Människan är skapt till att vara i rörelse och fysiskt aktiv och genom rörelse hålls kroppens cirkulation igång, samt även att genom rörelse bidrar det till syreförsörjning till kroppens olika organ (Sundberg & Jansson, 2015). Forskning har påvisat starka evidens på fördelarna med regelbunden fysisk aktivitet och hälsostatus (både fysiskt och psykiskt), samt även visat sig vara sjukdomsförebyggande (Sundberg & Jansson, 2015; Andersson, Hovland, Kjellman, Taube & Martinsen, 2015). Att fysisk inaktivitet och långvarigt stillasittande utgör en riskökning till fysisk och psykisk ohälsa är ganska välkänt (Høgsbro, Davidsen & Sørensen, 2018). En yrkesgrupp som består utav stor del stillasittande arbete är yrkesförare, och en del utav den yrkesgruppen är lastbilschaufförer (Arbetsmiljöverket, 2018). I Sverige finns det omkring 90 000 yrkesförare (Statistiska centralbyrån, 2010). Enligt Rutter, Savelberg, Biddle & Kremer (2013) bör fokus vändas till stillasittande som beteende samt hur detta i sig utgör en hälsorisk. Rutter et al. (2013) menar att hälsoriskerna med långvarigt stillasittande inte kan minskas enbart genom 30 minuter måttlig fysisk aktivitet, utan man bör se till stillasittande som ett hälsobeteende eller livsstil. Exempelvis långa perioder stillasittandes framför TV, datorn, i bil eller på arbetsplatsen. Parallellt med hälsofrämjande insatser till att öka den fysiska aktiviteten bör man även uppmuntra till avbrott i långvarigt stillasittande. Genom att avbryta stillasittande med korta 5 minuters pauser minskas riskerna som ett stillasittande beteende medför. Studien visar på tydliga skillnader mellan långfärds och distributionschaufförer, där de som kör långfärdskörningar alla känner någon form av smärta i kroppen, men av de som kör distributionskörningar så upplever 44% av de svarande ingen smärta. / Human is Created to be in motion and physically active, and through movement the body’s circulation is kept up, and also through movement it contributes to the oxygen supply for the body’s various organs (Sundberg & Jansson, 2015). Research has shown strong evidence of the benefits of regular physical activity and health status (both physical and mental), as well as disease prevention (Sundberg & Jansson, 2015; Andersson, Hovland, Kjellman, Taube & Martinsen, 2015). The fact that physical inactivity and prolonged sedentary poses a risk increase to physical and mental health issues is quite well knows (Høgsbro, Davidsen & Sørensen, 2018). A professional group that consists of a great deal of sedentary work is professional drivers, and a part of that professional group is truck drivers (Arbetsmiljöverket, 2018). In Sweden, there are about 90,000 professional drivers (Statistiska Centralbyrån, 2010). According to Rutter, Savelberg, Biddle & Kremer (2013), the focus should be on sedentary behavior and how this in itself constitutes a health risk. Rutter et al. (2013) believe that the health risks of long-term sedentary behavior cannot be reduced solely by 30 minutes of moderate physical activity, but that sedentary behavior should be considered as a health behavior or lifestyle. For example, long periods of sitting still in front of the TV, the computer, in the car or in the workplace. In parallel with health-promoting efforts to increase physical activity, interruptions in long-term sedentary care should also be encouraged. By interrupting a sedentary session with short 5-minute breaks, the risks of sedentary behavior are reduced. The study shows clear differences between long-distance and distribution drivers, where those who drive long-distance hauls all feel some form of pain in their body, but those who run distribution hauls 44% of respondents experience no pain.

