Introduction The Swedish Work Environment Authority has developed a new guideline that gives employees a great responsibility to promote a good working environment and prevent ill health among their employees. The reason that these guidelines have been developed is that illness among employees at work in Sweden has increased. Background At a workplace in a medium sized city in Sweden a group of employees was offered to participate in a health promotion intervention. The goal of the intervention was to give the employees the best conditions for prosperous health and a chance to improve their lifestyle, if they had a need for it. With the help from a coach, the employees worked in groups and individually in areas such as stress, nutrition, physical activity, ergonomics and mental health, and it was the individual´s needs and interests that guided the entire process. The aim of the study was to examine what the participants experienced when participating in a workplace intervention with focus on health promotion. The method used in the study was a semi-structured interview with four participants, both men and women aged twenty five to sixty three, which were subsequently analyzed through a qualitative content analysis. The result showed that the workplace as an arena was of great importance for the individuals. It was perceived as positive that the intervention took place during work hours, otherwise it would have been doubtful that the participants would have participated. It was important for the individuals to discuss the process they went through with their colleagues. However, all participants experienced a sense of shame and did not want to share their inner thoughts with their colleagues. It turned out to be difficult to formulate their individual goals, their focus was instead on what others expected from them. The conclusion was that fear of failure among the participants was the reason why they did not want to share their individual goals with their colleagues. In order to continue to feel motivated for a change in life style, the support from the coach and colleagues was necessary. / Inledning Arbetsmiljöverket i Sverige har tagit fram nya riktlinjer där arbetsgivaren har fått ett större ansvar att främja en god arbetsmiljö och förebygga ohälsa hos sina anställda. Anledningen till att dessa riktlinjer utformats är att ohälsa bland anställda på arbetsplatser i Sverige har ökat. Bakgrund På en arbetsplats i en mellanstor stad i Sverige erbjöds en grupp anställda att delta i en hälsofrämjande intervention. Målet med interventionen var att ge personalen de bästa förutsättningar till välmående och en möjlighet att förbättra sin livsstil, om de upplevde ett behov av det. Med hjälp av en coach fick de anställda arbeta i grupp och individuellt inom områden såsom stress, näringslära, fysisk aktivitet, ergonomi och mental hälsa och det var individens behov och intresse som styrde processen. Syftet med studien var att undersöka hur deltagarna upplevde att det var att delta i en arbetsplatsintervention beträffande hälsofrämjande insatser. Metoden för studien var semistrukturerade intervjuer med fyra deltagare, både män och kvinnor i åldrarna tjugofem till sextiotre år gamla, som sedan analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att arbetsplatsen som arena var av stor betydelse för individen. Det upplevdes positivt att interventionen pågick under arbetstid annars hade det varit tveksamt om deltagarna skulle ha deltagit. Det var viktigt för deltagarna att diskutera processen som man genomgick tillsammans med sina arbetskamrater. Däremot upplevde samtliga intervjuade en känsla av skam som man inte gärna ville dela med sig av till sina arbetskamrater. Att formulera sina individuella behov var till en början svårt för alla då de fokuserade mer på vad andra förväntade sig att de skulle åstadkomma. Slutsatsen är att rädslan för att misslyckas gjorde att de inte villa dela med sig av sina individuella målformuleringar till sina arbetskamrater. För att deltagarna skulle känna motivation för en livsstilsändring så var stödet från arbetskamrater och coach positivt.

