In the context of Covid-19, significant changes have occurred in the way people work. This qualitative study investigates how individuals working in agile software development have been affected by the transition to remote work as a result of the Covid-19 pandemic. Using thematic analysis and a comparative case study as the methodology, the study focuses on areas such as communication, collaboration, cohesion, performance, and outcomes. A summary of the results from the semi-structured interviews in this study reveals that the transition to remote work has not had a negative impact on the outcomes in agile software development. These findings suggest that despite the challenges posed by the Covid-19 pandemic, agile teams have been able to maintain their high levels of performance and results despite the shift to remote work. These conclusions can assist organizations in developing effective strategies to manage and adapt to changes in the work environment, including the transition to remote work.

Våldet i samhället ökar. Detta våld sprider sig in på våra arbetsplatser så även inom hälso- och sjukvården. Sjukvårdpersonalen är utbildad i att vårda patienten utifrån omvårdnadsforskning och vetenskapliga medicinska rön. Verbala och fysiska aggressioner kan försvåra omhändertagandet. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka förekomsten och upplevelserna av hot och våld inom somatisk vård. Tio vetenskapliga artiklar kunde inkluderas efter att ha granskats och analyserats. Resultatet visade att hot och våld är vanligt förekommande inom somatisk vård. Det inverkade på arbetsmiljön genom att sjuksköterskorna kände sig stressade vid vetskapen om att de kunde utsättas för hot- eller våldssituationer. Uppskattningar om förekomsten av hot och våld pekade också på att det fanns ett stort mörkertal av antal incidenter. Studien visade att de utsatta sjuksköterskorna upplevde hot- och våldincidenter olika exempelvis med rädsla, ilska eller skuld. För att förbättra situationen måste framför allt utbildning i att hantera aggressiva situationer förekomma, med början redan under sjuksköterskeutbildningen och sedan kontinuerligt under yrkesverksamheten. / The violence in society of today is increasing. This violence spreads into our workplaces even into medical services. Hospital staff is educated in taking care of patients on the basis of nursing science and medical experiences. Verbal and physical aggressions may complicate the care. The aim of this review was to look into the incidence and experience of threats and violence in somatic care. Ten scientific articles were included, analyzed and scrutinized. The result showed that the frequency of threats and violence is high in somatic care. It affects the work environment because the nursing staff is aware of the possibility of being exposed to violence. The estimate frequency of threats and violence could even by higher since a lot of incidences were not reported. The review revealed that the nurses exposed to threats and violence experienced different feelings, such as fear, anger and guilt. To improve the situation for both the patients and the working staff a continuous education in handling violent situation is recommended by the authors, starting in nursing schools.

Inledning: Radiologin har en central roll inom vården men det råder brist på röntgensjuksköterskor i alla 21 regioner i Sverige just nu. Arbetsgivarnas konkurrens om de nyutexaminerade innebär att mer kunskap om arbetssökandes önskemål och prioriteringar kan vara av värde. Syfte: Studiens syfte var att kartlägga vilka faktorer som påverkar nyutexaminerade röntgensjuksköterskors val av första arbetsplats. Metod: En webbaserad enkät skickades ut till de som examinerades mellan år 2021–2022 från de åtta lärosäten som erbjuder röntgensjuksköterskeutbildningen. Enkäten var egenkonstruerad och bestod av både kvantitativa och kvalitativa frågeställningar. Svaren analyserades med deskriptiv statistik och kvalitativ innehållsanalys. Totalt deltog 88 röntgensjuksköterskor fördelat på 69 kvinnor och 19 män. Resultat: De faktorer som prioriterades högst inför val av första arbetsplats var erbjudande om tillsvidareanställning, arbetsplatsens geografiska placering samt möjlighet till yrkesrollsutveckling. Majoriteten av deltagarna var nöjda med sin första anställning och förväntas stanna kvar på sin nuvarande arbetsplats de kommande åren men studien belyser även att det finns förbättringspotential hos arbetsgivarna vad gäller rekrytering. Slutsats:Sammanfattningsvis visar studien att ett flertal faktorer har inverkan på nyutexaminerade röntgensjuksköterskors val av första arbetsplats där de högst rankade faktorerna kan kopplas till individens grundläggande behov.

In this study, five young and highly educated individuals' perceived ethnic discrimination at their respective workplaces, has been examined. Furthermore, the individuals' reactions and actions, as well as their perception of their colleague’s behavior during the discrimination situations, have been examined. This has been done through five qualitative semi-structured interviews. The study primarily has its theoretical base in an intersectional and an othering perspective. The study shows several behaviors that are perceived as offensive based on the individuals' own assessments. The study also demonstrates the influence of power and workplace hierarchy, on taken actions in perceived discrimination cases.

