Syfte: var att belysa ambulanspersonalens erfarenheter av att hantera situationer där de misstänker att barn har blivit utsatta för misshandel i hemmet. Metod: integrativ litteraturstudie. Resultat: Resultatet visar tre teman; identifiera barnmisshandel, förutsättningar hos ambulanspersonal samt oro och rädsla. Slutsats: Svårigheter att identifiera olika typer av barnmisshandel samt brist på utbildning och erfarenhet är ett stort problem. Likaså oron över att vårda barn på grund av kommunikationssvårigheter och de anatomiska skillnaderna av barn och vuxna. Brist på utbildning och erfarenhet är viktig att belysa för framtiden så att ambulanspersonal får möjligheten till att hantera dessa kommande situationer med god kunskap och erfarenhet / Aim: The aim of the study was to highlight the experiences of the paramedics in dealing with situations where they suspect that children have been subjected to abuse in the home. Method:integrative literature study. Results: The results show three themes; identify child abuse, conditions of paramedics and as anxiety and fear. Conclusion: Difficulties in identifying different types of child abuse as well as lack of education and experience are a major problem. Likewise, concerns about caring for children due to communication difficulties and the anatomical differences between children and adults. Lack of training and experience is important to highlight for the future so that paramedics have the opportunity to handle these upcoming situations with good knowledge and experience.

Barnmisshandel genom sjukvårdsinsatser (BMSI) innebär att ett barn blir utsatt för onödiga sjukvårdskontakter med olika undersökningar och behandlingar. Personen som definieras som förövare är vanligtvis den biologiska modern till barnet, men det kan även vara en annan person i barnets närhet. Studiens syfte var att undersöka socialsekreterares erfarenhet av BMSI samt att undersöka hur samverkan mellan socialtjänst, polis, åklagare, barnläkare och barnpsykiatriker organiseras. Vidare undersöktes om socialsekreterare som jobbat med denna typen av fall kan urskilja specifika framgångsfaktorer i arbetet med BMSI. Frågeställningarna var: Vilka erfarenheter beskriver socialsekreterarna när det gäller BMSI? Hur organiseras samverkan mellan socialtjänst, polis, åklagare, barnläkare och barnpsykiatriker när det föreligger misstanke om BMSI? Vilka framgångsfaktorer anser socialsekreterare är viktiga i ärenden med misstanke om BMSI? För att besvara syfte och frågeställningar genomfördes en kvalitativ intervju och 73 enkäter lämnades ut till en grupp för socionomer. Systemteori användes som teoretiskt perspektiv för analysen eftersom socialarbetare behöver se på barnets situation i och mellan dess omgivning. Resultatet av studien visar att det finns en hög risk för att BMSI inte anmäls till socialtjänsten samt en risk för att ärenden inte utreds som BMSI på grund av kunskapsbrist. Annan vårdnadshavare eller anhöriga var de som i lägst grad anmälde oro för ett utsatt barn trots att det kan antas att de som är närmast bör vara de som slår larm först. Slutsatserna som kunde dras utifrån resultatet var att samverkan och ökad kunskap var två viktiga framgångsfaktorer. / Medical child abuse (MCA) means that a child is exposed to unnecessary health contacts with various examinations and treatments. The person defined as the perpetrator is usually the biological mother of the child, but it may also be another person in the child's vicinity. The aim was to investigate social secretaries’ experience of MCA and to investigate how collaboration between social services, police, prosecutors, pediatricians and pediatric psychiatrists is organized. It was also investigated whether social secretaries who have worked with these types of cases can discern specific success factors in their work with MCA. The questions were: What experiences does the Social Secretaries describe regarding MCA? How is collaboration between social services, police, prosecutors, pediatricians and child psychiatrists organized when there is a suspicion of MCA? What success factors do social secretaries consider important in cases of suspicion of MCA? A qualitative interview was conducted, and 73 questionnaires were handed out to a group for social workers. System theory was used as a theoretical perspective for the analysis as social workers need to see the child's situation in and between its surroundings. The results of the study show that there is a high risk that MCA will not be reported to the social services and a risk that cases will not be investigated as MCA due to a lack of knowledge. Other custodians or relatives were those who reported the least concern for a vulnerable child, although it may be assumed that those closest to them should be the ones who ‘sound the alarm’ first. The conclusions drawn from the results were that collaboration and increased knowledge were two important success factors.

