Bakgrund: Sjuksköterskeyrket har genomgått stora förändringar under de senaste decennierna. Sjuksköterskan förväntas att vara en länk mellan samtliga instanser i vårdkedjan i en organisation där omorganiseringar sker och arbetsvillkor ändras. Stress är ett inbyggt fenomen i vårdarbetet och är precis som hälsobegreppet högst individuellt och komplext. Sjuksköterskan behöver ta hand om den egna hälsan för att inte vården av andra ska äventyras. För att kunna göra detta har sjuksköterskan ett ansvar men en förutsättning för detta är dock att organisation, ledning och arbetsplats är utformad så att det är möjligt för sjuksköterskan att upprätthålla hälsa. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av sin arbetssituation för att förstå hur den påverkar den egna hälsan Metod: Examensarbetet är en litteraturöversikt. Resultatet grundar sig på nio vetenskapliga artiklar. Vid analysen lästes artiklarna ett flertal gånger och likheter och skillnader identifierades. Resultat: Följande huvudteman utkristalliserades; sjuksköterskans upplevelse av organisation, sjuksköterskans upplevelse av ledning, sjuksköterskans upplevelse av stress samt sjuksköterskans upplevelse av patientmötet. Det andra huvudtemat har tre underteman; att inte bli lyssnad på, att inte få stöd och att få stöd. Huvudtema tre har två underteman; negativ stress och positiv stress som utvecklar. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån transition som teoretisk utgångspunkt. De intervjuade sjuksköterskorna visade sig i stor utsträckning har likartade uppfattningar om sin arbetssituation som i andra studier. De upplevde en hög grad stress och ett missnöje kring ledning och organisation på sin arbetsplats vilket visar på brister i ledning och organisation som påverkar på hälsan. / Background: Nursing profession has undergone major changes in recent decades. The nurse is expected to be a link between all parts in the care chain in an organization where reorganization takes place and working conditions are continuously changing. Stress is an internal phenomenon in care work and is just as the concept of health of highly individual and complex. The nurse needs to take care of her/his own health in order to the care of patients. While the nurse has a responsibility the prerequisite for being capable to provide good care is that the organization, management and workplace is designed to make it possible for the nurse to maintain health. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of their work situation in order to understand how it affects their own health. Method: The thesis is a literature review. The result is based on nine pieces of scientific articles. The articels were read several times and the similarities and differences were identified. Results: The following main themes emerged; nurse's experience of the organization, the nurse's experience of management, the nurse's experience of stress and nurses' experience of meeting the patient. The second main theme has three sub-themes; not to be listened to, not to get support and to get support. The main theme of three has two sub-themes; negative stress and positive stress that develops. Discussions: The results were discussed using transition as a theoretical base. The nurses had rather similar views about their work situation as showed also in other studies. They experienced a high degree of stress and dissatisfaction with the management and organization in their workplace that highlights the deficiencies in management, and organization that have strong impact on health.

Heinz Leymann betraktades som en pionjär i forskning om fenomenet vuxenmobb-ning redan på sjuttiotalet. Syftet var att undersöka vilka beteenden som ansågs vara mest kränkande med fokus på sexuella trakasserier och könstrakasserier bland an-ställda på ett mansdominerat näringslivsföretag. Dessutom att ta reda på om det finns ett samband mellan företeelser och scenarier. Faktorer som studerades utöver samband var kön, ålder utbildning och yrkeskategorier. Respondenterna var an-ställda på ett mansdominerat näringslivsföretag ( N = 396; 54 kvinnor och 236 män) med följande yrkeskategorier: 187 tjänstemän, 54 kollektivanställda, 44 konsulter. Alla var mellan 20 och 65 år. Enkäten innehöll två huvudfrågor, åtta företeelser och fem scenarier. Vissa av dem var relaterade till sexuella trakasserier och andra till könstrakasserier. Resultatet visade att företeelserna ignorerande och beröring, samt scenario beröring från chefen upplevdes som mest kränkande. Den äldre gruppen ansåg att scenarier som var relaterade till könstrakasserier upplevdes som kränkande, medan den yngre gruppen ansåg att företeelsen som var relaterad till sexuella trakasserier som kränkande. Män upplevde företeelser som var relaterade till könstrakasserier mer kränkande än vad kvinnorna gjorde. Resultaten visade att tjänstemän ansåg företeelser och scenarier som var relaterade till könstrakasserier och sexuella trakasserier kunde upplevas som kränkande mer än konsulter och kol-lektivanställda. Utifrån resultaten kan slutsatsen dras att flera företeelser ansågs vara kränkande när de förekom enskilt än i ett sammanhang. / Heinz Leymann is regarded a pioneer in research on adult bullying. The aim of this study was to examine which behaviors are considered to be the most insulting, with a focus on sexual harassment and gender harassment among employees in a male-dominated work sector. In addition to finding out if there is a connection between the phenomena and scenarios. The factors that were studied in addition to the con-text were gender, age, education and profession type. The respondents were em-ployees ( N = 396; 54 women and 236 men) with the following professions; 187 of-ficials, 54 public employees, and 44 consultants. All were between 20 and 65 years. The questionnaire consisted of two main questions, eight phenomena and five scenarios. Some of them were related to sexual harassment and others to gen-der harassment. The results showed that ignoring and touching, as well as scenario touch from the boss was regarded as the most insulting. The older group experi-enced scenarios that was related to gender harassment more insulting, while the younger group experienced phenomenon that was related to sexual harassment as more insulting. Men experienced phenomena which were related to gender harass-ment more insulting than women did. The results showed that officials were more offended by the phenomena and scenarios that were related to gender harassment than consultants and public employees. Based on the results, the conclusion is that several phenomena were considered to be offensive when they were alone but not when put in context.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2004.

