Sammanfattning Titel: Hur ser de allmännyttiga bostadsbolagen på hållbara investeringar?   Ämne: Kandidatuppsats inom företagsekonomi med inriktning företagsfinansiering och fastighetsvärdering, 15 hp   Författare: Adam Lundqvist och Måns Rickardsson   Syfte: Syftet med studien är att beskriva och analysera hur allmännyttiga fastighetsbolag avväger ekonomisk och ekologisk hållbarhet vid investeringar.   Forskningsfråga: Hur sker avvägningen mellan hållbarhetsaspekter och ekonomiska mål?   Metod: Studien inleds med att identifiera forskningsluckan för att sedan utifrån tidigare forskning utforma en problemformulering. För att kunna besvara frågeställningen samlades empiriskt material in genom fem semistrukturerade intervjuer.    Slutsats: Resultatet av denna studie visar att det finns tydliga skillnader i betoning på hållbarhet och lönsamhetskrav hos de allmännyttiga fastighetsbolagen. Den visar också att bolagen anser det svårt att väga in vad som är hållbart i investeringskalkylen och att företagen är beredda att satsa mer på hållbarhet men upplever inte att de får tillbaka det ekonomiskt. Studien beskriver också att de som har mer ekonomiskt utrymme tenderar att ha ett större hållbarhetsfokus. Nyckelord: Hållbarhet, hållbart byggande, allmännyttiga fastighetsbolag, ekologi, ekonomi, investeringar, avkastningskrav, kalkylränta, lönsamhet.

Abstrakt Titel: Samma eller olika kalkylränta? Frågeställning:Vad är anledningen till att företag använder sig av en gemensam kalkylräntaför olika större reala investeringsprojekt, med lika eller olika marknadsrisk?Finns det något samband mellan att företag väljer att ha samma kalkylränta för olika störrereala investeringsprojekt och att företaget är verksamt i samma land och samma bransch? Syfte: Syftet med arbetet är att studera om svenska företag använder samma kalkylränta förolika reala investeringsprojekt och framförallt att undersöka anledningar bakom detta val.Dessutom har studien undersökt om det finns något samband mellan ett företags val attanvända samma kalkylränta för olika investeringsprojekt och att företaget är verksamt isamma land och samma bransch. Slutligen har vi även studerat vilka olikakapitalbudgeteringstekniker som de utvalda företagen använder vid investeringsbedömningar. Metod: Studien utgår från en deduktiv ansats och är därmed en kvantitativ studie.Forskningsmetoden som har använts för att samla in data har varit en e-post enkät. Den typav företag som har legat i fokus i studien är svenska tillverkningsföretag. För att sedananalysera den insamlade datan har univariat, bivariat och multivariata analyser använts. Slutsats: Studien visar att det inte finns något statistiskt säkerställt samband mellan attföretag väljer att ha samma kalkylränta när de är verksamma i samma land och sammabransch. Utöver detta visar även studien att de olika hypoteser från tidigare forskning tillanledningar bakom valet att ha samma kalkylränta stämmer i praktiken samt att det finns ettfåtal ytterligare anledningar. Anledningarna visar på många olika argument för att ha sammakalkylränta och de har även stöd både från ändamålsenliga teorier som t.ex “agency theory”,“bounded rationality theory” och “behavioral finance theories”. Nyckelord: Kalkylränta, marknadsrisk, kapitalbudgeteringstekniker, diskonteringsränta,betavärdet, marknadsränta, ägarnas avkastningskrav och riskfri ränta.

