Det arbete sjuksköterskan utför inom dagens hälso- och sjukvård har sin grund i det yrke som växte fram under 1800-talet. En förändring har skett från en mer underordnad roll till dagens yrke som omvårdnadspecialist. Sjuksköterskans omvårdnadsuppgifter består av många olika kompetenser där gemensam nämnare är arbete utifrån den enskilde patienten. En helhetsbild av sjuksköterskan arbete borde även inkludera hur detta arbete är fördelat. Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskans omvårdnadsarbete är fördelat över dygnets 24 timmar. Strukturerade observationer med tidtagning användes som datainsamlingsmetod och sammanlagt nio arbetspass observerades. Det insamlade materialet bearbetades manuellt och presenterades genom deskriptiv statistik. I resultatet sågs att störst andel av den uppmätta tiden registrerades under punkten dokumentation, samt att fördelningen av sjuksköterskans olika arbetsuppgifter mellan dags-, kvälls- och nattpass skiljer sig åt. Dessutom framkom att den största delen av sjusköterskans arbete består av indirekt omvårdnadsarbete (74,2 %). / The work nurses perform in today’s health- and medical care has its basis in the profession that emerged during the 1900th century. A change has been made from a more subordinate role to today’s profession as a specialist in nursing. The assignments of nursing consist of many different qualifications. All of them have work on the basis of the individual patient in common. A complete picture of nurses’ work should also include how this work is distributed. The aim of the study was to investigate how nursing care is distributed during the 24 hours of the day. Structured observations with timekeeping was used in order to gather data and together nine working shifts were observed. The gathered material was calculated manually and presented with descriptive statistics. The result showed that the largest share of the measured time was registered under the term documentation. It also showed that the distribution of nursing care differed between the day- evening- and nightshifts. Furthermore it appeared that the largest proportion of nurses' job assignments contains of indirect care (74,2 %).

Forskningsfråga/or: 1) Vilka förmågor och färdigheter efterfrågas hos ekonomer i förhållande till digitala omställningen? 2) Hur har digitaliseringen av arbetsuppgifter påverkat färdigheter och förmågor hos ekonomer? Syfte: Syftet med studien är att beskriva vilka färdigheter och förmågor som är viktiga för ekonomer med hänsyn till digitaliseringens påverkan på ekonomibranschen.Metod: Studien har kvalitativt forskningsansats där empiriska materialet samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Slutsats: I denna studie har flera färdigheter och förmågor identifierats som viktiga för ekonomer.Dessa är Analytisk förmåga, kommunikativ förmåga och anpassningsförmåga. Klassiska färdigheter ärfortfarande viktiga samt digitala färdigheter kopplade till programvaror och system. / Research questions: 1) What abilities and skills are demanded of accounting professionals in relation to the digital transition? 2) How has the digitization of work tasks affected the skills and abilities of accounting professionals? Purpose: The purpose of this study is to describe what skills and abilities which is important for accounting professionals with regards to the digitalization of the financial sector.Method The study has a qualitative research approach where the empirical material was collected using semi-structured interviews. Conclusion: This study has found several skills and abilities important for accountants.These are Analytical abilities, communication skills and adaptability. Classical accounting skills arestill important as well as digital skills linked to software and systems.