Arbetsmiljöverket har utfärdat föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete som inkluderar socialt stöd. Socialt stöd betyder att det på arbetsplatsen ska finnas en möjlighet att tala med kollegor och chefer, anförtro sig till dem och mötas av en känsla av uppskattning. Forskning visar att brist på socialt stöd på arbetsplatsen kan medföra ett flertal folksjukdomar, såsom psykisk ohälsa. Även vårdyrket är drabbat av denna problematik. Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka vårdpersonals upplevelser av socialt stöd på arbetsplatsen och hur det kan påverka deras hälsa. Metoden för studien är kvalitativ. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med sex anställda vid en vård- och omsorgsenhet för äldre. Deltagarna valdes genom ett målstyrt urval. Samtliga informanter är utbildade undersköterskor och vårdbiträden. Insamlat material har analyserats med hjälp av en manifest innehållsanalys. Studiens resultat bekräftar tidigare forskning som visar att socialt stöd på arbetsplatsen är viktigt för hälsan hos arbetstagarna. En rimlig slutsats av resultatet är dessutom att socialt stöd som metod för att främja hälsan hos arbetstagarna - med lägre sjuktal som följd - är kostnadsbesparande för organisationer och samhället.

No description available.

Den tekniska utvecklingen i kombination med att organisationer blir allt mer kunskapsintensiva har fött nya arbetssätt som kräver ett nytt sätt att utforma arbetslokaler. Det moderna kontorskonceptet aktivitetsbaserade arbetsplatser innebär att en arbetsplats är utformad efter de arbetsuppgifter som sker inom organisationen. Tidigare forskning och studier visar på flera fördelar med konceptet men få stämmer överens med hur de anställda uppfattar det i praktiken. Därav är syftet med den aktuella studien att undersöka hur anställda inom en kunskapsintensiv organisation uppfattar en aktivitetsbaserad arbetsplats. För att generera en helhetsbild över hur anställda inom en kunskapsintensiv organisation uppfattar en aktivitetsbaserad arbetsplats användes en kvantitativ metod i form av en webbaserad enkät. Respondenterna bestod av anställda på ett företag inom revisionsbranschen och resultatet styrker tidigare forskning inom ämnet där fördelar som bättre kommunikation och samarbete ökar samtidigt som de skapar koncentrationssvårigheter för många anställda. Det visar sig även att anställda anpassar sig olika till det nya konceptet beroende på hur delaktiga de upplever att de fått vara i utformningen av den aktivitetsbaserade arbetsplatsen. Vidare tyder resultatet på att vissa faktorer som är viktiga för att anställda ska trivas på sin arbetsplats såsom att kunna reglera luft-, ljus- och ljudnivå där de arbetar, försvinner i samband med implementeringen av en aktivitetsbaserad arbetsplats. Sammanfattningsvis styrker resultatet tidigare studier om att den aktivitetsbaserade arbetsplatsen inte är lämpad för alla anställda och skulle behöva utvecklas för att gynna alla delar inom en organisation. / Technological development in combination with organizations becoming increasingly knowledge-intensive, has given rise to new ways of working that call for new ways of designing workplaces. The modern office concept activity-based workplaces means that all workplaces are designed according to the overall work tasks that occur within the organization. Earlier research and studies show several advantages with the concept, but few of them correspond to how the employees perceive it in practice. Hence, the purpose of the current study is to investigate how employees in a knowledge-intensive organization perceive an activity-based workplace. To generate an overall picture of how employees in a knowledge-intensive organization perceive an activity-based workplace, a quantitative method in the form of a web-based survey was used. Respondents consisted of employees in an audit firm and the result reinforces previous research on the subject, where benefits such as better communication and collaboration increases, while on the other hand creates concentration difficulties for many employees. It also turns out that employees adapt differently to the new concept depending on how involved they feel they have been in the design of the activity-based workplace. Furthermore, the result indicates that certain factors that are important for employees to appreciate their workplace, such as being able to regulate airing, light and noise levels where they work, disappear due to the implementation of the activity-based workplace. In sum, the study confirms previous research, showing that the activity-based workplace is not suitable for all employees and would need to be further developed and adapted in order to benefit all parts of an organization.