This thesis analyzes how healthcare professionals experience their own safety at work focusing on dementia care. Furthermore, this essay will look into what factors have influenced these feelings towards their personal safety. The method used in this study is a qualitative approach. In-depth interviews were conducted with seven participants. The aim of this approach is to achieve a deeper understanding of how these workers feel and act based on their level of safety. The collected data has been divided into different categories and analyzed individually with the selected theories. The theories used for the purpose of this thesis was Goffman’s notion of dramaturgy that includes theatrical performance where he explains how humans interact with each other and how they maintain a specific role to impress the audience. Additionally, Hochschild’s theory of emotional labor, deep- and surface acting has been used to analyze the study. Overall, the results of this study shows that in order to maintain the feeling of safety, it is important for the participant to have a feeling that their work has a meaningful purpose. It is also important for them to have a strong support system from their colleagues and to have a good competence and the right education in regard to their work. Even though the participants were exposed to different kinds of violence, they still felt safe to a great extent. / Denna studie studerar hur vårdpersonal upplever sin egen säkerhet på arbetsplatsen med fokus på demensomsorg. Uppsatsen kommer även att undersöka vilka faktorer som har påverkat deras känslor gentemot deras trygghet. Metoden som används i denna studie är av kvalitativ ansats där djupgående intervjuer genomförts med sju deltagare. Syftet med denna datainsamlingsmetod är att uppnå en djupare förståelse för hur studiens deltagare känner och agerar utifrån deras trygghetskänslor. De insamlade materialet har delats in i olika kategorier som sedan har analyserats individuellt utifrån de utvalda teorierna. Teorierna som har applicerats för denna studie var Goffmans dramaturgiska teori som innefattar framträdande där han förklarar hur människor interagerar med varandra och hur de upprätthåller en specifik roll för att imponera på publiken. Vidare har Hochschilds teori om emotionellt arbete, djup- och ytverkan använts för att analysera studien. Resultaten av denna studie visar att för att upprätthålla känslan av trygghet är det viktigt för deltagarna att känna att deras arbete har ett meningsfullt syfte. Det är också viktigt för dem att ha ett starkt stödsystem från sina kollegor och att ha en rätt kompetens och lämplig utbildning gällande deras arbete. Trots att deltagarna utsattes för olika typer av våld kände de sig fortfarande säkra i en större utsträckning.

Sedan Sverige i januari 2020 fick sitt första bekräftade fall av covid-19 har stora förändringar skett gällande hur och var arbete bedrivs, med omfattande inslag av distansarbete. Denna uppsats har därför undersök hur distansarbete har påverkat balansen mellan arbetsliv och privatliv samt den nuvarande och framtida arbetssituationen för kontorsmedarbetare inom företaget Hemfrid. Befintlig forskning visar att distansarbete kan gynna såväl medarbetare som arbetsgivare; medarbetaren åtnjuter ökad flexibilitet och work–life balance, medan arbetsgivaren gynnas av en ökad arbetsintensitet och högre tillgänglighet. Studien är genomförd via en enkätundersökning i slutet av april 2021 med 76 svarande i målgruppen, vilket utgör en svarsfrekvens om 39 %. Enkätsvaren visar att medarbetare upplever att distansarbete har fungerat bra; ökat work–life balance med mer tid till familjen och hemmet, samt en ökad flexibilitet, effektivitet och mindre stress trots ökad arbetsbelastning. Den sociala distansen till kollegor och företaget gör dock sammanhållning sämre, vilket inte minst märks för nyanställda som får svårare att lära känna kollegor och komma in i kulturen. Arbetsmiljön har förbättrats för de som har tillgång till extrautrustning hemma, men försämrats för övriga. Vi rekommenderar Hemfrid att låta medarbetare arbeta 2–3 dagar i veckan på distans efter pandemin, vilket drar nytta av såväl kontors- som distansarbetets fördelar. Särskild hänsyn bör tas till nyanställda och hanteringen av arbetsmiljön på distans. Vårt bidrag till befintlig teori är ny kunskap om hur omfattande distansarbete fungerar i praktiken, och förslag på hur det kan organiseras i framtiden. För framtida studier rekommenderas bland annat att närmare undersöka en optimal uppdelning av arbetstid, samt hur kontoret bäst kan utformas för att understödja det uppdelade arbetssättet. / Since Sweden in January 2020 had its first confirmed case of COVID-19, major changes have been made regarding how and when work is conducted, with extensive elements of remote work. This thesis has investigated how remote work during the pandemic has affected the work situation and the balance between work and private life for office coworkers of the company Hemfrid. Existing research shows that remote work can benefit coworkers as well as employers; the coworker enjoys increased flexibility and work–life balance, while the employer benefits from increased work intensity and higher availability. The study is conducted via a survey conducted in the end of April 2021 with 76 respondents in the target group, which constitutes a response rate of 39%. The survey results show that coworkers feel that remote work has worked well; increased work–life balance with more time for the family and home, as well as increased flexibility, efficiency, and less stress despite increased workload. However, the social distance to colleagues and the company makes cohesion worse, not least for new employees who find it more difficult to get to know colleagues and get into the culture. The work environment has improved for those who have access to extra equipment at home but deteriorated for others. We recommend Hemfrid to let coworkers work 2–3 days a week remotely after the pandemic, which benefits from the advantages of both office and remote work. Special consideration should be given to new employees and the management of the work environment remotely. Our contribution to existing theory is new knowledge of how extensive remote work works in practice, and suggestions on how it can be organized in the future. For future studies, it is recommended, among other things, to closer investigate an optimal division of working hours, and how the office can best be designed to support the divided way of working.

