Syftet med studien var att undersöka hur arbetsmiljö och arbetsrelaterad stress påverkar välmående hos personer som är anställda inom serviceyrken. Detta gjordes genom en kvantitativ metod, en webbaserad enkätundersökning där delar av skalan QPS-Nordic (rollförväntningar, kontroll i arbetet, social interaktion, organisationskultur och samband mellan arbete och privatliv) användes. Välmående mättes med hjälp av välmåendeskalan, som mäter välmåendet under den senaste veckan. Det deltog 122 personer. Hypoteserna som testades var om det fanns ett signifikant samband mellan psykosociala faktorer i arbetet, ålder, utbildningsnivå, anställningstyp och kön, och välmående hos personer som är anställda inom serviceyrken. Datan analyserades med hjälp av multipel regressionsanalys och resultaten visade att psykosociala faktorer på arbetet, högre utbildning jämfört med gymnasial utbildning samt kön var signifikanta prediktorer för en högre nivå av välmående hos personer som är anställda inom serviceyrken. Från den här studien kunde vi dra slutsatsen att psykosociala faktorer i arbetet och en högre utbildning är viktiga för att främja välmående hos personer som arbetar inom serviceyrken. / The purpose of this study was to investigate how the work environment and work-related stress can affect well-being in people employed in service occupations. This was done using a quantitative method, a web-based survey using parts of the QPS-Nordic scale (Role expectations, job control, social interaction, organizational culture, and work-life balance). Well-being was measured using the Well-Being Scale, which assesses well-being over the past week. There were 122 participants. The hypotheses tested were whether there was a significant association between psychosocial factors at work, age, educational level, employment type, and/or gender and well-being in service occupations. The data was analyzed using multiple regression analysis and the results showed that psychosocial factors at work, higher level of education compared to a high school education and gender were significant predictors of better well-being in service occupations. Based on this study we can conclude that psychosocial factors at work and a higher level of education are important for promoting well-being among people working in service occupations.

Bakgrund: Sjuksköterskor har stort ansvar när det kommer till patientens hälsa och säkerhet på sjukhus. Utmaningar och större krav leder till stressiga förhållanden, vilket visat ge negativa effekter på hälsan. Arbetsrelaterad stress är hög bland sjuksköterskor som arbetar på sjukhus, det påverkar inte endast sjuksköterskorna utan även patienternas vård. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva orsaker till sjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterad stress på sjukhus.  Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats som följer Polit och Becks niostegsmodell samt Braun och Clarkes tematiska analys. Original artiklar hämtades i databaserna: PubMed och CINAHL.  Resultat: Fem huvudteman identifierades och presenterades i resultatet: Multitasking, Brist på samspel mellan medarbetare, Brist på personal, Otillräcklig stöd och vägledning från chefer samt Missnöje och våld Slutsats: Sjuksköterskor upplever arbetsrelaterad stress som kan resultera i fysiska och psykiska sjukdomar. Dessutom har det visat att arbetsrelaterad stress minskar sjuksköterskor arbetsprestation, arbetstillfredsställelse och vårdkvalitén. / Background: Nurses have a responsibility when it comes to patients’ health and safety in the hospital. Challenges and greater demands lead to stressful conditions, which have shown to have negative effects on health. Work-related stress is high among nurses who work in hospitals, this affects not only the nurses but also the patients care.  Aim: The aim of this study was to describe the causes of nurses' experience of work-related stress in hospitals Method: A literature study with a qualitative approach that follows Polit and Beck’s nine-step model and Braun and Clarke’s thematic analysis. Original articles were retrieved from the following databases: PubMed and Cinahl.  Results: Five main themes were identified and presented in the results: Multitasking, Lack of interaction between employees, Lack of staff, Insufficient support and guidance from managers and dissatisfaction and violence Conclusions: Nurses experience work-related stress which can result in physical and mental illness. In addition, it has been shown that work-related stress reduces nurses' work performance, job satisfaction and quality of care.

