Ambassaden som institution har en lång tradition bakom sig och associeras med hög prestige. En fråga som måste ställas är hur den traditionen fungerar i dagens samhälle? Är det dags att uppdatera formen för hur en ambassad förhåller sig till sin omgivning, och rentav i grunden ifrågasätta ambassadens roll? Vilka problem möter svenska och nordiska ambassader idag, och hur kan arkitekturen hjälpa till att handskas med dem? Vilken roll kommer ambassaden att spela de kommande decennierna, och hur kan arkitekturen bidra till dess utveckling? Ökande samarbete och rörlighet mellan västländer och framförallt EU-länder innebär att ambassaderna får allt ett större kulturellt och identitetsskapande uppdrag, i och med att de konsulära uppgifterna minskar. I en värld med mer och mer informellt utbyte mellan länder i form av turism, affärskontakter, utbytes-studier m.m. får den officiella diplomatin en något förändrad roll. Hur skall en modern svensk ambassad se ut och fungera och därigenom på bästa sätt representera Sverige? I den frågan ingår en lång rad aspekter som t.ex. hållbarhet (material, byggteknik, transporter, energianvändning), och arkitektonisk gestaltning. Sverige har de senaste åren allt oftare börjat samarbeta med i första hand de andra nordiska länderna i och kring ambassadverksamheten i olika länder. Dessa samarbeten sker dock endast från fall till fall och det finns ingen övergripande generell strategi för hur verksamheter kan kombineras. Tätare samverkan mellan de nordiska länderna kan vara ett effektivt sätt uppnå ett större internationellt inflytande; de fem nordiska länderna (Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island) har en sammanlagd befolkning på 25 miljoner människor och skulle tillsammans utgöra världens tionde största ekonomi. Ett närmare samarbete inom det diplomatiska området är därför rimligt att tänka sig, och en naturlig utgångspunkt för ett sådant samarbete är ambassadernas arkitektur. Tiden då ambassader var och agerade som solitärer är förbi. Sverige har numera varken kapaciteten eller behovet att placera alla sina ambassader i fristående palats, svåråtkomliga och avskilda från staden. Även om det fortfarande kan vara aktuellt för Sverige att på vissa platser att bygga enskilda hus ämnade enbart åt ambassaden, t.ex. House of Sweden i Washington D.C., så ser verkligheten väldigt annorlunda ut för de allra flesta beskickningar i utlandet. I Budapest t.ex. hyr ambassaden idag lokaler i ett anonymt kontorshus. Om Sverige däremot går ihop med andra länder av liknande storlek, företrädelsevis de nordiska, kan man spara både resurser och ekonomi. Närheten till de respektive exportråden, med vilka ett nära samarbete sker redan idag, ger ytterligare synergieffekter. Den samlade storleken gör en egen gemensam byggnad möjlig och ger en större attraktionskraft än om de enskilda länderna agerar separat. Svaret på frågan “Hur ska svenska ambassader fungera i framtiden, och hur kan svenska ambassader fungera bättre i samarbete med andra länder?” är alltså att Sverige skall samarbeta med andra länder i liknande storlek för att spara resurser och kunna dra nytta av samverkan mellan länderna; underlätta nära samarbete med de respektive exportråden; i de fall man väljer att bygga nytt se till att byggnaden i framtiden kan komma att användas av andra än ambassaderna själva; bygga hållbart; om möjligt ta tillvara på lokal kunskap och byggtradition; samt ge något tillbaka till staden och dess invånare.

Bakgrund: Antalet fall av utmattningssyndrom i Sverige har ökat sedan 1980 och en orsak till ökningen är höga krav i relation till låg kontroll och lågt stöd på arbetsplatsen. Krav-kontroll-stöd-modellen kan identifiera förekomsten av psykosocial arbetsmiljö och dess påverkan på arbetares stressnivåerna. Syfte: Att undersöka eventuella samband mellan kontorsarbetares psykosociala arbetsmiljö och stress på arbetsplatsen. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie genomfördes med en enkätundersökning för att besvara uppsatsen syfte. Totalt svarade 109 respondenter och data analyserades i SPSS med korrelationsanalyser och Fisher’s exact test. Resultat: Kontorsarbetare skattar höga nivåer av krav, kontroll och stöd. Ungefär 57% av 101 kontorsarbetare skattar att de har en hög stressnivå och ungefär 86% befinner sig i en gynnsam psykosocial arbetsmiljö. Det förekommer en svag till medelstark korrelation mellan krav, kontroll och stöd i samband med stress. Slutsatser: Majoriteten av kontorsarbetare har höga krav, hög kontroll och högt stöd på deras arbetsplats men lite mer än hälften av alla kontorsarbetare har en hög stressnivå. Det förekommer ingen skillnad mellan en gynnsam- och en ogynnsam psykosocial arbetsmiljö i samband med stress.

