Spelling suggestions: "subject:"artistiska"" "subject:"artistic""
1 |
Att sajna eller inte sajna : Hur kan artistens upplevelse och innovation påverkas av att kommersialisera sitt konstnärliga verk med att sajna eller inte sajna med ett skivbolag? / To sign or not to sign : How can the experience and innovation of an artist be affected by commercializing the artistic work by signing or not signing with a record label?Nuorimaa, Viktor, Bitow, Henok, Osmanagic, Haris January 2022 (has links)
Rapporten belyser att det kan vara tufft för en artist inom musikbranschen att avgöra om artisten ska binda sig till ett skivbolag eller om artisten ska satsa på den självständiga vägen och kommersialisera sitt konstnärliga verk på egen hand. Syftet med rapporten var att skapa förståelse för hur kommersialisering av ett konstnärligt verk kan påverka artistens upplevelse och innovation när man sajnar eller inte sajnar med ett skivbolag. För att förstå problematiken krävdes insikt kring faktorer som påverkar artistisk upplevelse och innovation med att kommersialisera musik. De faktorer som blev aktuella var kreativitet, frihet och omgivning samt hur dessa påverkar kommersialisering av musik på olika sätt. Detta möjliggjordes genom en kvalitativ forskningsmetod med abduktiv ansats där tio artister intervjuades. Genom att operationalisera de teoretiska koncepten artistisk innovation och kommersialisering av musik kunde faktorer som kreativitet, frihet, omgivning och olika sätt att nå ut med musik resultera i mätbara frågor till artisterna som har valt att sajna eller inte sajna. En analys av både teoretiskt och empiriskt material gjorde det möjligt att identifiera fördelar och nackdelar med att sajna eller vara självständig artist. De centrala nackdelarna med att signera med skivbolag är att artistens ekonomiska lönsamhet och musikaliska frihet begränsas medans fördelarna ligger i att artisten når en stor publikräckvidd samt får hjälp med kontaktnät. Nackdelarna som självständiga artister upplever grundar sig främst i att det är svårt att synas och nå en större publikräckvidd samtidigt som fördelarna är att artisterna inte har någon begränsning gällande innovation och musikskapande.
|
2 |
Teknikstudie av en rondat : En analys av rondat som utförs av kvinnliga truppgymnaster samt rondat som utförs av kvinnliga artistiska gymnasterHenriksson, Linda, Hultén, Michael January 2012 (has links)
Sammanfattning Inledning Övningen rondat används för att rotera kroppen 180 grader kring den longitudinella axeln. Rondaten utförs för att gymnasten efter en löpansats ska kunna utföra övningar där kroppen förflyttar sig bakåt. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra tekniken i en rondat med lågt och högt poängavdrag som genomförs med trupp gymnastikteknik samt med artistisk gymnastikteknik. Frågeställningar Finns det någon skillnad i valda utförandefaktorer i en rondat med lågt poängavdrag mellan truppgymnaster och artistiska gymnaster? Hur korrelerar valda utförandefaktorer med domarens subjektiva bedömning av rondat med lågt och högt poängavdrag mellan truppgymnaster och artistiska gymnaster? Hur korrelerar valda utförandefaktorer med varandra i en rondat med lågt respektive högt poängavdrag utförd av truppgymnaster och artistiska gymnaster? Metod I studien har en kvantitativ mätmetod använts. 11 artistiska gymnaster och 8 truppgymnaster deltog vid studiens testtillfälle. Vid testtillfället genomförde varje gymnast ansats-inhopp-rondat-flickflack fyra gånger under domarbedömning samt videofilmning med höghastighetskameror. Resultat En skillnad mellan truppgymnaster och artistiska gymnaster vad gäller vissa avgörande utförandefaktorer registrerades i studien. Endast ett fåtal faktorer upptagna i denna studie har visat sig korrelera med domarpoäng. Slutsats Truppgymnaster och artistiska gymnaster har olika strategier för att få ett explosivt stäm inför efterföljande övningar. Truppgymnaster får ett explosivare stäm genom att ha en kort tid mellan rondatfot och första handisättning vilket ger en längre tid mellan handisättningarna. Detta leder till en kortare tid som fötterna har kontakt med underlaget bland truppgymnaster. En kortare tid som fötterna har kontakt med underlaget indikerar att gymnasten får ett explosivare stäm inför efterföljande övning. De artistiska gymnasterna har en annan strategi; de får ett bättre stäm genom att istället ha en längre tid mellan rondatfot och första handisättning vilket ger kortare tid mellan handisättningarna samt att händerna, och sedan även fötterna har kontakt med underlaget kortare tid. Anledningen till att de olika disciplinerna kan ha motsatta strategier för att få ett bättre stäm beror troligtvis på att de använder olika underlag för att genomföra övningarna på; tumblinggolvet som truppgymnasterna använder sig av är mjukare än voltgolvet, som är det golv artistiska gymnaster använder sig av. / Abstract Introduction The exercise round off is used to rotate your body 180 degrees around the longitudinal axis. The round off are performed