Arbetsplatsen är ett vanligt förekommande ställe för människor att inleda och upprätthålla interpersonella relationer. En sådan kontext kan dock skapa rollkonflikter om det finns motstridiga rollförväntningar mellan chefsrollen och den interpersonella relationsrollen. Syftet med denna uppsats var att inom den offentliga sektorn undersöka högt uppsatta chefers upplevelser av deras egna interpersonella relationer på arbetsplatsen. Fem semistrukturerade intervjuer med högt uppsatta chefer inom en statlig myndighet respektive en kulturinstitution genomfördes och analyserades sedan med hjälp av tematisk analys. Uppsatsen visar att högt uppsatta chefer inom offentliga sektorn främjar personliga relationer men begränsar privata relationer på arbetsplatsen. Vidare upplever cheferna tydliga rollförväntningar på chefsrollen i förhållande till interpersonella relationer, och stort fokus ligger på att förverkliga den professionella chefsrollen genom att agera professionellt, motverka misstankar samt dra gränser mellan arbetslivet och privatlivet. Cheferna använder sig av strategier för att undvika rollkonflikt.

En god och effektiv kommunikation är en av de största utmaningarna i varje projekt. Studien har huvudsakligen utförts genom litteraturstudier och intervjuer. Syftet med denna undersökning är att få en fördjupad förståelse på kommunikationen och informationsspridningen bland byggchefer, blockchefer, arbetsledare, yrkesarbetare och andra delaktiga inom produktionen samt hitta förbättringsförslag för att arbetet ska gå så smidigt som möjligt. I denna studie kommer följande frågor att besvaras: Hur tydligt är kommunikationen? Går kommunikationen att förbättra genom att t.ex. att ha morgon/dagsmöte enbartchefer/arbetsledare? Går det att använda online-verktyg för att förenkla och förtydliga kommunikationen? Hur sprids informationen bland arbetarna/arbetsledarna? Hur drabbas företaget när informationsspridningen samt kommunikationen inte går som det ska? Drabbar det projektets tidsåtgång? Undersökningen visade att kommunikationen är fungerande men att det brister sig i informationsspridningen mellan olika aktörer. I dagsläget sker informationsspridningen i form av möten, telefon, mail och muntligt då detta är de vanligaste metoderna man använder sig av idag på produktionen. Resultatet av dessa metoder visar sig vara fungerande, men att det inte alltid fungerar. Studien visar att de klassiska kommunikationssätten är fungerande men att det bör finnas en uppdatering kring åtgärder för en mer effektiv kommunikation. En åtgärd som diskuteras i denna rapport är att skapa ett nätverk eller applikation för att minimera bristen av informationsspridning på arbetsplatsen. / A good and effective communication is one of the biggest challenges in every project. This study has mainly been conducted through literature studies and interviews. The purpose of this study is to gain a deeper understanding of the communication and dissemination of information among construction managers, block managers, supervisors, professional workers and other participants in the production, and to find improvement suggestions to make the work as smooth as possible. In this study, the following questions will be answered: How clear is communication? <ul type="disc">Can communication be improved by, for example, to have morning / day meeting only managers / supervisors? <ul type="disc">Is it possible to use online tools to simplify and clarify communication? How is information disseminated among workers / supervisors? How does the company get affected when this problem arises? <ul type="disc">Does it affect the project's time spent? The survey showed that communication is working but that there is a lack of dissemination of information between different actors. At present, information is disseminated in the form of meetings, telephone, mail and orally as these are the most common methods used today in production. The result of these methods proves to be working, but it does not always work. The study shows that the classic methods of communication are working, but that there should be an update on measures for more effective communication. One measure discussed in this report is to create a network or application to minimize the lack of dissemination of information in the workplace.

