Under coronapandemin blev det nästan omöjligt att resa, vilket ledde till att fler människor försökte hitta andra sätt att fly vardagen och upptäcka världen på. En teknik som kom i fokus då var Virtual Reality (VR) som skapade möjligheten att resa virtuellt. Det här är en deskriptiv studie som syftar till att ge en djup förståelse för hur en resa i VR upplevs av sina användare. I studien genomfördes ett experiment där fem personer testade VR-mjukvaran National Geographic Explore och genomförde en virtuell resa till Antarktis. Hårdvaran som användes i studien var Oculus Quest (gen1). Deltagarna intervjuades om sina upplevelser av resan och den data som insamlades från intervjuerna analyserades baserat på Giorgis 5 analyssteg. Slutsatser som studien kommit fram till är att tekniken fortfarande behöver finjusteras då den inte lever upp till de förväntningar som användarna har gällande bild, grafik eller kontroller. Resultatet pekar dock på att mediet skapar en känsla av verklighet som användaren ibland inte kan skilja från verkligheten. De tekniker som framför allt skapar den känslan är enligt respondenterna 360 graders filmteknik med 6 degrees of freedom, förstapersonsperspektivet samt interaktionen. En slutsats som dragits är att ju fler sinnen som tekniken lyckas aktivera desto verkligare känns upplevelsen. Experimentdeltagarna kändes sig som mest integrerade i tekniken under de tillfällen i VR-resan som de använde hela kroppen. Resultatet från den här studien pekar på att en anledning till att människan reser, både i VR och fysiskt, är för att fly vardagen, en typ av eskapism. / During the Corona pandemic it became almost impossible to travel. This led to a search for alternative ways of escaping the everyday life and to explore the world. In the light of this the technology Virtual Reality (VR) came into focus. This is a descriptive study who aims to give a deep understanding of how travelling in virtual reality are experienced by its users. In the study an experiment was made where 5 persons tried out the VR-app National Geographic Explore where they took a virtual trip to Antarctica. The hardware that was used in the study was Oculus Quest (gen1). The participants were interviewed about their experiences of the trip. The data that was collected from the interviews was analyzed based on the 5 steps method of Giorgi. Conclusions that where made is that the technology still need adjustments because it does not live up to the user’s expectations about the graphics, the photo, or the controllers. The result, however, indicates that the medium creates a sense of reality, a sense which the users sometimes can’t distinguish from the physical reality. The technologies that the users found most important to create the feeling of immersion and sense of reality was the 360 degrees filming with 6 degrees of freedom, the first-person perspective, and the interaction. A conclusion that’s been made is that the more senses the technology can activate the more integrated and closer to reality does the users feel. The situation when the users felt most integrated in the medium was during the activities when the participants used their bodies and not only their eyes. The result of this study indicates that one reason why people travel, both in VR and physical, is to escape everyday life, a type of escapism.

I det här arbetet vill vi ta reda på hur historiska spelfilmer förhåller sig till historiemedvetande. Det vi främst fokuserar på är hur högstadieelever relaterar till historisk spelfilm och hur deras historiemedvetande påverkas av den audiovisuella historieförmedlingen i skolan, i avsikt att framställa en matris för hur undervisning med hjälp av film ska ske. Ytterligare ett inslag i denna uppsats utgörs av en redogörelse kring hur man praktiskt går till väga när man arbetar med film i undervisningssammanhang. För att uppfylla syftet har vi använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Idag konkurrerar skolans kunskapsmonopol med populärkulturen. I takt med medievärldens expansion har den tekniska utvecklingen och intresset för tekniska medel ökat i samhället. Filmtekniken har förbättrats, vilket har lett till att spelfilmer framstår som mer autentiska än vad de tidigare har gjort. Vårt intryck är att den historiska spelfilmen som ett hjälpmedel i undervisningen får en allt större plats i den svenska skolan. Få läromedel kan få elever att leva sig in i historiska miljöer och ännu färre kan beröra elever emotionellt som just spelfilmen. En annan fördel med spelfilm i skolan är att eleverna får verktyg så att de kan hantera mediernas bild av världen ur ett källkritiskt perspektiv. / With this essay we want to examine the relation between historical movies and historical conciousness. Our main focus is on how seniors of compulsory school relates to historical movies and how their historical conciousness is effected by the audiovisual funds in teaching of history, in purpose to develope a matrix for teaching involving movies. An additional element of our studie represents a short account of how to practically use movies in shool. In order to do this we have chosen a qualatative method with semistructured interviews. Today, school is challenged by e.g. popular cultur. In a time of an increasing flow of media in society, the interest for technical aid has increased in the society. The technical methods in moviemaking has been improved and has conveyed to movies beeing more authentic than they ever been before. Our impression is that movies based on historical events becomes more inported in school. Few didactical aids enables pupils to embrace the historical enviroment and even fewer can touch pupils’ emotions. Another advantage is that movie gives the pupils tools to create a critical thinking when relating to the medias’ perception of the world.

