Studien undersöker hur enhetschefer inom äldreomsorgen i en mindre kommun i Västra Götaland har påverkats av pandemin Covid-19. Äldreomsorgen präglas av problematik med hög arbetsbelastning, bemanningsproblem och undersköterskors arbetsmiljö. Studiens angreppssätt har en kvalitativ ansats där vi utgår ifrån semistrukturerade intervjuer, för att få förståelse för enhetschefens upplevda arbetssituation. Den teoretiska referensramen som tillämpas är; krav-kontroll-socialt stöd och KASAM som handlar om känsla av sammanhang. Tidigare forskning studerades i anknytning till chefers hållbarhet, hälsa och digitaliseringens betydelse, för att förstå hur enhetscheferna upplever arbetsbelastningen under pandemin. Resultatet indikerar på en omfattande omställning i enhetschefernas dagliga arbete på grund av pandemin, som leder till övertidsarbete. Enhetscheferna har ökade krav på sig att säkerhetsställa att samtliga medarbetare har rätt förutsättningar och kompetens gällande skyddsutrustning och basala hygienrutiner. Vid smitta i verksamheten startas en smittspårning som har högsta prioritet. Det är ett tidskrävande arbete som ökar enhetschefernas arbetsbelastning. Förmåga att hantera oförutsedda arbetssituationer är en viktig egenskap en chef bör besitta, som att snabbt kunna ställa om vid nya restriktioner från myndigheter. Digitaliseringen har med stor hastighet påverkat enhetschefernas dagliga arbete, från fysiska mötesformer till distansmöten. Digitala möten är tidsbesparande på grund av minskad restid . Resultatet av ökat antal digitala möten påvisar dock minskad möjlighet till återhämtning och påverkar den sociala samhörigheten.

No description available.

Technology advances each day, with every advancement new and improved products are accompanied. Robots come in various shapes and sizes, from the size of a fly to the size of a human being. The purpose of this project is to further our understanding in how to build a robot, more specifically, a mono wheeled robot and design control systems enabling it to balance by itself. The robot is a one-wheeler with ducted fans on top. It is to balance with the help of the wheel in one direction and with ducted fans in the perpendicular direction.The robot succeeded in balancing with the wheel. However with help of the fans the robot only managed to balance for approximately 20 seconds. Analysing the frequency content from figures 5.2, 5.4, 5.3 resulted in finding frequencies under 1Hz being dominant in the output signals from the control system, observing this a clear oscillation frequency was only determined for the ducted fan system while the wheel system was non periodic. The study concluded that one cannot stabilize the control systems individually because that can lead to disturbances for the other. The results showed that even though the wheel’s control system was stable, it was affected by the second control system, causing disturbances. / För varje dag som går tar tekniken ett steg frammåt, hela tiden med nya och förbättrade produkter. Robotar kommer i olika former och storlekar, från storleken av en insekt till storleken av en människa. Syftet med detta projekt är att utvidga förståelsen över hur man bygger en robot, mer specifikt, en enhjulig robot samt hur man konstruerar ett reglersystem för att få roboten att balansera på egen hand. Roboten är en enhjuling med fläktar. Syftet är att bygga och programmera den till att balansera på egen hand, i ena riktningen med hjulet och i andra riktningen med fläktarna. Roboten lyckades balansera med hjälp av hjulet, men med fläktsystemet balancerade roboten endast i cirka 20 sekunder. Med hjäp av frekvenspspekrumen i figurer 5.2, 5.4, 5.3 försöktes en oscillationsfrekvens och periodtid tas fram, detta erhölls endast för fläktsystemet då hjulsystemet inte gav en tydlig oscillationsfrekvens. Slutsatsen som drogs var att det inte går att stabilisera de individuella systemen separat och sedan kombinera dem. Detta på grund av att det leder till att det ena systemet riskerar att agera som en störsignal till det andra systemet.

The Swedish teaching profession includes a form of employment, ferietjänst, which can be seen as a flexible employment. This is because the employment includes trust working hours which the teacher can place as they wish, when and where they want. The teachers also have time off on students' leave, there fore they have fewer days to use their working hours, which means that they have more working hours per month. Previous studies show how teachers have an increased workload. Flexible employment allows the possibility to work from home which can also facilitate individuals' demands from work. However, previous research shows that women tend to take on more housework when they have a flexible employment. Mean while men tend to increase their workload. This can be seen as a threat to gender equality that is shown to be increasing, especially in Sweden. The purpose of this study is to investigate how female and male high school teachers' experience boundaries and balance between work and private life based on their flexible form of employment. The study was carried out using a qualitative approach with semi-structured interviews. Using theories about profession, work life balance, permeability, blending, social role theory of gender differences and similarities helped to understand and interpret the result. The result showed that the form of employment offers the respondents an opportunity to be flexible, which results in, among other things, working from home. The male respondents use the strategy of finishing as much work as possible at school so they don't have to work evenings and weekends from home. They also describe how they take on several different roles in their profession, such as a psychologist and a mediator. The female respondents spend most of their trust working hours from home. Here they are limited in the ability to set physical boundaries. This can result in combining housework with work. They also tend to take on a caring role in their work.