Working in noisy environments can be detrimental to cognitive performance. In order to perform well people have to find a way to attenuate distraction. This thesis aimed to study the balance between distractibility and task demands in the context of office-related tasks as a means by which to better understand how people in the work environment are influenced by environmental noise. In Report 1, 2 and 3 higher focal-task difficulty was achieved by manipulating the readability of the text that participants were asked to read (i.e. either displaying the text in hard-to-read font or by masking it with static visual noise). The results of Report 1 and Report 2 showed that background speech impaired performance on proofreading and memory for written stories respectively compared to silence, but only when the focaltask difficulty was low, not when it was high. In Report 3 it was shown that background speech, road traffic noise, and aircraft noise impaired performance on text memory compared to silence, but again, only when focal-task difficulty was low. In Report 4 it was tested whether higher cognitive load on the focal task would reduce peripheral processing of a to-be-ignored background story. The results of Report 4 showed that participants in the low-load condition recalled more of the information conveyed in the to-be-ignored background story compared to participants in the high-load condition. It was also investigated whether individual differences in working memory capacity (WMC) would influence participants’ memory for written stories (Report 2) and incidental memory of the to-background story (Report 4) differently depending on task demand. The results showed that individuals scoring high on the WMC-test were less distracted by background speech in the easy-to-read font condition (Report 2), and recalled less of the information in the to-be-ignored background story in the low-cognitive load condition (Report 4) compared to individuals that scored lower on the WMC-test. These relationships were not found in the hard-to-read font condition in Report 2, or in the high-cognitive load condition in Report 4. Taken together, these results indicate that higher focal-task difficulty can shield against the detrimental effect environmental noise on performance on office-related tasks. Moreover, it shows that higher focal-task difficulty can help individuals with low-WMC to reach a level of performance that is similar to that of high-capacity individuals. / Människor som arbetar inom den byggda miljön (t.ex. kontor eller skolor) är ofta exponerade för olika typer av miljöljud (t.ex. bakgrundsprat, vägtrafiks- eller flygplansbuller) som kan ha en negativ inverkan på deras förmåga att prestera på kognitiva uppgifter (t.ex. läs- eller skrivuppgifter). För att kunna prestera behöver de som arbetar inom den byggda miljön hitta ett sätt att minska hur distraherade de blir av bakgrundsbuller när de arbetar med kontorsrelaterade uppgifter (t.ex. korrekturläsning eller minne för text). Syftet med denna avhandling var att studera balansen mellan distraktion och koncentrationskrav på arbetsuppgiften som ett sätt att undersöka vilken inverkan bakgrundsbuller i arbetsmiljön har på människors förmåga att prestera på kontorsrelaterade uppgifter. I Rapport 1, 2 och 3 manipulerades koncentrationskravet på arbetsuppgiften genom att göra texten mer svårläslig (d.v.s. antingen använda ett mer svårläsligt teckensnitt eller genom att maskera texten med ett visuellt brus). Resultaten på Rapport 1 och 2 visade att bakgrundsprat försämrade prestationen på ett korrekturläsningstest och ett textminnestest jämfört med en tyst betingelse, men bara när texten var lättläslig och inte när den var svårläslig. Rapport 3 visade att bakgrundsprat, vägtrafikbuller och flygplansbuller försämrade prestationen på ett textminnestest jämfört med tystnad, men återigen, bara när texten var lättläslig och inte när den var svårläslig. I Rapport 4 undersöktes om ökad kognitiv belastning på en arbetsuppgift skulle minska hur mycket information av ett bakgrundsprat (d.v.s. en berättelse om en fiktiv kultur) som deltagarna kunde återge trots att de blivit instruerade att ignorera det som sades i bakgrunden. Resultatet visade att deltagarna i betingelsen med låg kognitiv belastning kom ihåg mer av informationen från bakgrundsberättelsen jämfört med deltagarna med hög kognitiv belastning. Denna avhandling undersökte också sambandet mellan individuella skillnader i arbetsminneskapacitet och storleken på hur distraherad individen var av bakgrundsprat (Rapport 2), samt sambandet mellan arbetsminneskapacitet och hur mycket individen mindes av det bakgrundsprat de blivit instruerade att ignorera (Rapport 4), och om dessa samband influerades olika beroende på koncentrationskravet på arbetsuppgiften. Resultatet i Rapport 2 visade att individer med hög arbetsminneskapacitet blev mindre distraherade av bakgrundspratet jämfört med individer med låg arbetsminneskapacitet på prosaminnestestet, men bara när texten var lättläslig, inte när den var svårläslig. Rapport 4 visade att i betingelsen med låg kognitiv belastning kom de med hög arbetsminneskapacitet ihåg mindre av bakgrundsberättelsen jämfört med individerna med låg arbetsminneskapacitet, men när den kognitiva belastningen var hög var det ingen skillnad i hur mycket deltagarna kom ihåg av bakgrundsberättelsen mellan individer med hög och låg arbetsminneskapacitet. Sammanfattningsvis visar resultaten att ökat koncentrationskrav på en arbetsuppgift, genom att öka svårighetsgraden (t.ex. genom att använda ett mer svårläsligt teckensnitt), kan skydda mot den negativa inverkan som bakgrundsbuller har på arbetsuppgifter som liknar de människor arbetar med på kontor. Vidare visade resultaten att ökade koncentrationskrav på arbetsuppgiften kan hjälpa individer med låg arbetsminneskapacitet att prestera i paritet med individer med hög arbetsminneskapacitet när arbetsuppgiften utförs i bakgrundsprat.

