Genom teknikens utveckling och digitaliseringens framfart behöver inte anställda vara tillgängliga på samma sätt som förut eller rättare sagt är anställda inte lika bundna till tids- och platsgränser som tidigare. Detta medför större flexibilitet i hur och när arbetets skall utföras, det är således den anställdes ansvar att bestämma och strukturera ihop arbetsdagen istället för arbetsgivarens ansvar. Denna gränsförskjutning och obalans kan leda till både positiva och negativa aspekter. I och med att digitaliseringen ständigt utvecklas så förändras förutsättningarna till arbete med tiden, därav är det relevant och intressant att undersöka hur det gränslösa arbetet upplevs idag. Denna kvalitativa studie syftar därmed till att skapa en ökad förståelse för sex tjänstemän inom IT-branschen och deras upplevelser kring det gränslösa arbetet i relation till balans mellan arbetsliv och privatliv och att förstå hur det gränslösa arbetet påverkar deras välmående och hälsa samt om det finns några skillnader i upplevelser av det gränslösa arbetet mellan män och kvinnor. Studien baseras på sex semistrukturerade intervjuer med tjänstemän inom olika IT-företag som innehar ett flexibelt och gränslöst arbetssätt. Resultatet har analyserats utifrån valda teorier och presenteras i följande teman; Arbetssätt och tillgänglighet, Gränssättning och balans, arbetslivets påverkan på privatlivet, krav, kontroll & stöd samt psykiska och fysiska besvär på grund av arbetet. Resultatet visar att det kan vara svårt att skilja på arbetsliv och privatliv på grund av det gränslösa arbetet och att det finns svårigheter i att sätta gränser mellan dessa sfärer. Resultatet visar också att det gränslösa arbetet påverkar hälsan genom psykiska och fysiska besvär såsom stress och värk samt att det finns skillnader i upplevelser mellan könen. Dock anser respondenterna att även frihet fås av detta flexibla arbetssätt vilket de ser som positivt.

No description available.

Magister Philosophiae - MPhil / The purpose of this study was, first, to develop an occupational therapy curriculum theory to serve as a guideline for South African occupational therapy educators wishing to expand their insight into their work. This was done and is presented on the basis of a critical review of key sources from the literature about curriculum. The occupational therapy curriculum arrived at in this manner was intended to serve as a basis for the development of a set of criteria in terms of which the ongoing viability of the existing written occupational therapy curriculum of the University of the Western Cape (UWC) could be evaluated. The set of criteria thus arrived at was then applied to three documents: the written Minimum Standards for the training of Occupational Therapists of the World Federation of Occupational Therapists (WFOT), the written Minimum Standards for the training of Occupational Therapy students of the South African Medical and Dental Council (SAMOC), and the written Occupational Therapy curriculum of the University of the Western Cape. The purpose was to identify the curricular assumptions underpinning these documents, and also to evaluate their ongoing viability as guidelines (in the case of the WFOT and SAMOC documents) or as curricula (in the case of UWC). It was found that the Minimum Standards of WFOT are essentially informed by a rationalistic philosophy, and that its ongoing viability (as a guideline for minimum standards) appears to be limited. The evaluation of the Minimum Standards of the SAMOC produced similar findings. The UWC document proved to be more eclectic, but again with academic rationalism as the dominant curriculum paradigm. However adequate it might be for the present, the longer-term viability of the document appeared questionable. After adaptation had been made to the UWC document on the basis of the developed set of criteria, its immediate viability seemed to have been enhanced, but with little effect on its longer-term viability. The excercise suggested that the process of curriculum planning, evaluation and modification can be facilitated by the application of such a set of criteria, presenting as it does a "nutshell" overview of an existing or amended curriculum. This study confirms that written occupational therapy curricula and standards provide no guarantee that curriculum intentions will be realized. Such documents merely provide the parameters within which curriculum debates can occur and in terms of which curriculum planning. implementation and evaluation can take place. As intentions have to be manifested in practice. the creation of an occupational therapy curriculum that is viable in an enduring way will require a study similar to this one but which addresses the operational curriculum.