Bakgrund: Hästunderstödd terapi, HUT, är en sedan länge existerande vårdform för allehanda besvär. Evidensen för HUT som vårdverktyg har framtill nyligen dock varit svag, men allt fler studier har visat att HUT är en effektiv träningsform för balans och gångförmåga hos barn och ungdomar med CP-skador, förmågor som är tätt förknippade med människors livskvalitet. En diagnos som är lik CP och ofta ger liknande symtom är stroke. Trots likheterna mellan stroke och CP finns inte alls samma mängd evidens för effekten av HUT vid stroke som vid CP. Samtidigt råder det brist på effektiv strokerehabilitering i vissa delar av Sverige. Det är därför av intresse att utvärdera huruvida HUT kan vara ännu ett verktyg att använda vid just strokerehabilitering. Syfte: Att systematiskt granska forskningen och gradera evidensen för effekten av HUT på balans, gångförmåga och livskvalitet hos patienter som tidigare drabbats av en stroke. Metod: Systematisk litteraturstudie av randomiserade kontrollerade studier Resultat: Åtta studier hittades och de visade en förbättrande effekt av HUT på de undersökta områdena. Fem av studierna var av tillräckligt hög kvalitet för att graderas via GRADEstud. Graderingen visade att evidensvärdet var mycket låg för effekt av HUT på gångförmåga, låg för effekt av HUT på livskvalitet, och måttligt hög för effekt av HUT på balans.  Konklusion: På grund av begränsat antal studier och begränsade mätmetoder i dem kan ingen fast slutats dras, mer forskning behövs för att svara på frågeställningarna. / Background: Horse-Assisted Therapy, HAT, has since a long time been used as a health-care-tool for an assorted group of problems. The evidence for HAT as a health-care-tool has until recently been weak, however an increasing number of studies has shown HAT to be an effective way to train balance and gait in children and youths with cerebral palsy, abilities that are closely linked to a persons quality of life. A diagnosis that is similar to CP and often gives similar symptoms is stroke. Despite the similarities between stroke and CP there is far less evidence for the effects of HAT on stroke than there is for that on CP. At the same time some parts of Sweden are lacking in0 ways to rehabilitation-train after a stroke, therefore it is of interest to evaluate whether HAT can be yet another tool to use in stroke-rehabilitation.  Purpose: To systematically review and evaluate the evidence for the effect of Horse-Assisted Therapy on balance, gait and quality of life in patients who earlier has suffered a stroke.  Result: Eight studies were found and showed that HAT has an enhancing effect on the examined values. Five studies were of high enough quality to be graded using GRADEstud. The evidence grading showed a very low evidence grade for the effect of HAT on gait, low for the effect on quality of life, and moderately high for the effect on balance.  Conclusion: Due to a limited number of studies, and limitations in the ways to measure the effect no conclusion can be drawn, more research is needed in order to answer the issues in question.

Den teknologiska utvecklingen och coronapandemin har varit bidragande faktorer till att dagens arbeten blivit allt mer flexibla och oberoende av den traditionella arbetsplatsen och dess struktur. Den aktuella studien syftar till att undersöka och förstå hur kvinnor som innehar ett gränslöst arbete upplever och balanserar detta med andra komponenter i livet. Att studera ämnet är relevant inom det sociologiska forskningsfältet för att få ökad vetskap kring detta relativt nyuppkomna fenomen. Det inkluderar centrala aspekter gällande mänskliga relationer och samspel på både mikro och makronivå. Att arbetets gränser suddats ut och blivit allt mer obestämd har olika effekter och studeras i denna studie utifrån Work-life-balance-teorin, Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv, teorin om det socialt konstruerade könet samt tidigare forskningsbidrag. Studien utgår från en kvalitativ intervjumetod där fyra stycken kvinnor intervjuades mellan åldrarna 43-57 år och där samtliga i dagsläget innehar ett gränslöst arbete. Baserat på det empiriska materialet framkommer i resultatet bland annat att deltagarnas arbetssituation innebär att arbetet och övriga antaganden i livet ingriper på varandra. I detta tar Goffmans teori kring rollkonflikter en central plats eftersom rollen som arbetstagare och rollen i hushållet/som mamma kolliderar när det utförs i samma sfär. Kvinnornas upplevelser och situationen i sin helhet går likaså att koppla till könsspecifika förväntningar och agerande som går i linje med teorin om det socialt konstruerade könet. Utöver detta framhävs även klart positiva aspekter kopplat till deras flexibla arbetsförhållanden. Det möjliggör inte minst för en fungerande balans och frihet mellan arbetet och andra antaganden som berör hushåll och barn. Dessa resonemang går i linje med work-life-balance-teorin vars målsättning är att upprätthålla välbefinnande mellan arbetslivet och andra viktiga komponenter i enskilda arbetstagares liv.

