I Sverige ses alkohol som socialt accepterat under såväl vardag som högtid, både jul och konferensresa skålas in med öl och brännvin. Dock går det inte att frångå det faktum att över 300 000 av landets invånare lider av ett alkoholberoende, vilket gör det till en av våra största folkhälsosjukdomar. En sjukdom som ofta inte syns, men förekommer framförallt på våra arbetsplatser. På arbetsplatsen ligger yttersta ansvaret hos cheferna; deras förmåga att upptäcka och agera när tecknen väl syns hos individen. Dessa tecken är inte alltid enkla att se vilket framgick i denna studie. Studiens syfte var att skapa förståelse för chefers upplevelser och erfarenheter av att hantera anställda med alkoholproblematik samt att utröna vad som påverkar chefers agerande när de ställs inför denna situation. För att uppfylla syftet genomfördes en kvalitativ, hermeneutisk intervjustudie. Deltagare i studien var chefer med erfarenhet av alkoholproblematik samt ledande aktörer inom alkoholarbete i näringslivet. Studiens huvudsakliga slutsatser är att alkohol är ett svårhanterligt ämne för chefer, grundat i rädslor och kunskapsbrist. Det framkom även att chefer upplever en svår balansgång mellan medmänsklighet och arbetsgivaransvar samt lagkrav.

<p>Background: An indisputable right for nurses is to have a safe and secure work environment so they can deliver a high quality care. To bring a clear definition of what threat and violence are, is an important part in the work to prevent threat and violence. One part of the problem is that the experience and understanding of threat and violence can be different from one person to another. Aim: The aim of this quality study was to emphasize Nurses experience of threat and violence at workplace. Method: The method used in this study was qualitative interviews in the sense to bring out the nurses experience. Four nurses at four different emergency divisions were interviewed. Results; Two leading categories emerged with 12 subcategories. The leading categories are: nurse’s experience of threat and violence and nurse’s management of threat and violence. Conclusion; This study shows that nurses experience threat and violenc at their workplace and that the increased amount of violence in the society reflects on what happens at the hospitals.</p> / <p>Bakgrund: För att kunna bedriva kvalitetsmässig vård behövs en trygg och säker arbetsmiljö, vilket är en odiskutabel rätt för sjuksköterskor. Delar i det förebyggande arbetet är att ta fram en klar definition över vad hot och våld är. En del i problematiken är att upplevelsen av vad hot och våld är varierar från person till person. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av våld och hot på arbetsplats. Metod: Till studie valdes en kvalitativ metod med intervjuer. Fyra sjuksköterskor intervjuades på fyra olika akutvårdsavdelningar. Resultat: I resultatet framkom det två huvudkategorier som belystes med 12 underkategorier. Huvudkategorierna är sjuksköterskornas upplevelse av hot och våld samt sjuksköterskornas beredskap för och sätt att hantera hot och våld. Sammanfattning: studien visar på att sjuksköterskorna upplevde hot och våld i vården och att det som händer inne på sjukhusen tycks avspegla det som händer i samhället.</p>

Syftet med studien är att från ett genusperspektiv bidra med kunskap om varför kvinnor är mer sjukfrånvarande än män inom ett industriföretag. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med chefer, resurspersoner samt sjukskrivna kvonnor och män. Med utgångspunkt i forskning om sjukfrånvaro och ett doing gender- perspektiv analyseras varför kvinnor är mer sjukskrivna än män inom företaget. Resultatet visar att det finns flera förklaringar till kvinnors högre sjukfrånvaro inom företaget. Det är höga krav generellt sett på medarbetarna och kvinnor måste prestera bättre än männen inom företaget. Kvinnorna tar ett större ansvar för hem och familj, vilket gör att deras totala belastning både i arbetet och i övriga livet är högre än männens, vilket kan vara en förklaring till deras högre sjukfrånvaro inom företaget. Slutsatsen som dras av resultatet i studien är att hur kön skapas påverkar kvinnors arbetsförmåga och därigenom deras sjukfrånvaro. Hur kön skapas är beroende av normer i samhället och inom företaget.