BAKGRUND: Långa sjukskrivningar och psykisk och fysisk ohälsa beror oftast på dålig psykosocial arbetsmiljö, som mobbning, kränkande särbehandling och trakasserier. Mobbningen är ett globalt problem som orsakar betydande kostnader för individens hälsa, sjukhusorganisationen och samhälle. SYFTE: Att beskriva hur mobbning påverkar utsatta sjuksköterskor och konsekvenser som kan uppstå på arbetsplatsen. METOD: En allmän litteraturstudie genomfördes grundad på 11 vetenskapliga artiklar. Artiklarna innefattade både kvantitativ och kvalitativ forskning. Dataanalysen genomfördes med induktiv ansats där meningsenheter med samma tema identifierades och delades i tre kategorier. RESULTAT: Det framkom tre kategorier i resultatet; påverkan på hälsan, påverkan på personalomsättning och påverkan på sjuksköterskans arbete. Resultatet visade på negativa effekter av mobbning för utsatta sjuksköterskor, organisationen med personalomsättning och för patientsäkerheten. Utsatta sjuksköterskor påverkades och visade  olika psykiska symtom, som depression, ångest, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och utbrändhet. Konsekvenser av mobbning och utsatthet hos sjuksköterskor drabbade även patientsäkerheten och vårdkvalitén, samt att det  fick konsekvenser på sjukhusorganisationen med ökad personalomsättning. KONKLUSION: Genom ökad kunskap och förståelse kan man hitta effektiva sätt att hantera och utreda mobbning tidigt på arbetsplatsen. Detta kan leda till förbättringar i ett både kort- och långsiktigt perspektiv för sjuksköterskors hälsa, personalomsättning på sjukhus och ökad patientsäkerhet. / BACKGROUND: Long sick leave and mental and physical illness are usually caused by poor psychosocial work environment where bullying, offensive treatment and harassment are present. Bullying is a global problem that has significant costs to the individual's health, the hospital organization and society. OBJECTIVE: To describe how bullying affects vulnerable nurses and consequences that may arise in the workplace. METHOD: A general literature study was conducted based on 11 scientific articles. The articles included both quantitative and qualitative research. The data analysis was carried out with an inductive approach, where opinion units with the same theme were identified and divided into three categories. RESULTS: There were three categories in the results; impact on health, impact on staff turnover and impact on the nurses´ work. The results showed the negative effects of bullying amongst nurses, and the negative effects bullying had on the organization in terms of staff turnover and patient safety. Exposed nurses showed various psychological symptoms, such as depression, anxiety, post-traumatic stress disorder (PTSD) and burnout. The consequences of bullying and nurses exposure to it also affected patient safety, the quality of care and the hospital organization through increased staff turnover. CONCLUSION: Through increased knowledge and understanding one can find effective ways to handle and investigate bullying earlier in the workplace, which lead to improvements in a short- and long-term perspective for nurses' health, staff turnover in hospitals and increased patient safety.

Denna uppsats har syftet att bidra till en förståelse av tillämpningen av den digitala arbetsplatsen inom metallindustrin. Den fokuserar på hur metallindustrin använder digitala tekniker för att samarbeta internt och externt samt undersöker om metallindustrin ser några drivkrafter och/eller hinder för att utveckla den digitala arbetsplatsen. Empirin som ligger till grund för uppsatsen baseras på kvalitativa intervjuer av nyckelpersoner från fyra metallindustriföretag i Värmland. Resultatet av studien visar att företag inom segmentet använder sig av informationsskärmar på väggen, intranät, sociala teknologier, sociala medier, affärssystem, e- mail, videokommunikation och digital teknik för att hantera och dela dokument. Resultatet visar att den digitala arbetsplatsen mestadels används för envägskommunikation och att tvåvägskommunikation mestadels sker via fysiskt möte. Det visar också att det finns en vilja inom metallindustrin i Värmland att utveckla den digitala arbetsplatsen men det finns hinder som påverkar om de ska utveckla. De hinder som upptäckts är; kunders behov och utveckling, kostnader och inre motstånd inom organisationen. De drivkrafter som har upptäckts är; att främja samarbete genom att hantera och koordinera grupper, att effektivt kunna förmedla mer information till produktionsgolvet, kunders behov och utveckling och värdet som digitala verktyg skulle ge för verksamheten.

