens föränderliga samhälle ställer höga krav på organisationers anpassningsförmåga vilket i sin tur kräver att utformningen av arbetsplatser ska kunna möta denna föränderlighet. Ett kontorskoncept som vinner mark på alltfler svenska företag är det aktivitetsbaserade konceptet. På en aktivitetsbaserad arbetsplats, som är uppbyggd efter olika zoner, ska medarbetarna kunna välja plats som stödjer den arbetsuppgift som för tillfället utförs. Fördelarna med dessa arbetsplatser framförs vara minskad lokalyta, ökad kommunikation samt större produktivitet. Syftet med denna uppsats är att få en förståelse för hur medarbetarna i en offentlig organisation upplever den aktivitetsbaserade arbetsplatsen. Vidare vill vi undersöka om avsikten med införandet av det nya kontorskonceptet har infriats i medarbetarnas upplevelser. Undersökningen genomfördes på Kungälvs stadshus som nyligen har börjat arbeta aktivitetsbaserat. Undersökningen har en kvalitativ ansats där intervjuer och observationer har genomförts. De framträdande slutsatserna i undersökningen visar att respondenternas upplevelser av arbetsplatsen, i de flesta fall, inte var kopplade till det aktivitetsbaserade kontorskonceptet som sådant, utan istället till den fysiska miljön. Flertalet upplevde att arbetsplatsen fungerade bra i förhållande till deras arbete. Däremot framkom att upplevelsen av arbetsplatsen skiljde sig något åt beroende på respondenternas uppdrag. Det framkom även att medarbetarna inte utnyttjade arbetsplatsens alla resurser och var begränsade i sin rörlighet. Vidare infriades vissa av avsikterna med införandet av kontorskonceptet i respondenternas upplevelser, medan vissa inte gjorde det. Denna undersöknings värde ligger i att det forskningsaktuella läget är begränsat och att de flesta studier som gjorts på området är kvantitativt riktade. Vidare belyser undersökningen, det allt för sällan undersökta, medarbetarperspektivet. / Today’s changeable society requires a great deal of organizations adaptability which in turn puts high demands on the office design to meet this changeability. An office concept that is attaining more attention from Swedish organizations is the activity-based concept. At an activity-based workplace, which is made up by different activity-areas, the employee can choose a workstation that best supports the activity at hand. Some of the uttered pros of activity-based workplaces are the decrease in use of office space as well as the increase in communication and productivity. The purpose of this research is to receive an understanding for the employee’s experience of the activity-based workplace, in a public organization. We will furthermore view if the intentions with the implementation, of the office concept, are shown in the employees’ experiences. The research was carried out at Kungälvs stadshus who just recently started working activity-based. Interviews and observations, with a qualitative approach, were carried out. The major findings of this research was that the respondents experiences of the workplace, in most cases, weren’t connected to the activity-based concept as such. Instead it was connected to the physical environment. The majority of the respondents experienced that the workplace supported them in their work. However, the experiences differed some, due to the employee’s assignment. Another finding was that the employees didn’t use all the resources in the workplace and was restricted in their mobility. Further the research shows that some of the intentions, with the implementation of the office concept, are shown in the employees’ experiences and some of the intentions are not shown. The value of this research lies in the fact that the research in this area is limited and the research that exists is done with a quantitative approach. Furthermore, the research illuminates the, all too rarely researched employee-perspective.

Syftet med vår undersökning är att förstå vilka motivationsfaktorer och hygienfaktorer som är av betydelse för utexaminerade sjöbefälsstudenter vid val av arbetsgivare samt arbetsplats. För att besvara vår frågeställning har vi valt att intervjua fyra elever som går sista terminen på sjöfartshögskolan i kalmar. Intervjuerna genomfördes som djupgående samtal, så kallade djupgående kvalitativa intervjuer, där vi försökte fånga intervjupersonens tankar och idéer. Våra undersökningsresultat har jämförts med Fredrick Herzbergs tvåfaktorteori och vi har kommit fram till att det finns likheter och olikheter. De mest betydande motivationsfaktorer var ansvar och utveckling. De hygienfaktorer som intervjupersonerna nämner var lön, trivsel, längd på törnar samt kommunikationer med hemmet. De motivations och hygienfaktorer som inte nämndes var t.ex. tillfredställelsen av at utföra ett bra arbete (Prestationer) och specifika tillfällen då en högre ställning erhållits (befordran). Vår slutsats är att det är mycket viktigt att rederierna sattsar på personalens välbefinnande för att få de kommande sjöbefälen att söka sig till deras fartyg. / The purpose of this paper is to figure out what motivator factors and hygiene factors which are of importance to graduating marine engineers when deciding on an employer as well as workplace. In order to get answers to our questions we chose to interview four students attending their final year of studies at the Maritime Academy in Kalmar. The interviews consisted of deep qualitative interviews during which we tried to capture the interviewees´ thoughts and ideas. The results have been compared with Fredrick Herzberg’s ”Two Factor Theory” and we have arrived at the conclusion that there are both similarities and differences. The most important motivator factors were responsibility and personal development. The most important hygiene factors were salary, level of comfort, length of the time spent onboard as well as possibilities for communication with friends and family. Aspects not mentioned were, e.g. the satisfaction of doing a good job and specific occurrences resulting in a promotion. Our conclusion consequently is that it is important for the shipping companies to commit to the well-being of the employees in order to gain the attention of prospective officers.