I dagens samhälle ökar antalet människor med ett stillasittande arbete. Då vår kropp är gjord för rörelse kan stillasittandet leda till belastningsbesvär. För att förhindra detta är det ergonomiska förhållningssättet ett viktigt verktyg. Ergonomi handlar om att omgivning och människa ska fungera i relation till varandra, både vad gäller psykiskt som fysiskt. Arbetsterapeuter får via dagens utbildning, en kunskap om ergonomi utifrån ett patientperspektiv. Dagligen arbetar de med prevention mot skador och besvär. Denna kunskap borde även kunna tillämpas i det egna arbetet. Syftet med denna studie var att kartlägga arbetsterapeuternas kunskap om ergonomiskt förhållningssätt, och möjligheter att tillämpa ergonomiska arbetsställningar, i förhållande till skrivbords – och datorarbete. Vi ville även undersöka om de upplevt besvär samt längden på den stillasittande tiden under en arbetsdag. Vi valde att avgränsa studien till att gälla den fysiska arbetsmiljön. Som datainsamlingsmetod användes en modifierad enkät som innefattade områdena fysisk arbetsmiljö, typ av besvär, strategier, genomsnittlig tid vid skrivbordet, kunskap, vikten av ergonomi samt möjligheten till tillämpning. Enkäten bestod av 20 frågor, 17 med fasta svarsalternativ och 3 var öppna frågor. Enkäten skickades ut till alla 44 arbetsterapeuter och svarsfrekvensen på de besvarade enkäterna var 89 %. Resultatet visar att alla respondenter ansåg att ett ergonomiskt förhållningssätt var en viktig del i relation till arbete vid skrivbords – och datorarbete. Den tid som spenderades vid skrivbordet var som mest 3-4 timmar/dag och ett fåtal hade upplevt fysiska besvär det senaste halvåret. Den vanligaste strategin som uppgavs för att motverka trötthet, stelhet eller värk, var olika rörelser och förflyttningar på stolen samt mellan rum. Slutsatsen var att arbetsterapeuterna hade en hög kunskap om ergonomi som de till största del kunde tillämpa i sitt dagliga arbete vid skrivbordet. Andelen respondenter med besvär och även tiden de spenderade vid skrivbord och dator var lägre än beräknat.

Studien syftade till att undersöka vad kvinnliga medarbetare upplevde ökade deras psykiska välbefinnande på arbetsplatsen ur ett salutogent perspektiv. Tidigare forskning har visat att välbefinnande på arbetsplatsen är viktigt både för den enskilda individens välbefinnande i stort och för organisationens produktivitet. Studien hade en kvalitativ ansats och en kvalitativ analysmetod. Sju kvinnor anställda på en Region i mellersta Sverige visade intresse för deltagande och intervjuades vid separata tillfällen utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Därefter gjordes en induktiv tematisk analys. Resultatet visade att kvinnorna upplevde relationer, ledarskap, ansvar och att arbeta ur ett lösningsperspektiv var de fyra viktigaste temana för deras välbefinnande på arbetsplatsen. Slutsatsen var att det salutogena perspektivet upplevs som ett viktigt verktyg för att öka välbefinnandet på arbetsplatsen samt att det finns flera sätt för både de enskilda anställda och ledningen att arbeta för att främja den psykosociala arbetsmiljön och välbefinnandet på arbetsplatsen.