thus that the gymnast after a run rate is able to perform exercises in which the body moves backwards. Aim The purpose of this study is to investigate and compare the technology in a round off with low and high points deduction carried out with team gymnastic techniques and artistic gymnastics techniques. Issues Is there any difference in performance factors in the round off with low points deductions between team gymnasts and artistic gymnasts? How correlates the round off performance factors with the judge's subjective valuation of the round off with low and high points deductions between team gymnasts and artistic gymnasts? How correlates the selected performance factors with each other in a round off with low and high points deductions performed by a team gymnasts and artistic gymnasts? Method In the study, a quantitative measurement method is used. 11 artistic gymnasts and 8 team gymnasts participated in a testing session. At the time of testing, every gymnast performed round off back handspring four times during judgments assessment and video recording with high-speed cameras Results A discrepancy between the team gymnasts and artistic gymnasts in terms of certain key performance factors are noted in the study. Only a few factors included in this study have been shown to correlate with judgments points. Conclusion Team gymnasts and artistic gymnasts have different strategies to get an explosive contact for exercises that follows. Teamgymnasts receive a more explosive contact by having a short time between the first hand and the round off foot which gives a longer time between hand touches. This results in a shorter time that the feet are in contact with the floor, amongst teamgymnasts. A shorter period of time that the feet are in contact with the floor indicates that the gymnast will receive a more explosive contact before the following exercises. The artistic gymnasts have a different strategy: they get a better contact by instead have a longer time between the round off foot and first hand which gives shorter time between the hands, and then the feet will be in contact with the ground faster. The reason for the different disciplines have different strategies to get a better contact is probably because they use different surface to do the exercises on; tumbling floor that the teamgymnasts uses is softer than the voltfloor, which is the floor artistic gymnasts use.
|
3 |
Är "den perfekta kroppen" ett ideal även hos tränare? : En kvantitativ studie om perfektionistisk självpresentation och kroppsuppfattning hos tränare inom kvinnlig artistisk gymnastikPussinen, Emma January 2021 (has links)
Syfte och frågeställningar Syftet med detta arbete var att skapa en förståelse för perfektionistisk självpresentation samt kroppsuppfattning bland tränare inom kvinnlig artistisk gymnastik (KvAG). Huvudsakligen undersöktes i vilken mån tränare inom KvAG upplevde perfektionistisk självpresentation samt kroppsuppfattning. Sekundära syften var att undersöka eventuella samband mellan perfektionistisk självpresentation, kroppsuppfattning och ålder. Följande frågeställningar avsågs besvaras genom studien: 1) I vilken mån upplever tränare inom KvAG perfektionistisk självpresentation? 2) I vilken mån upplever tränare inom KvAG diskrepansvärden gällande kroppsuppfattning? 3) Finns det ett samband mellan tränares nivå av perfektionistisk självpresentation och deras kroppsuppfattning? 4) Finns det ett samband mellan tränares ålder och nivå av perfektionistisk självpresentation? 5) Finns det ett samband mellan tränares ålder och deras kroppsuppfattning? Metod Tränare inom KvAG tillfrågades internationellt. Inklusionskriterierna krävde att deltagaren var aktiv eller har varit aktiv tränare för gymnaster inom KvAG, minst 18 år gammal och kvinna. Perfectionistic self-presentation scale (PSPS; Hewitt et al., 2003) och Stunkard’s Figure Rating Scale (FRS; Stunkard et al., 1983) sammanställdes till en webbenkät via Google formulär. 72 tränare deltog i enkätundersökningen, varav deltagarnas medelålder var 33,30 (SD = 11,19). De insamlade svaren analyserades genom kvantitativa statistiska analyser inklusive Pearsons produktmomentkorrelation för att besvara frågeställningarna. Resultat Resultaten visade ett signifikant negativt samband mellan ålder och flera aspekter av perfektionistisk självpresentation. Starka signifikanta samband påvisades även mellan de olika aspekterna av perfektionistisk självpresentation. Ingen utav samtliga delskalor inom PSPS visade samband med kroppsuppfattning. Resultaten visade heller inte korrelation mellan ålder och kroppsuppfattning. Tydliga kroppsideal uppvisades hos tränare inom KvAG. Slutsats Som det första arbetet att studera samband mellan perfektionistisk självpresentation och kroppsuppfattning hos tränare inom KvAG, bidrar detta arbete till större förståelse för perfektionism och kroppsuppfattning hos tränare. Stigande ålder hör ihop med lägre upplevda nivåer av perfektionism och specifika kroppsideal tycks finnas även hos tränare inom KvAG.
