Handelsbranschens höga personalomsättning är ett viktigt område att undersöka eftersom handeln utgör en stor del av arbetsmarknaden. Denna studie syftar till att undersöka hur säljare på ett anonymiserat detaljhandelsföretaget upplever sin arbetsmotivation utifrån de tre psykologiska behoven: autonomi, kompetens och gemenskap inom Self-Determination Theory. Vidare syftar studien till att undersöka hur Företag X kan främja säljarnas arbetsmotivation genom tillfredställelse av de tre psykologiska behoven. Studien har använt sig av ett kvalitativt förhållningssätt med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av nio säljare som både arbetat och arbetar på Företag X. Resultatet visar på att säljare upplever att de psykologiska behoven tillfredsställs till viss del och att tillfredställelsen av behoven främjar deras arbetsmotivation. Resultaten visar också att det finns utrymme för förbättring hos Företag X vid främjandet av tillfredställande av de tre psykologiska behoven. Studien föreslår förslag till Företag X om hur de kan främja tillfredställandet av de psykologiska behoven.

Syftet med studien var att undersöka om könsfördelningen i arbetsgrupper kan predicerasexuella trakasserier, samt om medarbetares upplevelser av sexuella trakasserier kan korrelera med medarbetarnas psykiska välbefinnande. Enkäten lades ut på sociala medier och inbjudan nådde ut till 569 personer, varav 47 enkätsvar samlades in och 44 av dem var fullständiga. Resultatet visade ett måttligt positivt samband mellan andelen män i arbetsgruppen och upplevda sexuella trakasserier. Resultatet visade även ett starkt negativt samband mellan upplevd psykiskt välbefinnande och upplevda sexuella trakasserier. Andelen män i arbetsgruppen visade sig vara en riskfaktor för upplevda sexuella trakasserier på arbetsplatsen, där fler män i arbetsgruppen kan ge en ökad utsatthet. Exponering för sexuella trakasserier kan öka risken för försämrad psykiskt välbefinnande.

De flesta människor tillbringar idag en stor del av sitt liv på arbetet. Eftersom ett av dagens huvudmål intas på arbetsplatsen är det av stor betydelse för individens hälsa att denna uppfyller önskemål och riktlinjer för en god och hälsosam måltid. Arbetsmåltiden är en möjlig återhämtande paus under arbetet och det är viktigt att den fyller flera viktiga funktioner både sociala och fysiologiska. Arbetsmåltidens kvalitativa helhet är angelägen för både arbetsgivare och individ då den troligtvis påverkar både prestation och arbetshälsa. Genom att prioritera attraktiva och näringsriktiga måltider på arbetet ökar förmodligen tillfredsställelsen hos de anställda. Syftet med denna studie var att undersöka de anställdas inställning och hur de värderade sin måltid på arbetet. I undersökningen deltog anställda från tre olika arbetsplatser i Skaraborgs län: ett sjukhus, en industri och ett regemente. Data samlades in från en tidigare enkätstudie som innehöll flervalsfrågor, skalfrågor och öppna frågor. Det var totalt 940 enkäter med 20 frågeområden som delades ut till samtliga tre arbetsplatser. Bortfallet på sjukhuset var 21%, på industrin 16% och på regementet 29%. Denna studie behandlar endast innehållet i svaren på de två öppna frågorna. Totalt var det 182 svar och innehållet sammanställdes genom innehållsanalys. Resultatet i studien visade att personalen var relativt missnöjd med sin arbetsmåltid och efterfrågade en mer hälsosam och varierad kost samt bättre kvalitet och kunskap från matleverantörens sida. Några exempel var att personalen önskade ett bättre utbud av sallad och grönsaker, de önskade också att måltidspersonalen hade mer kunskaper kring hälsosam mat. De tyckte också att det saknades inspiration och nytänkande då de upplevde maten ensidig, smaklös och ohälsosam. Ett annat problem var miljön i matsalen, det skapades irritation över att köer till kassor var långa och resulterade i att lunchrasten blev kort. Ljudnivån var ofta hög och oacceptabel och det skapade otrivsel i matrummet. / Today most people spend much of their lives at work. As one of today´s main meals probably is taken at work, it is very important that this meal meets the requirement and guidelines for a healthy and good meal . Since the meal may be a recovery break from work it is important that it fulfill several important functions both social and physiological. The quality of meal at work is certainly important for both employers and individuals as energy and nutrients affects both the performance and occupational health. Giving priority to attractive and nutritious meals at work probably increase the satisfaction of the employees. The purpose of this study was to examine the employees attitudes and valuation for their meal at work. The study included employees from three workplaces, a hospital, a regiment (armed forces) and a manufacturing base. Data were collected from a previous survey study which included multiple choice questions, scale questions and open questions in the questionnaire. A total of 940 surveys with 20 question areas were distributed to all three worksites. A loss of response rate was for the hospital 21%, for the industry 16% and for the regiment 29%. This study covers only the answers of the two open questions. In total there were 182 responses and the contents compiled through a content analysis. The results of this study showed that employees were relatively dissatisfied with their working meal and requested a healthier and more varied diet at their work place. Better quality and expertise from the food supplier was also in demand. Some examples was that they wanted a better selection of salads and vegetables. They also wished that the meal staff had more knowledge about healthy eating. They thought it was no inspiration and new ideas. They experienced the food monotonous, tasteless and unhealthy. Another problem was the environment in the canteen. It generated irritation that queues at checkouts were long and resulted in short lunch break. The noise level was often high and unacceptable and it created dissatisfaction in the canteen.