Syftet med studien var att undersöka vilka skillnader som finns i hur kvinnor och män upplever att de blir uppmärksammade under ett möte på sin arbetsplats. Socialarbetaren kan bidra till förändringar mot ökad jämställdhet både genom forskning och på fältet. Metoden som användes var kvantitativ metod genom en enkätstudie. Respondenterna var 32 personer i åldrarna 21 till 63, varav 15 kvinnor och 17 män och fördelade mellan två arbetsplatser - en it-avdelning och en arbetsgrupp på ett kommunalt fastighetsbolag. Studien utgick från socialkonstruktionism och feministiskt perspektiv. Studiens huvudresultat visade att kvinnor i högre utsträckning än män upplever det svårt att prata i mötessituationer. Ett framträdande resultat där signifikans kunde påvisas var att kvinnor oftare än män inte vågar ta plats i mötessituationer

Syftet med studien är att utifrån ramfaktorteorin undersöka grundskollärare arbetssituation och granska vilka faktorer lärarna prioriterar på deras arbetsplatser. Studien utgår från två forskningsfrågor: 1) Vilka ramfaktorer upplever grundskollärarna som viktigast på sin arbetsplats? 2) Hur ser grundskollärararna på sin arbetssituation utifrån ett fokus på ramfaktorer?  Teorins används som ett analysverktyg för att identifiera ramfaktorer som har effekt på grundskollärares arbetsplatser och arbetssituation. Resultatet grundas på en kvantitativ enkätundersökning, där enkäten skickades ut i Facebook-grupper med främst verksamma grundskollärare (F-6) som målgrupp. Studiens resultat visade att grundskollärare generellt sett har en positiv inställning till sin arbetssituation men att vissa ramfaktorer kan möjliggöra eller begränsa på delar av deras arbetsvardag i större utsträckning. Utifrån resultatet framkom det att en av de faktorer som har störst inverkan på grundskollärarnas arbetsplatser och arbetssituation är tidsramar då de begränsar grundskollärarnas arbets- och planeringstid. Vidare framkom det att de organisatoriska ramar har en positiv inverkan då kollegor och rektor/rektorer upplevs som viktiga på deras arbetsplatser.

Syftet med fallstudien var att undersöka kvinnors upplevelser av att arbeta på en arbetsplats där de flesta anställda är män. Mer specifikt syftade studien till att undersöka anledningar till att kvinnliga anställda stannar kvar på en mansdominerad arbetsplats. Den kvalitativa studien utgick från en explorativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Genom ett målinriktat bekvämlighetsurval medverkade 13 kvinnliga deltagare (N=13) inom åldersspannet 21–42 år som arbetar på ett stort svenskt företag där de flesta anställda är män (36 % kvinnor och 64 % män). Studiens analysmetod var tematisk analys, vilket resulterade i tre övergripande teman (organisationskultur, ledning och företaget) och sex underteman. Studiens resultat visade att anledningar till att kvinnliga anställda stannar kvar på en arbetsplats där de flesta anställda är män är socialt stöd, ett gott arbetsklimat, utvecklingsmöjligheter, lön och förmåner. Ytterligare aspekter som kvinnorna upplevde var viktiga för att trivas på den mansdominerade arbetsplatsen var upplevd likabehandling, företagets värderingar, positiv WLB, att företaget vidtar åtgärder vid incidenter av diskriminering och sexuella trakasserier, samt upplevd inre motståndskraft.