Frågeställning Hur ser ledares syn på motivation ut? Hur arbetar ledare med att motivera medarbetare i produktionen? Varför arbetar ledare med att motivera medarbetare i produktionen? Vilka faktorer upplever medarbetare i produktionen som främst motiverande? Syfte Syftet med studien är att ur ett ledarskaps- och medarbetarperspektiv beskriva arbetsmotivation i tillverkningsföretag. Metod Studiens datainsamling genomfördes med flermetodsforskning - kvalitativ och kvantitativ metod - i en multipel fallstudie på två tillverkningsföretag. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med totalt fem respondenter i ledarposition och slutna enkäter delades ut till medarbetarna i produktionen på respektive företag. Resultaten från intervjuerna analyserades tematiskt efter kodning och på enkätsvaren tillämpades univariat analys där variabler enskilt analyserats. Slutsats Studien påvisar att ledarna i tillverkningsbranschen antingen ser motivation som en inre drivkraft eller att den kommer ur arbetsglädje. Ledarna använder ett flertal metoder för att skapa arbetsmotivation för medarbetarna i produktionen. Bland dem är det endast arbetsrotation som tillämpas i syfte att motverka den negativa effekten av monotonitet i arbetsuppgifterna. Resurser används till arbetsmotivation i syfte att öka medarbetarnas produktivitet, prestation, måluppfyllelse och i slutändan för att säkerställa företagets framtid.Studien visar att de enligt medarbetarna främst motivationshöjande faktorerna är att få se resultatet av ett väl utfört arbete, att få ett erkännande för utförd arbetsuppgift, möjligheten att få utvecklas personligen på arbetet och att ha intressanta och lagom utmanande arbetsuppgifter. / Research questions What is the leaders view on motivation? How do leaders work to motivate manufacturing employees? Why do leaders work to motivate manufacturing employees? Which factors do manufacturing employees perceive to be most motivating? Purpose The purpose of the study is to describe work motivation in manufacturing companies from a leadership and employee perspective. Method The study applies a mixed methods research - qualitative and quantitative method - in a multiple case study at two manufacturing companies. Semi-structured interviews were conducted with a total of five respondents in leadership positions, and closed questionnaires were distributed to manufacturing employees in their respective companies. The interview results were analyzed thematically after coding, and the questionnaire results were analyzed with univariate analysis where variables were analyzed individually. Conclusion The study shows that leaders in the manufacturing industry either see motivation as an inner drive or that it comes from job satisfaction. Leaders use a variety of methods to create work motivation for manufacturing employees. Among them only job rotation is used to counteract the negative effects of monotonous work. Resources are put into work motivation in order to increase the employees’ productivity, performance, effectiveness and ultimately to ensure the future of the company.The study also shows that according to manufacturing employees the most motivating factors are to see the results of a job well done, recognition for one’s work, the opportunity of personal growth and to have interesting and challenging enough tasks.

From autumn 2008 Sweden has reinstalled the Special Education Needs teacher education. For future special education teachers and active teachers in the field, it is important to know the history and be aware of future visions to create a good role for the Special Education Needs teachers. This study examines attitudes towards special education and Special Education Needs teachers amongst school principals and classroom teachers at seven schools in Umeå municipality. School principals were interviewed, and a survey was handed out amongst the selected General Education teachers. From this it appears that school principals have a picture of special needs education and Special Education Needs teachers' work that corresponds well with the objectives of the school's governing documents. The study shows that General Education teachers' expectations of Special Education Needs teachers are to work with single students or small groups of students. The Special Education Needs teachers who are now examined can easily be trapped working with these small groups or single students and must ensure that they work according to the guidelines of governing documents. The study also shows that school principals support inclusive methods. / Från och med hösten 2008 finns i Sverige åter en speciallärarutbildning med delvis nytt innehåll. För blivande speciallärare och aktiva på fältet är det viktigt att känna till historia och vara medveten om visioner för att skapa en så bra speciallärarroll som möjligt. Studien undersöker attityder till specialpedagogik och speciallärare hos rektorer och klasslärare vid sju skolor i Umeå kommun. Rektorer intervjuades och en enkät lämnades ut bland klasslärare. Utifrån detta visar det sig att rektorer har en bild av specialpedagogiken och speciallärarnas arbete som stämmer väl överrens med målen i skolans styrdokument. En slutsats som dras i studien är att klasslärarnas förväntningar på speciallärarna innehåller mer enskild undervisning och testning. En annan slutsats som dras är att de speciallärare som examineras riskerar att falla in i en roll där de arbetar med enskilda elever och små grupper och bör bemöda sig om att ha examensförordningens ord som ledstjärna för sin yrkesutövning. Studien visar också att ett inkluderande arbetssätt stöds av rektorerna.