Vi har valt att titta på den fysiska aktivitet som räknas till den friskvård som arbetsplatsen erbjuder. Det handlar om att hjälpa sina medarbetare till en god personlig hälsa, samtidigt som arbetsgivaren själv vinner på hälsosamma medarbetare. Studiens hälsopedagogiska idé innebar att belysa vad som möjliggör till fysisk aktivitet och hur arbetsplatsen kan bidra till personlig utveckling gällande den fysiska hälsan. Syftet med studien var att belysa hur medarbetare och arbetsgivare beskriver aspekter som påverkar möjligheten till att utföra fysisk aktivitet i arbetsgivarens regi. För att analysera och tolka studien har vi använt oss av en teori och ett perspektiv, Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell och ett salutogent perspektiv. Studien utgick från en kvalitativ ansats där enskilda intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Urvalet bestod av åtta respondenter varav fyra var arbetsgivare och fyra var medarbetare. Studien kunde av resultatet konstatera att det är viktigt för arbetsgivaren att involvera medarbetarna i det utbud som erbjuds för att så många som möjligt ska nyttja friskvården på företaget. Det är även viktigt för arbetsgivaren att ta tillvara på den sociala tillhörigheten som uttalats vara en stor motiverande faktor och bibehålla denne som en positiv aspekt i medarbetarnas vardag. / In this study, we have chosen to look at the physical activity that counts as the wellness that the workplace offers. It is about helping your employees to good personal health, at the same time as the employer itself benefits from healthy employees. The study's health pedagogical idea meant to shed light on what enables physical activity and how the workplace can contribute to personal development regarding physical health. The purpose of the study was to shed light on how employees and employers describe aspects that affect the possibility of performing physical activity under the auspices of the employer. To analyze and interpret the study, we have used a theory and a perspective, Bronfenbrenner's developmental ecological model and a salutogenic perspective. The study was based on a qualitative approach where individual interviews were used as a data collection method. The sample consisted of eight respondents, four of whom were employers and four were employees. The study was able to establish from the results that it is important for the employer to involve the employees in the range offered so that as many as possible will use the wellness at the company. It is also important for the employer to take advantage of the social affiliation that has been stated to be a major motivating factor and maintain it as a positive aspect in the employees' everyday lives.

Sammanfattning Ett hälsofrämjande ledarskap bidrar till att främja hälsan hos sina medarbetare. Året 2020 blev ett speciellt år på många sätt, men speciellt inom vård och omsorg. Syftet med denna studie var att öka kunskapen om olika synsätt som finns på ett hälsofrämjande ledarskap hos vård och omsorgspersonal. En kvalitativ metod valdes och datainsamlingsmetod var semistrukturerade intervjuer. Fem informanter deltog i studien varav alla jobbar inom kommunal vård och omsorg i Göteborgs Stad. Informanterna intervjuades med hjälp av en intervjuguide och materialet analyserades enligt en innehållsanalys. De framkom tre teman ur materialet ledarskap, hälsofrämjande insatser och arbetsplatsen. Resultatet visar centrala delar inom ledarskap var närvarande, information, kommunikation och återhämtning. Hälsofrämjande insatserbeskrevs som friskvård och planeringsdagar. Under arbetsplats framkom sjukfrånvaro och vikarier samt skyddsutrustning. Slutsatsen är att ledarskapet varit positivt om än literörigt under pandemin. Under året 2020 har störst skillnader varit skyddsutrustningen och frånvaro eller anpassningar kring planeringsdagar.

