Syftet med den här studien är få kunskap om yrkeselevers syn på arbetsplatsförlagt lärande (APL) Genom kvalitativa intervjuerna synliggjordes vad yrkeselever lär sig under APL-perioderna, utifrån elevernas perspektiv och deras uppfattningar. Frågeställningarna besvarade även hur de kunskaper de har omvandlades till lärande samt vikten att ta hjälp från andra för att få stöttning i sin utveckling inom det yrke de kommer att lära sig under sin utbildning. Den teoretiska utgångspunkten är situerat lärande med det sociokulturella perspektivet som utgångspunkt.  Resultatet visar på yrkeselevers upplevelser av vad, hur och med vilket stöd de lär sig om sitt blivande yrke under sitt arbetsplatsförlagda lärande. Det är tydligt att yrkeskunnandet och anställningsbarheten är viktiga områden att utveckla under det arbetsplatsförlagda lärandet. Det framkommer att eleverna har mycket kunskap med sig från skolan. På arbetsplatserna lär de sig att fråga om hjälp, öva upp sin snabbhet inom yrket och lära sig av sina misstag.  Erfarenheten hos andra yrkesutövare, till exempel handledaren, blir central och eleverna får möjligheten att tydligt se yrket som en helhet.  Interaktionen mellan elev och andra på arbetsplatsen behövs för att eleven ska kunna ta sig framåt i sin kunskapsutveckling. Här blir praktikgemenskapen viktig då den blir ett stöd för elevens fortsatta lärande. / The purpose of this study is to gain knowledge about the students' views on workplace-based learning (WBL). Based on the students' perspectives and their perceptions, their learning during the WBL was made visible, through qualitative interviews. The questions also answered how they have transformed their knowledge into learning, as well as the importance of getting help from others to get support in their development in the profession they will learn during their education. The theoretical perspective is situated learning with a socio-cultural perspective as the starting point. The result shows students' experiences of what, how and with which support they learn about their future profession during their workplace-based learning. It is clear that professional knowledge and employability are important areas to develop during workplace-based learning. It appears that the students have a lot of knowledge with them from school, but in the workplaces, they learn to ask for help, practice their speed in the profession and learn from their mistakes. The experience of other co-workers, such as the supervisor, becomes central and the students have the opportunity to obtain a clear view of the profession as a whole. The interaction between the student and others in the workplace is necessary for the student to be able to progress in its knowledge development. Here, the community of practice becomes important, as it becomes a support for the student's continued learning.

Syftet med föreliggande studie är att beskriva och analysera betydelsen av det arbetsplatsförlagda lärandet för elever på gymnasiesärskolan, och nyttan den har för övergången mellan skola och arbetsliv. Syftet leder fram till följande frågeställningar: Hurpåverkar det arbetsplatsförlagda lärandet elevernas framtida yrkesbana? Hur samordnas och utvärderas elevernas arbetsplatsförlagda lärande? Vilken vägledning och vilket stöd erbjuds eleverna för att gagna det framtida yrkesverksamma livet? För att besvara syftet och frågeställningarna har en kvalitativ metod används. Den består av tretton semistrukturerade intervjuer med lärare, studie- och yrkesvägledare samt före detta elever vid gymnasiesärskolor i två kommuner. Intervjuer har också genomförts med handläggare vid Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, men dessa har endast använts som personlig kontakt. Resultatet analyseras med hjälp av tidigare forskning samt de teoretiska utgångspunkterna normaliseringsprincipen och careerchipteori. Resultatet visar att arbetsplatsförlagt lärande har stor betydelse för att göra övergången mellan gymnasiessärskolan och arbetslivet så smidig som möjligt. Studien visar dock på svårigheter att hitta lämpliga platser som både möter elevens önskemål och arbetsmarknades efterfrågan. Den arbetsplatsförlagda utbildningen förbereder både elever och arbetsmarknaden och möjliggör i större grad att eleverna förvärvar ett arbete efter avslutade studier. Samverkan mellan skola, arbetsmarknad och övriga externa aktörer har förbättras under de senaste decenniet, vilket också gynnat eleverna. Genom stöd och handledning till både elever och handledare på arbetsmarknaden kan hinder röjas och framgång nås. / The purpose of this study is to describe and analyze the importance of workplace-basedlearning for students in upper secondary school, and the benefits it has for the transition between school and work life. The purpose leads to the following questions: How does workplace-based learning affect the students' future career path? How are the students' workplace-based learning coordinated and evaluated? What guidance and support is offered to students to benefit their future professional life? To answer the purpose and the questions, a qualitative method has been implemented. It consists of ten semi-structured interviews with teachers, study and career counselors and former students at upper secondary schools in two municipalities. Interviews have also beenconducted with officials at the Social Insurance Agency and the Employment Service, but these have only been used as personal contact. The result is analyzed using previous research as well as the theoretical starting points of the normalization principle and career-chip theory. The results show that workplace-based learning is of great importance in making the transition between upper secondary school and working life as smooth as possible. However, the study shows difficulties in finding suitable places that meet the student's wishes and the demand of the labor market. Workplace-based education prepares both students and the labor market, and enables more students to acquire a job after completed studies. Collaboration between schools, the labor market and other external actors has improved over the past decade, which also benefits the students. Through support and supervision for both students and supervisors in the labor market, barriers can be cleared and success achieved.