Frågeställning: Vad är anledningen till att företag använder sig av en gemensam kalkylränta för olika större reala investeringsprojekt, med lika eller olika marknadsrisk?  Finns det något samband mellan att företag väljer att ha samma kalkylränta för olika större reala investeringsprojekt och att företaget är verksamt i samma land och samma bransch? Syfte: Syftet med arbetet är att studera om svenska företag använder samma kalkylränta för olika reala investeringsprojekt och framförallt att undersöka anledningar bakom detta val. Dessutom har studien undersökt om det finns något samband mellan ett företags val att använda samma kalkylränta för olika investeringsprojekt och att företaget är verksamt i samma land och samma bransch. Slutligen har vi även studerat vilka olika kapitalbudgeteringstekniker som de utvalda företagen använder vid investeringsbedömningar. Metod: Studien utgår från en deduktiv ansats och är därmed en kvantitativ studie. Forskningsmetoden som har använts för att samla in data har varit en e-post enkät. Den typ av företag som har legat i fokus i studien är svenska tillverkningsföretag. För att sedan analysera den insamlade datan har univariat, bivariat och multivariata analyser använts.    Slutsats: Studien visar att det inte finns något statistiskt säkerställt samband mellan att företag väljer att ha samma kalkylränta när de är verksamma i samma land och samma bransch. Utöver detta visar även studien att de olika hypoteser från tidigare forskning till anledningar bakom valet att ha samma kalkylränta stämmer i praktiken samt att det finns ett fåtal ytterligare anledningar. Anledningarna visar på många olika argument för att ha samma kalkylränta och de har även stöd både från ändamålsenliga teorier som t.ex “agency theory”, “bounded rationality theory” och “behavioral finance theories”.

Bakgrund: Om tio till tolv år väntas 40 % av Sveriges 500 000 familje- och ägarledda bolag att säljas enligt en uppskattning gjord av PwC år 2012. Många små och medelstora onoterade bolag kommer därför inom den närmaste tiden att behöva värderas inför försäljning. De modeller som används vid företagsvärderingar är i dagsläget inte  anpassade för mindre onoterade bolag och dess företagsspecifika risker varför författarna valde att utföra studien. Syfte: Syftet med studien är att ta fram en praktiskt användbar modell för att skatta ett mindre onoterat bolags avkastningskrav. Modellen ska ta hänsyn till de företagsspecifika risker som är kopplade till mindre onoterade bolag. Metod: Studien bygger på en kvalitativ undersökning där intervjuer med personer som dagligen arbetar med värdering av eller rådgivning för alternativt arbetar inom mindre bolag. Utifrån data insamlad från studiens intervjuer samt teorier kring ämnet har en praktiskt funktionell modell utformats för att stödja företagsvärderares arbete i praktiken. Slutsats: BRACE-modellen (Business Risk Adjusted Cost of Equity) består av två huvudkomponenter, en CAPM-premie som mäter marknadsrisken samt en företagsspecifik riskpremie. Den företagsspecifika risken hänförs till bolagets storlek och illikviditet samt kvantifieras i en poängbedömningsskala där ett mindre bolags specifika risker tas hänsyn till. / Background: In ten to twelve years, 40 % of Sweden's 500 000 family- and owner led firms will be up for sale according to an estimation done by PwC in 2012. Many small and medium sized firms will therefore need to be valued within the near future. The models and theories used in todays' business valuations are not applicable for small private firms why the authors chose to conduct this study. Purpose: The purpose of this study is to design a practically useful model in terms of assessing the owners' required rate of return in a small private firm. The model should include the firm-specific risks that are linked to private firms. Methodology: This study uses a qualitative research method where data is collected through interviews with people who on a daily basis, work with, value and advise small private firms. From the data collected through the interviews as well as theories regarding the subject the authors have designed a practical model with the intentions to support private firm valuations. Conclusion: The BRACE-model (Business Risk Adjusted Cost of Equity) consists of two main components, a CAPM-premium and a firm-specific risk premium. The firm-specific risk premium is derived from the firm's size and illiquidity and is further quantified with a point system where a small private firm's specific risks are considered.

No description available.