Den digitala transformationen av arbetsplatsen har enligt Bartsch et al. (2020) påskyndas av att många verksamheter till följd av Covid-19-pandemin tvingats övergå till distansarbete. Denna transformation har gjort att många ledare som tidigare lett följare ansikte-mot-ansikte (AMA) på ett kontor tvingats övergå till distansledarskap förmedlat via informations- och kommunikationsteknik (IKT). Både akademiker (Bartsch et al., 2020; Carnevale & Hatak, 2020) och näringslivsidkare (Holmberg & Petrelius, u.å; Deloitte, 2020) menar att övergången till IKT-förmedlat distansledarskap skapar utmaningar för ledare och flertalet forskare menar att kunskapen om e-ledarskap i distala sammanhang är bristande (Avolio et al., 2014; Savolainen, 2014; Bolden & O’Regan, 2016; Contreras et al., 2020; Torre & Sarti, 2020). Denna studies syfte är därför att undersöka hur ledarskapet förändras då det övergår från AMA-ledarskap till IKT-förmedlat distansledarskap samt vilka utmaningar som uppstår. Studien har en kvalitativ ansats med ett interpretativistiskt och konstruktionistiskt förhållningssätt. Den primära datainsamlingsmetoden är semistrukturerade intervjuer och den sekundära datainsamlingsmetoden är innehållsanalys av enkätstudien. Den primära datainsamlingsmetodens intervjurespondenter är åtta operativa chefer med personalansvar på en medelstor svensk myndighet. Respondenterna har tidigare utövat ett AMA-ledarskap och vid övergången till distansläge började de leda med hjälp av IKT-förmedlat distansledarskap. Urvalet av respondenter har gjorts av en personalhandläggare på samma myndighet. Dataanalysen utgjordes av en tematisk analys. Studien kommer fram till att vid övergång från AMA-ledarskap till IKT-förmedlat distansledarskap upplever ledare utmaningar relaterat till tillit, följares välmående, kommunikation, sammanhållning och IT-kompetens. Tre tillitsutmaningar för ledare är: (1) de vet inte om följarna kommer utföra sina arbetsuppgifter, (2) de vet inte om följarnas tillit till dem minskat och (3) de tycker det är utmanande att bygga tillit vid nyanställning. Två utmaningar för ledare relaterade till följares välmående är: (1) de vet inte hur följarna mår och (2) det upplevs inte finnas tillräckligt med tid för att interagera med följarna. Tre kommunikationsutmaningar för ledare är: (1) den informella kommunikationen minskar (2) det är svårt att inleda informella samtal med följare och (3) det är svårt att kommunicera ut deras budskap. Två sammanhållningsutmaningar för ledare är att: (1) hantera att sammanhållningen minskar och (2) hantera att sammanhållningen mellan subgrupper minskar. IT-kompetensutmaningen för ledare är att använda IKT-verktyg för att utöva ledarskapet. Studien visar även att vid övergång från AMA-ledarskap till IKT-förmedlat distansledarskap förändras ledarskapet. Gällande tillitsaspekten kan ledarskapet initialt bli mer kontrollerande och mer närvarofokuserat. Relaterat till följares välmående kan ledarskapet bli mer observerande och ställer högre krav på ledare att möjliggöra sociala kontakter samt boka in frekventa avstämningar. Kommunikationen och sammanhållningen kan påverka ledarskapet och får ledare att inta en roll som facilitator av informella möten. Relaterat till IT-kompetens påverkas utövandet av ledarskapet men vi kan inte se att det förändrar ledarskapet och dess övergripande syfte. / The digital transformation of the workplace was, according to Bartsch et al. (2020), accelerated when organizations were forced to switch to teleworking due to the Covid-19 pandemic. This transformation has forced many leaders who previously led followers face-to-face during office work to switch to remote leadership mediated through information and communication technology (ICT). Both academics (Bartsch et al., 2020; Carnevale & Hatak, 2020) and business actors (Holmberg & Petrelius, u.