The purpose of this thesis is to compile current research knowledge about the social worker’s psychosocial work environment in social services, focusing on themes as work-related stress, psychological well-being, social support and professional identity. The aim is to discover areas of change or improvement within the work environment in social services. The thesis is answering the following research question: what does research, published within the timeframe of 2017-2020, say about the social worker’s psychosocial work environment considering themes as work-related stress, social support, psychological well-being and professional identity? Two theoretical perspectives are applied to make understanding of the empirical data: cognitive theory with a coping perspective and social constructionism. The method used in this study is a thematic analysis. The purpose of this method is to compile research regarding the social worker’s psychosocial work environment according to different themes. The results of the study show that social workers experience both stress and well-being within their work environment. Stress is caused by high demands, lack of resources and lack of control. Work-related stress affects social workers’ health, professionality and their attitudes towards their job. Psychological well-being is promoted by resources such as social support, quality of work, work experience and client affirmation. Social support is a high valued resource among social workers and is often a reason for staying in social services. The social worker’s professional identity is both individual and shared, and built on solidarity. The results show that professional identity is affected negatively by conflicting demands within social services.

Introduction. Simulation-based training courses are commonly used in medical and teacher education in order to practice handling difficult tasks and situations in a safe environment. This paper researches a training course held by the university library of Linköping. Using simulations with avatars the librarians acted out challenging and troublesome scenarios with library users. The library users were played by computer simulated avatars, in a virtual environment. The avatars were controlled by a simulation specialist. The aim of the paper is to research if and how this kind of simulation-based training course can strengthen librarians’ ability to handle difficult situations with library users, and if it can be a useful tool in the aim to improve the workplace environment. Method. To find out the thoughts and feelings of the participants of the training course, a questionnaire was distributed to all participants. To get a deeper understanding, five of the participants also took part in an interview. One of the simulation-specialists and the librarian who led the training course, were also interviewed, to find out more about the simulation-based training course. Lastly, both authors of this paper participated in a short simulation exercise as well, to gain a deeper understanding of how it works. Analysis. The research material from the questionnaires and interviews were analyzed using Albert Bandura’s theory of self-efficacy, Stevan E. Hobfoll’s resource theory, and John Dewey’s education theory. The three theories together made possible for us to research the simulation-based training course from several different perspectives. This enabled an investigation into the training course’s potential to strengthen the librarians’ ability to handle difficult situations, conserve resources and make them resilient, and what this unique form of training course can teach. Results. The questionnaires and interviews show that difficult or threatening situations with library users rarely occur at the university library where the participants work. The respondents emphasize however, the importance of recurrent training in the treatment of library users. A few respondents express that they feel safer after completing the training course, and that they feel better prepared to face difficult situations with library users. The results also show that the simulation-based training course is a good way to learn as it is based on the real experiences of the librarians, and they get to be physically active, using their bodies in acting during the scenarios. Conclusions. The findings of this research suggest that this kind of simulation-based training course in handling difficult situations with library users, has the potential to strengthen librarians’ resilience and ability to handle difficult situations. It concludes as well that the form of the training course, acting out scenarios with computer simulated avatars, is a good way to learn different strategies to cope with challenging situations. Any overarching conclusions cannot be drawn since this paper only research one training course and it is not within its scope to study the long-term effects.  This is a two-year master’s thesis in Library and Information Science.