The aim of this essay is to examine the supervisor’s view on the structure and content of the tasks given to students during their vocational training. The investigation could be of help for teachers when devising new vocational training tasks. The study is based upon qualitative interviews with five supervisors, all of whom work at preschools. The supervisors were asked to grade all the vocational training tasks on a scale from one (easy) to five (difficult). The results were then used as a starting point for a discussion with the supervisors about their grading of the tasks. When devising vocational training tasks, one of the foundations is the knowledge requirements as expressed in the syllabus, and how they are reflected in the vocational training. An important aspect of the student’s learning is the supervisor’s ability to clarify the goals and criteria of vocational training. The supervisor plays an important role and is responsible for the student’s vocational training period. This study has given me a better understanding of the supervisor’s view on the structure of the vocational training tasks and I have been given many useful suggestions as to how it can be improved to strengthen the quality of the education. The Swedish Schools Inspectorate carried out an investigation in 2011 and noticed shortcomings in the grading of the vocational training, which is interesting and relevant for my study. The supervisor assesses the student’s performance during the vocational training according to a certain scale of grades. The findings suggest that we need to revise the structure and assessment of the vocational training tasks. At the upper secondary school used in this study, the tasks are devised in a way that makes it difficult for the supervisor to support the student in his/her learning process, because the tasks are too numerous and the instructions contain many ill-defined terms. The supervisors also want closer contact with, and visits from, the upper secondary school teachers, so that both the former and the students can receive more feedback and better support. / Syftet med denna uppsats är att undersöka handledares syn på praktikuppgifternas utformning och innehåll. Undersökningen kan vara till hjälp för lärare när nya praktikuppgifter ska utarbetas. Arbetet bygger på fem kvalitativa intervjuer som har genomförts med handledare som är verksamma inom förskoleverksamheten. Handledarna fick göra en bedömning av praktikuppgifterna utifrån en svårhetsskala från ett till fem, där fem är mycket svår och ett är mycket lätt. Utifrån skalans bedömning samtalade vi kring varför de gjord den bedömningen. Vid utformning av praktikuppgifter är en av byggstenarna kunskapsmålen som kopplas till praktiken utifrån ämnesplanerna. En viktig del i elevens lärande är att handledaren kan tydliggöra mål och kriterier i det arbetsplatsförlagda lärandet. Handledaren har en viktig roll och ansvar för eleven under praktikperioden. Under undersökningens gång har jag fått inblick i hur handledarna ser på praktikuppgifternas utformning och fått bra förslag på hur de kan förbättras för att stärka kvalitén på utbildningen. Då skolinspektionen genomfört en kvalitets undersökning 2011 och sett brister i betygsättningen kopplat till praktiken är detta intressant och relevant att koppla till mitt arbete. Handledarna sätter omdöme på eleven under praktikperioden utifrån en betygsskala. Resultatet tyder på att vi behöver se över praktikuppgifternas utformning och bedömning innan eleverna går ut på praktik i höst. Som praktikuppgifterna ser ut idag i åk 1 på den för studien aktuella gymnasieskolan har handledarna svårt att stödja elevens lärande, uppgifterna består av många svåra begrepp samt att de är för många till antalet. Det finns också önskemål om tätare kontakt med skolan samt praktikbesök för att stötta och ge återkoppling till både handledare och elev.