Kvinnor har traditionellt sett tagit ett större ansvar över hem- och familjeliv. Forskning visar också att kvinnor upplever svårigheter i att balansera arbetsliv och privatliv. När Covid-19 kom förändrades premisserna för vårt arbetsliv drastiskt. Det var inte längre en självklarhet att gå till arbetets fysiska lokaler för att uträtta arbetsuppgifterna, snarare tvärtom. Helt plötsligt var alla som hade möjlighet uppmanade att arbeta hemifrån. Utifrån vetskapen om kvinnors tidigare upplevelser av att balansera familjeliv och privatliv ämnar denna studie att söka förståelse över hur kvinnor med hemmaboende barn upplever att de mår av distansarbetet då de arbetar hemifrån. I studien framkommer att kvinnorna upplever att de mår bättre och har mer harmoni men samtidigt visar de också på att de har svårt att göra gränsdragningen mellan arbetsliv och privatliv. Kvinnorna vittnar om att de känner sig splittrade mellan de båda sfärerna. Detta stämmer också överens med vad forskningen påvisar. Studien tar avstamp i fyra teorier - krav kontroll- och stödmodellen. I studien används den för att påvisa hur kontrollmöjligheter och socialt stöd påverkar individens förutsättningar att klara av att utföra sitt arbete. Vidare används görandet av kön som teori för att påvisa hur kön som social kategori formar individens tankar och agerande. Slutligen används rollteori, vilken beskriver hur rollkonflikt och rollstress påverkar individens möjligheter och förutsättningar för gränsdragning mellan arbetsliv och privatliv. Empirin för studien utgår från sex semistrukturerade intervjuer.

Revisionsyrket präglas av hög personalomsättning där ett väsentligt antal anställda slutar redan efter några år och innan de skrivit auktorisationsprovet. Några bakomliggande skäl till yngre revisorers val att stanna kvar i yrket är materiella belöningar och bekräftelse på utfört arbete. Bland erfarna revisorers val att sluta framkommer en oförmåga att balansera arbetsliv med familjeliv som ett skäl. Det föreligger dock en avsaknad kring vilka faktorer revisorer med familj värderar för att fortsätta inom branschen. Studiens syfte är därav att bidra med kunskap kring vad som motiverar revisorer med familj att stanna kvar i branschen trots hög arbetsbelastning. I studien presenteras faktorer som revisorer med familj värderar och som får dem att stanna kvar i branschen. Detta har undersökts genom tio kvalitativa intervjuer med revisorer som arbetat i minst tre år och som innehar familj. Respondenter från både Big 4-byråer och mindre byråer har deltagit för att även se huruvida deras perspektiv skiljer sig åt beroende på byråstorlek. Studien visar att faktorer som revisorer med familj värderar framförallt är deras kollegor, att de har utmanande arbetsuppgifter och ansvarsmöjligheter samt flexibilitet. Flexibilitet är vidare en faktor som är viktig för att möjliggöra ett fungerande familjeliv. Det framkommer vidare att lön är en faktor som revisorer med familj värderar, men i lägre utsträckning. Revisionsyrkets höga arbetsbelastning under högsäsongen uppskattas bland revisorer med familj, då de föredrar när det är intensivt och mycket att göra snarare än lågsäsongen. Under det senaste årtiondet uppges även att revisionsbyråerna och ledarna har förändrats till att främja en balans mellan arbetsliv och familjeliv ytterligare. Revisionsbyråerna har främjat en sådan balans genom mailutskick och aktiviteter som uppmuntrar anställdas familjeliv, medan ledarna främjat detta genom att under personliga möten med medarbetarna diskutera deras familjeliv. För att ytterligare möjliggöra en balans mellan arbetsliv och familjeliv bland de anställda bör revisionsbyråerna främja detta tillsammans med ledarna. Detta då det framkommer att ledarna kan påverka och motivera de anställda, varpå det får en större effekt än om enbart revisionsbyråerna försöker främja en sådan balans. / The audit profession is characterized by high staff turnover, where a significant number of employees quit after a few years and before they have written the authorization test. Some of the reasons as to why young auditors choose to remain are materialistic rewards and recognition on performed tasks. Among experienced auditors’ choices to quit, there is the inability for work-life balance. Prior research has been conducted on what motivates younger auditors. However, there is a lack of what factors auditors with family value to remain in the profession. The purpose of this study is to contribute with knowledge about what motivates auditors with family to remain in auditing despite high workload. In the study, factors are presented that auditors with family value and that makes them stay within the profession. Ten qualitative interviews were conducted with auditors who have worked for at least three years and have family. Respondents from both Big 4-firms and smaller firms have participated to find out whether their perspectives differ depending on agency size. The study shows that factors that auditors with family primarily value are their colleagues, that they have challenging tasks, responsibilities and flexibility. Furthermore, flexibility is a factor that is important for enabling a functioning family life. Salary is another factor that auditors with family value, however to a lesser extent. The high workload of the audit profession during busy season is appreciated among auditors with family, as they prefer the intensity and when there are multiple things to do rather than during the low season. In the past decade, the audit firms and managers have changed towards further promoting work-life balance. The audit firms have promoted such a balance through mail and activities that focus on family life, while the managers have promoted this by discussing the family life of the employees during personal meetings with them. In order to further enable work-life balance among the employees, the audit firms should promote this together with the managers. This since the study shows that the managers can influence and motivate the employees, upon which it has a greater effect rather than if only the audit firms try to promote such a balance.