Flera rapporter visar på att hälsofrämjande insatser inom organisationer kan leda till positiva resultat på hälsa, effektivitet och kvalitet. Arbetsgivare ses som centrala aktörer i att förebygga hälsa genom hälsofrämjande åtgärder. Tidigare studier har pekat på att åtgärderna bör innefatta såväl individen som organisationen samt att både medarbetare och ledare måste vara delaktiga. Därmed är det aktuellt att undersöka vilka förutsättningar som är viktiga för att uppnå en hälsofrämjande arbetsplats. Syftet med studien var att bidra med kunskap om hur den hälsofrämjande arbetsplatsen uppfattas och fungerar, både utifrån medarbetare och ledares perspektiv. På så sätt avsåg studien bidra till organisationer som vill arbeta för att skapa effektiva och hållbara arbetsplatser. En kvalitativ fallstudie har genomförts där semistrukturerade intervjuer har utförts för att samla in empirisk data om deltagarnas uppfattningar. Dessutom har viss sekundärdata samlats in i form av information om den studerade organisationen. Vidare har en litteratursökning genomförts för att undersöka tidigare forskning inom ämnesområdet. Där framkom att en investering i en hälsofrämjande arbetsplats skapar förutsättningar för ökad produktivitet och effektivitet. Tidigare forskning har även fokuserat mycket på ledarskapet då det anses vara en viktig faktor. Resultatet av denna studie visade på att den hälsofrämjande arbetsplatsen handlar om många olika delar inom både hälsa och arbetsmiljö. Både medarbetarna och ledarna menade att insatserna gynnade både individen och organisationen på flera nivåer. Att integrera det hälsofrämjande arbetet i organisationens befintliga system ansågs som en viktig faktor. Vidare poängterades att tid, resurser, positivt ledarskap samt delaktighet från hela organisationen var de viktigaste förutsättningarna för att uppnå en hälsofrämjande arbetsplats. Studiens resultat analyserades och visade på att en investering i humankapital i form av hälsofrämjande åtgärder skapar förutsättningar för en positiv resultatkedja inom organisationen, vilken slutligen bör resultera i en effektiv och hållbar arbetsplats. Vidare analyserades att ledarna har en viktig roll i att förebygga riskfaktorer och främja friskfaktorer, vilket också Arbetsmiljöverket tydliggjort i och med den nya föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö. / Several reports show that health promotion efforts within organizations can lead to positive results in health, efficiency and quality. Employers are seen as key players in the prevention of health through health promotion. Previous research has indicated that the activities should include both the individuals and the organization, and both employees and managers need to be involved. This shows that it is relevant to examine which conditions that are essential to achieve a workplace health promotion. The purpose of the study was to contribute to the knowledge about how the workplace health promotion is perceived and how it works, both from employees and leaders' perspective. Thereby, the study aimed to contribute to organizations that want to create effective and sustainable workplaces. A qualitative case study was conducted and semi-structured interviews were carried out to collect empirical data on participants' perceptions. Additionally, some secondary data was collected in the form of information about the studied organization. Furthermore, a literature research was conducted to examine previous research in the field. It showed that an investment in a workplace health promotion creates conditions for increased productivity and efficiency. Previous research has also focused a lot on leadership as it is considered as an important factor. The results of this study showed that workplace health promotion involves many different elements within both health and working environment. Both the employees and the leaders argued that efforts benefited both the individual and the organization on several levels. Integrating the workplace health promotion in the organization's existing systems was considered an important factor. It was further argued that time, resources, positive leadership and involvement of the whole organization was the most important conditions for achieving a workplace health promotion. The study's results were analyzed and showed that an investment in human capital in the form of health promotion creates the conditions for a positive chain of results within the organization, which in the end finally should result in an effective and sustainable workplace. Further analysis showed that the leaders have an important role in preventing risk factors and promoting health factors, which the Swedish Work Environment Authority also made clear in the new provisions about organizational and social work environment.