Thousands of children are abused each year in Sweden. Those children may be harmed physically or psychologically, and it often leads to psychic and emotional damage. This provides consequences both for the individual and for the society. Under Swedish law, the nurse is obligated to report suspected child abuse. Despite this, research shows that only fifty percent of the actual child abuse is reported by the health care staff. The aim of this study has been to investigate the nurses' experience of suspected child abuse. It was carried out as a literature study where ten articles were reviewed. The result shows that by observing the child and parents the nurse can discover some signs and abnormal behavior in the child, parents or both. Those can point in a direction that leads to suspicion of child abuse. Nurses with long professional experience were the ones who were safest in their assessment. The nurses were also influenced by their personal experience and their own values, ethics and morals. Nurses feel that suspected child abuse is a difficult matter that evoke much emotion. It is desirable with support from management and colleagues and time for self-reflection. Education leads to increased competence and safer conclusions by the nurses. It requires a great amount of courage to want to observe and dare question. With proper knowledge the nurse has a key role in being able to identify the signs and symptoms of abuse. She will also have the opportunity to act as the child's representative to protect the children.

Barn är beroende av föräldrar eller andra vårdnadshavare för att må bra både psykiskt och fysiskt och att för att kunna utvecklas. De barn som inte får sina anknytningsbehov besvarade kan utveckla en otrygg anknytning. Vilket kan leda till stora svårigheter för barnen. Det är föräldrarnas ansvar att se till att barnets grundläggande behov uppfylls. Men alla barn har inte föräldrar som tillgodoser dessa behov. Hur plågsamt det än är så måste alla personer som arbetar med barn inse att en del barn är utsatta för misshandel, sexuella övergrepp, vanvård eller försummelse och ha den kompentensen att anmäla till socialtjänsten vid minsta misstanke om att ett barn far illa. Föreliggande studie undersökte N= 35 (N=45 med bort fall på N=10) förskolepedagoger via en enkätundersökning. Syftet med studien var att skapa kunskap om faktorer som kunde påverka genomförandet av anmälningsskyldigheten för barn som far illa. Vilka kunskaper och erfarenheter har förskolepedagogerna om anmälningsplikten? Faktorer som enligt förskolepedagogerna kan underlätta respektive försvåra genomförandet av anmälningsplikten? Undersökningen visade att 40 procent av deltagarna ansåg att de inte hade tillräckligt med kunskap om anmälningsskyldigheten. Och 63 % av deltagarna uppgav att de har misstänkt att ett barn fart illa, hela 18 procent av dessa anmälde inte detta vidare till socialtjänsten. Den främsta anledningen till detta var enligt deltagarna en rädsla i att fatta fel beslut. Deltagarna efterfrågade en lättillgänglig handlingsplan samt ett ökat samarbete med socialtjänsten. Förslag på att angripa bristerna i att anmälningsskyldigheten efterföljs kan vara att: 1. Mer information och utbildning till pedagogerna. 2. En tydlig handlingsplan med rutiner vid en anmälan. 3. En ökat samarbete med socialtjänsten.

<p>Uppsatsen är en rättssociologisk studie som syftat till att undersöka hur våld som uppges utfört av mammor belyses i vårdnadstvister. Studien söker även ge möjliga förklaringar till varför domstolar dömer till gemensam vårdnad när det förekommer uppgifter om mammors utövande av våld mot pappan eller barnen. Svensk rätt rörande vårdnad redovisas, en kort historik av vårdnadslagstiftningen, samt berörda artiklar i Barnkonventionen. Vidare presenteras forskning kring kvinnligt utövande av våld. Undersökningen består av sju tingsrättsdomar samt en dom från Högsta domstolen. Utifrån ett barnperspektiv undersöks hur mammors våld och dess konsekvenser beaktas som en riskfaktor i domstolarnas bedömningar. Resultatet har analyserats utifrån ett våldsperspektiv samt vilken betydelse synen på moderskapet kan få vid bedömning av barns bästa och våld. Resultatet visar att risken för att barn och pappan ska bli utsatta för mammors våld förminskas och i vissa fall berörs våldet inte alls av domstolarna. Slutsatsen vid analysen av domarna visar på att mammors våld inte tas på allvar av domstolarna i de studerade rättsfallen. Gemensam vårdnad mellan föräldrarna tillmäts större betydelse än risken för att barnet själv skall utsättas för fysiskt våld eller psykiskt våld genom att bevittna våld utfört av mamman.</p>