Sociala medier har blivit dynamiskt runt om i världen, det utvecklas ständigt och tar nya varianter. Den digitala utvecklingen har lett till övergången från massmarknadsföring till en alltmer trendig influencer marketing. Med influencer marketing menas att företag samarbetar med influencers för att marknadsföra sina produkter och öka sin tillväxt samt engagemang hos konsumenter. Dock har den ökade användningen av influencer marketing lett till att konsumenter tvivlar på äkthet av reklam, upplagt av influencers på Instagram. Det skapar en oro hos konsumenter att influencers gör reklam endast av finansiella skäl och att de är otydliga med deras reklam. Det resulterar i att konsumenter har låg förtroende för autenticitet inom influencers reklam på Instagram och deras reklam anses vara opålitliga. Syftet med denna kvalitativa studie är att bidra med förståelse kring konsumenters upplevelser av autenticiteten inom reklam som influencers marknadsför på Instagram. Dessutom är syftet att ta reda på om fenomenet elektronisk Word of Mouth har en påverkan på konsumenters uppfattning om influencers reklam.   Metoden som använts är av kvalitativ natur då det anses vara mest passande med hänsyn till studiens syfte. Datainsamlingen har skett via semistrukturerade kvalitativa intervjuer som sedan analyserats genom kodning. Urvalsmetoder som användes i studien är målstyrt urval och snöbollsurval. I studien har 15 respondenter deltagit som med sina svar bidragit med material till uppsatsens resultat och analys. Teorier som tillämpats i denna studie är influencers, autenticitet, reklam och elektronisk Word of Mouth.   Resultatet av studien visar att majoriteten av respondenterna hade en negativ inställning till influencers reklam på Instagram och de uppfattade influencers reklam som inautentiska. De huvudsakliga anledningarna som påverkade konsumenternas uppfattning av influencers reklams äkthet bestod av den finansiella relationen som finns mellan företag och influencers, om influencers visar både nackdelar och fördelar av produkten/tjänsten samt influencers kunnighet i relation till produkten/tjänsten. För att influencers reklam skall anses vara trovärdiga är det viktigt att influencers ska vara tydliga och ärliga i deras reklam. Influencers bör även ha expertis och kunnighet i deras reklam, i syfte att stärka konsumenters uppfattning om influencers reklams autenticitet. Enligt vår studie anser alltså de tillfrågade konsumenterna att ärlighet är väsentligt. Influencers eventuella finansiella intresse kan vara en orsak till en negativ bild av dem. Tydlighet tyckte respondenterna vara viktigt för att ha förtroende för influencers reklam, likaså kompetens och sakkunnighet. Generellt var förtroendet för eWOM större än för influencers. / Social media has become dynamic worldwide, continually evolving and adopting new forms. The digital revolution has driven the transition from mass marketing to increasingly trendy influencer marketing. Influencer marketing refers to the collaboration between companies and influencers to promote their products, enhance their growth, and engage consumers. However, the escalated use of influencer marketing has led consumers to doubt the authenticity of advertisements presented by influencers on Instagram. This instills consumer concerns that influencers engage in advertising solely for financial motives and that they are ambiguous in their promotional activities. As a result, consumers have limited confidence in the authenticity of influencer advertisements on Instagram, deeming them unreliable. The purpose of this qualitative study is to contribute to an understanding of consumers' experiences of authenticity in advertising promoted by influencers on Instagram. Additionally, the aim is to determine whether the phenomenon of electronic Word of Mouth has an impact on consumers' perceptions of influencer advertising.   The employed methodology is qualitative in nature, deemed most appropriate in alignment with the study's objectives. Data collection occurred through semi-structured qualitative interviews, subsequently analyzed through coding. The sampling methods employed in the study encompass purposive sampling and snowball sampling. Fifteen respondents participated in the study, contributing their responses to the material utilized in the study's results and analysis. The theoretical frameworks applied in this study include influencer’s, authenticity, advertising, and electronic Word of Mouth.    The study's findings indicate that a majority of respondents held a negative attitude toward influencer advertising on Instagram, perceiving it as inauthentic. The primary factors influencing consumers' perception of the authenticity of influencer advertising were the financial relationship between companies and influencers, whether influencers present both advantages and disadvantages of the product/service, and the influencers' expertise in relation to the product/service. To establish influencer advertising as credible, it is imperative for influencers to be transparent and truthful in their promotions. Furthermore, influencers should possess expertise and knowledge in their advertising efforts to enhance consumers' perceptions of the authenticity of their advertisements. According to our study, the surveyed consumers consider honesty to be crucial. The potential financial interests of influencers might contribute to a negative perception of them. Clarity was considered important by the respondents to have trust in influencer advertising, as well as competence and expertise. In general, trust in electronic Word of Mouth exceeded trust in influencers.