Föreliggande studie har genomförts i samarbete med en kommun i Sverige. Syftet medstudien har varit att, inom ett ungdomsteam, undersöka teammedlemmars upplevelse av hurarbetet i team inverkar på förekomsten av arbetsrelaterad stress. Teamet innefattarsocialsekreterare, familjebehandlare och ungdomscoacher som tillsammans utreder, avhjälpersamt förebygger kriminalitet och normbrytande beteenden bland ungdomar i kommunen.Med hjälp av krav-, kontroll- och stödmodellen undersöks teammedlemarnas upplevelse avhur arbetet i team inverkar förekomsten av arbetsrelaterad stress. Sex av teammedlemarnadeltog i kvalitativa semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades enligt the constantcomparative method. Av intervjuerna kunde sju centrala teman identifieras: yrkeskompetens,arbetsbelastning, tydlighet i arbetsuppgifter och yrkesroll, stöd från kollegor och stöd frånledning. Resultatet visar på variation i upplevelsen av den arbetsrelaterade stressen i teamet.Det framkommer ett antal faktorer som påverkar upplevelsen. Faktorer som kunde varabidragande till arbetsrelaterad negativ stress var höga kvalitativa och kvantitativa krav.Faktorer som minskade den negativa stressen var stödet från kollegor, kollektiv kontroll inomoch över arbetet samt egenkontroll inom arbetet. Det framkommer även att teamets samarbeteutvecklats över tid. Den kollektiva kontrollen har utvecklats, vilket skapat bättre möjligheteratt hantera kvantitativa och kvalitativa krav. Stödet som medlemmarna utvecklat till varandrahar fungerat som en buffert som vidare stärkt kontrollen. Således tolkas den arbetsrelateradestressen ha minskat genom teamarbetet. / This study has been done in collaboration with a Swedish county. The purpose of the studyhas been to investigate, within a youth team, team members' experience of how working inteams affects the occurrence of work-related stress.The team includes social workers, familytherapists and youth coaches who together investigate, remedies and prevent crime andnon-normative behavior among young people in the county. Using the demand-, control- andsupportmodel, the team member’s experience of working as a team and their work-relatedstress is investigated. Six of the team members participated in qualitative semi-structuredinterviews which were then analyzed with the constant comparative method. Seven centralthemes could be identified from the interviews: professional competence, workload, clarity intasks and the professional role, support from colleagues and support from management. Theresult of the study shows variation in the teams experience of job-related stress. There are anumber of factors that influence the experience. Factors that could be contributing tojob-related negative stress were high qualitative and quantitative demands. Factors thatreduced the negative stress were support from colleagues, collective control within and overthe job and self-control within the job. It also appears that the team's collaboration hasdeveloped over time. The collective control has been developed, which has created betteropportunities to handle quantitative and qualitative requirements. The support that themembers have developed for each other has worked as a buffer that further strengthenedcontrol. Thus, the job-related stress is interpreted to have decreased through teamwork.

Syftet med denna studie är att undersöka om kuratorer verksamma på ett skyddat boende är utsatta för etisk stress i sitt vardagliga arbete. Studiens empiri samlades in genom kvalitativa intervjuer med fyra kuratorer från ett skyddat boende i en mellanstor stad i Sverige. För att analysera empirin genomfördes en tematisk analys och sedan användes en utvecklad variant av Karasek och Theorells (1990) krav-, kontroll- och stödmodell för att synliggöra etisk stress. Resultatet visade att kuratorerna i det skyddade boendet ofta står inför etiska dilemman och att handlingsutrymmet för att hantera situationer som uppstår i arbetet är stundtals begränsat. Etisk stress visade sig vara förekommande men stödet inom verksamheten identifierades ha stor betydelse för att kuratorerna inte upplever att de påverkas negativt av stressen. För framtida forskning finns ett behov av att undersöka etisk stress inom andra verksamheter, framförallt inom socialtjänsten. Det finns även anledning att fortsätta studera verksamheten skyddat boende då detta är ett område som nästan helt saknar forskning. / The purpose of the study is to explore whether ethical stress occurs among counsellors within a sheltered accomodation. The empirical data of the study was collected through qualitative interviews with four counsellors from a sheltered accommodation in a medium-sized city in Sweden. To analyze the empirical data, a thematic analysis was carried out and then a developed version of Karasek and Theorell's (1990) demand, control and support model was used to identify ethical stress. The results showed that the counsellors in the sheltered accommodation often face ethical dilemmas and that they sometimes have low control to handle situations that arise at work. Ethical stress proved to be present, but the support within the organisation was identified as being of great importance so that the counsellors do not experience that they are negatively affected by the stress. For future research, there is a need to investigate ethical stress in other organisations, especially in social services. There is also aneed to continue studying the work at sheltered accomodations as this is an area that lack sresearch.