Uppsatsen syftar till att undersöka en aktivitetsbaserad arbetsplats och de anställdas upplevelser av att arbeta på en sådan. Frågeställningarna berör vilka möjligheter och utmaningar som kan identifieras på en aktivitetsbaserad arbetsplats, samt hur de anställda beskriver övergången till ett aktivitetsbaserat arbetssätt. Det teoretiska ramverk som presenteras berör begrepp om fysisk arbetsmiljö, organisatorisk och social arbetsmiljö, integrering och segmentering, extern- och intern reglering, samt den så kallade krav-kontroll och stödmodellen. En kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv ansats har präglat denna uppsats. Det empiriska materialet är insamlat genom åtta semi-strukturerade intervjuer med anställda som arbetar på en aktivitetsbaserad arbetsplats. Målet har varit att fånga de intervjuades upplevelser, åsikter och känslor om uppsatsens ämne. Studiens resultat har gett en ökad förståelse för hur anställda upplever och beskriver sin aktivitetsbaserade arbetsplats. De möjligheter som har konstaterats handlar om den kontroll och flexibilitet informanterna har fått i och med arbetssättet, samt att de fått större kontroll och utbyte gällande de sociala relationerna på arbetsplatsen. De utmaningar som uppmärksammats berör huvudsakligen hur individuella preferenser och personlighetsdrag kan påverka upplevelsen av en aktivitetsbaserad arbetsplats. Resultatet visar även att informanterna beskriver övergången till aktivitetsbaserat som relativt positiv, eftersom de har varit delaktiga i processen och i och med övergången till aktivitetsbaserat fått större självbestämmande än innan implementeringen. Den sociala och organisatoriska arbetsmiljön har delvis förbättrats i och med större valmöjligheter, medan den fysiska har några utmaningar kvar, speciellt gällande anställdas koncentrationsmöjligheter och arbetsplatsens lokaler.

Kontor på arbetsplatser har sedan länge sett väldigt lika ut och därmed format ett arbetssätt som inte varierar tillräckligt mycket. Detta arbetssätt håller i dagsläget på att ändras till ett aktivitetsbaserat arbetssätt, vilket innebär att den anställde till större del själv kan bestämma var denne ska utföra sitt arbete. Arbetsplatsen ger då ett val att variera arbetsmiljön beroende på arbetsuppgift och situation. Denna typ av förändring av både arbetssätt och kontor ska genomföras i stadshuset i Skellefteå kommun, där förvaltningen ”Support och Lokaler” ska utföra en pilotversion. Syftet med denna studie var att undersöka hur ledarskapet kan förväntas förändras och bäst utövas då Skellefteå kommun byter till en aktivitetsbaserad arbetsplats och vilka för- och nackdelar detta kan medföra. För att ta reda på detta har information samlats från tio chefer från olika arbetsplatser i Sverige som i nuläget aktivt arbetar med en aktivitetsbaserad arbetsplats. Metoden som har använts i denna studie är kvalitativ då syftet var att få en förståelse hur en ledare arbetar och beter sig i ett aktivitetsbaserat arbetssätt. Enligt de chefer som har intervjuats har de kommit närmare sina medarbetare i det aktivitetsbaserade arbetssättet. Tillgänglighet och närvaro är två egenskaper som cheferna ansåg vara viktiga när de arbetar aktivitetsbaserat. Ingen av cheferna som har intervjuats vill byta tillbaka till det traditionella kontoret som de tidigare arbetat på vilket tyder på att deras upplevelse av det aktivitetsbaserade arbetssättet är positiv. / For a long time, offices have been constructed in similar ways and thus formed a way of working that may not vary enough. This approach is however about to change into an activity-based approach, which means that the employee can decide where to perform his or her assignments. The workplace then provides an option for the employee to vary the work environment depending on the task and situation. This type of change in work methods and offices will be implemented in the town hall in the municipality of Skellefteå, and the administration called “Support and Facilities” was chosen to do a pilot project. The purpose of this study was to investigate how leadership can be expected to change and exercised when Skellefteå municipality switches to an activity-based workplace and what advantages and disadvantages this may involve. Information has been gathered from ten managers from different workplaces in Sweden, who currently work in activity-based workplaces. The method used in this study is qualitative, as the aim was to gain an understanding of how leaders work and behave in an activity-based approach. According to the managers who were interviewed they have come closer to their employees in the activity-based approach. Availability and presence are two qualities that managers considered to be important in this type of approach. The results demonstrate that the managers who were interviewed do not want to switch back to the traditional office that they used to work in, indicating that their experience of the activity-based workplace is positive.