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur lärare respektive rektorer ser på lärares prioriteringar bland ordinarie arbetsuppgifter. Syftet är även att jämföra prioriteringarna mellan de sju arbetslag/skolor som är undersökta samt att undersöka mekanismer bakom prioriteringarna som ålder, ämnesgrupp och arbetslag/skola. Ett annat syfte är att reflektera över skolkulturers och normers inverkan på hur prioriteringar görs. Bakgrundsdelen relaterar till svensk skola från 90-talet fram till idag. I analysen är hänsyn tagen till begreppet ”alignment” (rättning) som relaterar till en organisations förmåga att fungera som en helhet. Litteraturdelen behandlar skolans komplexa natur, från lärare och rektorers perspektiv. Syftet med detta innehåll är att motivera temat ”lärares prioriteringar”, att det helt enkelt inte är så lätt att prioritera.   Undersökningen har kvantitativ karaktär. 56 lärare från sju skolor och 20 rektorer deltog. De flesta resultat har signifikansprövats med Chi2-test. Denna studie kom fram till att det är stor skillnad mellan hur lärare värderar sina arbetsuppgifter jämfört med hur rektorer vill att lärare ska värdera. Studien visar att det är stor skillnad mellan hur lärare på kommunala skolor prioriterar jämfört med lärarna på friskolor. Resultaten visar att det beroende av vilken skola/arbetslag som en lärare jobbar på i större utsträckning än lärarens ämnesgrupp och åldersgrupp påverkar lärarnas prioriteringar. Det innebär att skolans kultur, organisation eller styrning i större utsträckning påverkar hur en lärare prioriterar bland arbetsuppgifter jämfört med ämnestillhörighet och ålder. Studien visar att lärarna på skolorna prioriterar relativt olika. Detta resultat kan sättas i ett sammanhang om svensk skola och dess likvärdighet.

The purpose of this study is to survey which competences and personal qualities the labour market, for students with examination from the Coaching and Sport management education at Vaxjo University, require. Furthermore I want to find out if the employees, videlicet the ex students, consider that their competences differentiate in relation to other employees in the organization which not have this education. In the study a qualitative investigation method has been used where ten interviews have been implemented. The interviews have been carried out within five conceivable work areas to a student with examination from the Coaching and Sport management education at Vaxjo University. The work areas are sports association, sports union, municipal activity with sport and leisure time connection, company with health care connection and company without any kind of sport connection. Five of the persons being interviewed are ex students that now are employees within any of the elected work areas. The remaining five interviews have been carried out with the employer of respective employees. The result of the study shows that the work which the employees perform within respective work area are relatively different but are despite everything of similar characteristic and can be deduced to the work that is included in the profession of a Sport manager. Between the work areas that have any kind of sport or health care connection their is an obvious connection between which qualifications that is demanded to recruitment and which competences and personal qualities that are important within each profession to perform its work. An obvious connection is also made clear among the competence weaknesses that the employees have, despite different work. In the analysis the result is compared with the chosen theories to support the interpretations that are made. There are also suggestions given about changes that can be valuable to take into consideration in future planning of the course contents within the education of Coaching and Sport management at Vaxjo University. / Syftet med denna studie är att kartlägga vilka kompetenser och personliga egenskaper arbetsmarknaden, för studenter som gått Coaching och sportmanagement vid Växjö universitet, efterfrågar. Dessutom vill jag ta reda på om de anställda, det vill säga de före detta studenterna, anser att deras kompetenser skiljer sig i förhållande till andra medarbetare i organisationen som inte har denna utbildning. I studien har en kvalitativ undersökningsmetod använts där tio intervjuer har genomförts. Intervjuerna har genomförts inom fem tänkbara arbetsområden för en student med examen från Coaching och Sportmanagementprogrammet vid Växjö universitet. Arbetsområdena är idrottsförening, idrottsförbund, kommunal verksamhet med idrotts och fritidsanknytning, företag med friskvårdsanknytning samt företag helt utan idrottsanknytning. Fem av intervjupersonerna är före detta studenter som numera är anställda inom något av de valda arbetsområdena, de övriga fem intervjuerna har genomförts med de anställda respektive arbetsgivare. Resulatet av undersökningen visar att de arbetsuppgifter som de anställda utför inom respektive område är relativt olika men än dock av liknande karaktär och kan härledas till de arbetsuppgifter som ingår i yrket för en Sport manager. Mellan de arbetsområden som har någon form av idrotts- eller friskvårdsanknytning syns ett tydligt samband mellan vilka kvalifikationer som krävs vid rekrytering och vilka kompetenser och personliga egenskaper som är viktiga inom respektive yrke för att genomföra dess arbetsuppgifter. Ett tydligt samband går även att utläsa bland de kompetenssvagheter som de anställda besitter, trots olika arbetsuppgifter. I analysen ställs resultatet mot de valda teorierna för att stärka de tolkningar som görs. Där ges även förslag på förändringar som kan vara värdefulla att ta i beaktande i framtida planering av kursinnehållet inom programmet för Coaching och Sport management vid Växjö universitet.