Sjuksköterskor har en central roll i att tillgodose patientens vårdbehov. Det primära målet inom hälso- och sjukvården är att erbjuda en säker och god vård till alla landets invånare. Det finns tydliga kopplingar mellan överbeläggningar på akutmottagningar och stress hos sjuksköterskor. När sjuksköterskorna påverkas av den arbetsrelaterade stressen så kan det begränsa förmågan att erbjuda högkvalitativ vård och patientsäkerhet. Därför är syftet med studien att undersöka effekten av överbeläggningar inom akutsjukvård ur sjuksköterskans perspektiv. Studiens metod är en litteraturöversikt som omfattar tolv artiklar. Resultatet består av tre huvudkategorier och sex subkategorier som tillsammans belyser olika faktorer som kan påverka sjuksköterskors upplevelser av stress och dess påverkan på sjuksköterskans arbete samt psykiska mående. Resultatet belyser att överbeläggningar är ett globalt dilemma inom vården och påverkar både sjuksköterskor samt patienter. Överbeläggningar och arbetsrelaterad stress bidrar till svårigheter för sjuksköterskorna att tillhandahålla god och holistisk vård. Förekomsten av överbeläggningar bidrar till bristande resurser, samarbete och kommunikation inom teamet, vilket bidrar till försämrad vårdkvalitet och patientsäkerhet. Grundat på litteraturstudiens resultat framkommer att stressfaktorer på överbelagda akutmottagningar är bristande utrustning, bemanning och kompetens. Dessa faktorer bidrar till en minskad patientsäkerhet och hotar integriteten i vården, vilket för sjuksköterskorna leder till att fler lämnar yrket. Genom att tillhandahålla bättre förutsättningar och organisatoriska förändringar kan samhället bidra till bättre vårdmiljö och därav öka patientsäkerheten. / Nurses play a pivotal role in meeting patients' healthcare needs. The primary goal in healthcare is to offer safe and high-quality care to all residents of the country. There are clear links between overcrowding in emergency departments and stress among nurses. Whether nurses are affected by work-related stress can significantly impact their ability to provide high-quality care and influence patient safety. Hence, the purpose of this study is to examine the effect of overcrowding in the emergency department from the perspective of the nurse. The study's methodology involves a literature review comprising twelve articles. The results encompass three main categories and six subcategories that collectively highlight various factors influencing nurses' experiences of stress and its impact on their work and mental well-being. The findings illuminate that overcrowding is a global healthcare dilemma affecting both nurses and patients. Overcrowding and work-related stress contribute to challenges for nurses in delivering comprehensive and excellent care. The presence of overcrowding leads to inadequate resources, teamwork, and communication within the team, consequently diminishing the quality of care and patient safety. Based on the literature study results, it is discussed that stressors in overcrowded emergency departments include insufficient equipment, staffing, and expertise. These factors contribute to decreased patient safety and jeopardize the integrity of healthcare, resulting in more nurses leaving the profession. By providing better conditions and implementing organizational changes, society can contribute to a better healthcare environment and thereby enhance patient safety.

Research exists regarding stress among assistant nurses working in care homes during the covid-19 pandemic. The studies suggest that stress amongst assistant nurses in care homes has increased in connection to the covid-19 pandemic due to certain factors. The experience of stress has led to consequences for the assistant nurses which we will be present in this study. During our own research we have found a knowledge gap in Swedish studies covering stress, particularly amongst assistant nurses in care homes.  The aim of this study is to present how assistant nurses working in care homes for the elderly experience and perceive stress in their workplace in connection to the covid-19 pandemic. The study has been completed using a qualitative research method where the data collection process has been purposive. The data collected has consisted of semi-structured interviews.  The result has shown that assistant nurses have experienced increased work-related stress in connection with the covid-19 pandemic. The factors that have affected the stress experienced by the assistant nurses has been increased workload, decreased opportunity for recovery, higher demands at the same time as the perceived control over their work was lower and lastly, staff shortages. Finally the consequences of the stress experienced has affected the assistant nurses’ well being in their role and workplace as well as affected their health. / Det finns forskning inom området stress bland undersköterskor på äldreboendenunder covid-19 pandemin. De studier som gjorts har framfört att stress blandundersköterskor på äldreboenden har ökat i samband med covid-19 pandemin pågrund av vissa faktorer. Den stress som upplevs har lett till konsekvenser förundersköterskorna som vi presenterar i detta arbete. Detta då vi funnit enkunskapslucka rörande undersköterskornas upplevelser av stress när det kommer tillsvenska studier.Syftet med studien är att framföra hur undersköterskor som arbetar på äldreboendenupplever stress på sin arbetsplats i samband med covid-19 pandemin. Studien hargjorts med kvalitativ forskningsmetod där urvalet varit målinriktad. Datan som vihar samlat in har bestått av intervjuer som har varit semi-strukturerade.Resultatet har påvisat att undersköterskor upplevt ökad arbetsrelaterad stress isamband med covid-19 pandemin. De faktorer som påverkat den upplevda stressenhar varit ökad arbetsbörda, försämrade möjligheter för återhämtning, högre kravsamtidigt som kontrollen över sin arbetsroll minskats samt personalbrist. Slutligenhar konsekvenserna av den upplevda stressen påverkat undersköterskornas trivsel isin roll och arbetsplats samt påverkat deras hälsa.