For decades authenticity has been of great interest in media and communication research. With this study, we aim to contribute to the research with a new perspective where authenticity is examined in artists who use influencer marketing on social media. With two qualitative focus group interviews, we examine how two previously separate professional roles, influencer and artist, now merge in their interests and strategies to influence their audience via social media platforms. By analyzing and interpreting young Swedish women’s experiences of artists’ advertising collaborations, we seek to understand the concept of authenticity's influence, power and meaning in the digital era. This is done using the three theories: influencer marketing, social capital and branding. The results confirm the dynamic role of the concept of authenticity in society and that whether something or someone is authentic is situational. The concept of authenticity is perceived as important in some contexts and less important in others. There is a clear tolerance for inauthentic behavior within the artist community. However, there is also a perceived limit to how much advertising through influencer marketing an artist can do before it has a negative impact on the artist’s perceived authenticity. The most significant factor is the artist's choice of brand to collaborate with. Our conclusions also show that there is an awareness of the intertwining of the two professional roles and a feeling that most artists and influencers are in a “gray area” where the boundaries between the roles are blurred. This means that new relationships and patterns of cooperation between artists and companies are created, and the dynamics of both the entertainment and advertising industry is changing.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur medieanvändare upplever att deras förtroende för den offentliga sektorn påverkas av enskilda anställdas profilering på sociala medier. Studien bygger på att tidigare forskning har identifierat en autenticitetstrend på sociala medier som innebär att det är fördelaktigt att visa sig äkta för att bygga socialt kapital (Kucharska m.fl. 2020). Det är en trend som anammats av personer som använder sin yrkesroll för att bygga personliga varumärken på sociala medier. Därför är det intressant att undersöka vart medieanvändare anser att gränsen går för hur autentiska anställda inom den offentliga sektorn bör vara på sociala medier utan att det går ut över professionalismen och påverkar förtroendet för myndigheten i stort. Studien utgår från teorin om autenticitetparadoxen, personligt varumärke och socialt kapital vilka underbyggs av Goffmans frontstage/backstage-teori (Haimson m.fl. 2021; Peters 1997; Bourdieu 1986; Goffman 1959). För att kunna undersöka medieanvanvändarnas upplevelser och erfarenheter på ett djupare plan har vi genomfört en kvalitativ intervjustudie. Studien är baserad på ett variationsurval bestående av fyra personer i olika åldrar, för att få ett bredare perspektiv då olika åldrar medför olika bakgrund och tidigare erfarenheter. För att ha möjlighet att ställa följdfrågor och nyttja den sociala interaktionen har vi använt en semistrukturerad metod, där vi utgått från tre huvudteman (Kvale & Brinkmann, 2014). Vi valde att göra enskilda intervjuer för att underlätta jämförelser mellan intervjupersoner. Studien följer vetenskapsrådets (2017) forskningsetiska principer, bland annat genom att ta hänsyn till behandling av personuppgifter samt erbjuda intervjupersonerna informations- och samtyckesblanketter. Studien visar att de anställdas upplevda intentioner är avgörande för om innehållet uppfattas som trovärdigt eller inte. Om viljan att framstå som autentiskt uppfattas som äkta av medieanvändare är chansen god att det har en förtroendebyggande effekt. Upplevs istället intentionerna vara att bygga ett personligt varumärke för egen vinning är risken att förtroendet för personen i fråga försvagas. Intervjupersonerna har delade meningar kring huruvida en enskild anställd representerar hela myndigheten men är enade om att mängden exponering har betydelse för hur det påverkar förtroendet för den offentliga sektorn i stort. Studien visar även på en koppling mellan huruvida en anställd anses representera något annat och vikten av professionalitet. Intervjupersonerna är överens om att det behöver finnas en balans mellan seriöst och lekfullt innehåll för att framstå som autentisk och samtidigt behålla sin professionalitet. Studien ger även1förståelse för komplexiteten kring begreppet autenticitet och hur individuella skillnader orsakade av bakgrund och tidigare erfarenheter har betydelse för tolkningen, samt ligger tillgrund för förutfattade meningar om olika yrkesgrupper. / This essay aims to investigate how media users perceive that their trust in the