Bakgrund: Sjuksköterskans huvudområde är att leda och ha ansvar över omvårdnadsarbetet. Sjuksköterskans arbete påverkas idag av bristen på sjuksköterskor, hög omsättning av patienter och hög arbetsbelastning. Samtidigt ska en god vårdkvalitet och en bra patientsäkerhet bibehållas. Den nyutexaminerade sjuksköterskans övergång till den kliniska verksamheten skapar många nya utmaningar. Det gör att den nyutexaminerade sjuksköterskan behöver stöd och vägledning i deras beslut och handlingar. Teoretisk referensram är ”Från novis till expert”. En teori av Benner (1982). Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka den nyutexaminerade sjuksköterskans upplevelser av stöd på arbetsplatsen. Metod: Metoden var en litteraturstudie med integrerad analys. Till studiens resultat valdes 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats ut. Resultat: Resultatet sammanfattades i fyra kategorier: Det finns ingen tid, förminskad av sina kollegor, variation i stöd från handledare och team samt lärande stöd och återkoppling. Resultatet visade olika faktorer som påverkade upplevelsen av stöd hos den nyutexaminerade sjuksköterskan. Slutsats: Stöd är av stor betydelse för den nyutexaminerade sjuksköterskan den första tiden i yrket. Många nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde en brist på stöd och hjälp från handledare samt annan personal på arbetsplatsen. Det ledde till känslor av osäkerhet och ångest. Att få feedback och uppmuntran från handledare hade stärkt den nyutexaminerade sjuksköterskans självförtroende och underlättat övergången från student till färdig sjuksköterska.

SammanfattningVår undersökning handlar vad de anställda inom en kvinnodominerad och en mansdominerad arbetsplats sersom viktiga faktorer inom den individuella lönesättningsprocessen. I linje med vad tidigare forskning inomområdet kommit fram till visar vårt resultat att de anställda på den mansdominerade och kvinnodomineradearbetsplatsen värderar skilda faktorer som viktiga vid lönesättningsprocessen.Bakgrund:Lönen är ett ämne som belysts från flera olika forskningsområden. Mycket av detta kan bero på att den såhårt kan kopplas till dagens arbetsliv. Begreppet lönearbete ligger här helt i linje med forskningen påområdet och påtalar det mer kapitalistiska förhållningssättet att separera produktionen från hushållet. Settfrån dagens perspektiv är det av betydelse att få en förståelse för hur de enskilda arbetstagarna ser på dekontinuerliga lönesamtalen och hur deras förutsättningar till förändringar i löneanspråk och slutgiltig lön tarform. Tidigare forskning visar bland annat att alla människor är olika och att personliga egenskaper som kön,kompetens, utbildningsnivå, ålder, attityder, uppfattningar etcetera är viktiga påverkansfaktorer för vadindividen kommer att värdera som belöning. Personers materiella, sociala och/eller privatekonomiskaförhållanden utgör också en variabel i inställningen till lönen som instrumentell eller symbolisk. Individersolika situationer och egna motivation till arbetet kan alltså rimligen antas påverka deras inställning till, ochtillfredsställelse till sin lön.Syfte:Syftet med denna undersökning var att undersöka vad de anställda inom en kvinno- respektivemansdominerad arbetsplats ser som viktiga faktorer inom den individuella lönesättningsprocessen, samtundersöka eventuella skillnader gällande faktorerna arbetsplatserna emellan. Utöver detta undersöktes ävensynen på tillfredsställelse, jämställdhet samt påverkansmöjlighet inom lönesättningsprocessen och även omdet fanns några skillnader gällande dessa aspekter mellan arbetsplatserna.Metod:Kvantitativ metod i form av enkätundersökning. För att sammanställa våra resultat användes ANOVA ochMann-Whitney U test.Resultat:Det som framkom av resultatet gällande vad som borde anses viktigt för de anställda när lönerna bestämsskilde sig markant åt mellan de båda arbetsplatserna i och med hur de rankade de olika faktorerna. Deanställda på den kvinnodominerade arbetsplatsen värderade vid lönesättningen faktorer som formellutbildning, anställningstid samt sättet att bemöta brukare/klienter som allra viktigast vid lönesättningen. Påden mansdominerade arbetsplatsen i vår undersökning värdesätter de anställda mer hårda faktorer somansvar och befogenheter samt resultatet av arbetet, vilket skulle kunna tyda på en mer instrumentellinställning till arbetet och på så vis även till de faktorer som bör påverka lönesättningen. När det gäller synenpå tillfredsställelse, möjlighet till påverkan och uppfattningen av jämställdheten inom lönesättningsprocessengav vårt resultat enbart signifikanta skillnader mellan de båda arbetsplatserna när det gällde jämställdhet.Dock uppmättes här ett högre F-värde om man delade upp grupperna efter kön. Vi kunde även se signifikansmellan månadslön och tillfredställelse samt mellan månadslön och påverkansmöjlighet ilönesättningsprocessen. Även vilket årtionde man var född gav signifikans gällande upplevelsen avtillfredställelse.