Syftet med denna studie var att undersöka och öka kunskapen om arbetsrelaterad stress hos biståndshandläggare inom äldreomsorgen. Genom kvalitativa intervjuer med sex anställda har ett antal frågeställningar besvarats. Dessa handlar om stressens orsaker, hur stressen påverkar biståndshandläggarnas välmående och arbetskvalitet, hur stressen hanteras och vilka faktorer biståndshandläggarna anser kan reducera den upplevda stressen. Intervjumaterialet har sedan analyserats utifrån tidigare forskning kopplat till stress hos socialarbetare samt två teoretiska verktyg: krav-kontrollmodellen och copingteorin. Resultat visar på att orsaker till stress handlar om faktorer så som en okontrollerbar ärendemängd och brist på stöd från ledning. Biståndshandläggarnas hälsa påverkas på olika sätt, både psykiskt, fysiskt och kognitivt. Vidare påverkas arbetskvaliteten genom att detaljer lättare missas. Respondenternas stresshantering kännetecknas av både positiva och negativa strategier. Det kan handla om att öka strukturen, sänka de personliga kraven, arbeta övertid eller att inte söka stöd. Respondenternas egna idéer om stressreducerande faktorer visade sig handla om stöd på arbetsplatsen och att arbeta i en resursstark organisation. Vidare framkom det att respondenter kan uppleva stress som något positivt då den kombineras med en hög kontrollnivå. / The aim of this study was to examine and increase the knowledge about work related stress among social service workers within elderly care. Through qualitative interviewes with six employees, a number of questions have been answered. These are about the causes of stress, how the stress affects the employees health and quality of work, how stress is managed and which factors they believe can reduce stress. The material has been analyzed on the basis of earlier research linked to stress among social workers together with two theoretical tools: the demand-control model and the coping theory. Results show that causes of stress are factors such as lack of control in work cases and a lack of support from the management. The employees health is affected by stress in various ways, both mentally, physically and cognitively. Furthermore, the quality of work is affected by details being more easily missed. The respondents’ stress management is characterized by both positive and negative strategies. It can be about increasing the work structure, lowering personal demands, working overtime and not seeking support. The respondents’ own ideas about stress reducing factors turned out to be about support within the work place and to work in a resourceful organisation. Results also show that respondents may experience stress as something positive when it is combined with a high level of control.

Det finns överlag en brist på compassion-inriktade interventioner för vård- och omsorgspersonal. Tidigare studier tyder på att dessa interventioner ger goda resultat, men fler studier behövs. Hittills har exempelvis inga svenska studier undersökt effekter av Compassionate Mind Training (CMT) på individnivå eller med samvetsstress som utfallsmått. Studien syftade följaktligen till att undersöka om en internetbaserad CMT-kurs var en hjälpsam metod för att minska samvetsstress och arbetsrelaterad stress, samt öka självmedkänsla och professionell livskvalitet hos svensk vård- och omsorgspersonal. Studien var designad som en inomindividsstudie och utgick från en Single-Case Experimental Design (SCED), med vissa anpassningar. Totalt sex deltagare mötte inklusionskriterierna och deltog i en för- och eftermätning med självskattningsformulären Stress of Conscience Questionnaire (SCQ), Copenhagen Psychosocial Questionnaire II (COPSOQ-II), Self-Compassion Scale (SCS) och Professional Quality of Life Measure (ProQOL-5) samt fyra veckovisa mätningar under kursens gång. Slutsatsen var att CMT-kursen har varit hjälpsam i att minska samvetsstress och arbetsrelaterad stress samt i att öka självmedkänsla och professionell livskvalitet. Vidare forskning med starkare experimentell kontroll och uppföljningsmätningar behövs dock för att bekräfta resultaten. / There is overall a lack of compassion-based interventions for healthcare personnel. Previous studies suggest these interventions lead to good outcomes, however there is a need for more research. There are for example no Swedish studies that have yet examined the effect of Compassionate Mind Training (CMT) either on an individual level or with stress of conscience as outcome measure. Hence, the study aimed to evaluate whether a CMT-course is a helpful method for reducing stress of conscience and work-related stress, as well as increasing self-compassion and professional quality of life for healthcare personnel. The study had a within-subject design and used a Single-Case Experimental Design (SCED) with some adjustments. Six participants met the inclusion criteria and completed Stress of Conscience Questionnaire (SCQ), Copenhagen Psychosocial Questionnaire II (COPSOQ-II), Self-Compassion Scale (SCS) and Professional Quality of Life Scale (ProQOL-5) before and after the CMT-course in addition to four weekly questionnaires during the course. The conclusion was that CMT was helpful in reducing stress of conscience and work-related stress as well as increasing self-compassion and professional quality of life. However, research with more experimental control and follow up measurements are needed to confirm the results. / ICOP