public sector is affected by individual employees’ profiling on social media. The study is based on previous research that has identified an authenticity trend on social media, which implies that it is advantageous to appear genuine in order to build social capital. This trend has been embraced by individuals who use their professional role to build personal brands on social media. Therefore, it is interesting to examine where media users believe the boundary lies for how authentic employees in the public sector should be on social media without compromising professionalism and affecting trust in the agency as a whole. The study is based on the theory of the authenticity paradox, personal branding and social capital, which are supported by Goffman’s frontstage/backstage theory (Haimson m.fl. 2021; Peters 1997; Bourdieu 1986; Goffman 1959). To investigate media users’s experiences and perceptions on a deeper level, we conducted a qualitative interview study. The study is based on a purposive sample consisting of four individuals of different ages to obtain a broader perspective. In order to have the opportunity to ask follow-up questions and utilize interaction, we employed a semi-structured method, focusing on three main themes (Kvale & Brinkmann, 2014). We chose to conduct individual interviews to facilitate comparisons between interviewees. The study adheres to the research ethical principles outlined by Vetenskapsrådet (2017), including considerations regarding the handling of personal data and providing interviewees with information and consent forms. The study demonstrates that employees’ perceived intentions are crucial in whether the content is perceived as credible or not. If the desire to appear authentic is perceived as genuine by media users, there is a good chance it has a trust-building effect. Conversely, if the intentions are perceived as building a personal brand for personal gain, there is a risk that trust in the individual is weakened. Interviewees have differing opinions on whether an individual employee represents the entire agency, but agree that the level of exposure matters in how it affects trust in the public sector as a whole. The study also indicates a connection between whether an employee is seen as representing something else and the importance of professionalism. The study also provides insight into the complexity of the concept of authenticity and how individual differences caused by background and past experiences influence interpretation, as well as forming the basis for preconceptions about different professional groups.

Livs, eventuellt tänker du på ditt favoritlivs nedanför porten vid din lägenhet, kanske vet du inte vad det är eller så har du kanske aldrig besökt ett livs, men ställt dig frågande till hur de kan finnas kvar, då är denna kandidatuppsats avsedd för just dig. Vårt fokus med denna kandidatuppsats har varit att fylla kunskapsgapet om Malmös livs med fokus på att lyfta deras sociala och kulturella bidrag till staden, samt undersöka hur dessa lokala och självförsörjande livsmedelsbutiker representerar Malmö. Genom observationer på flera livs, och fyra intervjuer med både livsägare och en författare, har vi kommit närmare människor, amo och stammisar. Vi har både fått insikt om och inblick i en kritisk gentrifieringssituation och komplexitet att hävda autenticitet i staden. Vi har fått möjlighet att se människor från olika bakgrunder komma tillsammans i en mindre butik runt hörnet, en tredjeplats. En representation av en majoritet av minoriteter i den byggda miljön. Syftet för oss har inte varit att förändra, utan lyfta livsens funktioner och bidrag till Malmö som stad. / Corner shops, perhaps you are pondering about your favorite corner shop below the gate of your apartment, maybe you do not know what it is, or perhaps you have never visited one but have been curious about how they manage to endure. If so, this bachelor thesis is tailored just for you. Our focus with this thesis has been to bridge the knowledge gap about Malmö’s corner shops, emphasizing their social and cultural contributions to the city, as well as examining how these local, self-sustaining grocery stores represent Malmö. Through observations at several corner shops, and four interviews with shopkeepers and an author, we have come closer to the people, amo, and the regulars. We have gained knowledge and understanding of a critical gentrification situation and the complexity in claiming authenticity in the city. We have had the opportunity to witness people from different backgrounds come together in a small shop around the corner, a third place. A representation of a majority of minorities in the built environment. Our aim has not been to change, but to highlight the functions and contributions of corner shops to Malmö as a city.