Bakgrund: Sjuksköterskan har anmälningsplikt vid misstanke eller kännedom om barnmisshandel. Alla barn ska skyddas från fysiskt våld från förälder eller annan vuxen. Tidiga insatser kan göra skillnad och förhindra konsekvenser som alkohol- eller drogmissbruk och psykisk ohälsa. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att handha fall där barn misstänks ha utsatts för fysisk misshandel i hemmet. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar varav sju med kvalitativ metod, två med kvantitativa metod samt en med mixad metod. Resultat: Resultatet visade att det fanns bristande protokoll och riktlinjer, otillräcklig utbildning samt olika upplevelser av ansvar som sjuksköterska gällande misstänkta fall av fysisk barnmisshandel. Det framkom en bristande kommunikation mellan instanser, en svårighet i att upprätthålla professionalitet i mötet med familjen och ett behov av stöd för sjuksköterskan. Slutsats: Sjuksköterskan är i behov av adekvat utbildning, rätt stöd och en förbättrad kommunikation. De kulturella aspekterna inom området bör beaktas. Klinisk betydelse: Resultatet kan för sjuksköterskor inom hälso- och sjukvård bidra till en ökad kunskap och förståelse för misstänkt fysisk barnmisshandel i hemmet. Vidare kan resultatet bidra till ökat intresse för utveckling inom området. / Background: The nurse has the duty of notification on suspicion or knowledge about child abuse. All children shall be protected from physical violence from a parent or other adults. Early intervention can make a difference and prevent consequences as alcohol- or drug abuse and mental illness. Aim: The aim is to describe nurses' experiences of managing cases where children are suspected to have been subjected to physical abuse in the home. Method: A general literature study based on ten scientific articles. Seven were conducted through qualitative methods, two with quantitative methods and one with mixed methods. Result: The result presented that there was a lack of protocols and guidelines, insufficient training and different experiences of accountability as a nurse regarding suspected cases of physical child abuse. It presented a lack of communication between agencies, a difficulty in maintaining professionalism in the meeting with the family and a need for support for the nurse. Conclusion: The nurse is in need of proper education, proper support and improved communication skills. The cultural aspects of the area should be considered. Clinical significance: The result can for nurses in health care contribute to a greater knowledge and understanding of suspected physical child abuse in the home. Furthermore, the results can contribute to increased interest in development of the area.

The aim of this study is to investigate the social workers view of what children who have experienced violence needs and their possibilities to receive support. Domestic violence is a problem in our society and the children’s exposure to this problem needs attention. Through qualitative interviews with social workers in a sheltered accommodation, this study can contribute further knowledge in this issue. The results indicate that children have various needs and that there are many different factors that play a part in children’s need for support. Furthermore, the results show that there is a lack of knowledge about domestic violence within the social servicesand there are a number of different obstacles that stands in the way for the children’s possibilities to receive support.