<p>The purpose of this study is to survey which competences and personal qualities the labour market, for students with examination from the Coaching and Sport management education at Vaxjo University, require. Furthermore I want to find out if the employees, videlicet the ex students, consider that their competences differentiate in relation to other employees in the organization which not have this education.</p><p>In the study a qualitative investigation method has been used where ten interviews have been implemented. The interviews have been carried out within five conceivable work areas to a student with examination from the Coaching and Sport management education at Vaxjo University. The work areas are sports association, sports union, municipal activity with sport and leisure time connection, company with health care connection and company without any kind of sport connection. Five of the persons being interviewed are ex students that now are employees within any of the elected work areas. The remaining five interviews have been carried out with the employer of respective employees.</p><p>The result of the study shows that the work which the employees perform within respective work area are relatively different but are despite everything of similar characteristic and can be deduced to the work that is included in the profession of a Sport manager. Between the work areas that have any kind of sport or health care connection their is an obvious connection between which qualifications that is demanded to recruitment and which competences and personal qualities that are important within each profession to perform its work. An obvious connection is also made clear among the competence weaknesses that the employees have, despite different work.</p><p>In the analysis the result is compared with the chosen theories to support the interpretations that are made. There are also suggestions given about changes that can be valuable to take into consideration in future planning of the course contents within the education of Coaching and Sport management at Vaxjo University.</p> / <p>Syftet med denna studie är att kartlägga vilka kompetenser och personliga egenskaper arbetsmarknaden, för studenter som gått Coaching och sportmanagement vid Växjö universitet, efterfrågar. Dessutom vill jag ta reda på om de anställda, det vill säga de före detta studenterna, anser att deras kompetenser skiljer sig i förhållande till andra medarbetare i organisationen som inte har denna utbildning.</p><p>I studien har en kvalitativ undersökningsmetod använts där tio intervjuer har genomförts. Intervjuerna har genomförts inom fem tänkbara arbetsområden för en student med examen från Coaching och Sportmanagementprogrammet vid Växjö universitet. Arbetsområdena är idrottsförening, idrottsförbund, kommunal verksamhet med idrotts och fritidsanknytning, företag med friskvårdsanknytning samt företag helt utan idrottsanknytning. Fem av intervjupersonerna är före detta studenter som numera är anställda inom något av de valda arbetsområdena, de övriga fem intervjuerna har genomförts med de anställda respektive arbetsgivare.</p><p>Resulatet av undersökningen visar att de arbetsuppgifter som de anställda utför inom respektive område är relativt olika men än dock av liknande karaktär och kan härledas till de arbetsuppgifter som ingår i yrket för en Sport manager. Mellan de arbetsområden som har någon form av idrotts- eller friskvårdsanknytning syns ett tydligt samband mellan vilka kvalifikationer som krävs vid rekrytering och vilka kompetenser och personliga egenskaper som är viktiga inom respektive yrke för att genomföra dess arbetsuppgifter. Ett tydligt samband går även att utläsa bland de kompetenssvagheter som de anställda besitter, trots olika arbetsuppgifter.</p><p>I analysen ställs resultatet mot de valda teorierna för att stärka de tolkningar som görs. Där ges även förslag på förändringar som kan vara värdefulla att ta i beaktande i framtida planering av kursinnehållet inom programmet för Coaching och Sport management vid Växjö universitet.</p>

Bakgrund: Omvårdnad är ett ord som kan ha flera olika betydelser, det kan vara ett verb som något man utövar eller en synonym med kunskap som något som erhålls. