Bakgrund: Sociala relationer på arbetsplatsen har en visad påverkan på trivsel och välbefinnande hos de inom arbetsplatsen. Det har i tidigare forskning setts ett samband mellan lojala underordnade som stannar längre inom företaget, med överordnade som uppskattar sina underordnade. Syfte: Studien belyser forskningen angående de sociala relationernas påverkan på trivsel, välmående och delaktighet. Hur man undviker och bemöter konflikter inom arbetsplatsen och hur detta påverkar deras upplevelse på arbetsplatsen. Metod: Det är en kvalitativ fallstudie med sju informanter, både män och kvinnor i åldern 20 till 60 år. Studien genomfördes på ett företag i Mellansverige. Resultat: I resultatet kunde vi se att de sociala relationerna på arbetsplatsen hade en stor påverkan på de anställdas välbefinnande och arbetstillfredsställelse. Samtliga informanter som deltog i studien hade valt att lämna arbetsplatsen om de inte upplevde att det fanns möjlighet till goda sociala relationer. I studien framkom det även att relationen mellan överordnad och underordnad påverkade arbetsinsatsen och motivation avsevärt, även om arbetet i sig var tillfredsställande så ansågs de sociala relationer som betydelsefullare. Konklusion: Kommunikation var den tydligaste och mest avgörande anledningen till vad som utgjorde en bra och trivsam arbetsplats.

Ohälsa på arbetsplatsen utgör en stor riskfaktor beträffande folkhälsa. Jag har valt att undersöka hur anställda på en myndighet beskriver dess innebörd av socialt stöd och hurvida det är en viktig faktor för arbetslivet att kunna uppleva någon form av socialt stöd. Tidigare forskning har visat att bristande socialt stöd på arbetsplatsen ger en ökad risk för stress, vilket kan resultera i att arbetsglädje och välmående försämras. Med hjälp av socialt stöd från arbetskollegor skapas det arbetsglädje och ett ökat välmående. Syftet: med denna uppsats var att undersöka hurvida handläggare på en myndighet upplever soicalt stöd i arbetet. Detta för att kunna se om sociala stödet har samband med arbetshälsan och hur det påverkar arbetstagarnes vämående. Metod: I studien har en kvalitativ ansats använts, där 4 respondenter intervjuvades på en myndighet i ett län i Mellansverige. I studien har data analyserats och styrkats från en deskriptiv innehållsanalys, där intervjuerna transkriberades och kategoriserades för att kunna få fram resultatet.  Resultat: visade att samtliga respondenter upplevde att socialt stöd på arbetsplatsen är något positivt och kan även fungera som ett hjälpmedel främst vid stressiga perioder. Studien har även visat att socialt stöd från arbetskollegor skapar trygghet i arbetet. Detta genom att man vid svåra situationer får stöd från kollegor för att finna lösningar på problem som kan uppstå. Slutsatsen: visar att med ett gott arbetsteam skapas det en förutsättning för en bättre arbetshälsa med ökad välbefinnande även vid stressiga situationer.

SAMMANFATTNING   Mobbing är ett dolt men välkänt problem på många svenska arbetsplatser. Syftet med denna uppsats är; hur informanterna upplever, beskriver och förstår mobbning på arbetsplatsen. Genom att låta ett antal personer som själva anser sig vara eller ha varit utsatta för mobbning själva berätta om detta. Jag har delat upp syftet i tre frågeställningar: Vad berättar de intervjuade om det de varit med om? Vad möjliggör mobbning på arbetsplatsen enligt informanterna? Vad saknas på arbetsplatsen enligt informanterna? En kvalitativ metod med en hermeneutisk ansats har använts. På basis av relevant facklitteratur och avhandlingar har ökad förförståelse och kunskap införskaffats. Det har även varit en grund för att utarbeta en intervjuguide, som funnits med som ett stöd. Huvudfrågan till informanterna har varit: Berätta vad du varit med om? Sex intervjuer har genomförts där informanterna har uppsökt mig med sin historia. Därefter har intervjuerna transkriberas och sammanställts till kategorier. Sammanställningarna analyserades utifrån ett fyra kategorier/riskfaktorer; ledningens agerande, klimat på arbetet, personkemi och olösta konflikter samt utifrån de specifika teman som kommit fram vid sammanställningen syndabockar och stigma- eller stämplingsteori. Huvudresultatet visar samstämmigt att det är brister i kommunikationen som är grundproblemet. / Mobbing is a hidden but well-known problem in many Swedish workplaces. The purpose of this paper is; how informants perceive, describe and understand workplace bullying. By letting a number of people who consider themselves to be or have been victims of bullying themselves tell about this. I've divided the objective into three questions: What tells them about what they experienced? What enables workplace bullying according to informants? What is missing in the workplace according to the informants? A qualitative method using a hermeneutic approach has been used. On the basis of relevant literature and dissertations has increased understanding and knowledge acquired. There has also been a basis for preparing an interview guide, which was included as a support. The main question to the informants was: Please tell me what you experienced? Six interviews were conducted where the informants came to me with her ​​story. Subsequently, the interviews are transcribed and compiled into categories. The summaries were analyzed from a four categories / risk factors; management's actions, the climate at work, personal relationships and unresolved conflicts, and based on the specific themes that emerged when compiling scapegoats and stigma-or conspiracy theory. The main results show unanimously that there is a lack of communication which is the fundamental problem.