Bakgrund: Alla organisationer med fler än tio anställda ska ha etablerade arbetsmiljöpolicys, arbetsgivaren ska bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete och medarbetarna ska samverka med arbetsgivaren för att skapa en god arbetsmiljö. Om en medarbetare inte har möjlighet till att arbeta inom en god arbetsmiljö riskerar denna att drabbas av utmattning och arbetsrelaterad stress. Sjukskrivningar kan komma att kosta en organisation mycket pengar, och arbetsrelaterad stress utgör den vanligaste faktorn till att en medarbetare sjukskrivs. Trots att det sedan länge är ett välkänt problem är det svårt att upptäcka signaler som kan härröra från en medarbetare som är stressad. Med anledning av att majoriteten av den tidigare forskningen som gjorts har utgått från ett ledarperspektiv, problematiseras denna studie utifrån ett medarbetarperspektiv. Syfte: Studiens syfte är att undersöka om arbetsrelaterad stress existerar hos kvinnliga medarbetare när det finns arbetsmiljöpolicys och regelverk som ska förebygga ohälsa. Genomförande: Den teoretiska referensramen som tagits fram grundas i tidigare forskning och litteratur som var relevanta inom området. Syftet var att ge kunskap för relevanta teorier och begrepp, samt skapa en förståelse för vad som tidigare har undersökts. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer med tio kvinnliga medarbetare. Intervjuerna stöttades upp med en intervjuguide där frågorna som ställdes gällde medarbetarnas kunskap om arbetsmiljöpolicy, den generella arbetsmiljön, erfarenheter av arbetsrelaterad stress samt upplevelsen av individuella krav, kontroll och stöd. Slutsats: Arbetsplatsen erbjuder förutsättningar för att förhindra ohälsa genom arbetsmiljöpolicys, trots detta väljer medarbetarna att inte ta del av informationen. Utöver detta finns inget annat stöd som erbjuds av arbetsplatsen, mer än de förutsättningar som medarbetarna själva skapar för att undvika att bli stressade. Majoriteten av medarbetarna upplever att det råder höga krav, kombinerat med hög kontroll och ett bra stöd från kollegor. Det finns ett bristfälligt stöd från chefen, som främst beror på avsaknad av kunskap kring medarbetarnas arbetsuppgifter. / Background: All organisations with more than ten employees must have established work environment policies, the employer is required to conduct systematic work environment management and the employees must cooperate with the employer to achieve a good work environment. If an employee does not have the opportunity to work in a good work environment, they are at risk of exhaustion and work-related stress. Absence due to illness can cost an organisation a lot of money, and work-related stress is the most common reason for an employee to take sick leave. Although it has been a well-recognised problem for a long time, it is difficult to detect signals that may originate from a stressed employee. Given that the majority of previous research has been based on a leadership perspective, this study is problematised from an employee perspective. Purpose: The purpose of the study is to examine whether work-related stress exists among female employees when there are work environment policies and other frameworks to prevent ill health. Implementation: The theoretical framework that has been developed is based on previous research and literature that were relevant in the area of interest. The aim was to provide knowledge of relevant theories and concepts and give an insight into what has previously been researched. The research was conducted using a qualitative study in the form of semi-structured interviews with ten female employees. The interviews were supported by an interview guide where the questions that were asked concerned the employees’ knowledge of the work environment policy, the general work environment, experiences of work-related stress and the experience of individual demands, control and support. Conclusion: The organisation offers opportunities to prevent ill health through work environment policies, but despite this, the employees choose not to take part of the information. In addition to this, there is no other support offered by the workplace; instead, employees work individually to create conditions to prevent becoming stressed in the workplace. The majority of employees find that there are high demands, combined with high control and strong support from colleagues. There is a lack of support from the manager, mainly due to a failure to understand the employees’ work tasks.