|
4 |
"Egentligen tycker jag ju att musik är roligt": En självstudie i att hantera prestationsångest med hjälp av mental träning : En självstudie i att hantera prestationsångest med hjälp av mental träning / Really, I do enjoy music: A self study about managing performance anxiety with mental training : A self study about managing performance anxiety with mental trainingStrand, Alicia January 2017 (has links)
Denna studie har som syfte att utforska hur jag erfar meningen med artistisk mental träning i samband med musicerande. Syftet bärs upp av följande forskningsfråga: På vilka sätt förändras min upplevelse av prestationsångest under en period av artistisk mental träning? Studien har sin utgångspunkt i ett fenomenologiskt livsvärldsperspektiv och baseras på självobservationer i form av loggboksskrivande. Resultatet presenteras utifrån fyra teman: Uppvaknande, Tvivel, Insikt och acceptans och Förändring. Uppvaknande beskriver hur den artistiska mentala träningsprocessen inleds, vilket får mig att börja reflektera och ifrågasätta mitt beteende och mina tankemönster. Tvivel visar på en period av mer motgång där nyfunna insikter väcker frågor och funderingar som gör att jag ifrågasätter varför jag håller på med musik. Insikt och acceptans beskriver ett mönster av mer positivt tänkande. Det avslutande temat Förändring visar på att arbetet med den artistiska mentala träningen blir en startprocess för mig i att börja ta hand om mig själv och ta ansvar över mina känslor och min vilja. Slutligen förs en diskussion kring min grundspänning, min självbild och min livsvärld där resultatet ställs mot tidigare forskning och övrig litteratur som finns presenterat i bakgrundskapitlet. / The purpose of this study is to explore how I experience the meaning of artistic mental training in relation to practicing music. The purpose is supported by the following research question: In what ways do my experience of performance anxiety change during a period of artistic mental training? The study is made from a phenomenological lifeworld perspective and is based on self-observations consisting of logbook writing. The result is presented in four themes: Awakening, Doubt, Insight and acceptance, and Change. Awakening describes how the artistic mental training process begins, which makes me reflect and question my behaviour and my pattern of thoughts. Doubt shows a period of adversity where newly discovered insights raise questions that makes me question why I even practice music. Insight and acceptance describes a pattern of increased positive thinking. The final theme Change shows how the artistic mental training becomes a personal starting point where I begin to care for myself and take responsibility for my feelings and my own will. Finally, a discussion about my default tension, my self-image and my life-world is being made, comparing the result to previous research and literature presented in the background chapter.