Bakgrund: Tidigare forskning visar på att ambulanspersonalen har en ökad risk för att utsättas för arbetsrelaterad stress vilket kan leda till såväl psykiska som fysiska skador. Det kan i sin tur påverka ambulanspersonalens funktionsförmåga och därmed kan såväl omvårdnaden för patienten samt patientsäkerheten komma att äventyras och risken för att patienten ska drabbas av en vårdskada samt ett vårdlidande ökar. Syfte: Syftet med studien var att belysa ambulanspersonalens upplevelser av arbetsrelaterad stress och dess inverkan på patientsäkerheten. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod. Elva semistrukturerade intervjuer genomfördes för att besvara studiens syfte, fem män och sex kvinnor deltog. Inklusionskriterierna var att informanterna var yrkesverksamma inom ambulanssjukvården. Således var ingen yrkeskategori inom ambulanssjukvården exkluderad. Urvalet skedde genom ett bekvämlighetsurval samt ett snöbollsurval. Materialet har analyserats med hjälp av manifest analysmetod. Resultat: Resultatet sammanfattas i tre kategorier och sju underkategorier. Resultatet visade på att ambulanspersonalen upplevde en arbetsrelaterad stress. Upplevelsen av den arbetsrelaterade stressen och dess inverkan på patientsäkerheten kunde ses utifrån flera olika perspektiv, såväl negativa som positiva. För hög arbetsrelaterad stress upplevdes ogynnsamt för såväl ambulanspersonalen som för patienten och dess säkerhet medan en rimlig nivå av stress ansågs gynnsamt. Stöd och kunskapsutbyte mellan kollegor och stöd från organisationen upplevdes vara en viktig del i arbetet inom ambulanssjukvården för att besvara den emotionella belastning som den arbetsrelaterade stressen kunde framkalla, känslan av att vara otillräcklig samt att vilja prestera. Slutsats: Ambulanspersonalen tillsammans med enhetscheferna för ambulanssjukvården bör gemensamt identifiera faktorer som utlöser stress på individnivå för att bibehålla ambulanspersonalens hälsa, utveckling samt bibehålla patientsäkerheten. / Background: Previous research has shown that ambulance personnel have an increased risk of exposure to work-related stress, which can lead to both psychological and physical harm. This in turn may affect the functional ability of ambulance staff, potentially jeopardizing patient care as well as patient safety. The likelihood of a patient experiencing healthcare injury of suffering related to care is also increases. Aim: The objective of the study was to illuminate the experiences of ambulance personnel regarding work-related stress and its impact on patient safety. Methods: A qualitative study was conducted. Eleven semi-structured interviews were conducted to address the study's aim, involving five men and six women. The inclusion criteria stipulated that the informants were actively working in ambulance healthcare. Consequently, no professional category within ambulance healthcare was excluded. The participants were recruited by convenient and snowball selection. The data was analysed using a manifest analysis method. Results: The result is summarized in three categories and seven subcategories. The results showed that ambulance personnel experienced work-related stress. The experience of the work-related stress and its impact on patient safety could be viewed from various perspectives, both negative and positive. A high work-related stress was perceived unfavourably for both the ambulance personnel, the patient and the patients´ safety, while a reasonable level of stress was considered beneficial. Support and knowledge exchange among colleagues, as well as organizational support, was seen as an important part in ambulance healthcare to address the emotional burden that the work-related stress could evoke, the feeling of insufficiency, and the desire to perform. Conclusion: The ambulance personnel, together with unit managers for the ambulance healthcare, should collaboratively identify factors that can trigger stress, to sustain the ambulance personnels health, development and patient safety.

