I studien används empiri insamlat från intervjuer för att undersöka sju kvinnors upplevelser av att arbeta på mansdominerade arbetsplatser. Utifrån en tematisk analys antyder resultatet bland annat att könsnormer spelar en stor roll för hur de intervjuade kvinnorna som arbetar inom mansdominerade arbetsplatser bemöts. Vidare visar resultatet att dessa kvinnor upplever att de måste prestera mer än män för att lyckas samt att de inte får samma arbetsrelaterade chanser som sina manliga kollegor. Respondenterna uttryckte även att de inte upplever att de anpassat sig för att passa in i gemenskapen på arbetsplatsen. Studiens empiri har ställts emot tidigare forskning, Yvonne Hirdmans genusteori samt Eagly & Woods sociala rollteori för att belysa vilka utmaningar kvinnor kan stöta på i sitt arbete samt hur kvinnor påverkas och anpassar sig till att vara i minoritet. Det förs bland annat en diskussion om att det faktum att respondenterna inte känner sig betrodda i sina roller, vilket enligt genussystemet och social rollteori beror på att det uppstår en social störning när de kvinnliga respondenterna agerar utanför rådande sociala förväntningar. Studiens analys tar även upp hur människan, medvetet eller omedvetet, anpassar sig till nya situationer, såsom att passa in i en arbetsgrupp, samt vilka “uppoffringar” detta kan innebära. Vidare diskuteras det att studiens resultat gällande det osynliga arbetet inte är helt enigt med tidigare forskning då resultatet visade att respondenterna inte upplevde sig utföra det osynliga arbetet i den grad som forskningen antyder. / The study uses empirical data collected from seven interviews to investigate women's experiences of working in male-dominated workplaces. In a thematic analysis, the results suggest, among other things, that gendernorms play a large role in hos women who work in male-dominated workplaces are treated. Furthermore, the results show that women feel obliged to perform more than men to succeed and that they do not get the same work-related opportunities as their male colleagues. Respondents also expressed that they do not feel that they have adapted to fit into the workplace. The study's empirical data has then been compared with previous research, Yvonne Hirdman's theory of the gendersystem and Eagly & Wood's social role theory to highlight the challenges that women may encounter in their work and how they are affected by and adapt to being in a minority. There is also a discussion regarding the fact that the respondents do not feel trusted in their roles which, according to the gendersystem and social role theory, is a sign of social disruption in which the female respondents act contrary to prevailing social expectations. The analysis of the study also addresses how humans, consciously or unconsciously, adapt to new situations, such as fitting into a work group, and what "sacrifices" this may entail. Furthermore, it is discussed that the study's results regarding invisible work are not entirely consistent with previous research as the results showed that the respondents did not feel that they performed invisible work to the extent that the research suggests.

Bakgrund: Stillasittande har blivit ett allt större folkhälsoproblem. Stillasittande ökar risken för kroniska sjukdomar såsom hjärt-och kärlsjukdomar, typ 2 diabetes, olika cancerformer och förtidig död. Syftet: Syftet med studien är att undersöka vilka strategier som finns och möjliggör till effektiva pauser under arbetsdagen. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie och baserades på tjugovetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet av litteraturstudien uppvisar olika hälsopromotiva åtgärder som främjar hälsa och besvarar studiens syfte. Efter analysering av samtliga artiklar framkom tre huvudkategorier: Förutsättningar, individanpassning och eget ansvar. Slutsats: Granskningen visade att korta frekventa pauser på förmiddagen är fördelaktiga för arbetsförmågan samt att längre raster på eftermiddagen är fördelaktigt för att behålla arbetsförmågan under de senare arbetstimmarna. / Background: Sedentary behaviour has become an increasing public health problem. Sedentary increases the risk of chronic diseases such as cardiovascular disease, type 2 diabetes, various forms of cancer and premature death. Purpose: The purpose was to investigate which strategies exist and enable effective breaks during the working day. Method: The study was conducted as a literature review and was based on twenty scientific papers. Result: The result of the literature study shows various health promotion measures that promote health and answer the purpose of the study. After analysing all the articles, three main categories emerged: Prerequisites, individual adaptation and personal responsibility. Conclusion: The review showed that short frequent breaks in the morning are beneficial for work ability and longer breaks in the afternoon are beneficial for maintaining work ability during the later working hours.