This qualitative study highlights young women's own experiences and how gender roles, gender stereotypes and gender differences affect them in their workplace. This study includes 8 women respondents' own experiences, but also how they have been affected in their workplace. In this study, we have limited ourselves to women aged 25-30 who work in larger cities in Sweden. This study has been analyzed using a qualitative method, with a hermeneutic analysis. Scientific articles have also been a background for analysis of the results of interviews. Theories and concepts such as norms, habitus, sex and gender, have been an asset for a sociological analysis of the results. These theories and concepts explain how the respondents' own experiences about gender roles, gender stereotypes and gender differences has affected them in their workplace. Therefore this study is only a study that explains individual perceptions and not the objective truth. The analysis of the results in this study display how young women have been affected by both gender roles, gender stereotypes and gender differences in their workplace. The study reveals how they apprehend themselves according to how norms have been created based on their gender, and hence formed gender roles in their workplace but also in society. / Följande kvalitativ studie belyser unga kvinnors egna erfarenheter av hur könsroller, könsstereotyper och könsskillnader påverkar dem på deras arbetsplats. I studien ingår 8 kvinnliga respondenternas egna erfarenheter av hur de har påverkats på deras arbetsplats. Studien har avgränsats till kvinnor i åldern 25-30 år som arbetar i större städer i Sverige. Studien har analyserats med hjälp av en kvalitativ metod som innefattar en hermeneutisk analys. Vetenskapliga artiklar har också varit en bakgrund för analys av resultaten och intervjuer. Teorier och begrepp som normer, habitus, kön och genus har varit en tillgång för den sociologiska analysen av resultaten. Samtliga teorier och begrepp förklarar hur respondenternas egna erfarenheter om könsroller, könsstereotyper och könsskillnader har påverkat dem på deras arbetsplats. Studien förklarar endast individuella uppfattningar och inte en objektiv sanning. Analysen av resultaten i studien visar hur unga kvinnor har påverkats av både könsroller, könsstereotyper och könsskillnader på sin arbetsplats. Studien belyser hur respondenterna upplever sig själva utifrån hur normer har skapats utifrån deras kön och därmed bildat könsroller på sin arbetsplats men också i samhället.