Den föreliggande studiens syfte var att undersöka kvinnors psykosociala arbetsmiljö på en mansdominerad arbetsplats. I denna studie har vi valt att granska den genom genus, jämlika arbetsförhållanden och obalans mellan män och kvinnor. Vi har utgått från teorin om ojämlighetsregimer och hur dessa kan tas sig i utryck i den studerade organisationen.  Åtta kvinnor intervjuades och materialet analyserades genom induktiv tematisk analys. Analysen gav två huvudteman som var kvinnors upplevelse av inre och yttre faktorer.  Utifrån resultatet har denna studie visat att kvinnor behöver överprestera för att bli accepterad som en i gruppen, att som kvinna inte visa sig sårbar och acceptera jargonger och uttalanden om kvinnor för att passa in. Utanförskap var också något som kvinnorna upplevde.

Tidigare studier har visat att både ledaren och den psykosociala arbetsmiljön inverkar på lärandet. I denna studie kommer dessa faktorer att studeras tillsammans genom en undersökning hur samspelet mellan de anställda inom en organisation påverkar lärandet. Vilka lärandeprocesser genereras och vilka hindras. Studien har utgått från grundad teori som forskningsansats och det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Resultaten från studien visar att det är flera faktorer som samverkar och påverkar genererandet och hindrandet av lärandeprocesser i samspelet mellan de anställda. En betydelsefull faktor i genererandet av lärandeprocesser inom den studerade organisationen är att informanterna uppger att det är ett öppet arbetsklimat. Med ett öppet arbetsklimat avses ett klimat där informanterna upplever att de kan ställa vilka frågor de vill till vem som helst inom organisationen och där de anställda också är hjälpsamma gentemot varandra. Studien visar även att samarbete och strukturerade arbetsmetoder är viktiga pusselbitar som både kan skapa och hindra lärandeprocesser. Ledaren har också en möjlighet att bidra till att generera lärandeprocesser genom att bland annat vara delaktig, tillgodose medarbetarnas önskemål om kompetensutveckling, ge dem utmanande arbetsuppgifter samt agera stödjande och coachande. Ledaren hindrar lärandeprocesser genom att inte vara delaktig i medarbetarnas vardagliga arbete eller genom att underlåta att ge dem adekvat feedback.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Hoffice-deltagare resonerar kring användandet av fenomenet Hoffice. Denna kvalitativa studie inriktar sig på hur deltagarna upplever och använder Hoffice samt vilken inverkan deltagarna anser att strukturen och gemenskapen har för fenomenet utan givna kollegor eller arbetsplats. Det empiriska materialet till denna studie har samlats in genom två deltagande observationer och fem semistrukturerade intervjuer med Hoffice-deltagare. Studiens empiriska material har analyserats med hjälp av Giddens (2014) teori om modernitet och självidentitet, Karasek och Theorell (1990) teori om krav, kontroll och stöd för individen i arbetslivet samt McMillan och Chavis (1986) teori om en känsla av gemenskap.     Empirin delades in i teman som inkluderade engagemang, struktur och gemenskap. Studiens resultat pekar på att Hoffice-strukturen bidrar till ett effektivare arbete. Genom strukturen och den samvaro som finns på Hoffice, upplevs implicita krav och ett stöd från gruppen. Detta möjliggör för deltagarna att utföra ett effektivare arbete samtidigt som de upplever ett välbefinnande. Resultatet antyder dock att strukturen endast fungerar i samvaro med andra. Studien visar även att det faktum att en större grupp använder sig av Hoffice får konsekvensen att Hoffice-medlemmar skapar mindre, exklusiva grupper att arbeta i.

Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning det finns ett samband mellanfaktorerna påverkan, känsla av sammanhang, mening och huruvida en anställd kommer att sesin nuvarande arbetsplats som sin framtida. Analysen baseras på multipel regressionsanalys.Analysen visar att faktorn mening och känsla av sammanhang har ett samband i frågan omönskad framtida arbetsplats, och att påverkan tillsammans med de andra variablerna inte hardet. Resultatet visar att variablerna, beroende av varandra, har en förklaringskraft på 13,7procentenheter. Det framkom att den anställdes uppfattning angående dennes möjlighet tillpåverkan och dennes känsla av sammanhang resulterar i en hög uppfattning i känsla avmening, vilket utifrån de olika teorierna var ett väntat resultat