Förändring är någonting som verksamheter kontinuerligt behöver anamma för att hålla sig flytande. I början av året 2020 drabbades världen av en pandemi, som skakade om samhället på ett helt nytt sätt. Den här kontextuella förändringen ledde till en uppmaning av Folkhälsomyndigheten att alla arbetsplatser som hade möjlighet skulle ställa om till att arbeta på distans. Uppmaningen påskyndade en digitalisering av verksamheternas dagliga arbete, då de var tvungna att övergå till att arbeta virtuellt istället för fysiskt. Eftersom denna förändring skedde drastiskt och utan förvarning har nya utmaningar uppkommit för dessa verksamheter. Eftersom den virtuella arbetsplatsen innebar att kollegor inte träffade varandra fysiskt, var organisationskulturen en stor faktor som påverkades av den här förändringen.   Innan den här studien genomfördes existerande det mycket forskning kring virtuella arbetsplatser eftersom denna arbetsmetod inte var någonting nytt. Mycket av den forskningen menade att tilliten, kommunikationen, samt interaktionen utgör tre stora utmaningar vid virtuella arbetsplatser. Det fanns även mycket forskning kring organisationskultur och hur denna kan vara uppbyggd, bland annat genom olika subkulturer. Det fanns dock ingen forskning gällande vilka organisationskulturella utmaningar som uppstår vid övergången till en virtuell arbetsplats. Covid-19 pandemin utgjorde därmed en unik möjlighet att studera denna tvingade förändring utifrån olika verksamheters perspektiv. Den här studien har därmed bidragit med ett underlag som kan utveckla organisationskulturen samt underlätta övergången till virtuella arbetsplatser.  Studien har haft som syfte att undersöka vilka utmaningar som uppstått och påverkat organisationskulturen i den påtvingade förändringen, samt identifiera hur verksamheter har hanterat dessa utmaningar. Utifrån den teoretiska referensramen gjordes ett konceptuellt ramverk som stod till grund för studiens intervjuer. I studien genomfördes sju intervjuer med människor i ledande positioner, varav tre arbetade inom offentlig sektor, och fyra i privat sektor. Alla sju respondenterna hade ett personalansvar över arbetslag som hade övergått till att arbeta virtuellt på distans som en konsekvens av covid-19. Empirin visade att kommunikationen, interaktionen samt tilliten alla var meningsfulla utmaningar såsom teorier beskrivit och genom en analys av detta visade studien hur och varför detta kan skapa organisationskulturella problem samt hur verksamheter har arbetat för att hantera dessa utmaningar.   Studien både bekräftar befintlig forskning inom virtuella arbetsplatser, men kommer också med nya insikter kring organisationskulturella utmaningar samt metoder för att hantera dessa. Därmed presenteras en ny modell för att förklara sambandet med den befintliga teorin och den nya informationen som studiens respondenter bidragit med.

The demand for student support personnel (teaching assistants) in schools is increasing. Yet there is still a lack of a clear description of what the profession really entails. This study investigates the professional role of teaching assistants working with younger pupils using profession theory. The study aims to clarify the perceptions of teaching assistants through interviews regarding: (1) the areas of work that characterize the profession, (2) the autonomy gained by teaching assistants, and 3) the conditions offered to develop their professional role.  The interviews are analyzed through thematic analysis and identify five commonly occurring areas of work. These are (1) to establishing safe relationships; (2) to implement educational adjustments; (3) to provide support; (4) to manage disruptive behaviors, and (5) to work in areas that extend beyond student-specific tasks. These are summarized in the discussion as three themes: Teaching assistants dealing with behaviors deviating from the norm, teaching, and again, areas of work that are not student specific. The results also show variation in how teaching assistants work with these different areas. The autonomy of teaching assistants extends to areas involving the specific student, and the conditions offered by the workplace were found to be inadequate for their development.  The conclusions of the study highlight that the working situation of teaching assistants is not sustainable, making the profession unpopular and causing a high turnover among employees. Therefore, a change is needed for the role of teaching assistants if they are to be used to create equal opportunities for all students to participate in regular education. / Efterfrågan på elevresurser ökar i skolor samtidigt som det än idag saknas en tydlig förklaring av vad yrket innebär. Denna studie utreder elevresursens yrkesroll i arbetet med yngre elever med hjälp av professionsteorin. Studien avser att genom intervjuer reda ut elevresursers uppfattningar gällande: 1) vilka arbetsområden som kännetecknar yrkesrollen, 2) vilken autonomi elevresurser besitter, samt 3) vilka förutsättningar elevresurser har att utveckla sin yrkesroll. Intervjuerna analyseras genom en tematisk analys och identifierar fem vanligt förekommande arbetsområden. Dessa är följande: 1) att skapa trygga relationer, 2) att genomföra anpassningar, 3) att förse elever med stöd, 4) att hantera utåtagerande handlingar, samt 5) arbetsområden som sträcker sig utanför elevspecifika uppgifter. Dessa sammanfattas som tre teman,elevresursen som hanterare av avvikande beteenden, undervisning samt återigen ej elevspecifika arbetsområden. Resultatet påvisar även en variation i hur de arbetar med de olika områdena. Elevresursers autonomi och gränsarbete sträcker sig till arbetsområden som omfattar den specifika eleven och de förutsättningar arbetsplatsen erbjuder yrkesrollen framkom som bristfälliga. Slutsatsen av studien framhålls vara att elevresursers arbetssituation inte är hållbar och att detta även gör yrket oattraktiv och skapar en stor ruljangs bland anställda. En förändring bör således ske för yrkesrollen om vi ska fortsätta använda elevresurser ute i skolor för att skapa samma förutsättningar för alla elever att delta i den reguljära undervisningen.

