Uppsatsen bygger på en kvantitativ innehållsanalys som mäter manliga respektive kvinnliga egenskaper i syfte att identifiera könsroller hos huvudkaraktärerna i barnprogrammet Scooby-Doo. Arbetet har utgått från ett teoretiskt ramverk som grundats i ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Analysen bygger på en vidareutveckling av Maria Nikolajevas schema för ”Kvinnliga” respektive ”Manliga” egenskaper för att kunna identifiera könsroller. I den empiriska delen har data från 30 avsnitt av barnprogrammet från olika tidsepoker bearbetats och sammanställts. Empirin bestod av nästan 2 000 uppmätta egenskaper.Min huvudfrågeställning löd: vilka könsroller återfinns hos huvudkaraktärerna i barnprogrammet Scooby-Doo år 1969, 2002 samt 2015? Resultaten visade att den karaktär som var mest fast i en könsroll var Fred som 1969 enbart påvisade 5% kvinnliga egenskaper. Dock skedde en mindre förändring till 2002 då han uppvisade 20% kvinnliga egenskaper. Velma däremot bryter mot den stereotypiska kvinnliga könsrollen då hon uppvisade främst manliga egenskaper under alla säsonger. Daphne och Shaggy visade sig båda vara mångfacetterade, ingen av demuppvisade en tydlig könsroll. Dock var Shaggy inramad på ett vis som bjöd in publiken att skratta åt honom när han uppvisade de kvinnliga egenskaperna och Daphne fick låga uppmätta egenskaper, oavsett manliga eller kvinnliga på 1960-talet, vilket gjorde att hon hamnade i bakgrunden. / This essay is based on a quantitative content analysis that measures male and female characteristics in order to identify the gender roles of the main characters in the children's program Scooby-Doo.The work has been based on a theoretical framework founded in a social constructivist perspective. The analysis is based on a further development of Maria Nikolajeva's scheme for "Feminine" and "Masculine" characteristics in order to be able to identify gender roles.In the empirical part, data from 30 episodes of the children's program from different eras have been processed and compiled. The study consisted of almost 2,000 measured characteristics.My main question was: what gender roles are found in the main characters of the children's program Scooby-Doo in 1969, 2002 and 2015? The results showed that the character that was most stuck in a gender role was Fred, who in 1969 only showed 5% female characteristics. However, there was a minor change in 2002 when he exhibited 20% female characteristics. Velma breaks the stereotypical female gender role as she exhibits mainly male characteristics in all seasons. Daphne and Shaggy were both shown to be multi-faceted, neither exhibiting a clear gender role. However, Shaggy was framed in a way that invited the audience to laugh at him when he exhibited the feminine qualities and Daphne was given low measured traits, whether male or female in the first season, which made her fade into the background.

I denna studie har vi studerat om och hur mångfald är inkluderat i TV-program som används i förskolan med hjälp av det poststrukturalistiska perspektivet. Med en normkritisk blick på samhälleliga normer om kön, könsuttryck, sexualitet, etnicitet, ålder och funktionalitet har vi studerat vilka individer som blir representerade genom gestaltade karaktärer samt hur dessa individer representeras. De TV-program som studeras är fem olika avsnitt av fem olika program från Utbildningsradions (UR) hemsida. Vi har använt den multimodala diskursanalysen som metod för att analysera dessa avsnitt. Resultatet visar att avsnitten genom gestaltade karaktärer både kan förstås som att det inkluderar och inte inkluderar en representation av mångfald. Detta eftersom avsnitten till viss del innehåller representation av de kategorier som individer tillskrivs men inte alla. Resultatet visar även att gestaltningen av karaktärerna både reproducerar och utmanar normativa diskurser.

<p>Syftet med denna uppsats var att undersöka hur Fem myror är fler än fyra elefanter inkräktade på den syn man hade på barn och barnprogram under 1970-talet. För att få en förståelse för debatten och kritiken som Fem myror är fler än fyra elefanter fick, undersökte vi även vilka värderingar och normer som var viktiga under denna period. Vi har även genomfört intervjuer med Magnus Härenstam, Brasse Brännström och Bengt Linné och analyserat fyra sketcher från programserien.</p>