Uppsatsens syfte är att fastställa hur reporäntebeslut påverkar fastighetsaktiemarknaden. Vi har undersökt 67 tidsintervall på tio dagar där annonseringen av reporäntebesluten utgör mittpunktenerna och har följaktligen läst av reporäntans kortsiktiga effekt på fastighetsaktier. Målet är att kunna ge en förklaring till marknadens reaktioner och att bilda en hypotes kring frågeställningen. Vi har genomfört en eventstudie där vi delvis replikerat tidigare studier som redogjort för styrräntans effekt på aktiemarknaden. Vidare har vi utgått från ett kvantitativt perspektiv. Respondenterna har representerats av fondförvaltare med goda kunskaper om fastighetsaktier. All empiri grundar sig på sekundärdata och material från gjorda intervjuer. Sammanställningen av våra resultat visade ett negativt samband mellan reporäntan och fastighetsaktier när en förändring av reporäntan ägde rum. Den kortsiktiga påverkan kan således härledas till vad flera studier tidigare redogjort för. Resultatet argumenterar för en ineffektiv marknad med hjälp av effekten på en förändrad styrränta, men motsätter sig samtidigt den slutsatsen i och med den effekt som förekom vid beslut om oförändrad reporänta. Bakomliggande faktorer till resultatet har inte kunnat fastställas men vi har bland annat redogjort för ett förändrat avkastningskrav hos investerarna samt en förändrad räntekostnad hos fastighetsbolagen, till följd av en reporänteförändring. / The purpose of the study was to establish how the repo rate influences the real estate stock market. We have reviewed a time interval of ten days where the middle point is defined by the time of a decision. Consequently, we have reported the short-term effect on shares in the real estate business. Our goal was to be able to present an explanation to the reactions of the market and to form a theory surrounding the initial problem. We have implemented an event study where we partially have been replicating previous studies reported on the effect of the repo rate on the stock market. Furthermore, we have started from a quantitative perspective. The respondents have been represented by fund managers favoured with great knowledge in real estate. All the empirics are based on secondary data and material from the performed interviews. The compilation of our results showed a negative relationship between the repo rate and the stocks in real estate once a change in the repo rate took place. We were able to deduce our results about short term influence to previous reports. The results do not add up with the efficient market hypothesis when a change has taken place in the repo rate. Though, the effect of an unchanged repo rate suggests there is an efficient market. We have not been able to determine the elements behind the effects, although we have thoroughly reviewed elements such as a change in investor’s required rate of return as well as a change in the interest expenses, due to a change in the repo rate.

Syfte: Hur CSR-prestation påverkar ett företags finansiella prestation har länge varit ett omtalat ämnesområde, vilket har bidragit till motstridiga resultat. Denna studie har tillämpat kostnad för eget kapital för att mäta finansiell prestation. Genom att betrakta CSR som en transparenseffekt, vilket ökar bolagens transparens, vill studien undersöka om CSR-aktiviteter kan sänka företagets uppfattade risk för att minska kostnad för eget kapital. Metod: Studien har tillämpat en positivistisk forskningsfilosofi och en deduktiv forskningsansats med uppställning av hypoteser. Vi har använt en kvantitativ forskningsmetod från vilket insamling av sekundärdata skett från den finansiella databasen Thomson Reuters. Studiens urval består av 548 företag från åtta europeiska länder. All data som inhämtats har bearbetats och analyserats i statistikprogrammet SPSS och JASP. Resultat & slutsats: Våra resultat bevisar att det förekommer ett positivt respektive negativt samband mellan CSR-prestation och kostnad för eget kapital beroende på nation. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till vidare forskning är att undersöka varför sambandet mellan CSR-prestation och kostnad för eget kapital uppträder olika inom nationer. Uppsatsens bidrag: Denna studie bidrar till en ökad förståelse för hur CSR-prestation påverkar företagets kostnad för eget kapital i en europeisk kontext. Studien har bidragit till en ny forskningsinriktning beträffande hur CSR-aktiviteter kan fungera som en transparenseffekt för att minska bolagets kostnad för eget kapital. Vidare bidrar uppsatsen med ytterligare kunskap om relationen mellan CSR-prestation och finansiell prestation, vilket visar i tidigare forskning motstridiga resultat. / Title: CSR-performance and cost of equity capital – a quantitative study of 548 European companies Aim: The subject of how corporate social responsibility affects the company’s financial performance has been discussed for a long time, which has contributed to conflicting results. This study has applied cost of equity capital in order to measure financial performance. By considering corporate social responsibility as a transparency effect, which increases firms’ transparency, this study wants to examine if corporate social responsibility can minimize the company’s perceived risk to decrease cost of equity capital. Method: The study has applied a positivist research philosophy and a deductive research approach with setting of hypotheses. We used a quantitative research method where the secondary data was collected from Thomson Reuters DataStream. The sample of the study includes 548 companies from eight European countries. The collected data has been processed and analyzed in the statistical program called SPSS and JASP. Result & Conclusions: Our results prove that a positive respective negative relationship between corporate social responsibility and cost of equity exists depending on nation. Suggestions for future research: One suggestion for further research is to investigate why the relationship between corporate social responsibility and cost of equity appears different in nations. Contribution of the thesis: This study contributes to an increased understanding for how corporate social responsibility can affect the company’s cost of equity capital in a European context. The study have contributed to a new research turn concerning how corporate social responsibility can work as a transparency effect too reduce the firms cost of equity capital. It provides further acknowledge on the relationship between corporate social responsibility and financial performance which in previous research shows conflicting results.