Svåra samtal på arbetsplatsen handlar ofta om disciplinära och omvårdande samtal. Dessa hålls mellan chef och medarbetare men stöttas oftast av en HR-praktiker för att leda samtalet. HR-praktikens roll i samtalet kan handla om att strukturera samtalet, stötta chefen och hantera motreaktioner från den berörda medarbetaren. Denna studie syftar till att besvara hur HR-praktiker hanterar och utvecklar sin kompetens att hålla svåra samtal med särskilt fokus på disciplinära och omvårdande samtal på arbetsplatsen. För att undersöka studiens syfte och frågeställningar har en kvalitativ undersökning gjorts där sju personer inom HR-professionen intervjuats. Vidare har det empiriska materialet analyserats med utgångspunkt från studiens frågeställningar. Detta har gjorts i koppling till Argyris single och double loop- lärande (1991) samt Kolb (1984) och Mumfords (1995) teorier om erfarenhetsbaserat lärande. Resultatet visar att HR-praktiker upplever dessa samtal tuffa men att nivån kan öka utan vissa förutsättningar och samtalsverktyg samt att erfarenheten gör det lättare för samtalsledaren att genomföra dem. Det visar även hur hanteringen av det svåra samtalet kan sammankopplas med ett double loop-lärandet samt hur reflektioner från mindre lyckade samtal bidragit till det erfarenhetsbaserade lärandet. HR-praktikerna har därmed hittat olika verktyg för att lättare hantera de utmaningar som de ställs inför i det svåra samtalet. / Difficult conversations in the workplace are often about disciplinary or nurturing conversations. These are held between manager and employee but are usually supported by an HR practitioner to lead the conversation. The HR practitioner's role in the conversation may involve structuring the conversation, supporting the manager and handling backlash from the concerned employee. The conversations are often described as tough, but that experience makes it easier for the person leading the conversation to carry them out. This study aims to answer how HR practitioners manage and develop their skills to hold difficult conversations with a particular focus on disciplinary and nursing conversations in the workplace. In order to investigate the purpose and questions of the study, a qualitative survey was conducted in which seven people within the HR profession were interviewed. Furthermore, the empirical material has been analyzed based on the study's questions. This has been done in connection with Argyris' single and double loop learning (1991) and Kolb's (1984) and Mumford's (1995) theories of experience-based learning. The result shows that the experience and handling of the difficult conversation can be connected with a double loop learning and how reflections from less successful conversations contributed to the experience-based learning. The HR practitioners have thus found different tools to more easily handle the challenges they face in the difficult conversation.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga faktorer som påverkar arbetet med organisationskulturen när organisationen ställer om till en digital arbetsplats. Metod: En kvalitativ studie som behandlar fenomenet organisationskultur. Fenomenet behandlas med en deduktiv ansats i en tvärsnittsstudie, där datainsamlingen skett genom halvstrukturerade intervjuer.   Slutsats: Vi har kommit fram till att det finns två viktiga faktorer som bör genomsyra processen med att överföra organisationskulturen till den virtuella arbetsplatsen. Det första perspektivet vi identifierat är att relationerna som organisationskulturen skapar är viktiga för organisationen. Det betyder att det relationsbyggande som existerade på den fysiska arbetsplatsen fortsatt är en viktig process i organisationen trots distansen.  Ett andra perspektiv vi har identifierat är huruvida ledaren får en annan roll inom organisationen. När arbetet sker på en fysisk arbetsplats kan organisationskulturen fånga upp situationer som på en virtuell arbetsplats i stället behöver hanteras av ledaren. Detta eftersom kulturen inte har samma plats digitalt när gruppen är fysiskt åtskild. / Purpose: The purpose of the thesis is to map factors that affect the work with the organizational culture when the organization switches to a digital workplace. Method: A qualitative study that deals with the phenomenon of organizational culture. The phenomenon is treated with a deductive approach in a cross-sectional study, where data collection took place through semi-structured interviews. Conclusion: We have come to the conclusion that there are two important factors that should permeate the process of transferring the organizational culture to the virtual workplace. The first perspective we have identified is that the relationships that the organizational culture creates are important for the organization. This means that the relationship building that existed in the physical workplace continues to be an important process in the organization despite the distance.  A second perspective we have identified is whether the leader gets a different role within the organization. When the work takes place in a physical workplace, the organizational culture can capture situations that in a virtual workplace instead need to be handled by the leader. This is because culture does not have the same place digitally when the group is physically separated.

As a result of the Covid-19 pandemic, there has been wide adoption of remote work while major companies have started introducing permanent flexible work arrangements. This dramatic shift in the workplace has raised questions regarding the effect this will have on innovation as it is critical for a future company’s success. Based on the literature review we managed to identify six key aspects to the innovative workplace: communication, collaboration, trust, knowledge transfer, company culture and management. We were able to evaluate the impact of remote work on these aspects by using both theoretical findings and empirical data gathered through semi-structured interviews conducted within a Swedish telecommunications company. Our results indicate that despite some advantageous features, communication, trust and knowledge transfer suffered. In management there has been a slightly positive shift. The results in collaboration and company culture appear inconclusive with significant advantages and disadvantages. In order to avoid an overall decrease in innovation we propose the adoption of a hybrid work model to combine the best aspects of these opposite arrangements. / Som en följd av Covid-19-pandemin har distansarbete blivit betydligt vanligare, stora företag har redan infört sådana permanenta arrangemang. Denna dramatiska förändring på arbetsplatsen har väckt frågor angående effekten på innovation eftersom det anses avgörande för ett företags framtida framgång och konkurrenskraft. Baserat på en genomgång av forskningslitteraturen har vi identifierat sex viktiga förutsättningar för företagens innovationskapacitet: kommunikation, samarbete, förtroende, kunskapsöverföring, företagskultur och ledning. Med utgångspunkt i tidigare teoretiska och empiriska forskningsresultat har semistrukturerade intervjuer genomförts med ett svenskt telekommunikationsföretag för att analysera effekten distansarbete på innovation. Våra resultat indikerar att en del positiva effekter kan uppstå men att tyngdpunkten återfinns i den negativa vågskålen. Således verkar ledningsfunktionen påverkas positivt medan andra faktorer viktiga för innovation som kommunikation, förtroende och kunskapsöverföring har försvagats. Vad gäller samarbete och företagskulturen förefaller både positiva och negativa effekter uppstå. För att undvika en generell försvagning av innovationskapaciteten bör en hybrid modell användas som kombinerar de bästa aspekterna av distansarbetet med platsbundet arbete.