å; Deloitte, 2020) believe that the transition to ICT-mediated remote leadership creates challenges for leaders and researchers argue that the knowledge of e-leadership in distal contexts is scarce (Avolio et al., 2014; Savolainen, 2014; Bolden & O'Regan, 2016; Contreras et al., 2020; Torre & Sarti, 2020). The purpose of this study is therefore to examine how leadership changes as it transitions from face-to-face leadership to ICT-mediated remote leadership and what challenges arise. The study has a qualitative approach with an interpretative and constructivist approach. The primary data collection method is semi-structured interviews, and the secondary data collection method is a content analysis of survey results. The respondents of the primary data collection method are eight operational managers with personnel responsibilities at a medium-sized Swedish public agency. The respondents have previously carried out face-to-face leadership and during the transition to remote work, they began to lead with the help of ICT-mediated remote leadership. The selection of respondents has been made by a HR coordinator at the same public agency. The data analysis consisted of a thematic analysis. The study concludes that in the transition from face-to-face leadership to ICT-mediated remote leadership, leaders experience challenges related to trust, followers' well-being, communication, cohesion, and IT skills. Three trust challenges for leaders are: (1) they do not know if the followers will perform their duties, (2) they do not know if followers' trust has decreased and (3) they find it challenging to build trust with new employees. Two challenges for leaders related to the well-being of followers are: (1) they do not know if their followers’ wellbeing has decreased and (2) they feel that there is not enough time to interact with the followers. Three communication challenges for leaders are: (1) informal communication decreases (2) it is difficult to initiate informal conversations with followers and (3) it is difficult to communicate their message. Two cohesion challenges for leaders are to: (1) manage that cohesion in general decreases and (2) manage that cohesion between subgroups decreases. One IT skill challenge for leaders is use ICT tools to practice their leadership. The study also shows that leadership changes with the transition from face-to-face leadership to ICT-mediated remote leadership. Regarding the trust aspect, leadership may initially become more controlling, and more presence focused. Related to follower’s well-being, leadership may become more observant and place higher demands on leaders to enable social contacts and book frequent follow-up meetings. Communication and cohesion may affect leadership and force leaders to take on a role as facilitators of informal meetings. Related to IT competence, it affects the exercise of leadership, but we cannot see that it changes leadership and its overall purpose.

