No description available.

Forskningen pekar på en konflikt mellan de krav vissa arbetsgivare har på att alkohol- och drogtesta sina anställda, respektive den eventuella ovilja arbetstagare av integritetsskäl kan ha att bli testade. I detta sammanhang råder det en oklarhet om vilka attityder svenska sjömän har till att bli alkohol- och drogtestade ombord på arbetsplatsen. Syftet med denna uppsats blev därför att undersöka svenska sjömäns attityder till att genomgå slumpmässiga alkohol- och drogtester ombord. Genom intervjuer av fjorton testerfarna och testoerfarna sjömän genomfördes en kvalitativ tematisk innehållsanalys av sjömännens attityder till testerna. Resultatet visade att sjömännen till skillnad från tidigare forskning hade positiva eller neutrala attityder till testerna. De upplevde inte obehag eller en känsla av att vara övervakade eller kränkta. Stämningen på arbetsplatsen blev inte märkbart sämre och tilltron till arbetsgivaren var oförändrad. Sjömännen var väl medvetna om reglerna och rutinerna för alkohol- och drogtesterna och deltog samarbetsvilligt i testerna utan protester. Attityderna mellan de testerfarna och testoerfarna sjömännen var mycket snarlika, med den mindre skillnaden att de testoerfarna sjömännen hade mindre kunskaper om reglerna kring testerna samt antog felaktigt att stämningen på arbetsplatsen skulle bli sämre om tester skulle införas. / This thesis focuses on the relationship between the requirements that some employers have involving alcohol and drug testing of employees, and the potential resistance that employees may have to such tests as regards integrity issues. The purpose of this thesis was to investigate Swedish seafarers’ attitudes to undergoing random alcohol and drug testing on board. Through interviews with fourteen both test-experienced and non-test-experienced seafarers a qualitative thematic content analysis of seafarers’ attitudes to the tests was conducted. The results show that contrary to previous research, the seafarers had positive or neutral attitudes to the tests. The seafarers did not experience any feeling of discomfort or of being monitored and the atmosphere of the workplace and trust for the employer remained unchanged. The seafarers cooperated in the tests without protests. The attitudes of the test-experienced and the non-test-experienced seafarers were similar. One difference however was found in that the non-test-experienced seafarers had less knowledge of rules and procedures regarding the tests and believed that the atmosphere of the workplace would be negatively affected if the tests were to be introduced.

Ledarskapet på arbetsplatsen ses som en av de viktigaste faktorerna för att reducera ohälsa och öka välbefinnandet på arbetsplatsen. Det finns också forskning som visar hur ledarskapskvalitén påverkar arbetsklimatet samt medarbetarnas hälsa och arbetsnöjdhet på arbetsplatsen. Detta tyder på att ledarskapet har en viktig roll i att främja hälsa på arbetsplatsen. Forskning menar att arbetsplatslärande och upprätthålla kompetensutveckling på arbetsplatsen visat sig vara effektivt för hälsan i arbetslivet. Syftet med denna studie är att ur ett pedagogiskt perspektiv belysa hur ledare uppfattar sitt ledarskap i att främja hälsan på arbetsplatsen. Studien grundar sig i åtta stycken semistrukturerade intervjuer med personer som alla besitter en ledarroll. Studien utgår ifrån ett hermeneutiskt perspektiv med en induktiv ansats där analysarbetet har utgått från en kvalitativ innehållsanalys. Ledarna uppfattar situationsanpassat ledarskap som ett sätt att möta de anställdas behov samt utveckla dessa, för att nå ett ökat välbefinnande på arbetsplatsen. Vidare upplever ledarna att hälsan på arbetsplatsen främjas av formellt och informellt lärande. Ett ledarskap som bidrar till delaktighet och meningsfullhet, ökar individens påverkan av sin egen situation vilket bidrar till högre trivsel. Kommunikation, kompetensutveckling och tillgång till resurser lyfts fram som mycket betydelsefullt i ett hälsofrämjande ledarskap. Vad som framstår som ett återkommande hinder i ett hälsofrämjande ledarskap är tidsbrist, resurser samt begränsad ekonomi. Samtliga ledare uppfattar sitt ledarskap som hälsofrämjande, oberoende av vilka förutsättningar, ekonomi och resurser verksamheten har tillgång till. Ledarna menar att så länge tiden och resurserna disponeras rätt så finns alla möjligheter till att utöva ett hälsofrämjande ledarskap. / Leadership in the workplace is seen as one of the most important factors for reducing unhealth and increasing well-being at the workplace. There is also research that shows how leadership quality affects the working environment as well as employee health and work satisfaction at the workplace. This indicates that leadership has an important role in promoting health in the workplace. Research believes that job placement and maintaining skills development in the workplace proved to be effective for health in working life. The aim with this study is from an educational perspective that elucidates how leaders perceive their leadership in promoting health at the workplace. The study is based on eight semistructured interviews with people who all have a leadership role. The study is based on a hermeneutic perspective with an inductive approach in which the analysis work is based on a qualitative content analysis. Leaders perceived situations-oriented leadership as a way to meet the needs of employees and develop them, in order to achieve increased well-being at the workplace. Furthermore, leaders find that health at work is promoted by formal and informal learning. A leadership that contributes to participation and meaningfulness increases the individual's impact on their own situation, which contributes to greater well-being. Communication, skills development and access to resources are highlighted as very important in a health promotion leadership. What emerges as a recurring obstacle in a health promotion leadership is time shortage, resources and limited economy. All leaders perceive their leadership as health promotive, independent of the conditions, finances and resources the business has access to. The leaders argue that as long as the resources are disposed of correctly, there is every opportunity to practice a health-promoting leadership.