Activity Based Workplaces (ABW) is the latest trend within the office layout for knowledge workers. The design and layout of an activity based workplace is based on the worker's need to carry out different tasks, in the most efficient way. In order to achieve that the office is divided into different zones and the workers doesn't have a private work-station. The biggest advantage with ABW is a space efficient working environment that promotes knowledge- and information sharing within the company’s different departments. The purpose of this master thesis is to investigate how to implement Activity Based Workplaces in an efficient way. In order to do that a literature review on existing research and a qualitative study have been carried out. The qualitative study is based on interviews with key persons at five different companies that have implemented ABW or had the intention to do so. The transition to ABW have been studied in three different blocks; the decision process, the implementation process and the outcome and user perspective. The analysis of the results from the qualitative study shows that the transition includes a lot of different challenges. One of the biggest challenge that the management has to overcome is to assure the co-workers that the implementation of an Activity Based Workplace will bring positive effects to the company. In order to achieve that it is important that the management acquires the right knowledge to successfully handle the implementation and is able to create a clear strategy of how to do so. During the process it is important to involve the co-workers in order to identify their needs. After all it is the co-workers who carry out the activities that the workplace is supposed to support. The involvement of the co-workers will also create a more positive attitude towards the concept of ABW. After the implementation of the Activity Based Workplace the challenge lies within the ability to constantly adapt and develop the office space after the changing needs of the company and its co-workers. The co-workers changing needs are hard to identify in advance, therefore it is important to adapt the workplace when these needs are identified. The demand for space efficient offices will grow in the future and in comparison to a traditional office space layout, we believe the Activity Based Workplace allows for a workplace better suited for the needs of the company and its co-workers. / Aktivitetsbaserade arbetsplatser (förkortas ABW) är den hetaste kontorstrenden för tillfället. Konceptet ABW bygger på att utforma kontoret och dess arbetsplatser utifrån personalens behov. På ett aktivitetsbaserat kontor ska personalens arbetsuppgifter styra valet av arbetsplats och personalen har därför inga fasta arbetsplatser. De stora fördelarna med ABW är en förbättrad och mer yteffektiv arbetsmiljö som främjar informations- och kunskapsutbyte mellan ett företags eller en organisations olika avdelningar. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur aktivitetsbaserade arbetsplatser kan implementeras på ett effektivt sätt. Syftet har besvarats genom en litteraturstudie, bestående av aktuell forskning inom området, samt en kvalitativ empirisk studie av fem stycken företag som antingen har implementerat ABW eller haft för avsikt att göra detta. Hos dessa fem företag har olika nyckelpersoner intervjuats kring konceptet ABW. Övergången till ABW har studerats ur tre block; beslutsprocessen, implementeringsprocessen samt resultat och användarperspektiv. Analysen av resultaten från den empiriska studien visar att utmaningarna vid en implementering av ett aktivitetsbaserat kontor är många. En av de största utmaningarna är att företagets ledning lyckas övertyga personalen om att ett aktivitetsbaserat kontor kommer att gynna verksamheten och skapa en arbetsmiljö som på ett bättre sätt tillgodoser medarbetarnas behov. För att lyckas med detta krävs det att ledningen på företaget tillskansar sig kunskap om vad ABW är för någonting och har en tydlig strategi kring hur implementeringen ska genomföras. Under implementeringsprocessen är det viktigt att låta personalen vara delaktig för att på bästa sätt kunna tillgodose deras behov. Att låta personalen vara delaktig i processen resulterar också i en högre acceptans gentemot det nya aktivitetsbaserade konceptet. Efter implementeringen av det aktivitetsbaserade kontoret ligger utmaningen i att fortsätta utveckla kontoret. Personalens behov förändras med tiden och det kan även vara svårt att på förhand tillgodose samtliga behov vilket innebär att ett kontinuerligt utvärderingsarbete av kontorets layout är viktigt. En implementering av ABW är ingen punktinsats som avslutas efter flytten till det nya kontoret. Efterfrågan på yteffektiva kontor kommer i framtiden att öka och i jämförelse med ett traditionellt öppet kontorslandskap skapar ABW en arbetsmiljö som vi tror på ett bättre sätt tillgodoser företagens och dess personals behov.