Introduktion: Hög alkoholkonsumtion bidrar till flera sjukdomar och leder till ett stort antal dödsfall varje år i Sverige och i världen. Studier påvisar att alkoholkonsumtion på arbetsplatsen är högst förekommande, men existerande forskning gällande strategier för minskad skadlig alkoholkonsumtion är begränsade och bristande. Alkoholproblematik på arbetsplatsen är därmed relevant att samla kunskap om, då detta inte endast påverkar arbetares hälsa och säkerhet utan kan även få betydande konsekvenser för arbetsplatsen och samhället som helhet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva effekterna av olika interventioner gällande alkoholproblematik på arbetsplatsen, samt vilka faktorer som kan ha betydelse för effekterna. Metod: Studien är en strukturerad litteraturstudie, där sökningar i olika databaser resulterade i 20 artiklar. Dessa granskades systematiskt och analyserades genom en innehållsanalys. Resultat: Fyra övergripande teman kunde erhållas utifrån meningsbärande enheter. Flera olika interventioner visade på positiva resultat i form av minskad alkoholkonsumtion och/eller förändrade uppfattningar gällande alkohol. Faktorer gällande kön, ålder, konsumtionsnivå, normer och attityder var särskilt framträdande. Chefers och företagshälsovårdens arbete med alkoholproblematik och preventionsaktiviteter hade också betydelse för förändring gällande alkoholkonsumtion. Flera utmaningar framkom även, där implementering, rekrytering av studiedeltagare, samt generalisering var särskilt framträdande. Slutsats: De flesta interventioner visade på positiva effekter där flera faktorer bör beaktas. Flera utmaningar existerar, vilka kan kräva både organisatoriska och politiska ställningstaganden för fortsatt framtida utveckling. / Introduction: Alcohol consumption contributes to many diseases and generates a considerable annual death toll, both domestically and globally. Studies show that alcohol consumption occurs frequently at the workplace, but existing research about strategies to reduce harmful alcohol consumption are limited and insufficient. Alcohol problems do not only affect the health and safety of the workers, but also affect the worksite and the community as a whole. Aim: The aim of this study was to describe the effects of various interventions regarding problematic alcohol consumption in the workplace and which factors that may have an impact on the effects. Methods: The study design is a structured literature review, where searches in different databases resulted in 20 articles. The articles were reviewed and analyzed systematically through a content analysis. Results: Four overall themes could be obtained from meaning units. Several interventions showed positive results regarding reduced alcohol consumption and/or altered perceptions on alcohol. Factors regarding gender, age, consumption level and attitudes were particularly prominent. Managers and the occupational health service were also important for changes in alcohol consumption. Several problems emerged, which included challenges on implementation, recruitment of participants and generalization. Conclusion: The effects of interventions are influenced by several different factors which should be considered. Challenges exist, which may require organizational and political standpoints for future development.

Sjukfrånvaron och personalomsättningen är hög inom vård- och omsorgssektorn och medarbetarnas arbetssituation är många gånger krävande. Ändå har vissa verksamheter lyckats med att upprätthålla låga sjuktal. Vad föranleder att medarbetare inom dessa verksamheter håller sig friska? Syftet med studien är att undersöka vilka åtgärder medarbetare inom den kommunala äldreomsorgen vidtar för att hålla sig friska och vad de anser bidrar till friskare arbetsplatser och mer hälsofrämjande och hållbar arbetsmiljö. Med hjälp av innehållsanalys har intervjusvar från nio medarbetare granskats. Resultatet pekar på att medarbetarna har utarbetat strategier samt besitter ett slags inre driv som hjälper dem hantera sin arbetssituation. Det som förhöjer arbetsglädjen, inger trygghetskänsla och skapar trivsel är arbetsgruppen. Arbetsgruppens betydelse är central i resultatet. Genom att skapa rutiner, ställa upp på varandra och ha roligt tillsammans lyckas arbetsgruppen med gemensamma krafter axla vardagens utmaningar. Ledarskapet däremot anses relativt osynligt. En avvägd balans mellan återhämtning och stimulerande sysselsättning på fritiden genererar ny energi som medarbetarna anser är en viktig förutsättning för att klara av arbetsdagen med hälsan i behåll. Ambitionen med studien är att besvara syftet men även att föra en diskussion kring resultatet utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Detta för att den fortsatta verksamhetsutvecklingen inom vård- och omsorgssektorn ska bli så hälsofrämjande och hållbar som möjligt, både för nuvarande och kommande generation. / Sick leave and staff turnover is high in the healthcare system where its professionals work environment is very often demanding. Nonetheless, some organizations have succeeded in maintaining low absence due to sickness. What keeps the personnel in these organizations healthy? The aim of this study is to investigate which strategies employees in the public healthcare system apply to maintain their health and what they acknowledge to be a contributive factor for a healthier workplace and a more health promoting work environment. We have, with content analysis as a working tool, reviewed a total of nine health workers interviews. The result shows that the employees have developed both strategies and acquired a sort of inner drive that helps them to handle their working situation. What improves their happiness at work are the colleagues, that gives them a sense of security and creates comfort. The importance of the working group is central to the result. Through the creation of routines, by helping and having fun together the group succeeds in pushing through day-to-day challenges. Leadership on the other hand is considered to be relatively inexistent. A balance between recovery and stimulating activities contributes in replenishing energy that health workers consider to be key to guarantee a healthier work-life. The ambition with this study is to provide answers regarding the purpose but also serve as a basis for a discussion from a sustainability perspective. This in order to that organizations in the healthcare business continue developing whilst focusing on promoting health and sustainability as much as possible, both for the present and future generations.