Problemformulering: Vilka förväntningar har de anställdas inför implementeringen av en aktivitetsbaserad arbetsplats Syfte: Få en djupare förståelse av de anställdas förväntningar inför implementeringen av aktivitetsbaserad arbetsplats Metod: Då tidigare forskning saknas om anställdas förväntningar inför implanteringen av en aktivitetsbaserad arbetsplats har denna studie antagit ett induktivt förhållningssätt. För att kunna besvara syftet med vår studie på bästa sätt har vi valt ett intensivt upplägg i form av en fallstudie. Studien utgår från kvalitativa intervjuer med anställda inom en organisation, där organisationen är i processen att övergå till att en bli helt aktivitetsbaserad arbetsplats. Empirisk insamling: Den insamlade empirin består av två ostrukturerade intervjuer, två semistrukturerade intervjuer, samt en slutlig gruppintervju Slutsats: De slutsatser som vi har kommit fram till är att anställda inom vår undersökta organisation har förväntningar att arbetsmiljön i den aktivitetsbaserade arbetsplatsen kommer vara ny, fräsch och anpassad efter de anställdas behov, flexibel och rörlig, högljudd, utan fasta platser vilket gör att de anställda tvingas sitta med kollegor från andra enheter, samt att de ergonomiska förutsättningarna kommer vara sämre. De anställda förväntar sig att arbetssättet kommer påverkas på följande sätt: de anställda får större möjlighet till att arbeta på distans, de kommer att lättare kunna samarbeta över enheter, anställda kommer att störa varandra i större grad, den individuella prestationen kommer att bli sämre, samt att de anställda kommer sitta på samma platser. Den djupare förståelse som vi har fått är att de anställdas förväntningar har en stark koppling till information. Den information som de anställda har fått av organisationen har påverkat deras förväntningar, och således är information en underliggande faktor som går att använda för att styra förväntningar.

<p>Syftet med denna studie var att undersöka hur Halmstad kommuns friskvårdssatsning påverkat den anställdes hälsa och att medvetandegöra den inverkan organisationen har på den enskilde individen. Unika berättelser och vald litteratur har tillsammans synliggjort de effekter denna satsning fört med sig. Utifrån både en positivistisk och hermeneutisk inspirerad metod, samlade vi in empiriskt materiell och genom djupintervjuer samtalade vi med de anställda inom Halmstad kommun om deras erfarenheter och åsikter om friskvårdsbidraget. </p><p>De anställda inom Halmstad kommun ansåg att deras hälsa förbättrats och därmed också deras arbetssituation samt privata sfär. I satsningar av det här slaget är det viktigt att det finns en förståelse för varandra, organisation – individ, där alla fördelar och eventuella nackdelar belyses.</p>

<p>Gustafsson, F., & Törnquist, I. (2009) <em>En kartläggning av anställdas uppfattning om förekomsten av friskfaktorer på en arbetsplats samt upplevelsen av hur dessa påverkar deras hälsa.</em> C-uppsats i pedagogik, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Högskolan i Gävle.</p><p>Då en stor del av den vuxna befolkningen befinner sig på en arbetsplats samt spenderar mycket av sin tid där har denna arena ett betydande inflytande på individens hälsoupplevelse. Arbetsplatsen fungerar som en social miljö där individen är en del av de dagliga systematiskt pågående processerna som påverkar hälsan. Att hitta friskfaktorer på arbetsplatsen som påverkar hälsan i positiv riktning är således relevant i ett hälsofrämjande arbete. Syftet med denna uppsats var därför att kartlägga vilka faktorer anställda på en arbetsplats upplevde påverkade deras hälsa. För att undersöka detta valdes ett Apotek som enligt en tidigare genomförd hälsoprofilbedömning upplevde god hälsa. På Apoteket X genomfördes det sex enskilda halvstrukturerade intervjuer med de anställda på arbetsplatsen. Tolkningen av resultatet visade att det fanns många olika faktorer som bidrog till en bättre hälsa bland de anställda. De friskfaktorer som visade sig finnas på Apoteket X var ledarskapet, relationer, tydliga mål och struktur i arbetet, arbetsklimat, kunder och arbetsuppgifter samt möjligheten att påverka i arbetet. Friskfaktorerna bidrar till att de anställda bland annat upplever trygghet, glädje, stöd och delaktighet.</p>