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vad sjuksköterskor och undersköterskor ansåg inbegripas av begreppet omvårdnad och “god omvårdnad” samt vad för arbetsuppgifter de olika yrkeskategorierna utförde inom ramen för omvårdnad. Metod:Individuella intervjuer av tre sjuksköterskor och fyra undersköterskor. Innehållet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Fem teman och 21 kategorier framkom. Resultat: Respondenterna uttryckte att den basala omvårdnaden hade en central roll inom begreppet omvårdnad. Vid diskussion om vad god omvårdnad innebar framhävde de flesta att ett gott bemötande var avgörande, att utföra arbetsuppgifter med omtanke och respekt. Att bedriva personcentrerad vård ansågs även ge god omvårdnad. Förutom basal omvårdnad och bemötande framkom det att medicinsk teknik var en stor del av arbetet inom omvårdnaden och att samarbete var en viktig del. Det rådde få meningsskiljaktigheter angående sjuksköterskans respektive undersköterskans arbetsuppgifter. Slutsats: Sjuksköterskorna och undersköterskorna som intervjuats har till stor del en samlad bild utav vad begreppet omvårdnad innebär. Det fokuserades mest på basal omvårdnad och gott bemötande vilket båda är två viktiga och centrala delar inom omvårdnaden. Att det inte fanns många meningsskiljaktigheter mellan undersköterskorna och sjuksköterskan kan ses som ett resultat av en tydlig arbetsfördelning. / Background: Nursing is a word that can have several meanings, it can be a verb or be synonymous with knowledge. Aim: The aim with this study was to describe what registered nurses (RN) and certified nursing assistant (CNA) perceived by the expressions nursing  and “qualitative nursing ” and what tasks at work these two different professions performed within the limits of nursing. Method: Qualitative interview study with individual interviews with three RN's and four CNA's. The content was analyzed through qualitative content analysis. Five themes and 21 categories arose. Results: The respondents expressed that the basal nursing care had a central role within the concept; nursing. At discussions about what good nursing meant, it was brought forth that a good interaction was decisive, to perform work related tasks with consideration and respect. To exercise person centered care was also considered to be good nursing. Besides basal nursing care and interactions it became apparent that medical technique is a big part of the job within nursing and that cooperation is an important part as well. There were few differences in opinions concerning RN respectively CNA job tasks. Conclusion: RN's and CNA's that were interviewed have the same general idea about what the concept nursing implies. It mainly focused on basal nursing care and good interactions, which were both considered as important parts within nursing. It can be seen that the lack of differences in opinion between CNA's and RN's is brought forth by a clear division of work between the two.

Bakgrund: Teknologins utveckling samt den ökade globaliseringen har gjort dagens controller till ett komplext yrke som berör många aspekter. Vi vill behandla ämnet utifrån personer som ska anställa en controller eftersom de är involverade i controller-rollen. Vi undrar hur dessa personer egentligen kan veta vad de söker hos en controller när det råder en så stor osäkerhet kring begreppet. Syfte: Syftet med vår uppsats är att undersöka vilka förväntningar som arbetsgivare har på en controller samt analysera dessa med stöd av tidigare forskning och litteratur. Uppsatsen fokuserar på dels vad controllern skall arbeta med och hur arbetsuppgifterna utvecklas och dels på personlighetsdrag och färdigheter. Vi vill få en ökad förståelse på hur arbetsgivare via sina förväntningar tolkar begreppet controller. Metod: En kvalitativ forskningsmetod med abduktiv ansats. Empirin är insamlad via semistrukturerade intervjuer med anställningsansvariga och kompletterad med information från verksamheters platsannonser. Slutsats: Vi drar slutsatsen utifrån vår studie att förväntningarna på controllers är i grunden relativt lika, men skiljer sig även i många aspekter.Ytterligare en slutsats är att det råder till viss del delade meningar beträffande hur respondenterna vill och anser att controller-rollen ska utvecklas. Studien ger indikationer på att det råder en del osäkerhet kring begreppet controller. / Background: Technology development and increased globalization has made the Controller profession to something complex that involves many aspects. We want to process this subject from the point of view of people who is about to hire a Controller. We wonder how these people know what they are looking for since it is a large uncertainty about the concept. Purpose: The purpose of this essay is to examine the expectations that employers have towards a Controller and analyze these based on previous research and literature. The essay will focus on partly the job assignments and its developing, and partly on the personality and skills. We want to get a better understanding about how the employers, via their expectations, interprets the concept of Controller. Method: The purpose of this study has been achieved through an abductive method. The empirical data was collected through semi-structured interviews with people in charge of hiring the Controllers and complemented with job advertisings. Conclusion: The expectations of the Controller are fundamentally quite similar but have some differences in several aspects. There are different opinions from the respondents how the Controller role should develop in thefuture. The study indicates that there is some uncertainty in the concept that is Controller.