Many organizations needed to have a remote workplace during the Covid-19 pandemic, which has led to many organizations now having a hybrid workplace after the pandemic. To understand this phenomenon, there is an importance of understanding the structures that appear within organizations that have a hybrid workplace. The aim of this study was to understand which social structures are created by communication processes in an organization, that for the first time is a hybrid workplace. The aim of the study is answered by these two questions:  How are communication processes adapted in a hybrid workplace?How are structures maintained in a hybrid workplace? The theoretical approach of the study is the Theory of Structuration by Anthony Giddens. This is a case study of one organization that has a hybrid workplace. The used method was semi structured interviews, which were analyzed through a thematic analysis.  The result showed that the Organization formed new structures due to new digital tools, the flexibility, the hybrid rule and the team's different actions. Since the employees of the Organization have begun to act on these aspects, new structures have been created. As they continue to follow these rules, the structures are maintained.  The study has contributed to an understanding of the hybrid workplace in Sweden, which nowadays is a relatively broad phenomenon. Because the phenomenon is relatively new, it is difficult to discern how a hybrid workplace should be structured at such an early stage of a change process.

Utvecklingen av digital vård sker i en snabb takt vilket bland annat informations- och kommunikationsteknik (IKT) och Covid-19 pandemin tillsammans ligger till grund för. Litteratur inom området lyfter att digital vård ökar arbetsbelastningen inom vården då det bland annat sätter högre krav på vårdpersonals tekniska kunskap och medicinska bedömning. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om vårdpersonals upplevelser av användningen av videosamtal i digitala patientmöten. Vi har använt en kvalitativ forskningsansats grundad i litteratur som behandlar digital vård där åtta semistrukturerade intervjuer med legitimerad vårdpersonal genomförts. I analysen av dessa åtta intervjuer framkom det fyra teman med tillhörande subteman, nämligen flexibilitet (individanpassad vård och digifysiskt arbetssätt), tillgänglighet (jämlik vård och tidsschema), effektivitet (arbetsbelastning och tid & rum) och teknik (personlig inställning, användning av systemen och digital kvalitet). De fyra temana har delats in i tre kategorier av upplevelser: moraliskt ansvar, dynamisk tidsbalans och mottaglighet. Slutsatsen som denna studie drar är att vårdpersonal inte upplever att fysisk eller digital vård är optimal som solitär, utan att digifysisk vård är det mest gynnsamma alternativet för samhället i stort. Det vill säga för såväl individ i form av både patient och vårdpersonal som för organisationer. Studien bidrar därför med kunskapen om att digital och fysisk vård kompletterar varandra och att systemen bör sammanflätas för att en sådan kombination skulle vara optimal. / The development of digital healthcare is happening at a rapid pace which Information and Communication Technologies (ICT) along with the Covid-19 pandemic is the main reason for. Existing literature highlights that digital care increases the workload within health care because the demand and requirements on the healthcare workers technical knowledge and medical assessment is elevated. The purpose of the study is to contribute with knowledge of health care workers experiences in the use of video consultations in digital healthcare. This was done through a qualitative research approach based on existing litteratur where eight semi structured interviews with legitimised healthcare workers were performed. The analysis of the interviews resulted in four themes with sub themes, which were flexibility (individualised care and digiphysic work method), accessibility (equal care and time schedule), efficiency (workload and time & space) and technology (personal attitude, use of systems and digital quality). The themes have been categorised into three categories of experiences: moral responsibility, dynamic time balance and receptiveness. In conclusion the health care workers do not experience either physical care or digital care to be optimal individually, but that a combination of the two would be the most favourable alternative for society as a whole. That is, for both the individual in the form of both patient and health care workers as well as health organisations. The study therefore contributes with the knowledge that digital and physical care complements each other and that the systems should be intertwined for such a combination to be possible and optimised.