Bakgrund: I sjuksköterskans arbete ingår ofta komplexa arbetsuppgifter. I sjukhusmiljö är sjuksköterskan omvårdnadsansvarig och samordnar vården inom de olika yrkesprofessionerna. För sjuksköterskan finns det en utsatthet och exponering av olika typer av stress då de ofta arbetar i ett högt tempo och med flera arbetsuppgifter samtidigt.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur sjuksköterskor upplever arbetsrelaterad stress och hur den inverkar på omvårdnadsarbetet.Metod: Examensarbetet är utformat som en litteraturstudie. Tio kvalitativa studier valdes med hjälp av databaserna PubMed och CINAHL och utgör grunden för litteraturstudiens resultat. Datamaterialet som samlas in handlar om grundutbildade sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress och har analyserats genom en allmän litteraturöversikt.  Resultat: Resultatet visar att det finns flera faktorer som gör att sjuksköterskans upplevelse av arbetsrelaterad stress ökar. Efter analys av data framkom tre huvudteman och sju subteman. Resultatets tre huvudteman är hög arbetsbelastning, teamwork och coping strategier. Resultatets sju subteman är brist på personal, arbetstider/övertidsarbete, ökade krav på dokumentation, kroppsliga och mentala effekter, arbetsmiljö, otillgängliga läkare och bristande ledning. Den starkaste faktor till arbetsrelaterad stress är hög arbetsbelastning.  Slutsatser: Långvarig arbetsrelaterad stress utan tillräcklig återhämtning medför negativa skadliga effekter för sjuksköterskans hälsa. Kvalitén på omvårdnaden riskerar att minska.

Den framtida personal- och kompetensförsörjningen inom IT-branschen står inför utmaningar. Föreliggande studie hade som syfte att undersöka om kvinnor och män upplevde olika organisatoriska och psykosociala arbetsvillkor (såsom upplevd organisatorisk rättvisa, arbetsrelaterad stress och arbetstillfredsställelse) inom IT-branschen. Studien har haft som utgångspunkt i att undersöka om den uttalade könssegregeringen inom IT-branschen kan påverka hur kvinnor och män upplever variationer i arbetsvillkor. De arbetsvillkor som studien har belyst är Krav-kontroll-stödmodellen och organisatorisk rättvisa. Resultaten från urvalsgruppen (N=47, varav 20 var kvinnor) visade att det inte förelåg några könsskillnader. Däremot erhölls positiva samband mellan arbetstillfredsställelse, organisatorisk rättvisa, arbetskrav och arbetsrelaterad stress. Studien utgick från en kvantitativ ansats med digital enkätstudie som metod. Resultaten baserades på upplevelser från anställda inom totalt tio olika organisationer verksamma inom IT-branschen. Chi-tvåtest, t-test för oberoende mätningar och korrelationer har använts för att analysera datan.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress kan relateras till arbetstagarnas hälsa och bidrar till hög personalomsättning och ökade kostnader. Samtidigt är kunskapsdelning en betydande resurs för organisationers förmåga att ta vara på kunskap, främja medarbetarnas välmående samt behålla sin personal. Det saknas konsensus i tidigare forskning på hur stress och kunskapsdelning samverkar samt hur tjänstemän respektive arbetare modererar detta samband. Denna studie syftar därav till att undersöka sambandet mellan stress och kunskapsdelning på arbetsplatsen samt om sambandet modereras av kategorierna white och blue collar.  Metod: Studiens data insamlades via en digital enkät bestående av 14 items som mäter stress (PSS-14) samt 11 items som mäter kunskapsdelning baserat på instrument utvecklat av Xiao m.fl. (2017), Wang m.fl. (2017) och Wang och Kwek (2018). Totalt var det 138 respondenter som hade svarat på samtliga frågor (inklusive kontrollvariabler). Multipel regressionsanalys med 5000 bootstraps iterationer användes för att studera korrelationen mellan arbetsrelaterad stress och kunskapsdelning. Det utfördes en analys av eventuell modererande effekt av arbetskategori på sambandet mellan stress och kunskapsdelning med hjälp av PROCESS-procedur för SPSS version 4.2 beta.  Resultat: Studiens resultat visar ett signifikant negativt samband mellan arbetsrelaterad stress och kunskapsdelning i arbetslivet på Beta = -.30 även efter kontroll för bakgrundsvariablerna sysselsättningsgrad, allmän hälsa och sömn. Ingen modererande effekt av arbetskategorierna white/blue collar kunde påvisas.  