|
5 |
"Vad gör det om hundra år?" : En självstudie om att hantera stress och prestationskänslor kring musicerande med hjälp av mental träning / "For what does it matter in a hundred years?" : A self-study on how to manage stress and feelings of press in music using mental trainingTobiasson, Emma January 2019 (has links)
Denna studie har som syfte att undersöka hur jag genom mental träning kan skapa en starkare bild av mig själv och ta kontroll över negativa tankar kring min egen förmåga att musicera, samt hur min livsvärld påverkas och förändras under processen. De två frågeställningarna lyder: Hur erfar jag att en period av mental träning kan hjälpa mig att uppnå en mer positiv musikalisk självbild vad gäller mitt eget musicerande? Hur erfar jag att min livsvärld och inställning till musicerande förändras efter den mentala träningsprocessen? Det teoretiska perspektiv som studien baseras på är det fenomenologiska livsvärldsperspektivet, där en ostrukturerad loggbok använts för dokumentation. Resultatet presenteras genom tre perioder som uppkommit ur studiens analysprocess: Period 1 – den mentala träningen påbörjas, Period 2 – tvivel och trevande, Period 3 – studiens avslutande fas samt ett avsnitt om min upplevelse att musicera. Resultatet visar att den mentala träningsprocessen är av stor hjälp för att påverka tankesätt hos mig själv. Det framkommer också att vikten av avslappning och en god självkänsla är faktorer som påverkar mental inställning till musicerande. I efterföljande diskussionsavsnitt diskuteras resultatet ställt mot den litteratur som finns presenterad i bakgrundskapitlet. Avslutningsvis reflekterar jag över arbetets betydelse och fortsatta forskning inom ämnet. / The purpose of this study is to explore how I can create a stronger picture of myself and take control of my negative thoughts through mental training. Furthermore, the study looks into how my life-world is affected and changes during the process. The questions I seek to answer are: How do I experience that a period of mental training can help me achieve an increased self-image to myself and my music-ability? How do I experience that my life-world and attitude to music change after the mental training process? The theoretical perspective on which the study is based is the phenomenological life-world perspective. An unstructured logbook was the main method for documentation. The result is presented through three phases based on the study’s process of analysis: Period 1 – the mental training begins, Period 2 – doubts and fumble, Period 3 – the final phase of the study, and at last, a section about my experience of music ability. The result shows that the mental training is of great help to form my mindset to a more positive experience. It also shows that relaxation and a good self-esteem are important factors that influence the mental attitude to music. In the following chapter, the results are discussed in relation to literature presented in the background chapter. In conclusion, I reflect on the importance of the study and continued research within the subject.
|
6 |
Jag kan! ...Eller? : En självstudie i hur trygghet kan erfaras med hjälp av artistisk mental träning. / I can! …Or can I? : A self-study in how a sense of security can be perceived through artistic mental trainingZampieri, Elin January 2018 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka hur trygghet kan utvecklas med hjälp av artistisk mental träning. Syftet bärs upp av följande forskningsfråga: Hur erfar jag att mental träning kan hjälpa mig i processen att bli tryggare i mitt musicerande? Studien utgår från ett fenomenologiskt livsvärldsperspektiv där loggbok brukas som dokumentationsmetod, kompletterat med en videoinspelning. Resultatet presenteras utifrån följande teman: Fysisk och mental avslappning, självbild, trygghet genom visualisering samt trygghet vid framträdanden. Fysisk och mental avslappning beskriver hur jag erfarade avslappning, på och utanför scenen. Under kapitlet Självbild fördjupas mitt inre arbete och saker som acceptans och affirmerande av ord visar sig betydelsefulla. Trygghet genom visualisering lyfter fram hur synen på mig själv förändras samt hur min sångteknik främjas med hjälp av visualisering. Trygghet vid framträdanden lyfter fram hur jag upplever trygghet på scenen, vilket förändrar mitt förhållningssätt till nervositet. Slutligen förs en diskussion utifrån resultatet anknytet till tidigare forskning samt övrig litteratur som presenteras i bakgrundskapitlet. Diskussionen lyfter teman som avslappning, ordens kraft, självbilden- och acceptansens betydelse, avslutat med egna reflektioner, arbetets betydelse och vidare forskningsmöjligheter. / The purpose of this study is to examine how a sense of safety can be developed using artistic mental training. The purpose is supported by the following research question: How do I experiecne that training can help me in the process of becoming more secure when I make music? The study is based on a phenomenological lifeworld perspective, where logbook writing is used as a method of documentation, supplemented with a video recording. The result is presented from the following themes: physical and mental relaxation, self-image, security through visualization and security within performing. Physical and mental relaxation describes how I percieved relaxation, on and off the stage. Under the self-image chapter, my inner work deepens and things such as acceptance and the using of words proves to be important. Security through visualization highlights the change in how I see myself and how my song technique is improved through visualization. Security within performing shows how I percieve security on the stage, which changes my approach to nervousness. Finally, a discussion follows from the result as well as other literature presented in the background chapter. The discussion raises themes such as relaxation, the power of words and the importance of self-esteem and acceptance, concluded with my own reflections, the importance of this study and further research opportunities.