The real estate industry is facing a major change. The activity based working is promoted heavily by real estate companies, brokers and consultants as the future workplace. Knowledge and information is however limited. Many concepts have a tendency to get mixed up when companies on the market choose to formulate their own concepts. The research is neglected, and more focused on health and design. This thesis focuses on describing how the market may evolve the knowledge and how to implement the activity based working in the workplaces. Purpose The thesis aims to conduct a study to clarify the question of what activity based working means. The focus will be to examining the current work that is proceeding on the market but also explore if it would be possible to facilitate the implementation of the activity based working by using explorative factor analysis. Primary questions • How to define activity based working? • Which theories support the discussion and definition of activity based working? • Which concepts are available on the market today and how are these promoted? • Can the implementation of the activity based working be facilitated by using an activity based scale that measures needs and reactions in different workplace environments? Method The thesis consists of both a qualitative and a quantitative study. The qualitative study is based on interviews and a survey of how the market perceive the activity based working and with which keywords associated with the concept. In total, seven interviews were conducted. The quantitative survey consised of approximately 1000 surveys. Conclusions • Importance of a common definition and market approach for activity based working • Manage the self interest in the market to ensure a good development of activity based working • Activity based working is not just about design and floorlayouts. • Knowledge sharing should be prioritized • Organization, Technology and Premises are all very influencing aspects • The implementation requires a lot of time and effort • Through exploratory factor analysis, is it possible to define the driving forxes within the organization. • The workplace is no longer a specific place. It is an activity that can be performed in multiple places. Future research Future research should focus to continuing efforts on create an overall overview of the activity based working, but also develop clear and efficient processes for the implementation of the activity based working. Other interesting aspects are the international dimension of the work. The development with activity based working will in the future not only be applied on offices. To therefore explore how various industries work with the concepts and if there are any specific needs to develop in the future. Definition In the analysis chapter the author presents a comprehensive definition of activity based working which is developed with the support by the qualitative and quantitative research: “Based on the activities that occur in the workplace, teadership, facilities, and technology are customized to effectively and in a structured way maximize the benefits and value of the work that the individuals performs” / Fastighetsbranschen står inför en förändring. Det aktivitetsbaserade arbetssättet marknadsförs starkt av fastighetsbolag, mäklare och konsulter som det framtida arbetssättet. Kunskapen och informationen är dock bristfällig. Många begrepp har en tendens att blandas ihop då aktörer väljer att formulera sina egna begrepp. Forskningen är eftersatt och mer fokuserad på hälsa och design. Detta examensarbete fokuserar därför på att redogöra för hur arbetssättet kan utvecklas och hur arbetet i framtiden skall på ett effektivt sätt implementera det aktivitetsbaserade arbetssättet inom svenska företag och organisationer. Syfte Syftet med examensarbetet är att bringa klarhet i frågan om vad ett aktivitetsbaserat arbetssätt är. Fokus kommer även ligga i att undersöka det pågående arbetet på marknaden och olika aktörers syn på arbetssättet. I arbetet undersöks även om det skulle vara möjligt att underlätta implementeringen av ett aktivitetsbaserat arbetsätt med hjälp av en aktivitetsbaserad skala som mäter reaktioner på olika arbetsmiljöer. Frågeställningar • Hur definieras aktivitetsbaserat arbetsätt? • Vilka teorier stödjer diskussionen och definitionen av aktivitetsbaserat arbetssätt? • Vilka koncept finns idag på marknaden inom aktivitetsbaserat arbetsätt och hur preciseras och presenteras dessa? • Kan implementeringen av ett aktivitetsbaserat arbetsätt underlättas med hjälp av en aktivitetsbaserad skala som mäter behov och reaktioner på