Slutsats: Resultatet ger insikt i sambandet mellan arbetsrelaterad stress och kunskapsdelning. Resultaten indikerar att en minskning av arbetsrelaterad stress kan främja kunskapsdelning och öka organisationernas förmåga att behålla anställda. Därmed kan kostnader för personalomsättning, rekrytering och frånvaro även minskas. / Background: Work-related stress can be linked to employees' health and contributes to high staff turnover and increased costs. At the same time, knowledge sharing is a significant resource for organizations' ability to leverage knowledge, promote employee well-being, and retain their employees. There is no consensus in previous research on how stress and knowledge sharing interact, as well as how white collar and blue-collar workers moderate this relationship. Therefore, this study aims to investigate the relationship between stress and knowledge sharing in the workplace, and whether the relationship is moderated by the categories of white and blue-collar workers. Method: The study's data was collected via a digital survey consisting of 14 items measuring stress (PSS-14) and 11 items measuring knowledge sharing based on instruments developed by Xiao et.al. (2017), Wang et.al. (2017) and Wang and Kwek (2018). In total, there were 138 respondents who had answered all questions (including control variables). Multiple regression analysis with 5000 bootstrap iterations was used to study the correlation between work-related stress and knowledge sharing. An analysis of the potential moderating effect of occupational category on the relationship between stress and knowledge sharing was also conducted using the PROCESS procedure for SPSS version 4.2 beta. Results: The study's results show a significant negative correlation between stress and knowledge sharing in the workplace at Beta= -.30 even after controlling for the background variables employment rate, general health, and sleep. No moderating effect of the white/blue collar work categories could be found. Conclusion: The results provide insight into the relationship between work-related stress and knowledge sharing. The results indicate that reducing work-related stress can promote knowledge sharing and increase the organization's ability to retain employees. Thus, costs for staff turnover, recruitment, and absenteeism can also be reduced.

Bakgrund: Revisionsbranschen befinner sig i en nedåtgående trend sett till antal revisorer. Revisionsyrket präglas av säsongsbetonad och ojämn arbetsbelastning, vilket resulterar i hög arbetsrelaterad stress på grund av tids- och budgetpress samt höga krav. Tidigare forskning visar att balans mellan arbetsliv och privatliv är viktigt för medarbetarens trivsel på arbetsplatsen. Tidigare forskning riktas främst mot situationen i revisionsbyråerna vilka benämns “The Big Four” varpå följande studie riktar sig mot chefer på mindre revisionsbyråer. Syfte: Studiens syfte är att identifiera och undersöka hur stödjande ledarskap används av chefer inom små regionala revisionsbyråer för att förbättra det psykosociala välbefinnandet för medarbetarna. Teoretisk referensram: Föreliggande studie använder teorier och begrepp som exempelvis stödjande ledarskap, Work-Life Balance, krav, kontroll och stöd. Kärnbegrepp inom studien är arbetsrelaterad stress vilket kan uppstå till följd av obalans av tidigare nämnda faktorer. Metod: I föreliggande studie användes en kvalitativ forskningsansats där semistrukturerade intervjuer utgjorde den huvudsakliga datainsamlingen som kompletterades med insamling av dokument. Åtta intervjuer genomfördes där svaren triangulerades med hjälp av dokumenten. Slutsats: Det studien visade var att det är avgörande för chefen att skapa en personlig relation till medarbetarna. Detta för att kunna identifiera behov och anpassa sig utifrån den givna situationen. Goda förmågor att planera och följa upp arbete är även en viktig faktor för chefer inom revisionsbranschen för att medarbetarna ska ha en kontrollerbar arbetssituation och därmed undvika såväl orimlig arbetsbelastning