Denna uppsats "Förfalskningar: En undersökning om förfalskningar av konstverk på den svenska auktionsmarknaden, undersöker förekomsten och effekten av konstförfalskningar på den svenska auktionsmarknaden. Den undersöker den historiska kontexten för konstförfalskning, de juridiska ramar som styr handeln med konstverk och auktionshusens roller och ansvar för att upptäcka och förhindra försäljning av förfalskningar. Studien undersöker också samarbetet mellan auktionsverk och polismyndigheten för att ta itu med konstbrott och mediebevakningens inverkan på marknaden allmänhetens uppfattning.  Genom en kvalitativ analys av auktionshuspolicyer, juridiska dokument och medierapporter synliggör uppsatsen komplexiteten och utmaningarna med att autentisera konstverk. Den belyser vikten av proveniensforskning, due diligence och autentiseringsförfaranden för att upprätthålla konstmarknadens integritet. Dessutom diskuteras de etiska övervägandena och behovet av ökad transparens och utbildning för att bekämpa konstförfalskning på ett effektivt sätt. Uppsatsen avslutas med rekommendationer för att förbättra upptäckten och hanteringen av förfalskningar och föreslår områden för vidare forskning för att öka förståelsen och förebyggandet av konstbedrägerier. / This essay ”Förfalskningar: En undersökning om förfalskningar av konstverk på den svenska auktionsmarknaden, investigates the prevalence and impact of art forgeries in the swedish auction market. It examines the historical context of art forgery, the legal framworks govering the trade of artworks, and the roles and responsibilities of auction houses in detecting and preventing the sale of forgeries. The study also explores the collaboration between auction houses and police authorities in addressing art crimes and the influence of media coverage on public perception and market dynamics Through a qualitative analysis of auction house policies, legal documents and media reports, the essay reveals the complexities and challenges involved in authenticating artworks. It highlights the importance of provenance research, due diligence and authentication procedurs in maintaining the integrity of the art market. Additionally, the study discusses the ethical considerations and the need for enhanced transparency and education to combat art forgery effectively. The essay concludes with recommendations for improving the detection and management of forgeries and suggests areas for further research to enhance the understanding and prevention of art fraud.

Syftet med studien är att undersöka konsumenters förtroende för modevarumärken och hur deras köpbeslut påverkas av varumärken som tillämpar virtuella influencers (VIs) i sin marknadsföring på sociala medier i Sverige. En kvantitativ metod med deduktiv ansats har tillämpats, där en webbenkät distribuerades till svenska studenter vid Textilhögskolan i Borås i åldrarna 20–35 år och användes för att samla in data. Den virtuella influencern Lil Miquela användes som en fallstudie i enkäten med syfte att fördjupa sig i fenomenet och bedöma dess påverkan på konsumentbeteende och förtroende. Studien visar att VIs har en påverkan på konsumenters förtroende för varumärken. Viktiga fynd tyder på att VIs, särskilt exemplifierat av Lil Miquela, påverkar konsumenters förtroende när upplevd autenticitet, mänskliga egenskaper och känslomässig koppling ökar. Varumärken bör därför fokusera på att göra sina VIs mer mänskliga för att öka förtroendet och potentiellt lojaliteten. Studien visar även att VIs påverkar konsumenters köpbeslut, men för en positiv påverkan krävs en känslomässig koppling, mänskliga attribut, samt varumärkesförtroende hos VIs. Dessa insikter betonar potentialen hos VIs att påverka konsumenters uppfattningar och förtroende, vilket ger värdefulla implikationer för marknadsföringsstrategier som involverar VIs. / The purpose of the study is to investigate consumers’ trust in fashion brands and how their purchase decisions are influenced by brands that apply virtual influencers (VI) in their marketing on social media in Sweden. A quantitative method with a deductive approach has been applied, where an online survey was distributed to Swedish students at the University of Textiles in Borås aged 20-35 and used to collect data. The VI Lil Miquela was used as a case study in the survey with the aim of delving into the phenomenon and assessing its impact on consumer behavior and trust. The study shows that VIs has an impact on consumers’ trust in brands. Key findings suggest that VIs, particularly exemplified by Lil Miquela, influence consumer trust as perceived authenticity, human characteristics, and emotional connection increase. Brands should therefore focus on making their VIs more human to increase trust and potentially loyalty. The study also shows that VIs influence consumers’ purchase decisions, however for a positive influence an emotional connection, human attributes, and brand trust with VIs is required. These insights emphasize the potential of virtual influencers to influence consumer perceptions and trust, providing valuable implications for marketing strategies involving VIs.