Group composition is common in education and is fairly well examined at a school level but not within competence development in a working environment. How should a group of coworkers be grouped when attending a course? This can be a complicated question, especially at a big company such as Atlas Copco which has employees from all over the world. The main object with this report is to find which aspects has to be taken into account when putting people together in groups at a multinational company and secondly give a proposal to Atlas Copco for how the groups should be constructed in the company. The data collected for this report was gathered mostly during the two focus group discussions that were held by the researchers. This material was complemented with interviews held before and after the focus groups meetings, to get a more profound picture of the company. The outcome of the interviews and discussions were then compared with relevant literature on the subject, to be able to make an analysis on the important factors. Findings from the analysis shows that language and previous knowledge are limiting factors and should therefore determine if a person is allowed to attend a certain course. The more knowledge the course participants have in the subject and how well the participants understand the spoken language, the more information exchange will occur between the teacher and course participants. Geographical cultural differences were found to have a slight importance when designing groups but not so significant that special action has to be taken. Combining or keeping separate departments apart during a course were found to be a question on whether or not the different subcultures at the company could be mixed or not. In this case the informants in the research believed it was more beneficial for the company to mix, to prevent the subcultures to grow in separate ways. The conclusion is that the most important aspect of a group constellation are the language and previous knowledge in the subject of the course. This must therefore be taken in consideration when designing a group in a multinational company, if the goal of the course is to efficiently spread information to and among the participants. If an additional aim with the course is to make the participants learn to know other departments’ way of working it should be considered to have quotas for different departments to make the group heterogeneous in this way to enable for the participants to learn from each other. / Gruppsammansättningens betydelse är en omdiskuterad företeelse som är vanligt förekommande i utbildningssammanhang och är relativt väl utforskat på skolnivå men inte när det gäller kompetensutveckling inom arbetslivet. Hur ska en gruppsammansättning av arbetskamrater se ut vid ett kurstillfälle? Det kan vara en komplicerad fråga, speciellt på ett stort företag som Atlas Copco vilka har anställda över hela världen. Huvudsyftet med denna rapport är att finna vilka aspekter som behöver tas hänsyn till när folk blir sammansatta i grupper i multinationella företag och ge förslag till Atlas Copco hur grupperingen ska genomföras inom företaget. Data för denna rapport insamlades mestadels under två fokusgruppsdiskussioner som hölls av forskarna. Som komplement till detta material hölls intervjuer både före och efter fokusgruppsmötena för att få en bredare inblick i företaget. Resultatet från intervjuerna och diskussionerna jämfördes sedan med relevant litteratur för att analysera de viktiga faktorerna. Resultat av analysen visar att språkkunskaper och tidigare kunskap i ämnet behöver vara begränsande faktorer vid bestämmandet om en person tillåts närvara vid specifika kurser. Om en person inte har tillräcklig kunskap i språket kursen hålls i, sker inget lyckat informationsutbyte mellan lärare och kursdeltagare och samma gäller aspekten med tidigare kunskap. Geografiskt kulturella skillnader visades vara av ringa betydelse vid designande av grupper men inte så viktiga att det behövs vidtas speciella åtgärder. Huruvida olika avdelningar ska blandas vid kurstillfället visade sig vara en fråga ifall olika subkulturer inom företaget kan blandas. I det här fallet tyckte informanterna det var fördelaktigt för företaget att blanda subkulturer som förhinder mot att de växer ifrån varandra i olika riktningar. Slutsatsen visar att om målet för en kurs inom kompetensutveckling på ett multinationellt företag är att sprida information till och mellan deltagarna så är de viktigaste aspekterna vid formande av grupper, språk och tidigare kunskap. Om ett ytterligare mål är att deltagarna ska lära sig om olika avdelningar och hur de arbetar är det möjligt att sätta kvoter för de olika deltagande avdelningarna för att kursen ska genomföras och säkerställa en heterogenitet i detta avseende för att deltagarna ska ges bästa möjlighet att lära av varandra.