Bakgrund, de restriktioner och rekommendationer som människor fått förhålla sig till under COVID-19 pandemin har inneburit en annorlunda och förändrad vardag. En grupp som blivit drabbad är högskole- och universitetsstudenter som bland annat fått byta de fysiska klassrummen mot diverse online plattformar. Tidigare forskning har utförts, men hur aktivitetsmönstret har förändrats är dock mindre utforskat. Syftet med studien var att kartlägga förändring i aktivitetsmönstret hos högskole- och universitetsstudenter under COVID-19 pandemin. Metoden som användes hade en kvantitativ design i form av tvärsnittsstudie. Ett bekvämlighetsurval användes och respondenter rekryterades via sociala medier (Facebook). Populationen bestod av 49 studenter. Deskriptiv statistik användes för att beskriva insamlade data. Resultatet visade på en förändring i studenternas aktivitetsmönster och en koppling mellan förlust av meningsfulla aktiviteter, nöjdhet gällande sin aktivitetsfördelning samt upplevd vardagsbalans kunde urskiljas. Slutsats, övergripande hade förändringarna i studenternas aktivitetsmönster påverkats till det negativa. Författarna till föreliggande studie har en förhoppning om att studien ska leda till ökad förståelse gällande människors aktivitetsmönster som relaterar till den hälsoproblematik som kan uppstå under situationer som den rådande COVID-19 pandemin. / Background, this thesis describes the restrictions and recommendations that people have had to follow during the COVID-19 pandemic, and how these have led to a different and altered everyday life. College- and University students are one group that have been affected, especially since they had to switch from in-person learning to online platforms. There have been prior studies regarding the health of students and how their health has been affected during the pandemic, however the extent to which the occupational pattern of students has changed has been less explored. The purpose of this study was to investigate the change in student’s occupational patterns during the COVID-19 pandemic. The method that was used was a quantitative design. A convenience sample was used, and the respondents were recruited through social media platforms (Facebook). The population included 49 students. Descriptive statistics were used to describe the data that was collected from the survey. Results, the study showed a change in student’s occupational patterns during the COVID-19 pandemic and a connection was seen between loss of meaningful activities, satisfaction regarding their activity distribution, and perceived everyday balance. In conclusion, the overall changes in student’s occupational patterns had a negative effect. The authors expect that this study will lead to a higher understanding of the occupational patterns that relate to the health problems that can occur during situations such as the COVID-19 pandemic.

Det är många som är aktiva i diskussionen om work life balance och gränsdragningen mellan arbetsliv och privatliv, allt från forskare till filosofer och sociologer. Även politiker och lagstiftare är med och bidrar till samtalet och alla dessa aktörer påverkar säkerligen hur vi, som individer, uppfattar skillnaden mellan arbetsliv och privatliv och hur gränsen däremellan bör konstrueras.  Till skillnad från tidigare studier går vi i vår studie till botten med hur samtalet utvecklats historiskt och till slut nått den uppfattning vi idag har av ”arbetsliv/ privatliv”. På så sätt hoppas vi kunna öka förståelsen för hur och varför vi uppfattar gränsdragningen som vi gör och vad vi kan göra för att bemästra just vår situation, för att nå en ökad balans mellan arbetsliv och privatliv. För att ta reda på detta reser vi i historien och får chans att uppleva och tolka olika tiders uppfattning av tankefiguren “arbetsliv/privatliv”, genom Asplunds (1979) tankefigurmodell.  Genom vår historiska tidsresa har vi ökat vår, och förhoppningsvis din, förståelse för vad som kan påverka den enskilda individen i den gränsdragande processen och varifrån uppfattningen om att arbetsliv och privatliv skiljer sig ifrån varandra, kommer. Slutligen är du nu välkommen att följa med på en historisk resa, med slutdestination ‘gränsdragning’.