The use of the social media platform Instagram has increased the fastest and has given the opportunity for the phenomenon of influencer marketing to grow in the fashion industry. The increase of influencer marketing has led marketers to understand that a change of focus is needed. Much of the previous research done in the field has focused on what distinguishes or does not distinguish effective use of influencer marketing for a company. Therefore, it is interesting to study the actual role of influencers in a fashion company’s brand communication and this by studying the fashion companies’ choice of influencers and the way consumers perceive the role of influencers in a fashion company. To operationalize the study, a semiotic analysis has been applied where images have been analyzed to answer the purpose of the study from a business perspective. The results from this are the basis for the design of a qualitative method which is then followed up by a quantitative method for answering the purpose from a consumer perspective. The data was collected through the themes formulated with the support of previous research and theories. These were consumption, the consumer’s approach to influencers and belonging to a group and identity. Within the framework of these themes, the study’s findings showed that influencer marketing is beneficial to use for a company in some areas and in others not. The semiotic analysis showed with certain deficits in the match that the companies choose influencers based on the respondents’ preferences and wishes. / Användningen av det sociala mediet Instagram är den plattform som idag ökar snabbast och har gett möjlighet för fenomenet influencer marketing att växa fram främst inom modebranschen. Ökningen av influencer marketing har lett marknadsförare till att förstå att det behövs ett fokusskifte. Mycket av den tidigare forskning som gjorts inom området har fokuserat på vad som utmärker eller inte utmärker effektiv användning av influencer marketing för ett företag. Därför är det intressant att studera den faktiska rollen av influencers i ett modeföretags varumärkeskommunikation och detta genom att studera modeföretags val av influencers och på vilket sätt konsumenter uppfattar rollen av influencers i ett modeföretag. För att operationalisera studien har en semiotisk analys tillämpats där bilder analyserats för att besvara studiens syfte utifrån ett företagsperspektiv. Resultaten från denna ligger som grund för utformningen av en kvalitativ metod som sedan följs upp av en kvantitativ metod för att besvara syftet utifrån ett konsumentperspektiv. Datan samlades in genom de teman som formulerats med stöd av tidigare forskning och teorier. Dessa var konsumtion, konsumentens förhållningssätt till influencers samt grupptillhörighet och identitet. Inom ramen för dessa teman visade studiens resultat att influencer marketing är gynnsamt att använda för ett företag i vissa avseenden och i andra inte. Bildanalysen visade med vissa brister i matchningen att företagen väljer influencers utifrån respondenternas preferenser och önskemål.

<p>Soundclash is a phenomenon where groups within the culture of reggae music “battle” against each other, through strategies including both music and rhetoric. The social interaction in the clash exemplifies the scene hierarchy, in which the participants aim to position themselves as number one. This study includes empirical material from a competition within the Swedish scene, also distributed digitally via Internet sites. The analysis is based on discursive psychology, focusing on rhetoric and the construction of meaning. The thesis emphasize how different truth claims are made, which relate to social positions as well as places within the international community.</p> / <p>Soundclash är ett fenomen där grupper inom reggaescenen tävlar mot varandra genom musik och retoriska strategier. I sina tal förs olika argument fram, vilka syftar att positionera grupper högst upp i scenens hierarki. Materialet utgörs av en svensk tävling inom detta fält, vilken även distribuerats i digital form genom Internet. Uppsatsen utgår från ett diskurspsykologiskt perspektiv, där språklig praktik och meningsskapande står i fokus. Uppsatsen visar hur olika anspråk görs, vilka relaterar till olika sociala positioneringar, likväl som till en plats inom en större internationell gemenskap.</p>