This project aims to examine the demands of the new NollCO2-certification from a practicalpoint of view and to identify what it would mean for a real estate company to certify newconstructions according to NollCO2. Through investigation of a case-study object, a newbuilding at ICA Fastigheter, both climate impact and possible climate compensation measuresare analyzed in order to investigate how net-zero balance can be reached by 2045. By executing life cycle assessments and sensitivity analyses, both performed using MicrosoftExcel, the carbon footprint of the case-study building is evaluated within the NollCO2-certification framework. The project examines climate compensation measures related to bothenergy efficiency measures, and grid delivered renewable electricity. In the investigation,climate compensation measures are put in relation to both the NollCO2-framwork and ongoingsustainability work at ICA Fastigheter. The results show that there are many possibilities to decrease a building’s carbon footprint. Thegreatest decrease is retrieved by choosing materials with less carbon emissions such as greenconcrete or fiberglass insulation. In comparison to the case-study building’s original 512 tonsCO2eq, effective energy usage supplied from a green energy source can reduce the climateimpact further to approximately 415 tons CO2eq. To reach net-zero balance, offsite energyproduction can be installed. A solar park would need to produce 505 – 657 MWh which woulddemand approximately 15 000 - 20 000 square meters and cost 3.8 – 4.7 million Swedishcrowns. If ICA Fastigheter instead chooses to invest in wind power, the energy productionneeded would be 486 – 634 MWh, approximately 3% of the total production of an averagewindmill in Sweden. By investing in efficiency measures in existing buildings net-zero balancewould be reached with the expected expenses being a minimum of 7.6 million Swedish crowns. When analyzing the result of this case-study it is evident that an implementation of the NollCO2-certification is possible for ICA Fastigheter. However as of now, there are too many estimatesfor the result to be reliable. When taking ICA Fastigheter’s current long-term plans into accountit is evident that the most suitable climate compensation measure is to develop their energyefficiency projects in existing buildings. Efforts to increase energy efficiency in the real estateportfolio currently has a functioning workflow but must be improved to work as a sufficientclimate compensation measure when the number of new constructions aiming for the NollCO2-certification increases.