som arbetsrelaterad stress. Det kan vidare konstateras att ledarskap är individuellt utifrån chefen som medarbetaren där egenskaperna varierar och ledarskapet behöver anpassas utifrån båda parter. / Background: The auditing industry is currently in a declining trend in terms of the number of auditors. The audit profession is characterized by seasonal and uneven workload, which results in high work-related stress due to time and budget pressure and high demands. Previous research shows that balance between work life and private life is important for employees’ well-being in the workplace. Previous research is mainly aimed at the situation in the audit firms called “The Big Four”, whereupon the following study is aimed at managers at smaller audit firms.  Purpose: The purpose of the study is to identify and investigate how supportive leadership is used by managers within small regional auditing firms to improve the psychosocial well-being of employees.  Theory: The current study uses theories and concepts such as supportive leadership, work-life balance, demands, control and support. The core concept within the study is work-related stress, which may arise as a result of imbalance of previously mentioned factors.  Method: In this study a qualitative research approach was used where semi-structured in-depth interviews constituted the main data collection which was supplemented by the collection of documents. Eight interviews were conducted where the answers are triangulated with the help of documents.  Conclusion: The study showed that the crucial part for the manager is to create a personal relationship with the employees. This is to be able to identify needs and adapt based on the given situation. Good abilities to plan and follow up on work is also an important factor for managers within the audit industry and for the employees to have a controllable work situation and thus avoid both unreasonable workload and work-related stress. It can further be stated that leadership is individual based on the manager as the employee where the characteristics vary and leadership needs to be adapted based on both parties.

I vårt arbete har vi analyserat vilka variabler som är mer eller mindre stressande i yrket som fastighetsmäklare. De variabler vi valt att undersöka är faktorer inneboende i arbetet, roll i organisationen, karriärutveckling, relationer på arbetet, organisationsstruktur och klimat samt utomorganisatoriska källor till stress. Sammanlagt medverkade 426 fastighetsmäklare från 8 olika fastighetsmäklarföretag i en enkätundersökning. Resultaten har sedan analyserats med hjälp av ett flertal olika statistiska analyser. Resultatet från undersökningen innebär en revision av de tidigare sex variablerna till fyra nya: organisationsklimat, ansvar, tid och händelser i livet. Slutsatsen är att faktorn ”Tid” har fyra gånger så stor inverkan på känslan av arbetsrelaterad stress hos fastighetsmäklare i jämförelse med de övriga tre variablerna. Genom resultatet i vårt arbete bidrar vi med information till fastighetsmäklarorganisationer, om vilka faktorer de behöver arbeta med för att minska den arbetsrelaterade stressen hos fastighetsmäklare. / In our work, we have analyzed which variables are more or less stressful in the profession of real estate brokers. The variables we chose to examine are the factors intrinsic to job, role in organization, career development, relationships at work, organizational structure and climate, and extra-organizational sources of stress. A total of 426 brokers from 8 different real estate brokerage firms, participated in a survey. The results were then analyzed using a variety of statistical analyzes. The results from the survey represent a revision of the previous six variables to four new ones: organizational climate, responsibility, time and life events. It is concluded that the factor “Time” has four times the impact on the sense of work-related stress among realtors in comparison with the other three variables. The result of our work, contribute with information to the real estate brokerage organizations, which factors they need to work on, in order to reduce work-related stress among brokers.