arbetsplatsmiljöer? Metod Undersökningen består dels av en kvalitativ samt en kvantitativ del. Den kvalitativa delen baseras på intervjuer och en marknadsundersökning över hur aktörer på marknaden uppfattar det aktivitetsbaserade begreppet och vilka nyckelord som används frekvent. Sammanlagt har sju även intervjuer genomförts med framstående personer inom ämnesområdet. Den kvantitativa undersökningen består av ett 100-tal enkäter som undersökt kunskapen om det aktivitetsbaserade begreppet inom marknaden och även här vilka nyckelord som används frekvent. Slutsatser • Samtliga aktörer bör enas om gemensam definition, information och kommunikation av det aktivitetsbaserade arbetssättet • Hantera marknadens starka egenintresse av arbetssättets utvekcling för att säkerställa en en seriös och förtreoendegivande bild av det aktivitetsbaserade arbetssätt • Aktivitetsbaserat arbetssätt har många fler dimensioner än design och planlösningar • Kunskapsspridning inom ämnesområdet bör prioriteras och säkerställas • Organisation, Ledarskap, Medarbetare, Teknik och Lokal är samtliga aspekter som bör beaktas vid implementeringen av det aktivitetsbaserade arbetssättet • Aktivitetsbaserat arbetssätt är en förändringsprocess som kräver kraft, engagemang och tid • Genom explorativ faktoranalys kan tydliga drivande aspekter urskiljas inom organisationer (AktivitetsBaserad Skala) • Arbetsplatsen är inte längre en specifik plats utan en aktivitet som kan utföras på mängder av platser. Framtida forskning Den framtida forskningen bör fokuseras på att dels fortsätta arbetet med att skapa en helhetsbild av arbetssättet men även möjliggöra tydliga och effektiva processer för implementering av det aktivitetsbaserade arbetssättet. Det internationella perspektivet är idag mindre utforskat. Ytterliggare ett område som är av intresse är hur olika branscher ser på utveckling av arbetssättet och vilka specifika behov dessa branscher möjligen har. Definition I det avslutande kapitlet redogörs en samlad definition av aktivitetsbaserat arbetsssätt som är framtagen med stöd av den kvalitativa och kvantitativa forskningen: “ Utifrån de aktiviteter som sker på arbetsplatsen anpassas ledarskap, lokaler och teknik för att på ett effektivt och strukturerat sätt maximera nyttan och värdet i det arbete som individerna utför”

Introduktion: Ledarskapets betydelse för den psykiska och sociala arbetsmiljön som gör människor sjuka på sina arbetsplatser. Den ökande psykiska ohälsan i arbetslivet med flexiblare arbetstider och mer varierad plats som arbetet sker på kan ett hälsofrämjande ledarskap erbjuda stöd till en befolkning som till stor del kommer att jobba allt längre. Syfte:Att sammanställa ledarskapets påverkan på den psykosociala arbetsmiljön på arbetsplatser.  Metod: En systematisk litteraturstudie gjordes i databaserna PubMed och CINHAL med samma sökterm och där tio stycken valdes ut för studien, artiklarna analyserades sedan genom innehållsanalys. Resultat: Två kategorier med elva underkategorier visarledarskapets betydelse för den psykosociala arbetsmiljön där den psykiska ohälsan ökar med missnöjet över ledarskapet, obalans mellan ansträngning och belöning, när stödet från ledaren upplevs lågt, när rollerna blir otydliga samt när den egna kontrollen över arbetsuppgifterna är lågt. Slutsats: Studien visar att ledarskapet har betydelse för den psykosociala arbetsmiljön där ett tydligt samband mellan emotionell utmattning och ledarskapet framgår. / Introduction: The importance of leadership for the mental and social work environment that makes people sick in their workplaces. The increasing mental illness in working life with more flexible working hours and a more varied place where the work takes place, a health-promoting leadership can offer support to a population that will largely work longer and longer. Purpose: To compile the impact of leadership on the psychosocial work environment in workplaces. Method: A systematic literature study was done in the databases PubMed and CINHAL with the same search term and where ten pieces were selected for the study, the articles were then analyzed by content analysis. Results: Two categories with eleven subcategories show the importance of leadership for the psychosocial work environment where mental illness increases with dissatisfaction with leadership, imbalance between effort and reward, when support from the leader is experienced low, when roles become unclear and when self-control over tasks is low.  Conclusion: The study shows that leadership is important for the psychosocial work environment where a clear connection between emotional exhaustion and leadership is evident.