Röntgensjuksköterskan träffar i sin yrkesroll barn som skadat sig på olika sätt och är den första personen inom vården som träffar patienten och ser röntgenbilderna vid samma tillfälle. Socialtjänstlagen fastställer att anställda inom hälso- och sjukvård ska anmäla till socialnämnden om de får kännedom om eller misstänker barnmisshandel. Syftet med denna studie är att beskriva typiska fysiska tecken på barnmisshandel som röntgensjuksköterskan kan upptäcka i sin yrkesroll. Metoden som använts är en litteraturöversikt med ett systematiskt tillvägagångssätt. Två kategorier, med tillhörande subkategorier, skapades efter att artiklarna analyserats. De kategorier som presenteras är inre och yttre fysiska tecken på barnmisshandel. Subkategorierna är frakturer, hjärnskada och tillväxtlinjer samt brännskador och blåmärken. Det finns inga typiska fysiska tecken som på egen hand fastställer barnmisshandel men de är en del av en sammanvägd utredning när misstanke uppstår. Det finns typiska fysiska tecken som förekommer i hög grad hos misshandelsfall men som även förekommer vid olycksfall. Det finns även typiska fysiska tecken som har stark koppling till barnmisshandel men har låg prevalens generellt. / The radiographer meets children who are injured in different ways within the professional scope and is the first person within health care who meets the patient and see the radiographs simultaneously. The social service law states that employees within the health care system must report to the social services when getting knowledge about or suspect child abuse. The objective of this study is to describe typical physical signs of child abuse that a radiographer can discover within the professional scope. The method used is literature overview with a systematical approach. Two categories, each with subcategories, were created after the articles were analyzed. The categories presented are inner and outer physical signs of child abuse. The subcategories are fractures, brain damage, growth recovery lines and burns and bruises. There are no typical physical signs who single-handedly determines child abuse, but they are a part of a collected investigation when suspicion arise. There are typical physical signs which occur frequently in cases of child abuse but also occurs in accidents. There are also typical physical signs highly associated with child abuse but with a generally lower prevalence.

Syftet var att utforska vad som är viktigt i ett krisstöd till barn efter ett barnförhör. Metodensom användes var semistrukturerade intervjuer med fyra krisstödjare ur kristeamet i en svenskkommun. Resultatet analyserades utifrån systemteori och salutogenes. Resultatet visade attden juridiska processen, som ska tillvarata barnens rättigheter, även bidrar till krisen, samt attdet är föräldrarna som behöver byggas upp för att kunna stötta sitt barn. Ett tredje resultat varatt krisstödjarna upplever att de gör stor nytta i den akuta krisen, men att den dörr som dåöppnas in till familjen ofta hinner stängas innan det sätts in fortsatta resurser som kan leda tillverklig förändring. Utifrån grundantagandet att barnen ska hamna i en bättre situation efteråtän de gjorde innan, diskuterades sedan om krisstödjarna kunde fullgöra denna uppgift medmetoden de använder. / The aim of this study was to explore what is considered important in a crisis supportintervention after child interrogation at a child advocacy center. The method used was semistructuredinterviews with four social workers in the crisis support team. The analysis wasbased on systems theory and salutogenesis. The result showed that the legal process,constructed to protect children’s rights, also contributes to the crisis. It showed that the parentsneed to be strengthened in order to support the child. The social workers feel that they help thefamilies in the first crisis, but a lack of resources prevent them from continuing the support,missing the chance to real change. We discusses how well the social workers could helpputting children in a better position than before, with the crisis support method.

Familjer som lever under påfrestning har ökad risk att utsätta sina barn för misshandel. Ett av mödravårdcentralens och barnavårdcentralens mål är att identifiera familjer som behöver riktade insatser. Denna studies syfte är att belysa sjuksköterskans/ barnmorskans erfarenheter av att möta familjer som har bristande omsorgsförmåga om sina barn. Metoden är en litteraturstudie.Analysen resulterade i fyra huvudteman med tillhörande underteman. Resultatet svarar på frågorna hur sjuksköterskan/barnmorskan kan identifiera bristande omsorgsförmåga och erbjuda stöd till familjer. Sjuksköterskan upplever ambivalenta känslor i mötet med familjer där barn utsatts för misshandel. Den vanligaste formen är psykisk misshandel, medan barn under tre år utsätts mest för fysisk misshandel. Tidiga insatser med stöd av MVC och BVC främjar anknytningen mellan förälder och barn vilket kan förhindra barnmisshandel. Samverkan med andra professioner är viktiga, ett exempel är samverkan på familjecentral. Att anmäla till socialtjänst är en skyldighet men alla har inte tillräckligt med kunskap och trygghet i att anmäla. Resultatet visar också att sjuksköterskan/barnmorskan behöver tid för reflektion samt professionell handledning vid möten med misshandlade barn för att kunna ge ett bra stöd till familjen. I diskussionen diskuteras om att svenska barnmorskor jämfört med barnmorskor i andra länder har tydliga rutiner för att screena gravida för våld i hemmet. Insatser som kan förhindra barnmisshandel är information om riskerna att skaka sitt barn och arbeta förebyggande som att visa på andra sätt att trösta barn. / Program: Fristående kurs