Sammanfattning   Titel: Avkastningskrav och riskpreferenser – En studie om sambandet mellan ägarnas avkastningskrav och företagsledningens riskpreferenser.   Nivå: Examensarbete på kandidatnivå i företagsekonomi   Författare: Pontus Gelin   Handledare: Peter Lindberg   Datum: Februari 2019   Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan ägarnas avkastningskrav och en kvinnlig verkställande direktör.   Metod: Kvantitativ forskningsdesign med multipel linjär regressionsanalys.   Resultat och slutsats: Det går inte att fastställa någon korrelation mellan ägarnas avkastningskrav och en kvinnlig verkställande direktör. Resultatet visar på att den eventuella risken, som en kvinnlig vd medför, har diversifierats bort av investerare.   Vidare forskning: En given fortsättning på studien vore en kategorisering av aktuella bolag, där de bolagen med en kvinnlig vd ställs mot övriga. Detta test skulle visa på om ägarnas avkastningskrav är lägre för de bolag som har en kvinnlig vd, än övriga.   Nyckelord: Avkastningskrav, kapitalstruktur, risk, CAPM, betavärde (β), verkställande direktör (vd), riskpreferenser.

Twice a year, NAI Svefa publishes a report containing statistics on Sweden's real estate market.The report shows that commercial real estate on average has a clearly higher rate of returncompared to residential real estate. Risk and return have a close relationship where investorswho take a higher risk also expect a higher return. This indicates that commercial properties aremore risky to hold compared to residential properties. This paper examines the risks that cancause the difference in the yield requirement between the two property types. Six risks havebeen selected, three of which count as micro risks and three count as macro risks. The microrisks consist of financial risk, liquidity risk and business risk. The macro risks consist of cyclicalrisk, interest rate risk and political risk.The study is qualitative and includes personal interviews with eight respondents from wellestablishedSwedish real estate companies. Data collection has been done through interviewswhere respondents' responses have been compiled and then compared to each other. Theinterviews show that Swedish real estate companies agree with the reasoning between risk andreturn and that risk assessment is an important part of real estate investments.The study's results show that commercial real estate companies value financial, liquidity andbusiness risk higher than real estate companies focused on residential real estate. Interest raterisk and business risk are similarly assessed in both property types. However, the political riskis valued higher by real estate companies focused on residential real estate. The study showsthat all risks are linked, which makes it difficult to identify an individual risk that individuallycontrols the rate of return. However, after the study's implementation, the cyclical risk appearsto be the risk that has the greatest impact on the difference in the yield requirement between thetwo property types.

The globalized economy has incentivized Swedish companies to invest abroad, especially in emerging markets. When expanding into foreign markets companies must evaluate the adhering risks associated with that particular market. It is paramount that companies account for the country risk in their investment analysis, as any miscalculations could have detrimental effects on a company. Evaluating country risk has proven to be difficult due to the sheer range of aspects that may affect an investment. This study examines the required return on equity of Swedish companies in six different markets, and compares it to three different evaluation models in order to determine what variables constituted any misevaluations. Our analysis indicated that a majority of Swedish companies require too high return on equity compared to the empirical results of the applied model. / Globaliseringens utveckling har lett till att svenska investeringar på utländska marknader och ”emerging markets” ökat under de senaste åren. När företag expanderar till utländska marknader tillkommer nya risker som måste beaktas. Således har landsrisken blivit en väsentlig del av värderingen. Landsrisken har visat sig varit svårvärderad då det finns ett antal aspekter som måste beaktas. En eventuell felbedömning kan ha förödande konsekvenser för ett företag. Denna studie undersöker svenska företags avkastningskrav på sex olika marknader gentemot tre värderingsmodeller, och vilka faktorer som påverkat en potentiell fel värdering. Studien visar att majoriteten av de svenska företagen har ett högre avkastningskrav än vad de tillämpade modellerna beräknat.