Bakgrund och problem Den pågående globaliseringen och digitaliseringen bidrar till en förändrad kontext för många organisationer och dess arbetsformer. Utvecklingen sker snabbt och utmaningen är för många organisationer de mjuka värdena såsom ledarskap, relationer, kommunikation, kultur och engagemang. Nya tekniska lösningar möjliggör för ständig nåbarhet, vilket öppnar upp för att arbeta var som helst och när som helst. Steget från en traditionell- till en hybrid arbetsplats inbegriper såväl ledarskap som medarbetarskap där organisationens arbetssätt, roller och kommunikationsvägar kan komma att utvecklas beroende på vilken organisationskultur som råder. Hybridarbetsplas och hybridledarskap medför olika utmaningar för medarbetarna, vilka de behöver kunna hantera självständigt utan ledarens ständiga närvaro och vägledning. Utmaningarna består bland annat i att medarbetarna behöver få de kompetenser, ansvar och befogenheter så att de skall kunna utvecklas till självgående och initiativtagande individer. Ett väl utvecklat medarbetarskap innebär att medarbetarna anser att arbetsuppgifterna är meningsfulla, vilket kan leda till medarbetarnas engagemang.   Syfte och metod Syftet med studien är att beskriva och analysera hur hybridledarskap kan bidra till medarbetarnas engagemang, detta för att erhålla fördjupad kunskap. Baserat på studiens syfte används en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Studien är genomförd på en organisation som arbetar med folkbildning inom den ideella sektorn i Sverige. Slutsats Studien visar på att det finns tydliga indikationer på att hybridledarskap kan bidra till medarbetarnas engagemang genom att skapa förutsättningar för ett fungerande medarbetarskap. Föreliggande studie visade på fyra teman med tillhörande faktorer som bidrar till medarbetarnas engagemang; kommunikation och tillgänglighet (digitala verktyg, lyhördhet och närvarande, flexibilitet och transparens), förväntningar på prestation (trygghet i arbetsroller, tydliga förväntningar, kontinuerlig uppföljning), självständighet (tydliga roller och ansvar, kunskap och kompetens, samverkan) och meningsfulla arbetsuppgifter (värderingar, delaktighet och göra skillnad). / Background and problem The ongoing globalization and digitalization contribute to a changed context for many organizations and their working methods. This development changes rapidly and the challenge for many organizations is often the soft values such as leadership, relationships, communication, culture, and commitment. New technical solutions enable constant accessibility, which opens up for working anywhere and anytime. Mowing from a traditional workplace to a hybrid workplace includes both leadership and employees, where the organization's working methods, roles, and communication paths may be developed depending on the organizational culture. Hybrid workplaces and hybrid leadership pose various challenges for employees, which they need to be able to handle independently without the leader's constant presence and guidance. These challenges include the fact that employees need to give the skills, responsibilities, and powers so that they can develop into independent and initiative-taking individuals. A well-developed co-operation means that the employees consider the tasks to be meaningful, which can lead to employee engagement. Purpose and method The purpose of the study is to describe and analyze how hybrid leadership can contribute to 2employee engagement, in order to obtain in-depth knowledge. Based on the purpose of the study, a qualitative method is used with semi-structured interviews as a data collection method. The study was conducted at an organization that works with public education in the non-profit sector in Sweden. Conclusion The study shows that there are clear indications that hybrid leadership can contribute to employee engagement by creating the conditions for a functioning employeeship. The present study identified four themes and associated factors that contribute to employee engagement; communication and accessibility (digital tools, responsiveness and presence, flexibility and transparency), expectations for performance (confident in job, clear expectations, continuous follow-up), independence (clear roles and responsibilities, knowledge and skills, collaboration) and meaningful tasks (values, participation and make a difference).