Komplexitet och flexibilitet är två faktorer som präglar dagens arbetsplatser, gamla etablerade mönster ersätts med nya och ständigt föränderliga organisations - och anställningsformer. Arbetet är en essentiell del av individens tillvaro som bidrar till inkomsttrygghet såväl som social samhörighet och känsla av identitet. Likaså som förändringar utmanar organisationers och anställdas trygghet skapas också möjlighet för nya infallsvinklar samt strukturella åtgärder. För att hantera dessa förutsättningar är det betydelsefullt att identifiera de områden som lägger grund och främjar arbetsplatsens hållbarhet. Syftet med studien var att utifrån en hälsofrämjande ansats analysera och beskriva medarbetares upplevelser av lärande inom organisationen, samt identifiera faktorer som skapar en hållbar och attraktiv arbetsplats. Den teoretiska referensramen består av teorierna; Senges fem discipliner, Empowerment och WHO- modellen Healthy Workplace. Studien utgår ifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt och en abduktiv ansats. Empirin har samlats in genom åtta semistrukturerade intervjuer och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i två huvudkategorier och sex subkategorier. Resultatet redogör för hälsofrämjande faktorer i form av ett starkt medarbetarskap som utgörs av en trygg och stabil arbetsmiljö där sammanhållningen stärker både den inre- och yttre kvaliteten. Kompetensutveckling sker formellt som informellt, där arbetsplatslärande som sker mellan medarbetare lyfts fram som mest framträdande. Det förutsätter vidare en öppen dialog, struktur och ett positivt arbetsklimat. Slutligen visade studiens fynd att medarbetarskapet är kärnan i att utveckla starka attraktionsattribut och är avgörande för vad som håller medarbetarna kvar på arbetsplatsen. Vidare konstaterades att ledarskapet ger förutsättningar för att medarbetare tillsammans arbetar i hållbart samt trivsamt arbetsklimat, med fokus på medarbetarnas välmående och arbetstillfredsställelse. / Complexity and flexibility are two factors that characterize today's labor market; old established patterns are replaced with new and ever-changing forms of organization and employment. Work is an essential part of the individual's existence that consists of income security as well as social affiliation and sense of identity. Just as changes challenge the security of organizations and employees, opportunities for new approaches and structural measures are also created. In order to deal with these conditions, it is important to identify the areas that lay the groundwork and promote the sustainability of the workplace. The aim of the study was to analyze and describe employees' experiences of learning within the organization, as well as identify factors that create a sustainable and attractive workplace based on a health promotion approach. The theoretical frame consists of the theories; Senge's five disciplines, Empowerment and WHO- model Healthy Workplace. The study is based on a hermeneutic and abductive approach. The empirical data was collected through eight semi-structured interviews and analyzed through a qualitative content analysis that resulted in two main categories and six subcategories. The result showed that health-promoting factors in form of a strong co-workership that consists of a safe and stable work environment where good companionship strengthens both the internal and external quality. Competence development takes place formally as informally, where workplace learning that occurs between employees is highlighted as most prominent. It also requires an open dialogue, structure and a positive working climate. Finally, the study's findings demonstrate that the co-workership is the core of developing strong attraction attributes and is crucial to what keeps employees in the workplace. Furthermore, it was found that the leadership provides the conditions for employees to work together in a sustainable and pleasant working climate, focusing on the employees' well-being and job satisfaction.