Companies of today tend to invest more and more in workplace health promotion measures to improve employees ́ health. These health promotion measures have in particular been consisted of physical training, while the mental training have not received equal attention. Furthermore, research shows that a big part of how employees describe their well-being is based on how they experience their work situation. A few factors that have been identified to affect the work situation is work-related relationships, work environment and work-related strains. The aim of this study is therefore to contribute to an increased understanding of how employees experience that workplace health promotion in form of mindfulness can affect their work situation. The study has its basis on the Social cognitive theory and Acceptance and commitment therapy (ACT). In order to answer the aim, six semi-structured interviews were conducted at a consulting company in the real estate industry in Stockholm. The result showed that conclusions can be drawn about that mindfulness as a workplace health promotion in this context has a positive impact on employees work situation. The respondents stated that their relationships, work environment and ability to handle work-related strains had improved thanks to the implementation of mindfulness at work. They also stated that factors as their presence, openness and the ability to find their values had improved. The result is also supported by previous research which says that mindfulness has a positive impact on how employees experience their work situation.

This rapport examines six Swedish workplace unions, in manufacturing internationalised companies, degree of internationalised trade union work. The report is based on interviews with local shop stewards. All local workplace unions were in some form internationalised. They were placed in three different groups of strategies: Passive, Tactical and Strategic. The Passive union only tried to get information; the Tactical unions were reactive against initiative from company management and used the channels provided of Industrial Relation laws. The Strategic unions where acting from an analysis that demanded collaboration with foreign trade unions and were active in trying to build contacts.In discussing why a local workplace trade union become internationalised three explaining factors was constructed: A relation to the company which gave the union more information and resources than the minimum level of required legislation. Second; a strategic analysis involving a threat against the employees. And third; a belief that the trade union could make a difference.

Döva personer i Sverige och världen lever nästan uteslutande i ett hörande majoritetssamhälle och har således på ett eller annat sätt en fortlöpande kontakt med hörande människor i såväl privat- som arbetsliv. De flesta döva i arbetslivet arbetar som enda eller som en av få döva på en hörande arbetsplats och ofta anlitas tolk för möten mellan hörande och döva kollegor. Föreliggande uppsats är en etnografisk studie av tolksituationen på en arbetsplats där en döv samt ett tjugotal hörande kollegor arbetar tillsammans. Med hjälp av fältanteckningar, intervjuer och videofilmning har en bild av tolksituationen genererats. I resultaten visas tecken på att den döva deltagaren till stor del lider av informationsbrist på olika plan. Därtill verkar det finnas en stor kunskapslucka hos de hörande kollegorna gällande teckenspråk och dövas villkor i ett hörande samhälle. Resultatet visar även tendenser till att den döva deltagaren genom det omgivande majoritetsspråkssamhället själv medverkar till sin egen underordning. I den komplexa tolksituationen verkar tolken fungera som en grindvakt. Tolken kan ha en svår och inte alltid definierad roll att översätta och samordna turer mellan hörande och döva och föra samtalet framåt i en gemensam riktning. Det verkar även som att den döva deltagaren och hennes hörande kollegor har olika uppfattning om tolkens roll. Tolkens arbete verkar härigenom kunna försvåras, något som i sin tur skulle kunna påverka relationen mellan den döva deltagaren och hennes hörande kollegor. Resultaten har diskuterats utifrån ett poststrukturalistiskt perspektiv för att visa på samband mellan mikro- och makronivå med kopplingar till språkideologi, språkpolitik, maktrelationer samt teorin om Deafhood. / Deaf people in Sweden and worldwide live with few exceptions in a hearing society, and thereby in one way or another they have connections with hearing people in their private and professional lives. Most Deaf people in working life have no or few Deaf co-workers at hearing workplaces and hence a Sign Language interpreter is often hired to facilitate the communication between deaf and hearing co-workers. This thesis is an ethnographic study of the interpreting situation at a workplace where one Deaf and about 20 hearing co-workers work together. With field notes, interviews and video recording an illustration of the situation has been generated. The results show a tendency that the Deaf participant to a great extent suffers from information loss in several areas. In addition, the hearing co-workers seem to have a gap in knowledge about Sign Language and the conditions of Deaf people. Also, the Deaf participant seems to participate in her own subordination through the surrounding majority society. In the complexity of the interpreting situation, the interpreter seems to serve as a gatekeeper. She also has a challenging and not always easily definable role in translating and coordinating turns between Deaf and hearing participants, thus moving the conversation forwards in a mutual direction. Nevertheless, the Deaf participant and her hearing co-workers often seem to have different views of the responsibilities of the interpreter, something that might make the interpreter’s job even more challenging. This, in turn, can influence the relationship between hearing and Deaf co-workers. The results of the thesis have been discussed from a poststructural perspective to show a connection between the intimate workplace situation and language ideology, language policy, power relations and the theory of Deafhood.