Gustafsson, F., &amp; Törnquist, I. (2009) En kartläggning av anställdas uppfattning om förekomsten av friskfaktorer på en arbetsplats samt upplevelsen av hur dessa påverkar deras hälsa. C-uppsats i pedagogik, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Högskolan i Gävle. Då en stor del av den vuxna befolkningen befinner sig på en arbetsplats samt spenderar mycket av sin tid där har denna arena ett betydande inflytande på individens hälsoupplevelse. Arbetsplatsen fungerar som en social miljö där individen är en del av de dagliga systematiskt pågående processerna som påverkar hälsan. Att hitta friskfaktorer på arbetsplatsen som påverkar hälsan i positiv riktning är således relevant i ett hälsofrämjande arbete. Syftet med denna uppsats var därför att kartlägga vilka faktorer anställda på en arbetsplats upplevde påverkade deras hälsa. För att undersöka detta valdes ett Apotek som enligt en tidigare genomförd hälsoprofilbedömning upplevde god hälsa. På Apoteket X genomfördes det sex enskilda halvstrukturerade intervjuer med de anställda på arbetsplatsen. Tolkningen av resultatet visade att det fanns många olika faktorer som bidrog till en bättre hälsa bland de anställda. De friskfaktorer som visade sig finnas på Apoteket X var ledarskapet, relationer, tydliga mål och struktur i arbetet, arbetsklimat, kunder och arbetsuppgifter samt möjligheten att påverka i arbetet. Friskfaktorerna bidrar till att de anställda bland annat upplever trygghet, glädje, stöd och delaktighet.

Syftet med denna studie var att undersöka hur Halmstad kommuns friskvårdssatsning påverkat den anställdes hälsa och att medvetandegöra den inverkan organisationen har på den enskilde individen. Unika berättelser och vald litteratur har tillsammans synliggjort de effekter denna satsning fört med sig. Utifrån både en positivistisk och hermeneutisk inspirerad metod, samlade vi in empiriskt materiell och genom djupintervjuer samtalade vi med de anställda inom Halmstad kommun om deras erfarenheter och åsikter om friskvårdsbidraget. De anställda inom Halmstad kommun ansåg att deras hälsa förbättrats och därmed också deras arbetssituation samt privata sfär. I satsningar av det här slaget är det viktigt att det finns en förståelse för varandra, organisation – individ, där alla fördelar och eventuella nackdelar belyses.

Genom en kvalitativ forskningsansats har det genomförts intervjuer med ledare på sju olika arbetsplatser i Sverige, avgränsade till olika kommuner i Stockholms län. Studien belyser hur ledare ser på en hälsobefrämjande arbetsplats med fokus på psykosociala frågor. Som teoretisk utgångspunkt har Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang (KASAM) valts. Den innefattar människor känsla av meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet. Resultatet bekräftade att människor med en stark KASAM lättare tål påfrestningar i arbetslivet och att ett hälsobefrämjande ledarskap alltid är att föredra. Med gott ledarskap kan en god psykosocial arbetsmiljö skapas. Slutsatsen visade att ledaren har en oerhört viktig roll och inverkan på medarbetares välmående. Även respondenterna i studien ser fördelar med att arbeta hälsobefrämjande. Alla individer har ansvar över sin egen hälsa men om ledaren ger dem verktyg i form av delaktighet, en känsla av kontroll, meningsfullhet, samt skapar en teamkänsla så kommer det att främja såväl organisationen som individerna inom den.

Introduktion: Arbetsrelaterade besvär orsakade av stress och psykiska påfrestningar är vanligt förekommande. Arbetsplatsen är en miljö där människor spenderar en stor del av sin dag och är därför en betydande arena för hälsofrämjande arbete. Syfte: Syftet med studien var att beskriva faktorer i den psykosociala arbetsmiljön som påverkar anställdas psykiska hälsa. Metod: Metoden som användes i föreliggande studie var litteraturstudie. Databassökningen gjordes i databaserna PsycInfo och Academic Search Elite. Resultatet innefattar 8 vetenskapliga artiklar. Resultat: Teman som framkom var: socialt stöd, arbetstillfredsställelse, ledarskap och organisation. Socialt stöd visade sig ha en stor betydelse för både psykisk hälsa och arbetsklimat. Ett tryggt och harmoniskt arbetsklimat visade sig främja hälsa på arbetsplatsen. Arbetstillfredsställelse bidrog till positivt till den anställdes psykiska hälsa. Ett fungerande ledarskap ledde till bättre gruppsammanhållning och bättre arbetsklimat. Organisatorisk rättvisa påverkade psykisk hälsa och arbetstillfredsställelse på ett positivt sätt. Implikation: Psykisk hälsa på arbetsplatsen kommer att påverkas av många faktorer. Ledarskap och organisatorisk rättvisa har visat sig vara en betydande del för arbetslivet och därför skulle ytterligare forskning inom området i relation till psykisk hälsa vara angelägen.