There is a digital transformation that is currently occurring in today’s workplace to create a more agile, productive and smart workplace (Ulukan, 2020). The occurrence of the Covid-19 pandemic has accelerated this transformation as employees were forced to shift to working remotely (Schwarz et al., 2020). This shift has revealed a wide range of positive and negative effects on individuals and organizations. Thus, exploring how to integrate remote work properly is paramount for organizations when creating a smart workplace. Change Management includes models that can handle change by considering the two aspects of: the individual and the organizational (Prosci, 2020). Therefore, this thesis explores how organizations can use change management to address the demands arising with the integration of remote work by conducting a qualitative case study in collaboration with a company in the TMT (Technology, Media, Telecommunication) industry. The findings of this thesis demonstrate that a complete shift to remote work will not be sustainable in the long term due to the lack of social interactions which is considered to be essential according to the empirics provided in this thesis. Also, the findings show that organizations will need to provide more flexibility for varying between remote work and in-office work for the employees in the future. Moreover, managers will need to include workers more in the planning process and be more transparent towards their teams about the changes that will be required to create a smart workplace. Also, managers will need to listen to their teams' expectations on how they want to balance remote work and being at the office. / Det sker för närvarande en digital omvandling på dagens arbetsplatser som bidrar till att en mer agil, produktiv och smart arbetsplats skapas (Ulukan, 2020). Covid-19 pandemin har påskyndat denna omvandling eftersom anställda tvingades till att arbeta på distans (Schwarz et al., 2020). Denna förändring har uppmärksammat flera positiva och negativa effekter på individer och organisationer. Således är det viktigt för organisationer att utforska hur distansarbete kan integreras på rätt sätt när en smart arbetsplats skapas. Förändringsledning inkluderar modeller som kan hantera förändringar genom att beakta de två aspekterna: individen och organisationen (Prosci, 2020). Därför undersöker denna avhandling hur organisationer kan använda förändringshantering för att tillgodose de krav som uppstår vid integrering av distansarbete genom att genomföra en kvalitativ fallstudie i samarbete med ett företag inom TMT-branschen (teknik, media, telekommunikation). Resultaten av denna avhandling visar att en fullständig övergång till distansarbete inte kommer att vara hållbar på lång sikt, på grund av bristen på sociala interaktioner som anses vara väsentliga enligt empirin i denna avhandling. Resultaten visar också att organisationer kommer att behöva erbjuda mer flexibilitet för att variera mellan distansarbete och kontorsarbete för de anställda i framtiden. Dessutom kommer chefer att behöva inkludera anställda mer i planeringsprocessen och vara mer transparenta gentemot sina grupper om de förändringar som krävs för att skapa en smart arbetsplats. Dessutom kommer chefer att behöva lyssna på gruppens förväntningar på hur de vill balansera distansarbete och att vara på kontoret.