I detta arbete undersöks spelifiering i kontexten där en kaféverksamhet valt att ersätta sitt tidigare utbildningssystem med ett digitalt och spelifierat sådant. Syftet med fallstudien är att undersöka tre olika frågor som relaterar till organisationen och spelifiering som ett fenomen. Vilka problem som kan lösas med spelifiering, ifall den tänkta effekten efterliknas i verkligheten och strategin att få anställda att börja spela. Arbetet börjar med att undersöka betydelsen av spelifiering och dess koppling till game-based learning, game thinking och aesthetics. Därefter undersöks litteratur som befinner sig både inom och utanför akademin. Detta eftersom spelifiering uppstått som ett fenomen utanför akademin. Hur den digitala utbildningen påverkar användarnas inre och yttre motivation undersöks i relation till ramverket Octalysis / This work examines gamification in the context where a café business has chosen to replace its previous training system with a digital and gamified one. The purpose of the case study is to investigate three different questions related to the organization and gamification as a phenomenon. Which problems can be solved with gamification, whether the intended effect is replicated in reality, and the strategy to get employees to start playing. The work begins by exploring the meaning of gamification and its connection to game-based learning, game thinking, and aesthetics. Then, literature within academia and beyond is examined. This is because gamification has emerged as a phenomenon outside of academia. How the digital training affects users' intrinsic and extrinsic motivation is examined in relation to the Octalysis Framework.

Aim: The aim of the study was to investigate, with a focus on health factors, how empoyees in school and social care experienced civility between colleagues and if it would benefit the well-being in the work group. Method: Eight semi-structured interviews were conducted, four from school and four from social care, where the respondents described their experiences of civility in their work group. The recorded results were transcribed and then analyzed using qualitative content analysis. Results: The respondents felt thet epathic comminication promoted polite tretment and well-being and was positive for the relationships in the work group where they experienced themselvs to be more seen, respected and confirmed. Clear work routines were perceived to support polite treatment and well-being and the respondents felt that a prerequisite for courteous behavior was that they were given the opportunity to create stable work structures and start from the same value base in the work group. Stress, lack of time and workload were seen as obstacles to polite behavior and treatment. Conclusion: Civility in work groups might be a health-promoting factor increasing the well-being of workers in smaller work groups in schools and social care. By paying attention and actively working to strengthen civility within these smaller work groups, workers energy and job satisfaction could increase, and in this way the psychosocial work environment would improve. / Problemformulering: Den vanligaste orsaken till sjukskrivningar i Sverige idag är stressrelaterade sjukdomar där brister i den organisatoriska och psykosociala arbetsmiljön är en framträdande orsak. För att stärka den psykosociala arbetsmiljön i arbetsgrupper i syfte att öka arbetstagares hälsa och välbefinnande samt minska sjukfrånvaro har olika hälsofrämjande faktorers betydelse diskuterats. Arbetslivsforskning kring den psykosociala arbetsmiljön har tidigare fokuserat mer på riskfaktorer som orsakat ohälsa än de hälsofrämjande faktorer, eller de så kallade friskfaktorerna och som utgår från det salutogena perspektivet. Syftet med vår studie var att med fokus på friskfaktorer undersöka hur arbetstagare inom skola och omsorg upplevde hövligt beteende för att se om det kunde gynna välbefinnandet i arbetsgruppen. Metod: För att besvara syftet genomfördes åtta semistrukturerade intervjuver, fyra från skolan och fyra från omsorgen, där respondenterna fick möjlighet att berätta om sina upplevelser av hövligt beteende i sin arbetsgrupp. De inspelade resultatet transkriberades och analyserades därefter med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Respondenterna upplevde att en empatisk kommunikation främjade hövligt bemötande och välbefinnande och var positivt för relationerna i arbetsgruppen och för dem själva där de kände sig sedda, respekterade och bekräftade. Tydliga arbetsrutiner upplevdes stödja hövligt bemötande och välbefinnande där respondenterna upplevde att en förutsättning för hövligt bemötande var att de fick möjlighet att skapa stabila arbetsstrukturer och utgå ifrån samma förhållningssätt i arbetsgruppen. Stress, tidsbrist och arbetsbelastning sågs som hinder för hövligt beteende och bemötande. Slutsats: Hövliga beteenden kan vara en hälsofrämjande faktor som kan öka välbefinnandet hos arbetstagare inom mindre arbetsgrupper inom skola och omsorg. Genom att uppmärksamma och aktivt arbeta för att stärka hövligt beteende inom den mindre arbetsgruppen skulle arbetstagares energi gynnas och välbefinnandet öka samt på så sätt skulle den psykosociala arbetsmiljön förbättras.