Socialsekreterare förväntas alltmer interagera med andra organisationer för att utföra effektivt socialt arbete. En lösning har blivit att introducera mer flexibla arbetsplatser i form av aktivitetsbaserade arbetsplatser (ABW) för att förbättra interaktion och kommunikation mellan anställda. Denna studie strävar efter att identifiera positiva och negativa aspekter med ABW i relation till socialsekreterares yrkesroll. Syftet är att kunna presentera resultat som är relevanta för praktikers övervägning av att introducera ABW i Socialtjänsten. En litteraturstudie i form av en ”interactive review” har genomförts med syfte att identifiera positiva och negativa aspekter inom tillgänglig forskning om ABW. De identifierade aspekterna av ABW jämfördes med tidigare forskning i relation till socialsekreterares yrkesroll. Ett rollteoretiskt ramverk har använts för att få en djupförståelse för de förväntningar socialsekreterare har i sin yrkesroll och hur de potentiellt kan förändras inom en ABW. Resultatet av analysen visar att ABW kan stärka socialsekreterare i deras samspel och samverkan med andra organisationer men påverkas av tidigare upplevelser och arbetsuppgifter. Samtidigt som samverkan förstärks med andra organisationer har det visats att samverkan inom organisationen försämrats då anställda minskar kommunikationen med sina medarbetare i jämförelse med tidigare arbetsplats. ABW:s betydelse för socialsekreterare behöver däremot värderas i relation till flera faktorer. / Social workers are increasingly expected to integrate with other organizations to produce efficient work. One solution is the introduction of flexible working spaces knows as activity-based workplaces (ABW) to improve interaction and communication between employees. This study intends to identify positive and negative aspects with ABW in relation to social workers professional role. The purpose is to present relevant results for practitioners considering introducing ABW in Social Services' workplaces. A literature review in the form of an interactive review has been conducted with the purpose of identifying positive and negative aspects of ABW in previous literature. The identified aspects of ABW were then compared to previous literature of the professional role of the social worker. Using role theory as a framework, the study analysed the expectations social workers experience in the work and how the expectations are affected by an ABW. Results show that ABW could strengthen the social worker's teamwork and cooperation with other organizations, however this is affected by the social worker's previous experience and work obligations. While cooperation might increase with other organizations, the opposite is true for cooperation within the organization after transitioning to an ABW compared to the previous workplace. Thus, the evaluation of ABW among social workers need to consider multiple factors.

According to the World Health Organization, physical inactivity is the fourth largest cause of global mortality. To promote health, reduce the risk of disease, prevent premature death, and maintain/improve exercise capacity it is recommended that all adults are physically active for at least 150 minutes/week of moderate intensity. Employers have an important role to encourage employees to a healthy lifestyle. Regularly physically active have higher physical resistance, higher stress tolerance, better performance, increased motivation and higher productivity. Machine operators has a sedentary job, repetitive movements and long shifts and are exposed to whole body vibrations which could contribute to musculoskeletal disorder. The aim was to survey machine operators’ physical activity and the prevalence and cause of functional limitation in work due to pain. A further purpose was to investigate if and how the machine operators believe that the employer can promote physical activity? The method was quantitative method. The results show that 8/9 of the machine operators in the study are physically active for more than 150 min/week of moderate intensity. There is pain and functional limitation in the work but this can´t be explained by sex, age, BMI or activity level. Respondents believe that the employer can promote physical activity through smaller grants, access to the gym and exercise during working hours.

Ett bra introduktionsprogram är grundläggande för en lång framgångsrik karriär och gör det lättare för den nyexaminerade att lära sig, då övergången från studier till att börja arbeta som en legitimerad röntgensjuksköterska kan vara en stressig period. Syftet med denna studie var att undersöka nyexaminerade röntgensjuksköterskors upplevelse av introduktionen på en ny arbetsplats. Data samlades in till denna studie genom att intervjua nio röntgensjuksköterskor som tagit examen sommaren 2014. Dessa röntgensjuksköterskor arbetar på röntgenkliniker i mellan- och södra Sverige. All insamlad data analyserades med hjälp av innehållsanalys och det resulterade i tre kategorier: Introduktionsprogrammet, Handledarnas kunskap och egenskaper och Sociala relationers betydelse och påverkan. De nyexaminerade röntgensjuksköterskorna upplevde att introduktionen var tillräcklig och bra. Det fanns vissa delar som var mindre bra, till exempel att de blev räknade som en av den ordinarie personalen medan de hade introduktion. Alla informanter ansåg att det blir bäst ifall de har en specifik handledare i början av introduktionen, då det lätt kan bli förvirrande med flera handledare. / A good introduction program is essential for a long successful career and makes it easier for new graduates to learn. As the transition from studies to beginning working as a licensed radiographer can be a stressful period. The purpose of this study was to investigate the new graduate radiographers experience of the introduction at a new workplace. Data was collected for this study by interviewing nine new graduate radiographers who graduated in the summer of 2014. These radiographers are working on radiology departments in central and southern Sweden. All collected data was analyzed using content analysis and it resulted in three categories: Introduction program, The preceptors knowledge and qualities and Social relationships importance and impact. The new graduate radiographers felt that the introduction was sufficient and good. There were some parts that were less good, for example, they were counted as one of the regular staff while they still had the introduction. All the informants believed that it will be best if they have a specific preceptor in the beginning of the introduction, as it can easily become confusing with several preceptors.