The aim of this dissertation is to describe and critically discuss the literacies apprentice-students in the Health and Social Care Programme in the upper secondary school in Sweden are given access to during the workplace-based learning part of the education. The study draws on sociocultural understandings of learning and knowing, and on perspectives developed in the field of new literacy studies of literacies as situated social practices. Ethnographically inspired methods consisting of participant observation, interviews and study of textual artefacts in both the work and school domain are used to generate data. Literacy events and literacy practices students are given the opportunity to participate in are explored as a part of tasks in the work or school domain. Additionally, the literacies students do not gain access in these workplaces but are crucial in health care and social work are explored.  The results indicate that literacies in the work domain are to a large degree embedded in other work tasks. This contributes to making a large part of the reading and writing invisible for the students and their supervisors. Access to literacies at the workplace is not discussed between teachers and supervisors. A major finding is that students’ access to digital literacies in the work domain depends on the local culture of each workplace and on individual supervisor’s decisions, bringing questions of equality in the apprentice-education to the forefront. The digital literacies support central activities in the workplaces; not getting access to these practices raises questions about what kind of working life the apprentice-students are being prepared for. Thus the meaning given to the term employability, which is central in policy-documents for the apprentice education, seems to be enacted as preparing the students for a job in one position, rather than offering broad competences for advancement or changes in working life. School tasks can function in a compensatory way by introducing central texts in Health and Social care work for students, but writing these kinds of texts in the school domain are part of different literacy practices than when writing them in the work domain. Furthermore the schools have no possibilities to offer students access to the kinds of digital systems that are used in the work domain.

AbstractThe purpose of this study is to illustrate how Work-based Learning (WBL) is handled in Special Education High Schools. With this purpose in mind, four questions have been formulated and they focus on what proportion of the total amount of high school students in the Special Education High School National Program who is completing their WBL according to governmental regulations, what challenges the WBL managers experience in working with WBL, what reasons the WBL managers see as decisive for students not completing their WBL and what benefits the WBL managers see with WBL. To answer the study’s purpose and questions, a survey was conducted, where we looked for respondents on a nationwide level. Data from the survey was analyzed with the help of a theoretical basis that we chose. This theory was based on three different perspectives on special education; the compensatory, the critical and the dilemma perspective by Nilholm (2007). A total of 127 respondents were included in the study and there were respondents from all three parts of Sweden; Norrland, Svealand and Götaland. The majority of respondents work as vocational teachers, Special Ed teachers working with the developmentally disabled and high school level teachers. The results showed that compulsory WBL education is an important part of the Special Education High School National Program, but at the same time difficult to implement due to lack of time, lack of internships and students’ individual abilities to complete a WBL. / SammanfattningSyftet med denna studie är att belysa hur styrdokumentens krav när det gäller arbetsplatsförlagt lärande (APL) hanteras i gymnasiesärskolan. Kopplat till syftet har fyra frågeställningar formulerats och de fokuserar på hur stor andel av det totala elevantalet på gymnasiesärskolans nationella program som genomför sin APL enligt styrdokumentens krav i dagsläget, vilka utmaningar de APL-ansvariga upplever sig möta i arbetet med APL, vilka orsaker de APL-ansvariga ser som avgörande för att eleven inte genomför sin APL, vilken nytta de APL-ansvariga ser med APL. För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes en enkätundersökning, där vi sökte efter informanter på ett rikstäckande plan. Data från enkäten analyserades med hjälp av en av oss vald teoretisk utgångspunkt. Denna teori utgick från tre olika perspektiv på specialpedagogik; det kompensatoriska, det kritiska och dilemmaperspektivet av Nilholm (2007).  Det var sammanlagt 127 informanter som ingick i enkätstudien och det fanns informanter hemmahörande från alla tre landsdelar i Sverige, Norrland, Svealand och Götaland. Majoriteten av informanterna arbetar som yrkeslärare, speciallärare mot utvecklingsstörning och ämneslärare på gymnasienivå. Resultatet visade att den obligatoriska APL utbildningen är en viktig del av ett nationellt program i gymnasiesärskolan, men den är samtidigt svår att genomföra på grund av tidsbrist för uppdraget, brist på APL-platser och elevernas individuella förutsättningar att klara av en APL.