Elektroskandia Sverige AB är Sveriges ledande el-teknikgrossist som säljer och marknadsför system och elmaterial. Verksamhetens centrallager är placerat i Örebro där detta examensarbete utfördes i deras returavdelning.  Paket och andra föremål är placerade överallt på arbetsplatsen och detta har orsakat att arbetsytan inte används effektivt. Förväxlingar av paket förekommer och de inlånade operatörerna har svårigheter med att veta vilka rutiner de ska arbeta efter. För att undersöka detta problem valde författarna i denna undersökning att granska situationen i nuläget. Med hjälp av vetenskapliga artiklar, litteraturstudier och intervju med ett liknande företag, som har behandlat ett likadant problem, kunde ett flertal förbättringsförslag tas fram. Dessa förbättringsförslag har tagits fram med hjälp av 5S-metoden, som är en metod att skapa en välorganiserad och funktionell arbetsplats. Metoden 5S är oftast det första konkreta steget som används till att påbörja Lean och kommer vara starten för Elektroskandias fortsatta resa inom detta område.  Förbättringsförslaget är ett underlag för Elektroskandia om hur 5S-metoden ska implementeras på returavdelningen och vad som är viktigt att tänka på före utförandet. Målet med denna implementering på returavdelningen är att öka effektiviteten och spara tid. För att returavdelningens process ska bli ännu effektivare samt skapa en bättre arbetsmiljö på arbetsplatsen behöver verksamheten som fortsatt arbete reducera omställningstiden vid hantering av returpapper och åtgärda brister inom ergonomi. / Elektroskandia Sweden AB is Sweden's leading electrical engineering wholesaler that sells and markets systems and electrical materials. Operation's central warehouse is located in Orebro where the thesis was performed on their return department. Today return department is lacking orderliness, and there is no standardized work routine. This has resulted in that each of the operators working in his own way. Packages and other objects are placed everywhere on the workplace and this leads to a smaller workspace, confusion of packets and difficulties for new operators. To treat the problem, the current situation was investigated and analyzed. Then with the help of scientific articles, literature reviews and interviews with a similar company that has dealt with such a problem could a number of suggestions for improvement developed. These proposed improvements have been developed using the 5S method, which is a method for creating a well-organized and functional workplace. The method is usually the first concrete step that is used to start with Lean and will be the start of Elektroskandia's continuing journey within it. Improvement proposal provides the basis for Elektroskandia how 5S method should be implemented on the return department, and what is important to think about before beginning with the implementation. The goal with this implementation is to increase efficiency and save time. To return the department's process to become more efficient and create a better working environment in the workplace so be business as continued efforts to reduce the changeover time in the handling of waste paper and lack of ergonomics. As further work to develop the return department process to be more efficient and create a better working environment Elektroskandia needs to reduce the changeover time in the handling of return paper and also work with ergonomics in the workplace.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka förändringar medarbetare upplever på företag efter konvertering till IFRS. Den vetenskapliga metod som används i studien är hermeneutisk. Studiens empiri är insamlad genom intervjuer. Respondenterna bestod av fem medarbetare från två olika börsnoterade företag. Dessa respondenter valdes ut då de hade arbetat på samma företag både före och efter konverteringen till IFRS samt kunskap om företagsekonomi. Den teoretiska referensramen utgå från aktuell forskning kring IFRS, organisatorisk förändring och företagskultur. Institutionell- och legitimitetsteorin kan förklara varför företag konverterar till IFRS, ett företags strävan och arbete för att behålla legitimitet och därför utgår studien ifrån dessa. Resultat och slutsatser visar att medarbetare hade en positiv inställning till förändringen och att företagen har behållit den företagskultur som fanns på arbetsplatsen före IFRS konvertering och börsnotering. Studien visar att medarbetare upplever en ökad legitimitet från både interna och externa intressenter. Vidare visar studien att medarbetarna upplever en förändring av sina arbetsuppgifter, där främst arbetssätt har förändrats i form av mer struktur och tydligare direktiv. Även arbetsplatsen har förändrats med nya större lokaler och fler anställda. IFRS konverteringen upplevs av medarbetarna har ökat företagets resurser, utöver fler medarbetare, har även kunskap och expertis hos medarbetare ökat.