Previous research have shown a possible relationship between the indoor work environmentand the impact it has on the employees’ performance. Different factors can affect theperformance; physical parameters, such as ventilation and air quality, noise levels, thermalclimate, lighting and access to daylight, as well as the level of flexibility of the work, furnitureetc. Therefore, this study aims to investigate the quality of the indoor work environment at siteoffices within Company AB in Sweden. Further, how the physical and the psychologicalenvironment play an important role regarding the attractiveness of the workspace. The studywill only focus on four physical parameters affecting the physical functionality of an office; airquality, noise, temperature and lighting. The following research questions were asked: 1) Whatdifferent types of site offices can be identified in Sweden and what are the commonly usedoffice layouts? 2) How well does the actual indoor work environment at site offices align withthe restrictions by the Swedish Work Environment Authority? 3) How is the indoorenvironment of the site offices perceived by the people utilizing the workspace? 4) Which arethe most important parts to look at to improve the attractiveness of the site offices at CompanyAB? The study is both qualitative and quantitative including measurements, interviews,meetings, and a questionnaire as the main sources of information used to answer the researchquestions.According to the results, the two most commonly used site offices are construction trailers andrented premises. The visited offices had varied layouts since they are designed to fit the needsof the specific project organizations. Out of the four parameters, noise was the only one thatentirely fulfilled the requirements in the six site offices visited.The employees perceived the physical parameters in the site offices differently. The air qualitywas generally perceived to be sufficient in the office spaces but quite bad in the meeting rooms.Multiple employees thought noise was one of the most problematic parameters and it wasshown to possibly depend on work role or task. Employees expressed the need of a versatileoffice layout, with both open office areas and smaller secluded rooms combined, which couldincrease their concentration level and decrease disturbance. Another problematic parameterwas the temperature and generally, the need was to stabilize it throughout the year. Regardingthe lighting, many expressed the desire to be able to adjust it on their own.People perceive things differently which is why a more varied and flexible office might fulfillmore people’s needs. If these needs are fulfilled, it could improve not only the physical workenvironment but also the psychological work environment and therefore increase theattractiveness and job satisfaction of the employees. / Tidigare forskning har visat en möjlig koppling mellan inomhusklimat och dess påverkan påden anställdas prestation. Olika faktorer kan påverka prestationen; fysiska parametrar; såsomventilation och luftkvalitet, ljudnivå, termiskt klimat, ljus och tillgång till dagsljus samt nivånav flexibilitet på jobbet, möbler och andra faktorer. Därför syftar denna studie till att undersökakvalitén av arbetsmiljön inomhus på platskontor hos Company AB i Sverige. Vidare, hur denfysiska och psykiska miljön spelar en stor roll gällande hur attraktiv en arbetsplats är. Dennastudie kommer bara fokusera på fyra fysiska parametrar som påverkar den fysiskafunktionaliteten av ett kontor; luftkvalitet, ljud, temperatur och ljus. Följande forskningsfrågorhar ställts: 1) Vilka olika typer av platskontor kan identifieras i Sverige och vilka olikautformningar används vanligast? 2) Hur väl uppfyller den faktiska inomhusmiljön påplatskontoren kraven från Arbetsmiljöverket? 3) Hur upplevs inomhusmiljön på platskontorenav människorna som jobbar i dem? 4) Vilka är de viktigaste aspekterna för att ökaattraktiviteten av platskontoren på Company AB? Studien är både kvalitativ och kvantitativoch inkluderar både mätningar, intervjuer, möten och en enkät som de främstainformationskällorna för att svara på forskningsfrågorna.Resultaten visar på att de vanligaste platskontoren är byggbodar och inhyrda lokaler. Debesökta kontoren hade olika uppbyggnad eftersom de var utformade för att passa de specifikaprojektorganisationerna. Utav de fyra parametrarna var ljudet det enda som uppfyllde kraven ide sex besökta platskontoren.De anställda upplevde de fysiska parametrarna på olika sätt. Luftkvaliteten upplevdes generelltsom tillräcklig bland kontorsplatserna men ganska dålig i mötesrummen. Flera anställda tyckteatt ljudet var en av de mest problematiska parametrarna och det visade sig möjligtvis bero påarbetsroll eller uppgift. De anställda uttryckte ett behov av en varierad utformning av kontorenmed en kombination av både öppna kontorslandskap och mindre avskilda rum vilket skullekunna öka koncentrationsförmågan och minska störande ljud. En annan problematiskparameter var temperaturen och generellt var behovet att få en mer stabil temperatur över året.Vad gäller ljussättningen så uttryckte många att de ville kunna reglera den själva.Människor upplever saker olika vilket gör att ett mer varierat och flexibelt kontor kan uppfyllafler människors behov. Om dessa behov uppfylls kan detta förbättra inte bara den fysiskaarbetsmiljön utan också den psykiska arbetsmiljön och kan därigenom öka attraktiviteten samtarbetsnöjdheten hos de anställda.