Hälsofrämjande ledarskap är ett ämne som diskuteras flitigt. Studier finns och pågår inom ämnet, om vad hälsofrämjande ledarskap är och dess fördelar. Hälsofrämjande ledarskap inbegriper många aspekter, varpå författarna fann det intressant att undersöka hur hälsofrämjande ledarskap identifieras, vad det får för utfall om det utövas och vilka förutsättningar som krävs. Studien fann att den hälsofrämjande ledaren identifieras genom ett specifikt beteende, att den hälsofrämjande ledaren bidrar till en god arbetstrivsel, låg sjukfrånvaro och generellt bättre hälsa. Vidare fann studien att ledaren behöver förutsättningar för att arbeta hälsoorienterat och vad ledarens förutsättningar sedan innebär för medarbetarna. Studien är en litteraturstudie och är långt ifrån heltäckande, men författarnas sammantagna upplevelse är att studiens slutsatser visar på viktiga aspekter kring det hälsofrämjande ledarskapet –hur ledaren beter sig indikerar på om det är ett hälsofrämjande ledarskap, vikten av att ledaren får förutsättningar att arbeta enligt ett hälsofrämjande ledarskap då detta sedan får direkt inverkan på medarbetarna. Det är dock intressant att ur ett vidare perspektiv och med andra metodiker undersöka hälsofrämjande ledarskap, till exempel genom enkätundersökningar eller riktade intervjuer på olika arbetsplatser.

Medarbetare har idag allt mer stillasittande arbeten och forskningen påvisar vikten av att bryta stillasittande under arbetsdagen. Syftet med studien var att undersöka deltagande i erbjudna friskvårdsinsatser, samt att studera medarbetares resonemang kring motivation och hinder till deltagande i erbjudna friskvårdsinsatser. Studien genomfördes med semistrukturerade individuella intervjuer hos en grupp medarbetare på en kommunal arbetsplats med mestadels stillasittande arbeten. Resultatet i studien har kategoriserats och tematiserats med utgångspunkt i studiens syfte, frågeställning samt teoretiska referensram Self- detemination theory (SDT).  Det har identifierats faktorer som skulle kunna påverka deltagarfrekvensen i de erbjudna friskvårdsinsatserna. Valmöjlighet, flexibilitet och lättillgänglighet är faktorer som angetts vara viktiga för deltagarfrekvensen, vilket är förutsättningar som beskrivs kunna uppfyllas genom exempelvis det erbjudna friskvårdsbidraget. Tidigare erbjöd arbetsplatsen friskvårdstimme, vilket även det är en friskvårdsinsats där dessa faktorer uppfylls, och indikerar kunna motivera till deltagande i friskvårdsinsatser. I studien tyder resultatet även på att möjligheten att kunna påverka de erbjudna friskvårdsinsatserna kan vara avgörande för deltagarfrekvensen.  Ett möjligt hinder till deltagande som identifierats i studien är avsaknaden av en uppmanande arbetsplatskultur samt dialog. Resultatet tyder på att exempelvis kunskapshöjande insatser samt personligt anpassade friskvårdsinsatser skulle kunna undanröja hinder till deltagande, vilket exempelvis en påverkansprocess så som en interventionsstudie skulle kunna medverka till. I studien har det även identifierats möjliga kopplingar till den teoretiska referensramen där grundbehoven inom SDT samt inre och yttre motivation kan påverka motivation till deltagande i de erbjudna friskvårdsinsatserna.

Bakgrund Vård- och omsorgspersonal är den yrkesgrupp som står för den högsta sjukfrånvaron på arbetsmarknaden. Psykisk ohälsa är den största orsaken till sjukfrånvaro. Sjukfrånvaron skiljer sig dock mellan män och kvinnor samt mellan yrken och verksamheter. Syfte Syftet med studien var att studera vad som kännetecknar arbetsgrupper inom kommunal vård- och omsorg med låg sjukfrånvaro. Metod Denna studie var baserad på en kvalitativ enkätstundersökning i en kommun där arbetsgrupper inom vård- och omsorg hade en sjukfrånvaro lägre än 6,8%. Enkätsvaren analyserades med innehållsanalys för att hitta kategorier. 35 personer utav 75 svarade på den öppna enkäten och svarsfrekvensen var 47%. Resultat Resultatet visade sex kategorier av friskfaktorer som kännetecknar arbetsgrupper med låg sjukfrånvaro. Resultatet visade också att arbetsgrupperna upplevde få svårigheter och motgångar samt använder handledning och kompetensutveckling för att hantera dem. Slutsats Slutsatsen från denna studie är att ytterligare forskning är nödvändig i arbetsgrupper med låg sjukfrånvaro för att finna faktorer, strategier och hållbara arbetssätt för att minska den höga sjukfrånvaron inom vård- och omsorgsyrken framöver. / <p>Betyg i Ladok 2020-12-15.</p>