|
7 |
Psykologisk trygghet inom gymnastik : En kvalitativ studie om rekommendationer i arbetet mot emotionella övergreppAronsson, Tilia January 2022 (has links)
Syfte & Frågeställning Studiens syfte var att ta reda på gymnasters beskrivning av trygga idrottsmiljöer, samt deras rekommendationer för att uppnå trygga idrottsmiljöer. Frågeställningarna var: Hur beskriver gymnaster trygghet? Hur beskriver gymnaster en trygg idrottsmiljö? Vilka rekommendationer ger gymnaster till tränare, gymnaster, föräldrar, organisationsledare och Svenska Gymnastikförbundet för att uppnå trygga idrottsmiljöer? Vilka rekommendationer ges i litteratur och tidigare forskning som kan kopplas till gymnasternas rekommendationer? Metod Studien är kvalitativ och har genomförts via intervjuer. Sex aktiva eller före detta elitgymnaster mellan 17–27 år deltog i studien, från disciplinerna manlig artistisk gymnastik, kvinnlig artistisk gymnastik, rytmisk gymnastik och truppgymnastik. Intervjuguiden skrevs utifrån input från Svenska Gymnastikförbundet. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades. Analysen var en blandning av induktiv och deduktiv. Resultat Resultatet visade en beskrivning av otrygga och trygga idrottsmiljöer. Deltagarna beskrev att i en trygg miljö kan man vara sig själv, man är inte ensam och man har en god kommunikation. I en otrygg miljö är man rädd för att misslyckas och att vara sig själv. Fem huvudteman framkom utifrån intervjuerna; rekommendationer till tränare, till gymnaster, till föräldrar, till organisationsledare och till Svenska Gymnastikförbundet. Slutsats Resultatet visade att tränare upplevdes vara de som hade störst påverkan på att skapa en trygg idrottsmiljö. Resultatet visade även att det upplevs vara Svenska Gymnastikförbundet som har störst ansvar för att visa vad som accepteras inom gymnastik och vilken kultur man vill skapa. Det anses även vara deras ansvar att få fler gymnaster att vilja hålla på med gymnastik längre, och att välbefinnande ska prioriteras framför att nå prestation och resultat, för att skapa en tryggare idrottsmiljö.
|
8 |
”Oj, vad händer nu?” : En självstudie om pianistens upplevelser av nervositet och oro vid olika uppspelstillfällen / ” Oh, what is happening now?” : A self-study about pianist's experiences of nervousness and anxiety at different performance situationsEdman, Mariana January 2018 (has links)
Syftet med studien är att med utgångspunkt i kroppens fenomenologi utforska vilka reaktioner som uppstår i kroppen när jag är nervös vid olika typer av framträdanden. Förutom det ska också undersökas mentalträningens betydelse för minskning av stress och nervositet och dess påverkan på min gestaltningsförmåga vid dessa spelningstillfällen. I bakgrundskapitlet presenteras bland annat begrepp som nervositet, stress, musikalisk prestationsångest, med fler. Förutom det i bakgrundkapitel redovisas relevant forskning inom området och studiens teoretiska perspektiv-kroppens fenomenologi. I metodkapitlet presenteras den huvudsakliga metoden för dokumentation av studien- loggboksskrivande samt komplementär metod-videoinspelning. Resultatet redovisas under rubriker: Nervositet och oro i olika uppspelstillfällen samtMentala träningens påverkan på nervositet och stressnivå samt gestaltningsförmåga. Under dessa teman redovisas hur negativa upplevelser av nervositet och oro vid olika uppspelstillfällen så småningom med hjälp av mental träning förändras till positiva. I diskussionen redovisas teman:Jämförelse mellan nervositet och oro innan, under och efter mentalträningsprojektet och Vikten av kontinuerlig övning samt ljudspårens effektivitet. I denna del beskrivs även mina reflektioner kring följande arbetets betydelse för mig själv och idéer om fortsatt forskning på området. / The purpose of present study is to investigate from a phenomenology of body perspective what reactions occur in my body when I am nervous at different performance situations. Apart from that this study will investigate importance of mental training for decrease of stress and nervousness and its influence on my performance ability in this performance situations. In background chapter are definitions of nervousness, stress, musical performance anxiety and more presented. Apart from that in background chapter are earlier studies on this field and following studies theoretical perspective – phenomenology of body presented. In method chapter the methods of documentation - journal notes and video are presented. Result chapter is showed in themes: Nervousness and anxiety in different performance situations and Influence of mental training on nervousness and stress level and performance ability. In these chapters is shown how my negative feelings and experiences of nervousness and anxiety with mental trainings help transformed into positive. In discussion chapter following themes are showed: Comparison between nervousness and anxiety before, under and after mental trainingandImportance of continuous training and effectiveness of recordings. In this chapter, even my thoughts about following studies importance for myself and ideas about further research on the field are presented.
|
Page generated in 0.05 seconds