ABSTRACT Background Radiographer work in a demanding work environment where radiographers experience work-related stress in connection with their work tasks that include working in a high-tech environment and creating optimal image quality and taking into account patinet safety. Purpose The aim of this research is to study the experience of radiographers in their work- related stress. In addition, the quality of work protection which they receive in the workplace for stress control in another aspect of this study. Methods The research method that had been adopted for this study is empirical quantitative method. The data had been collected via questionary and the result was analysed based on descriptive and analytical statistics. To assess the relation between work related experience and physical and mental health condition. The questionaries had been distributed between radiographers in three hospitals. The participants had different work experiences and 41 questionaries had been totally analysed. Results The results of this study showed that radiographer have a reasonable workload, but most of them experience work related stress. Also, the results showed that most radiographer does not receive enough support to control work related stress, but when this support is from the boss, they think that receive adequate support from their boss to control stress.   Conclusion The study showed that a reasonable workload for radiographers makes them feel a good well-being in the workplace. And that support from both colleagues and the immediate manager allows radiographers to manage their stress more. Keyword: work-related stress, radiographer, support, workplace. / <p>.</p>

Introduktion: Alkoholkonsumtion har stor hälsopåverkan på världens befolkning, regelbundet intag av alkoholhaltiga produkter ökar risken för både sjukdom och skada. Utgifterna år 2017 i Sverige relaterade till alkoholkonsumtion var cirka 103 miljarder svenska kronor. Arbetsplatsen är arenan där vuxna befolkningen kan nås av hälsofrämjande åtgärder. Syfte: Identifiera tänkbara preventiva åtgärder för arbetsgivare gällande riskbruk av alkohol hos medarbetare. Metod: Strukturerad litteraturstudie där sökning organiserades i sökblock. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades utifrån mallen för systematisk textkondensering. Utifrån analysen kodades och kategoriserades artiklarna. Resultat: Nio artiklar valdes och inkluderades i resultatet. Utifrån analysen fanns tre huvudkategorier: psykologiska faktorer, screening och hälsobeteende. Screening hade underkategorin preventiva åtgärder efter screening. Screening i kombination med att förebygga negativa psykologiska faktorer minskade alkoholintaget hos medarbetarna. Psykologiska faktorer var hörnstenen i alkoholkonsumtionen hos medarbetarna, viktigaste psykologiska faktorn var att skapa en känsla av psykologisk trygghet hos medarbetarna. Hälsobeteenden innebar att bryta vanor och erbjuda gruppdiskussioner för medarbetarna där information om hälsorisker förmedlades. Slutsats: För att kunna arbeta preventivt bör arbetsgivarna kombinera flertal preventiva åtgärder för bästa utfall. Inkludering av informationskommunikation kring hälsorisker vid riskkonsumtion av alkohol bör ske kontinuerligt. Screening bör genomföras för att i ett tidigt stadie fånga upp medarbetare som har ett riskbruk av alkohol. Individuellt anpassade preventiva åtgärder bör ske för de individerna med riskbruk av alkohol. Det är viktigt att arbetsgivaren tar hänsyn till de psykologiska faktorerna som kan spela en avgörande roll i det preventiva arbetet. / Introduction: Alcohol consumption has a significant impact on the health of the global population, with regular alcohol intake increasing the risk of both illness and injury. In 2017, expenditures related to alcohol consumption in Sweden amounted to 103 billion Swedish kronor. The workplace serves as a crucial arena for implementing health-promoting measures. Objective: To identify potential preventive measures for employers regarding alcohol misuse among employees. Method: A structured literature review with searches organized into searchblock. All articles were quality-reviewed and then analyzed using the systematic textcondensation method. The articles were coded and categorized based on the analysis. Results: Nine articles were selected and included in the results. Three main categories emerge from the analysis: psychological factors, screening, and health behaviour. There was a subcategory: preventive measures following screening. Screening, combined with addressing negative psychological factors, reduced alcohol intake among participating employees. Psychological factors were foundational in employee alcohol consumption, with the key psychological factor being the ability to create a sense of psychological safety among employees. Health behaviours involved breaking habits and offering group discussions for employees, providing informationon health risks. Conclusion: To work preventively, employers should combine multiplepreventive measures for optimal outcomes. Continuous communication of information on health risks related to alcohol misuse is essential. Screening should be conducted to identify employees with alcohol misuse at an early stage. Individually tailored preventive measures should be implemented for those with alcohol misuse. Employers should also consider psychological factors, which play a crucial role in preventive efforts.