Projektet Prio Promotion har genomförts i Hässleholms kommun under en 4-6 månaders period, i syfte att stärka friskfaktorer på olika arbetsplatser. Projektet var riktat mot arbetsplatser med höga sjuktal, som hemtjänst, äldreboende, städpersonal samt förskolepersonal. Prio Promotion innefattade insatser i form av ergometercykeltest, föreläsningar angående fysisk aktivitet samt stress, stavgångs- och styrketräningsinstruktioner och en motionstävling. Denna rapport syftar till att göra en resultatutvärdering av Prio Promotion, med hjälp av resultat från enkäter och ergometercykeltest som gjordes både före och efter projektet. De c:a 134 insamlade enkäterna samt resultaten från ergometercykeltesterna fördes in och analyserades i SPSS 12.0. Resultatet visar att motionsvanor, syreupptag och upplevd smärta/värk förbättrades mest under dessa 4-6 månader. De tydligaste förändringarna kunde ses hos personerna som var 44 år eller yngre. / The project Prio Promotion has been conducted in the district of Hässleholm during a 4-6 month period, aiming at strengthening health factors at different work sites. The project was focused on work sites with high sickness leave, such as home carers, hospices, cleaning staff and nursery personnel. Prio Promotion included performances in ergometric bicycle tests, lectures regarding physical activity and stress, instructions in pole-walking and working out in gyms, and a competition in exercise. This report aims at an evaluation of the results from Prio Promotion by investigating the results from surveys and ergo metric bicycle tests conducted both before and after the project. 134 collected surveys and the results from the ergometric bicycle tests were inserted into and analyzed in SPSS 12.0. The result showed that exercise habits, oxygen uptake and experienced pain/aches were the most improved during the 4-6 months period. The most evident changes were seen among people aged 44 or younger.

Hot och våld är ett globalt problem och hälso- och sjukvården är inget undantag. Det förekommer hot och våld mot sjuksköterskor i alla verksamheter där vård och omsorg bedrivs. En handling kan vara att patienter eller anhöriga slår, sparkas eller knuffas, men den vanligaste handlingen är hot om fysisk skada. Om sjuksköterskors upplevelser av hot och våld inte uppmärksammas kan det leda till ohälsa, sämre arbetsmiljö och negativa effekter på omvårdnaden. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av hot och våld i omvårdnadsarbetet. Utifrån kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats analyserades 16 artiklar och resulterade i fem kategorier. “Våldet upplevs som en vardag”, “Våld på arbetsplatsen orsakar rädsla, stress och ångest”, “Att vilja ge en god och professionell omvårdnad till en våldsam patient”, “Att tvivla på den egna förmågan att hantera våldsamma situationer” och “Bristande ledarskap och krångliga rapporteringssystem skapar otrygghet”. Resultatet visade att våld upplevdes som en vardag, men upplevelsen av våldet kunde skilja sig åt mellan sjuksköterskor. Vidare visade resultatet en hög arbetsbelastning, stress och ångest, men trots detta ville sjuksköterskor ge en god och professionell omvårdnad till en våldsam patienten. Brister på ledarskapet och säkerheten inom organisationen resulterade i att sjuksköterskor tvivlade på den egna förmågan att hantera våldsamma situationer.  En tryggare arbetsmiljö kan skapa förutsättningar för sjuksköterskor att känna välbefinnande i både sitt privatliv och på arbetsplatsen, vilket kan medföra en god och säker vård.

Gymnasielärare har ett stressigt och komplext jobb, för att få lärare att stanna kvar i yrket behöver forskning bedrivas kring vad som är salutogent med arbetet. Studier har tidigare utförts kring hur teorin om en känsla av sammanhang (KASAM) kan användas för att arbeta salutogent. Denna studie syftade till att få en djupare förståelse för en gymnasielärares upplevelse av sitt arbete och vilka faktorer som ansågs vara viktiga för skolan som en salutogen arbetsplats. Frågeställningarna lydde: hur upplever den enskilde gymnasieläraren sitt arbete och vad är av betydelse för en salutogen arbetsplats enligt gymnasieläraren? Data samlades in via kvalitativa intervjuer med elva gymnasielärare. Utifrån en induktiv, tematisk analys av insamlad data framkom fem teman som alla var väl överensstämmande med tidigare forskning inom området och visade på att det finns flera aspekter som lärarna anser vara salutogena, som meningsfullhet i att se sina elever lyckas och goda sociala relationer med kollegor. Andra aspekter av den salutogen arbetsplatsen behöver dock utvecklas, där tillgängliga resurser, tydlighet i arbetsuppgifter, renodlat uppdrag och kommunikation är framträdande.