Bakgrund: Vård och omsorg står inför stora utmaningar med hög arbetsbelastning, vilket bidrar till ökad stress bland sjuksköterskor. Sjuksköterskor är utsatta dagligen för en psykisk och fysisk påfrestande arbetsmiljö. Ogynnsam arbetsmiljö leder till upplevelse av stress, men samtidigt påverkar den negativt omvårdnadskvalitet och riskerar patientsäkerhet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa sjuksköterskors arbetsrelaterade stress och dess påverkan på omvårdnaden. Metod: Denna litteraturstudie baseras på 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar upphämtade från databaser Cinhal och PubMed. Systematisk litteraturöversikt användes för precisering av forskningsproblemet, sökstrategi och urvalsprocessen. Artiklar kvalitetsgranskades. Analysen av resultatet baserades på generell litteraturöversikt, med användning av induktiv analysmetod. Resultat: Analysen av artiklar resulterade i två huvudkategorier med tillhörande fem subkategorier: Stress skapat av stressorer inom den organisatoriska och fysiska arbetsmiljön medför försämrad omvårdnad (Arbetsbelastning och tidsbrist, Kompetens och personalbrist, Materialbrist och vårdmiljö), Stress skapat av stressorer inom den social och psykosocial arbetsmiljö medför försämrad omvårdnad (Brist på stöd och samarbete, Emotionell påfrestning). Konklusion: Resultatet av analysen påvisade en tydlig koppling mellan sjuksköterskors upplevelse av arbetsstressen och minskad omvårdnadskvalitet. Arbetsstressorer som existerar i ogynnsam arbetsmiljö, leder till en obalans mellan krav och resurser, sänker sjuksköterskors arbetsmotivation, skapar hög arbetsstress och korrelerade negativt med sjuksköterskors känsla av sammanhang, KASAM. Det skapar ofördelaktiga förutsättningar för att utföra omvårdnadsarbete enligt sjuksköterskans kärnkompetenser och samtidigt minskar patientsäkerheten. / Background: Healthcare is facing major challenges with a high workload, which contributes to increased stress among nurses. Nurses are exposed daily to a mentally and physically stressful work environment. An inadequate work environment leads to the experience of stress, but at the same time it negatively affects nursing care quality and risks patient safety. Aim: The aim of this literature study is to shed light on nurses' work-related stress and its impact on the nursing care. Method: This literature study is based on 11 qualitative scientific articles retrieved from databases Cinhal and PubMed. Systematic literature review was used to specify the research problem, search strategy and selection process. Articles’ quality were reviewed. The analysis of the results was based on a general literature review, using an inductive analysis method. Results: The analysis of articles resulted in two main categories with associated five subcategories: Stress created by stressors within the organizational and physical work environment leads to impaired nursing care (Workload and lack of time, Competence and staff shortage, Material shortage and care environment), Stress created by stressors within the social and psychosocial work environment leads to impaired nursing care (Lack of support and cooperation, Emotional strain). Conclusion: The result of the analysis showed a clear connection between nurses’ work-related stress and reduced nursing care quality. Work stressors that exist in an inadequate work environment, leads to an imbalance between demands and resources, lower nurses' work motivation, create high work stress and negatively affect nurses' sense of coherence, SOC. It creates unfavourable conditions for carrying out nursing care accordingly to the nurse's core competencies and at the same time reduces patient safety.