I ett samhälle som ständigt utvecklas sker en hel del förändringar på arbetsplatsen. Dessa förändringar kan innebära omorganisering, omstrukturering och ändringar i kontorsmodellen. Den här studien är en kvalitativ forskning genomförd i företag som har genomgått förändringen till aktivitetsbaserade kontor. Den här studien presenterar intervjuer som är genomförda på företag i Sverige som har genomgått förändringen till aktivitetsbaserade kontor. Syftet är att jämföra lärande via kommunikation och tekniska hjälpmedel på den nya kontorsmodellen med den föregående kontorsmodellen. Tidigare forskning visar att aktivitetsbaserade kontor har mestadels positiva aspekter då kontorets inredning, zonindelning och tekniska hjälpmedel leder till utveckling hos medarbetarna. Undersökningen är genomförd med deduktiv forskningsansats där den sociokulturella lärandeteorin används som utgångspunkt för analys av resultatet. Resultatet presenterar möjligheter i aktivitetsbaserade kontor som leder till utveckling och vidgar medarbetarnas kunskaper. Detta sker genom medarbetarnas vilja till att utvecklas.

Hot och våld på arbetsplatsen är ett fenomen som under de senaste årtiondena lyfts fram av forskning som ett återkommande och påtagligt problem inom den sociala sektorn. Denna studie syftar till att undersöka i vilka situationer anställda inom tvångsvården upplever sig utsatta av sina klienter. Vidare undersöks även vilka konsekvenser denna utsatthet kan medföra för den anställde. För att finna svar på syftet valdes en kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer. Det är den mest passande metoden för att söka svar på syftet utifrån respondenternas perspektiv. Innan intervjuerna skapades en intervjuguide med olika teman och frågor, och sedan valdes totalt sex anställda från två olika institutioner ut för att bli intervjuade om sina upplevelser av utsatthet på arbetsplatsen. För att kunna analysera och försöka förstå vårt resultat användes tidigare forskning och flera olika teorier och begrepp. De teorier och begrepp som valdes var krav- och kontrollmodellen, emotionsbaserad coping samt det idealiska offret. Vidare definierades maktbegreppet då det ansågs relevant i studien på grund av den ojämna maktfördelning som finns mellan hjälpare och klient. Resultatet visade bland annat att en stor riskfaktor var det ojämna maktförhållandet mellan personal och klient. Det visade även att riskfaktorer var oregelbundna arbetstider och att inte ha tid att skapa en relation med klienten. Vidare visade resultatet att många i personalen såg utsatthet som en del av sitt jobb och att det var något som hörde till i jobbet som socialarbetare. Med hjälp av teorier förstod vi att det kunde vara ett sätt att hantera höga krav på arbetet. Slutligen visade resultatet på att brist på stöd från omgivningen efter utsatta situationer kunde generera negativa följder för den anställde. Andra negativa konsekvenser som upplevts på grund av utsattheten var sömnlöshet, ångest, migrän och magont.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en inventering för på vilket sätt ritualer påverkar anställdas trivsel, uppskattning, gemenskap, motivation och missnöje på deras arbetsplats. Metod: Uppsatsen utgår från en deduktiv ansats där teorin samlades in innan insamling av empiri. Insamlingsmetoden för uppsatsen var intervjuer och det genomfördes 30 stycken utifrån ett bekvämlighetsurval i Kalmar län. Insamlat material analyserades noggrant för att se på vilket sätt ritualer påverkar anställda. Resultatet jämfördes med tidigare forskning för att se om tidigare teorier stämde överens eller skiljde sig från resultatet i vår undersökning. Slutsatser: Uppsatsens resultat visar att anställda påverkas av ritualer på arbetsplatsen. Det framgår också att det uppkommit skillnader från tidigare forskning jämfört med vår undersökning. Ritualer påverkar majoriteten av de anställda positivt, men det har även framgått att ritualer tenderar att leda till missnöje.