During the Covid-19 pandemic, employees all over the world were forced to work from home, meaning that consultants no longer could work physically present with their clients. As the consultant-client relationship is incredibly important for management consulting firms, it is interesting to investigate how these relationships have been impacted by the change and what the implications are for collaboration and performance. A qualitative method was used, where the authors conducted interviews with management consultants at an international management consulting firm in Stockholm, Sweden. The study found that remote working with already existing clients was functioning well. However, collaboration with new relations proved to be more challenging, which was mainly perceived to depend on the difficulty to create a personal trust and connection remotely, since digital communication made it difficult to understand the client’s needs. The digital way of working also revealed challenges with creativity, invisibility, onboarding, knowledge development and sales. Thus, the study concluded that collaborations and relationships will benefit greatly from a physical meeting early on. Nevertheless, the most beneficial working method would be to continuously balance the advantages of both remote and office working. / Under Covid-19-pandemin tvingades anställda över hela världen att arbeta hemifrån, vilket innebar att konsulter inte längre kunde arbeta på plats hos sina kunder. Då kundrelationer är extremt viktiga för konsultföretag är det intressant att undersöka hur dessa relationer har påverkats av distansarbetet och vilka konsekvenser det har fört med sig för samarbetet och arbetskvalitet. För att undersöka detta användes en kvalitativ metod där författarna genomförde intervjuer med managementkonsulter på ett internationellt konsultföretag i Stockholm, Sverige. Studien visade att distansarbete med redan existerande kunder i allmänhet fungerade bra. Däremot visade sig samarbetet med nya kontakter vara mer utmanande. Detta ansågs främst bero på svårigheten att skapa ett personligt förtroende och en personlig relation på distans, då digital kommunikation försvårade möjligheterna att förstå sig på kunden och dess behov. Det digitala arbetssättet skapade också nya utmaningar vad gäller kreativitet, osynlighet, integrering av nyanställda, kunskapsutveckling samt försäljning. Slutligen, studien visade att samarbeten och relationer skulle främjas av att parterna träffas fysiskt i ett tidigt skede av projektet. Dock skulle den mest fördelaktiga arbetsmetoden vara att framöver balansera fördelarna av både distans- och kontorsarbete.

There is a digital transformation that is currently occurring in today’s workplace to create a more agile, productive and smart workplace (Ulukan, 2020). The occurrence of the Covid-19 pandemic has accelerated this transformation as employees were forced to shift to working remotely (Schwarz et al., 2020). This shift has revealed a wide range of positive and negative effects on individuals and organizations. Thus, exploring how to integrate remote work properly is paramount for organizations when creating a smart workplace. Change Management includes models that can handle change by considering the two aspects of: the individual and the organizational (Prosci, 2020). Therefore, this thesis explores how organizations can use change management to address the demands arising with the integration of remote work by conducting a qualitative case study in collaboration with a company in the TMT (Technology, Media, Telecommunication) industry. The findings of this thesis demonstrate that a complete shift to remote work will not be sustainable in the long term due to the lack of social interactions which is considered to be essential according to the empirics provided in this thesis. Also, the findings show that organizations will need to provide more flexibility for varying between remote work and in-office work for the employees in the future. Moreover, managers will need to include workers more in the planning process and be more transparent towards their teams about the changes that will be required to create a smart workplace. Also, managers will need to listen to their teams' expectations on how they want to balance remote work and being at the office. / Det sker för närvarande en digital omvandling på dagens arbetsplatser som bidrar till att en mer agil, produktiv och smart arbetsplats skapas (Ulukan, 2020). Covid-19 pandemin har påskyndat denna omvandling eftersom anställda tvingades till att arbeta på distans (Schwarz et al., 2020). Denna förändring har uppmärksammat flera positiva och negativa effekter på individer och organisationer. Således är det viktigt för organisationer att utforska hur distansarbete kan integreras på rätt sätt när en smart arbetsplats skapas. Förändringsledning inkluderar modeller som kan hantera förändringar genom att beakta de två aspekterna: individen och organisationen (Prosci, 2020). Därför undersöker denna avhandling hur organisationer kan använda förändringshantering för att tillgodose de krav som uppstår vid integrering av distansarbete genom att genomföra en kvalitativ fallstudie i samarbete med ett företag inom TMT-branschen (teknik, media, telekommunikation). Resultaten av denna avhandling visar att en fullständig övergång till distansarbete inte kommer att vara hållbar på lång sikt, på grund av bristen på sociala interaktioner som anses vara väsentliga enligt empirin i denna avhandling. Resultaten visar också att organisationer kommer att behöva erbjuda mer flexibilitet för att variera mellan distansarbete och kontorsarbete för de anställda i framtiden. Dessutom kommer chefer att behöva inkludera anställda mer i planeringsprocessen och vara mer transparenta gentemot sina grupper om de förändringar som krävs för att skapa en smart arbetsplats. Dessutom kommer chefer att behöva lyssna på gruppens förväntningar på hur de vill balansera distansarbete och att vara på kontoret.