Till följd av utbrottet av covid-19-pandemin gick många företag över till distansarbete. Syftet med denna studie att undersöka vilka effekter det ofrivilliga distansarbetet har haft på anställda som arbetar med agil utveckling. För att besvara detta formulerades två frågeställningar: Hur har ledare i agila team upplevt att deras psykosociala arbetsmiljö har påverkats av det påtvingade distansarbetet under Covid-19-pandemin? Samt: Hur har ledare i agila team upplevt att gränsdragningen mellan privatliv och arbetsliv har förändrats? För att besvara frågeställningarna genomfördes semistrukturerade intervjuer med 7 deltagare som innehar ledande positioner i agila utvecklingsteam. För att analysera det som framkom i studien användes en gränsteori samt krav-kontroll-stödmodell. Slutsatsen visar att studiedeltagarna har hög kontroll över sin arbetssituation, trots att de har behövt arbeta enligt nya arbetsmetoder. Det framkom att det finns möjligheter att få hjälp/stöd från kollegor och chef, men att det inte finns utrymme för spontanitet i lika hög grad som tidigare. De uppgav vidare att gränserna mellan arbetsliv och privatliv har suddats ut. Flera menade dock att det inte har varit något problem då de identifierar sig med sitt jobb. / As a result of the outbreak of the covid-19-pandemic, many companies switched to teleworking. The purpose of this study is to investigate the effects of involuntary teleworking on employees working with agile development. To answer this, two questions were formulated: How have leaders in agile teams experienced that their psychosocial work environment has been affected by the forced teleworking during the Covid-19-pandemic? As well as: How have leaders in agile teams experienced that the demarcation between private life and working life has changed? To answer the questions, semistructured interviews were conducted with 7 participants who hold leading positions in agile development teams. To analyze what emerged in the study, a border-theory and job-demand-control-support model were used. The conclusion shows that the study participants have high control over their work situation, even though they have had to work according to new working methods. It emerged that there are opportunities to get help from colleagues and the manager, but that spontaneity does not exist as much as before. They further stated that the boundaries between work and private life have been blurred. However, many believe that there has been no problem as they identify with their job.

Pandemin Covid-19 har förändrat arbetslivet eftersom distansarbete som arbetssätt har utvecklats i rekordfart, vilket har medfört både positiva och negativa erfarenheter för bådeföretag och dess anställda. Forskning under pandemin Covid-19 har bland annat synliggjort attbalans mellan arbetsliv och privatliv vid distansarbete varit en svår gränsdragning. Syftet med denna studie var att undersöka en utvald organisation inom den offentliga sektorn i Norrbotten, för att få en djupare förståelse för dess medarbetares upplevelser avseende gränsdragningmellan arbetsliv och privatliv vid distansarbete. Följande frågeställningar har legat till grund för att uppfylla syftet: Hur upplever medarbetarna balansen mellan arbetsliv och privatliv vid distansarbete? Tenderar medarbetarna att arbeta mer eller mindre vid distansarbete än om arbetet utförs på primärarbetsplatsen? Hur ser normer och kulturer ut kring gränsdragning inom organisationen? Hur påverkar det individens gränsdragning? En kvalitativ forskningsansats har använts och genom elva semistrukturerade intervjuer med informanter från samma organisation har det empiriska materialet samlats in. Materialet har sedan analyserats med hjälp av begrepp som förklarar hur informanterna förhållit sig till gränsdragning mellan arbetsliv och privatliv vid distansarbete. Resultatet visade att majoriteten av informanterna i studien hade en positiv grundinställning till distansarbetet. Det förekom varierade upplevelser kring huruvida balansen uppfattades som antingen positiv eller negativ. Majoriteten ansåg att balansen mellan arbetsliv och privatliv var bättre vid distansarbete än när arbetet utfördes på arbetsplatsen på grund av flexibiliteten. Alla kunde dock uppleva positiva aspekter av distansarbetet. Det förekom tendenser till ett gränslöst arbete i form av att informanterna överskred både de tidsmässiga och rumsliga organisatoriska gränserna, men trots detta verkade informanterna inte anse att arbetet tog för stor del av tiden som ska fördelas mellan arbetsliv och privatliv. Slutligen kunde det inte konstateras att varken normer eller en arbetsplatskultur där informanterna uppmanades att tänja på sina gränser och ständigt finnas tillgängliga för andra existerade inom denna organisation. Informanternav erkade huvudsakligen nöjda med detta och de allra flesta hade fungerande gränsstrategier.