Detta examensarbete undersöker hur belysningen vid receptionsdiskar faktiskt serut och hur personalen som arbetar där upplever den. Syftet med examensarbetetär att identifiera om det finns anledning att förändra de riktlinjer och rekommendationersom ställs på belysning på och omkring receptionsdiskar. På hotellen idag är oftast miljöerna dämpade och varierande då hotellens syfte äratt skapa en upplevelse för gästerna. Det har väckt ett intresse hos oss att undersökareceptionsdisken som är en viktig plats på hotellen. Vi har jämfört ”Ljus ochRums” rekommendationer (SIS, 2011) med faktiskt uppmätta ljusnivåer i fyra receptionsdiskaroch personalens upplevelse av hur det påverkar hur de kan utförasina dagliga arbetsuppgifter. De metoder vi har använt är ljusmätning, jämnhetsberäkning, visuell analys ochenkätundersökning. Ljusmätningarna utfördes på fyra olika hotell i Göteborg.Frågeformuläret vände sig till personalen på hotellen och handlade om deras upplevelseav ljuset på och omkring receptionsdisken. För att få en uppfattning ochövergripande förståelse utfördes en visuell analys på hotellen. Majoritet av personalen anser att belysningen var tillräcklig för att utföra sina arbetsuppgifter.Det är tydligt att ljuset uppfattas olika på de fyra receptionsdiskarnaberoende på hur hotellet är utformat och designat. / The purpose of this study is to identify if there is reason to change the requirementsand recommendations for illumination in reception desks areas. This studyexamines how lighting in reception desks areas actually is and how the staff perceivesthe lighting. Hotels today usually have subdued environments that vary according to the typeof experience intended for their guests. Our interest has been to explore the receptiondesks area as an important and separate element within the hotel. We havecompared “Ljus och Rum” recommendations (Swedish Standards Institute [SIS],2011) with actual measured light levels for four reception desks areas and examinedhow the staff perceives how the lighting affects their performance of dailytasks. The methods we have used are light measurement, evenness calculations, visualanalysis and surveys. Lighting measurements were performed at four differenthotels in Gothenburg. The questionnaire was directed to the hotel staff in order toascertain their perception of the lighting in and around the reception’s desks area.In order to get an impression of and gain an overall understanding for the lighting,a visual analysis was done at each hotel. The majority of the staff considers the lighting sufficient to perform their duties.It is clear that the lighting is perceived differently in each of the four hotels, dependingon how each hotel is formed and how the lighting is designed.

Studien analyserar vad arbetsgivare har för uppfattningar beträffande personer med ADHD på en arbetsplats. Semistrukturerade intervjuer har använts som datainsamlingsmetod. Urvalet består av sju arbetsgivare inom den privata sektorn. Studien har inspirerats av den fenomeno-grafiska ansatsen, där olika uppfattningar om ett fenomen står i centrum. Teoretiska analysbe-grepp för den här studien är social kategorisering och den medicinska och sociala modellen kopplat till funktionsnedsättningar. Resultatet presenteras i fem teman. Viktiga slutsatser är att informanterna ansåg att ADHD är ett svårfångat fenomen. Personer med ADHD anses kräva mycket tid, tolerans och tålamod av arbetsgivaren. Det ansågs finnas en lägsta gräns för hur mycket vinstdrivande verksamheter kan och bör anpassa sig efter de anställdas behov. Eko-nomiskt stöd ansågs vara nödvändigt för att kunna anpassa arbetsplatsen. Informanterna ansåg att det kan gagna arbetsgivaren och personen själv om personen berättar om sin diagnos. Sam-tidigt trodde informanterna att det kunde finnas svårigheter i att få ett jobb om en person be-rättar att denne har en diagnos innan denne är anställd. Genomgående för studien är att ar-betsgivarna anser att det är viktigt att se personen och inte diagnosen. Informanterna utgick mestadels från den medicinska modellen i studien och hade en tendens att kategorisera perso-ner med ADHD. / The purpose of this study is to analyze what kind of perceptions employers have regarding ADHD in the workplace. Semi-structured interviews were used as data-collection-method. The selection consist seven interviews with employers within the private sector. The study has been inspired by the phenomenographic approach. The medical and social model in relation to disability as well as social-categorizations is the analytical tools. The results are presented in five themes. Our study shows that employers thought that ADHD is a phenomenon which is difficult to define. According to the informants ADHD requires much time, tolerance and pa-tience. For the employers there seemed to be a limit regarding how much the workplace can adapt to the individual, and financial support was considered necessary to adapt the work-place. Employers felt that it is beneficial if the person with ADHD is open about his diagno-sis. However, they also thought it could be more difficult to get a job if the person talked about his diagnosis before he is employed. Throughout the study employers considered it to be important to see the person behind the diagnosis. The employers regarded mostly disabili-ties from the medical model and had a tendency to social-categorized people with ADHD.