Vården är särskilt drabbad av hög sjukfrånvaro och speciellt dygnet-runt-verksamheter. Ett sätt att minska sjukfrånvaron är att minska antalet underställda medarbetare per chef. Syftet med denna studie är att kartlägga attityder till och effekter av ett förstärkt ledarskap samt se vilka organisatoriska förutsättningar som behövs för att kunna bedriva ett närvarande ledarskap. Denna uppsats är skriven på uppdrag av Umeå kommun och avser att studera det förstärkta ledarskapet på två särskilda boenden inom äldreomsorgen.Studien grundar sig på tidigare forskning inom området samt Karaseks teori om krav, kontroll stöd, friskfaktorer och Arbetsmiljöverkets föreskrift om social och organisatorisk arbetsmiljö (AFS 2015:4). I studien har kvalitativa intervjuer gjorts med chefer, medarbetare och huvudskyddsombud. Resultatet i denna studie visar att de organisatoriska förutsättningar som krävs för att chefer ska kunna bedriva ett närvarande ledarskap avser bland annat chefsstöd, arbetsbelastning, samt är starkt påverkad av övriga förändringar inom organisationen. Det förstärkta ledarskapet upplevs i flera avseenden ha lett till en förbättrad psykosocial arbetsmiljö, både av chefer och medarbetare. De upplever bland annat att trivseln blivit bättre samt att känslan av stöd ökat.

Employers’ responsibility of the health and safety on the environment for the employee who is teleworking is one of the questions in this essay. What is teleworking, in relation to the aim for this essay, is the second question. Teleworking is an employment which is growing and the Swedish legislation is vague. The methods which have been used to investigate and understand the legislation is jurisprudence method and the legal dogmatic method. After the investigation of the aim and question of this essay it is possible to say, the Employers always have the responsibility for the environment of employees’ health and safety. But teleworking makes it hard for the employer to verify the health and safety on the environment, when they do not know where the employer is working.

It is becoming increasingly common for offices to change and move from the traditional cellular office to open and activity-based landscapes. These offices are adapted to working needs and are said to be flexible where employees themselves can choose how and where they want to sit and work. Telia is one of the companies that recently has undergone a reorganization and designed its offices with an activity-oriented design. The purpose of this study is to find out how Telia employees experience working in the new environment. But also to find out whether the physical design is perceived to affect the social interactions in the workplace. This study is of a qualitative nature as it aims to clarify the experiences of the employees. Semi-structured interviews have been conducted with five employees, each of which has different occupational roles within the company. The theoretical framework used to analyze the results is Bang’s (1999) Theory of Organizational Culture, different parts of Goffman’s (2006) Dramaturgical Perspective and Jacobsen & Thorsvik’s (2014) Theory of Organizational Communication. The results found show both the pros and cons of activity-based approach. Besides ergonomics, deep interactions and the feeling of knowing where one’s colleagues sit, Telia’s employees seem to be positively set on the new office landscape. The results in this study demonstrate, among other things that the activity-based office is perceived to create flexibility and networking between employees. Finally, the study shows that hierarchy, solidarity and communication together represent a positive sense of the new activity-based office landscape at Telia, according to the employees. / Det blir allt vanligare att kontor förändras och går från det traditionella cellkontoret till öppna och aktivitetsbaserade kontorslandskap. De senare är behovsanpassade och sägs vara flexibla där anställda själva kan välja hur och var de vill arbeta. Teliaär ett av de företag som nyligen genomgått en omorganisation och utformat sitt kontor med en aktivitetsanpassad design. Syftet med denna studie är att skapa kunskap kring hur de anställda på Telia upplever arbetet i den nya arbetsmiljön. Men även att ta reda på huruvida den fysiska utformningen upplevs påverka de sociala interaktionerna på arbetsplatsen. Denna studie är av kvalitativ karaktär då den avser att tydliggöra upplevelserna hos medarbetarna. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem anställda vilka alla har olika yrkesroller inom företaget. Det teoretiska ramverket som har använts för att kunna analysera resultatet är Bangs (1999) teori om organisationskultur, olika delar av Goffmans (2006) dramaturgiska perspektiv samt Jacobsen & Thorsviks (2014) teori om organisatorisk kommunikation. De resultat som framkommit visar både för-och nackdelar med det aktivitetsbaserade arbetssättet. Förutom ergonomi, djupa interaktioner och känslan av att veta var ens kollegor sitter verkar medarbetarna påTelia mestadels vara positivt inställda till det nya kontorslandskapet. Resultaten i denna studie påvisar bland annat att det aktivitetsbaserade kontoret upplevs skapa flexibilitet och nätverkande mellan medarbetare. Slutligen visar studiens resultat att hierarki, samhörighet och kommunikation tillsammans utgör en positiv känsla av det nya aktivitetsbaserade kontorslandskapet på Telia, enligt de anställda.