Idag består befolkningen av flera generationer som är i åldersgrupperna 65 år och äldre som behöver hjälp med olika vård- och omsorgsinsatser. Inom vård och omsorg förekommer en hög sjukfrånvaro och uppsägningar som bidrar till en hög personalomsättning. Arbetsmiljön brister där det är vanligt med hög arbetsbelastning, stress och underbemanning. Därför är det användbart att ta reda på vad det finns för friskfaktorer och riskfaktorer så arbetsmiljön blir bättre och undvika att medarbetare blir sjuka. Studiens syfte är att studera och analysera tidigare forskning för att undersöka vad det finns för riskfaktorer och friskfaktorer som påverkar arbetslivet och arbetsmiljön för medarbetare inom vård och omsorg. Metoden är en litteraturstudie där befintlig forskning i form av vetenskapliga artiklar analyseras och sammanställs. Denna metod gör så att det går att få en bra översikt kring vad det finns för forskning kring litteraturstudiens syfte. De viktigaste slutsatserna i resultatet är att det finns en rad olika faktorer som påverkar medarbetarnas upplevelse av arbetstillfredsställelse och som i sin tur påverkar viljan att stanna kvar i yrket. Dessa faktorer är bland annat arbetsvillkor, engagemang, delaktighet, meningsfullhet, få uppskattning och att kunna kombinera arbetsliv med privatliv. I diskussionen framkommer det att mer forskning behövs kring friskfaktorer samt hälsosam arbetsmiljö. Det resoneras kring de utmaningar som finns inom vård och omsorg som handlar om att det finns hög sjukfrånvaro och brist på medarbetare som dessutom saknar relevant kompetens. Med hjälp av arbetsmiljöarbete går det att utveckla arbetsplatser som är attraktiva och hälsosamma där medarbetarna är hållbara.

En digital arbetsplats har blivit allt vanligare och många företag ger nu anställda möjligheten att arbeta hemifrån, antingen heltid eller deltid. Den snabba ökningen av arbete hemifrån har väckt frågor om hur produktiva anställda är när de arbetar hemifrån jämfört med på kontoret. Företag försöker utveckla strategier för att anpassa sig till det nya arbetssättet. Denna studie syftar till att undersöka de faktorer som påverkar anställdas produktivitet med hjälp av följande forskningsfråga: Vilka faktorer påverkar produktiviteten på en digital arbetsplats? För att kunna besvara forskningsfrågan genomfördes en kvantitativ studie hos elva olika svenskt företag där anställda erbjuds möjlighet att arbeta hemifrån. Genom att samla in data från deltagarna kunde univariata och bivariata analyser genomföras för att identifiera samband mellan olika faktorer och produktiviteten. Resultaten av studien visade att det finns fyra identifierade samband som påverkar produktiviteten vid arbete hemifrån. Dessa samband kategoriseras in i två huvudkategorier: arbetsmiljö och kommunikation. Inom arbetsmiljön identifierades faktorer som tillgång till lämplig teknik och ergonomiska arbetsplatser som är viktiga för att öka produktiviteten. Inom kommunikation framkom betydelsen av tydlig och effektiv kommunikation mellan anställda och ledningen för att upprätthålla produktiviteten på en digital arbetsplats. Genom att förstå dessa faktorer kan företag utveckla strategier för att kunna skapa en effektiv digital arbetsplats. Denna forskning bidrar till kunskapen om produktivitet vid arbete hemifrån och hjälper organisationer att förbättra sin arbetsmiljö vid arbete hemifrån. Ytterligare forskning kan fördjupa förståelsen av de olika faktorerna och identifiera åtgärder för att förbättra produktiviteten på en digital arbetsplats. / A digital workplace has become increasingly common, and many companies are now offering their employees the opportunity to work from home either full-time or part-time. The rapid rise of working from home has raised questions about the productivity of employees when working from home compared to working in the office. Companies are trying to develop strategies to adapt to this new way of working. The purpose of this study is to examine the factors that affect employee productivity based on the following research question: What factors influence productivity in a digital workplace? To answer the research question, a quantitative study was conducted in eleven different Swedish companies where employees are offered the option to work from home. By collecting data from the participants, univariate and bivariate analyzes were conducted to determine correlations between different factors and productivity. The results of the study revealed four identified correlations that influence productivity when working from home. These correlations are categorized into two main categories: workspace environment and communication. Within the workspace environment, factors such as access to appropriate technology and ergonomic workspaces were identified as important for increasing productivity. Within communication, the importance of clear and effective communication between employees and management was revealed to maintain productivity in a digital workplace. By understanding these factors, companies can develop strategies to create an efficient digital workplace. This study contributes to the knowledge of productivity when working from home and helps organizations improve their workspace environment for working from home. Further research can deepen the understanding of the different factors and identify measures to increase productivity in a digital workplace.