Utifrån en kvalitativ forskningsstrategi, syftar denna studie till att undersöka vad som hindrar och främjar innovationsförmågan och kreativiteten hos ett urval anställda som arbetar på distans och i Energimyndighetens aktivitetsbaserade kontor. Empirin bygger på sekundärdata från Energimyndighetens egen enkätundersökning, fotoelicitering och sju semistrukturerade intervjuer på anställda från Energimyndigheten. Resultatet visar att flexibla arbetsformer på Energimyndigheten, som distansarbete och aktivitetsbaserade kontor, ökar innovation genom bättre arbetsbalans och tillfredsställelse. Begränsningar inkluderar mötesintensitet och traditionella rutiner som minskar spontanitet och kreativitet. Förbättringar föreslås genom bättre balans mellan formella och informella möten, starkare ledarskap och system för återhämtning. / Based on a qualitative research strategy, this study aims to investigate what hinders and drives the innovativeness and creativity of a sample of employees working remotely and in Energimyndighetens activity-based offices. The empirical work is based on secondary data from Energimyndighetens own survey, photo elicitation and seven semi-structured interviews with employees from the Energimyndiheten. The results show that a flexible work environment and a corporate culture characterized by trust promote creativity, while a culture with a lot of meetings and routines and old thought patterns hinders. Flexible working arrangements at Energimyndigheten, such as remote work and activity-based offices, boost innovation by improving work-life balance and satisfaction. Limitations include meeting intensity and traditional routines that reduce spontaneity and creativity. Improvements are suggested through better balance between formal and informal meetings, stronger leadership, and recovery systems.

Titel: Hybridarbetet: Arbetsplatsen och platsen för arbetet - En kvalitativ studie av medarbetares upplevelser. Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi. Författare: Katarina Danielsson och Maja Mettävainio Handledare: Emilia Kvarnström Datum: 2024 – maj Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur medarbetare upplever hybridarbetet. Metod: Examensarbetet präglas av en kvalitativ metod bestående av semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter som har erfarenhet av hybridarbete under och efter Covid-19 pandemin. Samtliga intervjuer har transkriberats, kodats induktivt och därefter analyserats tematiskt innan empirin redovisats och diskuterats i uppsatsen. Resultat och slutsats: Tillit, förtroende och flexibilitet är de förutsättningar som krävs för att möjliggöra hybridarbetet, men organisationer och ledare erbjuder inte alltid förutsättningarna. Vidare bör kontroll, motstånd och ogenomtänkta kontorsytor avskaffas då de skapar låg tillfredsställelse. Följaktligen är platsen för arbetet inte längre av lika central betydelse. Vidare är småbarnsföräldrar den arbetsgrupp som mest fördelaktigt använder hybridarbetet. Examensarbetets bidrag: Uppsatsen visar de förutsättningar som efterfrågas av medarbetare samt vilka förutsättningar organisationer erbjuder; och hur det har en inverkan på balans och arbetstillfredsställelsen. Uppsatsen konstaterar även att hybridarbetet är signifikant för småbarnsföräldrar samtidigt som platsen för arbetet numera är mindre relevant. Förslag till fortsatt forskning: Utföra samma studie med kvantitativ metod och större urval för att förtydliga sambandet mellan hybridarbete, arbetstillfredsställelse och Perceived Organizational Support. / Title: Hybrid work: The workplace and the place of work - A qualitative study of employee experiences. Level: Bachelor's degree thesis in the subject of business administration. Author: Katarina Danielsson and Maja Mettävainio Supervisor: Emilia Kvarnström Date: 2024 - May Aim: The aim of the thesis is to create an understanding of how employees experience hybrid work. Method: The thesis is characterized by a qualitative method consisting of semi-structured interviews with eight respondents who have experience of hybrid work during and after the Covid-19 pandemic. All interviews have been transcribed, coded inductively and then analyzed thematically before the empirical evidence is reported and discussed in the thesis. Results and conclusions: Trust and flexibility are the conditions required to enable hybrid work, but organizations and leaders do not always offer the conditions. Control, resistance and ill-conceived office spaces should be abolished as they create low satisfaction. Consequently, the location of the work is no longer of such central importance. Furthermore, parents of young children are the work group that benefits from hybrid work. Contribution of the thesis: The conditions demanded by employees as well as the conditions organizations tend to offer; and how it has an effect on balance and job satisfaction. The essay also states that hybrid work is significant for parents of young children, while the location of the work is of minor importance. Suggestions for future research: Conduct the same study with quantitative method and larger sample to clarify the relationship between hybrid work, job satisfaction and Perceived Organizational Support.