Den här avhandlingen syftar till att utveckla kunskap om lärande på den lokala nivån inom fackföreningsrörelsen. Det är en etnografisk beskrivning och analys av hur en fackföreningsstyrelse på en arbetsplats hanterar vardagens fackliga arbete och de krav på lärande som det innebär. I studien undersöks förutsättningarna för en nytillträdd och oerfaren facklig styrelse. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande beskrivs och analyseras det fackliga styrelsearbetet under tre år, de olika utvecklingsprocesser detta genererar samt hur fackliga aktiviteter och processer samspelar med hur styrelseledamöternas deltagande och den fackliga praktiken förändras. Att det saknas facklig erfarenhet och kunskap på arbetsplatsen har betydelse för den nya styrelsens förutsättningar för lärande. Studien visar att styrelseledamöternas definition av situationen är avgörande för inriktningen på styrelsearbetet. I studien identifieras tre kvalitativt olika perioder av fackligt arbete och lärande: revolutionen, nybygget och reträtten. Styrelsens kontakter med fackföreningsrörelsen utanför den lokala arbetsplatsen har en avgörande betydelse - särskilt hur ledamöterna använder fackföreningsrörelsens samlade erfarenheter, kunskaper och resurser som källa till lärande. Hur styrelsearbetet fördelas inom styrelsen och tillsammans med andra inom fackförbundet (fackliga kollegor, ombudsmän, medlemmar) visar sig också ha betydelse för det lärande som uppstår inom och utanför den lokala styrelsen. Studien visar att det finns omfattande krav på den lokala styrelsens förmåga att hantera det lokala fackliga arbetet och att självständigt hantera de krav på lärande som det innebär. Utifrån de omständigheter som studien synliggör hävdas att detta är ett överkrav på lokala fackliga styrelser i den mening att man inte på egen hand förmår skapa den kunskap som ger makt att hantera alla viktiga frågor som samtidens arbetsliv ger upphov till. I studien framförs att det krävs förändringar inom fackföreningsrörelsen för att ändra villkor och förutsättningar för lokalt fackligt arbete, lärande och kunskapsutveckling. Makt, kunskap och lärande hänger ihop. / The trade union at the local workplace is considered the most important arena for developing the strength of trade unions. Contemporary changes in working life mean new challenges to the trade union, and especially to the local trade union units at the workplaces. Learning is needed to maintain the strength and the capacity of the trade unions. Local trade union boards and representatives are expected to have the capability to learn on their own. The aim of this study is to investigate learning within a local trade union board at a workplace. An ethnographic study of an inexperienced trade union board has been carried out during three years. A sociocultural perspective is used to analyse the trade union board’s work, the learning processes that are generated and how the board members’ participation and pracitice are changed. From a pragmatist perspective the local trade union board’s attempts to deal with everyday challenges are interpreted as solving problems. It is shown that the board’s different ways of defining the situation are of significant importance. Three qualitative different phases of the local trade union board practice have been identified: the revolution, the renewal and the retreat. The investigation shows the importance of access to and use of the sociocultural knowledge and resources outside the local trade union. The board’s members’ definitions of the situation are influenced by the trade union experience and knowledge that they appropriate in participating in other trade union practices. The study also shows the importance of how the trade union work is distributed as it generates different learning processes according to how duties are divided. Solving problems together with trade union members at the workplace and together with other trade union practices shape learning processes in other communities of the trade union movement. The results of the study indicate that the demands on learning put on the local trade union boards are too overpowering. The local trade union boards cannot be expected to, on their own, develop the knowledge and the power that are needed to tackle the everyday challenges at the workplace. Local trade union learning is a matter to the trade union movement as a whole. Power, knowledge and learning are interdependent.