Två företag inom verkstadsindustrin har önskemål att få hjälp med att ta fram ett stöddokument att använda i projektarbete där det idag generellt är fokus på prestanda och kostnadseffektivitet, ofta inom begränsade och snäva tidsramar. Arbetsmiljö som en faktor att ta med tidigt i projekten glöms lätt bort och uppfattas ibland som lite abstrakt och svårt att greppa av projektledare och övriga i projektgruppen. Syftet med examensarbetet är att fylla gapet mellan teori och praktisk verklighet vid utformning av nya eller förändrade arbetsplatser inom verkstadsindustrin. Målet är att ta fram en informativ checklista med stor tyngdpunkt på användbarhet som på ett självklart sätt kommer att användas i installations- och ombyggnadsprojekt. På längre sikt är målet att skapa ett naturligt samarbete mellan projektorganisation och produktionsorganisation samt företagshälsa. Checklistorna är utarbetade så att projektgruppen ska förstå problematiken om man inte tar hand om dessa arbetsmiljöfrågor. Inför varje frågeställning har litteratur granskats och en fördjupning inom ämnet för respektive faktor görs, erfarenheter från tidigare projekt samt vanliga problem i befintliga anläggningar har tagits om hand. Sammanvägningen av dessa erfarenheter och kunskap har sedan lett till ett antal kontrollfrågor med tillhörande råd. En enkätundersökning visade att det finns ett stort intresse för denna typ av rådgivande checklista och resultatet var övervägande positivt med några funderingar kring efterlevnad och vidare utveckling av dokumenten. De personer, intressenter, som deltagit i utvecklingen och utvärderingen av checklistorna menar att de är ett bra komplement till de dokument som används idag. Det finns goda förutsättningar att implementera en rådgivande checklista idag. Medvetenheten ökar bland personalen och få vill utsätta sig för ohälsa och olycksfall. Arbetet med checklistorna kommer fortsätta efter avslutat examensarbete i syfte att säkra efterlevnaden, utvecklingen samt känslan av ägandeskap. En viktig aspekt för att denna checklista ska hållas levande och utvecklas är att den förs in i företagens anskaffningsprocess och att efterlevnaden styrs därifrån. Sökord: arbetsmiljö, checklista, rådgivande, arbetsplats, lean, AFS. / Two companies in the manufacturing industry wishes to develop a supporting document to use in project work where there today is generally focused on performance and cost, often within limited and tight deadlines. Work environment as a factor to be considered early in the projects are easily forgotten and are sometimes perceived as a bit abstract and difficult to grasp by the project manager and other members of the project team. The aim of the degree project is to fill the gap between the theory and practical reality in the design of new or changed workplaces in the manufacturing industry. The goal of this thesis is to develop an informative checklist that will be obvious to use in the installation and renovation projects. In the longer term, the goal is to create a natural collaboration between the project and production organizations and also make the company health service more involved in these projects. The checklists are designed to bring the project team to understand the problem if we do not take care of working environmental issues. For each issue literature was reviewed, and a deeper knowledge for each factor was collected. Experiences from previous projects and common problems in existing facilities have also been taken care of. The balancing of these experiences and knowledge led to a number of questions with associated advice. A survey showed that there is a great interest for this kind of advisory checklist and the results were largely positive with some concerns about compliance and further development of the documents. The persons, stakeholders, who participated in the development and evaluation of the checklists says that they are a good complement to their documents they are using today. There are good opportunities to implement an advisory checklist today. Awareness is increasing among the staff and few wishes to expose themselves to illness and accidents. Work on the checklists will continue after completion of the degree project in order to ensure compliance, development and sense of ownership. An important aspect for this checklist to be kept alive and further developed is to implement it in the corporate acquisition process and that compliance will be controlled from there. Keywords: working environment, checklist, advisory, workplace, lean, AFS.