Tidigare forskning har visat att tidspress och arbetsbelastning som vi i denna studie kallar pressfaktorer är vanliga orsaker till arbetsrelaterad stress för revisorer. Forskning har även visat att långvarig stress är ett växande folkhälsoproblem som kan få förödande konsekvenser om man inte hanterar den. Något som oss veterligen inte är beforskat är hur sambandet mellan pressfaktorer och arbetsrelaterad stress påverkas av fysisk aktivitet.      Syftet med denna studie är att förklara hur sambandet mellan revisorers pressfaktorer och arbetsrelaterad stress påverkas av fysisk aktivitet. För att uppnå syftet har litteratur som behandlar tidspress, arbetsbelastning, arbetsrelaterad stress och fysisk aktivitet använts. Det har konstruerats tre hypoteser utifrån tidigare forskning. För att testa hypoteserna användes en webbaserad enkätundersökning riktad till personer som arbetar inom revision.   Studien visar att tidspress och arbetsbelastning är förklarande faktorer till arbetsrelaterad stress för revisorer. Däremot visar resultatet inte att fysisk aktivitet har en modererande effekt på det positiva sambandet mellan pressfaktorer och arbetsrelaterad stress. Resultaten visar dock att fysisk aktivitet har en mildrande effekt direkt kopplat till den arbetsrelaterade stressen.   Studiens viktigaste bidrag är att ge ökad insikt till revisionsbranschen om att sambandet mellan pressfaktorer och arbetsrelaterad stress är vanligt förekommande vilket kan få revisionsbyråer att rikta fokus på att hitta lösningar för att minska arbetsrelaterad stress. Dessutom bidrar studien till ökad kunskap till samhället i stort om stress som ett växande folkhälsoproblem, att fysisk aktivitet har flera positiva hälsoeffekter samt kan användas för att minska arbetsrelaterad stress. / Previous research has shown that time pressure and workload, which in this study are referred to as pressure factors, are common reasons for work-related stress for auditors. Research has also shown that prolonged stress is a growing public health issue that may lead to severe consequences if not addressed. As far as we are aware, there has yet to be any research conducted in regard to the association between pressure factors and work-related stress and how it is affected by physical activity   The aim of this study is to explain how the association between pressure factors and work-related stress is affected by physical activity. To achieve this aim, we have used literature covering time pressure, workload, work-related stress and physical activity. Three hypotheses have been constructed using previous research. To test the hypotheses a web-based survey was used, aimed specifically toward employed auditors.   Our study shows that time pressure and workload are explanatory factors to work related stress for auditors. However, the result does not point to physical activity having a moderating effect on the positive relation between pressure factors and work-related stress. The results do however show that physical activity directly connected to the work-related stress has a mitigating effect.   The most important contribution of the study is to give an increased insight to the auditing profession that the relation between pressure factors and work-related stress is indeed common which could help auditing firms to focus on finding solutions to reduce work-related stress. Our study also adds knowledge to society as a whole, that stress is a growing public health issue and that physical activity has a wide variety of positive health benefits and may be used to decrease work-related stress.

Enhetschefer är benämningen på den yrkesverksamma grupp som ansvarar för verksamheter som drivs enligt socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. De befinner sig i en politiskt styrd organisation med socialnämnden som uppdragsgivare. Enhetschefer är identifierade som en yrkesverksam grupp med hög arbetsbelastning och högre risk att utsättas för stress, i jämförelse med andra yrkesgrupper i ledande position. Syftet med studien är att undersöka hur olika stressfaktorer bidrar till upplevelsen av arbetsrelaterad stress hos enhetschefer inom kommunal äldre- och funktionshinderomsorg. Metodvalet är en kvantitativ enkätundersökning med syfte i att nå ut till fler personer och på så sätt få en bred överblick av enhetschefernas arbetssituation. Studien har genomförts i en medelstor svensk kommun där samtliga enhetschefer inom kommunal äldre- och funktionshinderomsorg valts ut. Av resultatet framkommer att de faktorer som i störst utsträckning bidrar till upplevd arbetsrelaterad stress, är för hög arbetsbelastning i förhållande till arbetstiden samt  bristande möjlighet att uppfylla önskemål från brukare. / Middle managers is the name of the professional group who is responsible for institutions that are run by the Social Service Act and Act concerning Support and Service for Persons with Certain Functional impairments. They work in a politically controlled organization with the municipal social welfare committee as the outsourcer. Middle managers are identified as a profession with a high workload and a higher risk of being exposed to stress, in comparison with other occupational groups with a leading position. The aim of the study is to examine how various stressors contribute to work-related stress. The method is a quantitative survey with the aim of reaching out to more people and to get a larger overview of the middle managers work situation. The study has been carried out in a medium-sized Swedish municipality, where all middle managers in municipal elderly and disability care were selected. The result shows that the stressors that contribute most to work-related stress are the high workload in relation to working time and a lack of opportunity to fulfill the client’s wishes.