Bakgrund  Fysisk aktivitet främjar hälsan och minskar risken för icke-smittsamma sjukdomar och för tidig död. Världens befolkning har blivit mer fysiskt inaktiva vilket kopplas till den ekonomiska och tekniska utvecklingen och till den ökade förekomsten av stillasittande arbete. Medarbetare bör möjliggöras mer fysisk aktivitet på sina arbetsplatser för att motverka den negativa trenden. Det kan vara en utmaning att genomföra en intervention på en arbetsplats med olika individer. Forskning behövs för att beskriva vilka faktorer som motiverar fysisk aktivitet på arbetsplatsen, särskilt för personer med stillasittande arbete. Rekommendationerna till arbetsgivare och medarbetare kan utvecklas och fördelarna belysas.  Syfte  Syftet var att beskriva vilka faktorer som motiverar till fysisk aktivitet på arbetsplatsen.  Metod Litteraturstudie med systematisk sökning och integrativ analysmetod.  Resultat Resultatet visade att gemenskap, arbetsplatsens förutsättningar, kompetensutveckling och anpassad aktivitetsform var faktorer som motiverade till fysisk aktivitet på arbetsplatsen. Stöd och uppmuntran från arbetsgivare, organisationens normer och medarbetarnas tillåtande attityder möjliggjorde fysisk aktivitet på arbetet. Med ökad kunskap sågs fördelarna med att bryta upp stillasittandet och motiverade till ökad fysisk aktivitet. Den fysiska aktiviteten skulle vara enkel, lättillgänglig och varierande. Den gav medarbetarna både fysisk och psykosocial utveckling vilket ökade den inre motivationen att fortsätta med fysisk aktivitet över tid.  Diskussion  En hälsosam arbetsplats som skapar förutsättningar och gör medarbetarna delaktiga i förändringsarbetet för att minska stillasittandet och öka fysisk aktivitet skapar gemenskap och tillåtande normer. Motivationen förstärks av faktorerna som framkommer i resultatet, men det är de inre motivationsfaktorerna som främjar fysisk aktivitet över tid.

Svåra samtal och specifikt uppsägningssamtal är en central del på arbetsplatser och ett stort ansvarsområde i rollen som chef. Forskning som gjorts inom området visar att det finns olika strategier och tillvägagångssätt man kan använda sig av, och att uppsägningssamtal kan vara en utmanande situation för den anställde men även för chefen som förmedlar beskedet. Syftet med denna studie är att undersöka chefers upplevelser av svåra samtal på arbetsplatsen, med ett fokus på uppsägningssamtal. Frågeställningarna som ligger till grund för studien gäller chefers upplevelser av uppsägningssamtal kopplat till förberedelse, utförande och uppföljning, utmaningar, relationen mellan chef och anställd samt den anställdes profil. Studien strävar efter att besvara frågeställningarna med hjälp av en kvalitativ metodansats. Åtta semistrukturerade intervjuer har genomförts med respondenter som har olika typer av chefsbefattningar, för att skapa en förståelse för deras upplevelser och känslor. Empirin som framkommit vid intervjuerna har tolkats utifrån Schöns teori om lärande genom reflektion, samt Kolbs teori om erfarenhetsbaserat lärande. Resultatet visar att respondenternas upplevelser, känslor och förberedelser inför uppsägningssamtal varierar beroende på om anledningen till att en uppsägning genomförs är arbetsbrist eller personliga skäl. Förberedelser, stöd och struktur i samtalen är generellt av stor vikt. Utmaningar respondenterna upplever är att kunna balansera sin professionella yrkesroll med medmänsklighet, och att oavsett mängden erfarenhet man har upplevs samtalen som en emotionellt jobbig situation. Den anställdes profil i form av anställningslängd och ålder, samt chefens relation till den anställde, har också visat sig påverka chefernas känslor. Slutligen visar resultaten att respondenterna har genererat kunskap inom att ansvara över uppsägningssamtal främst genom sin praktiska erfarenhet, snarare än genom utbildningar.