Distansarbete har blivit nya normala under Covid-19-pandemin. Alla som kan arbeta hemifrån uppmanas att göra det för att förhindra smittspridning på arbetsplatser. Omställningen har påverkat balansen mellan betalt arbete och privatliv, då gränsen inte blir lika tydlig vid distansarbete. Rapportens syfte är att förklara hur medarbetarens balans påverkats av omställningen till distansarbete genom olika variabler. Den teoretiska utgångspunkten härstammar från tidigare forskning med avseende på distansarbete samt balans mellan arbetsliv och privatliv. Teorin som applicerats i rapporten är gränsteorin. Tolkningen av teorin innebär att skapa distinkta skiljelinjer mellan arbete och vardag för att kunna prioritera i livet och skapa välbefinnande. Genom att tillämpa en deduktiv orientering och kvantitativ forskningsansats har de utvalda variablernas påverkan på balansen kunnat studeras ur ett medarbetarperspektiv. Den empiriska undersökningen har implementeras på bekvämlighetsurvalet via en enkätundersökning. Resultatet för undersökningen påvisar förbättrad balans till privatlivet genom ökat distansarbete. Analys och slutsats lyfter variablerna explicita inverkan på balansen och genererar därmed värdefullt bidrag till praktiker samt framtida forskningsinriktningar. / Remote work has become a new normal during the Covid-19-pandemic to prevent spread of the infection. All who can work from home had to face new challenges when the border between work-life balance interrupts. The purpose of this article is to investigate and explain how the balance has changed due to the transition through specific variables retrieved from previous research. The theoretical framework is based on previous research regarding work-life balance. The theory applied to the study is the border theory, which in this article is interpreted by establishing distinct borderlines between work and personal life. This is important to be ableto prioritize and create balance in life. By applying a deductive orientation and quantitative research approach to be able to study the impact of the selected variables on the balance from an employee's perspective. The empirical study is implemented on the convenience sample via a survey, where the results show improved balance to personal life increased by remote work. Analyzes and conclusions highlight the variables explicit impact on the work-life balance, generate valuable contributions to practitioners and future research orientations.

Tidigare studier visar på att tidspress är förknippat med ett negativt välbefinnande och att tidspress är vanligt förekommande inom revisionsbranschen. Utifrån denna studie kommer tidspressens påverkan på välbefinnandet att undersökas. Syftet med studien är att utforska om det finns skillnader mellan hur revisorers och revisorsassistenters välbefinnande påverkas av tidspress. Eftersom tidigare studier enbart studerat hur revisorer och inte övriga revisionsmedarbetare påverkas av tidspress som yrket medför, ansågs studiens syfte fylla ett tomrum då syftet är en relativt ostuderad kontext.  För att besvara studiens syfte har en kvantitativ enkätundersökning genomförts. Enkäten skickades ut till auktoriserade/godkända revisorer och revisorsassistenter för att få en så bred svarsfrekvens som möjligt. Totalt erhölls 164 svar, som därefter bearbetades statistiskt för att testa studiens framtagna modell. Studiens svarsfrekvens blev relativt låg i förhållande till andelen utskick, men den rådande högsäsongen anses vara den främsta anledningen. Välbefinnandet har mätts utifrån tre dimensioner, nämligen balans i livet, arbetstillfredsställelse och livstillfredsställelse. Tidspress har mätts utifrån tidsdeadlinespress och tidsbudgetpress.  Resultatet av studien påvisade att tidspress har ett negativt samband med välbefinnandet. Vidare blev resultatet att titel inte har någon modererande effekt på sambandet mellan tidspress och välbefinnande. Därmed blir slutsatsen att desto högre grad av tidspress, desto lägre grad av välbefinnande upplevs, oavsett om du arbetar som revisor eller revisorsassistent. / Previous studies show that time pressure is associated with a negative well-being and that time pressure is common in the auditing industry. This study will examine the impact of time pressure on well-being. The study´s purpose is to explore whether there are differences between how the well-being of auditors and assistant auditors is affected by time pressure. Since previous studies only studied how auditors are affected by time pressure, the study´s purpose considered to fill a void as the purpose is a relatively unstudied context.  To achieve the study´s purpose, a quantitative survey was conducted. The questionnaire was sent out to authorized / approved auditors and assistant auditors to obtain the widest possible response rate. A total of 164 responses were obtained, which were then statistically processed to test the study's model developed. The study's response rate was relatively low in relation to the proportion of mailings, but the current high season is considered to be the main reason. Well-being has been measured on the basis of three dimensions, namely balance in life, job satisfaction and life satisfaction. Time pressure has been measured on the basis of time deadline pressure and time budget pressure. The results of the study showed that time pressure has a negative relationship with well-being. Furthermore, the result was that title has no moderating effect on the relationship between time pressure and well-being. Thus, the conclusion is that the higher the degree of time pressure, the lower the degree of well-being experienced, regardless of title.