Det finns inte mycket forskning kring hur genus förmedlas genom barnprogram. De få studiersom finns visar på att manliga karaktärer oftare förekommer än kvinnliga, och att de manligakaraktärerna oftast har större och viktigare roller. Syftet med studien är att undersöka hur kvinnliga karaktärer framställs i barnprogrammen från deolika tidsperioderna. Analysen ska utreda på vilket sätt de kvinnliga karaktärerna framställs och omdet har förändrats över tid. Analysen ska även påvisa om karaktärerna kan benämnas somstereotypa eller inte samt om de följer de traditionella könsrollerna. Uppsatsen bygger på en semiotisk innehållsanalys med både denotativ och konnotativ ansats.Semiotiken är både insamlings- och analysmetod. Genom urvalsmetoden som delvis varslumpmässig bestämdes vilka sex barnprogram från tre olika årtionden som skulle utgöra detempiriska materialet. Vår analys vittnar om att det finns både likheter och skillnader mellan kvinnliga karaktärer frånolika barnprogram och årtionden. Det finns däremot inget direkt mönster för dessa likheter ochskillnader. Vår analys visar också att de kvinnliga karaktärerna inte är särskilt stereotypa i sittuppträdande. Det går inte att se någon generell förändring över tid vad gäller karaktärernasbeteende, analysen visar inte att de gått från att bete sig på ett vis till ett annat. / There is little research on how gender is mediated through children’s programs. The few studies that exist indicate the male characters more often appears than female, and the male characters usually have larger and more important roles. The purpose of this study is to examine how female characters are portrayed in the children’s programs from the different time periods. The analysis will show how the female characters are portrayed and if it has changed over time. The analysis will also show whether the characters can be referred to as stereotypical or not, and if they follow the typical gender roles. The essay is based on a semiotic content analysis with both denotative and connotative approach. Semiotics is both collection and analysis method. Through the sampling method which was partially random, the six children’s programs from three different decades were established to constitute the empirical material. Our analysis shows that there are both similarities and differences between the female characters from carious children’s programs and decades. However, there is no direct pattern for these similarities and differences. Our analysis also shows that the female characters’ appearance is not very stereotypical. It is not possible to see any overall change over time in terms of the characters’ behavior; the analysis does not demonstrate that they have gone from behaving in one manner to another.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur Fem myror är fler än fyra elefanter inkräktade på den syn man hade på barn och barnprogram under 1970-talet. För att få en förståelse för debatten och kritiken som Fem myror är fler än fyra elefanter fick, undersökte vi även vilka värderingar och normer som var viktiga under denna period. Vi har även genomfört intervjuer med Magnus Härenstam, Brasse Brännström och Bengt Linné och analyserat fyra sketcher från programserien.

<p>Uppsatsens syfte är att se hur homosexuella diskurser är framställda i utvalda japanska tecknade TV-serier för barn, samt hur dessa ändrats när dessa TV-serier importerats till USA.</p><p>Med utgångspunkt från Norman Faircloughs diskursanalytiska modell har nyckelscener från de utvalda TV-serierna Cardcaptor Sakura och Sailor Moon analyserats från ett queerteoretiskt perspektiv.</p><p>I de anime jag analyserat är homosexuella respektfullt gestaltade och det är sällan fokuserat på homosexualiteten. Dock förekommer vissa heteronormativa mönster som att maskulint och feminint kompletterar varandra även i samkönade par. Homosexualitet är dessutom inte alltid så tydligt framställt vilket kan tyda på osynliggörande eller inkludering på samma villkor som heterosexualitet. I de amerikanska versionerna har homosexualitet helt censurerats genom klipp i scener och ändrade dialoger. I ett fall har en man gjorts om till kvinna så att förhållandet istället blivit heterosexuellt och i ett annat fall har ett kärlekspar gjorts om till kusiner.</p> / <p>The purpose of the thesis is to explore how homosexual discourses are represented in chosen japanese children’s cartoons (anime) and how these have been altered when imported to the USA.</p><p>With benchmark of Norman Fairclough’s discourse analysis model, key scenes from the chosen anime Cardcaptor Sakura and Sailor Moon have been analysed from a queer theoretical perspective.</p><p>In the anime I have studied, homosexual characters are represented with respect and it's rarely focused on homosexuality. However, some heteronormative patterns appear in the sense of masculinity and femininity being supplements also when it comes to same-sex couples. Moreover homosexuality is not always obvious in it's representations, which can either be a sign of trying to make it invisible or include it on the same conditions as heterosexuality. In the American versions, homosexuality has been totally censored with methods such as scene cuts and altered dialouges. In one case a man was made into a woman, making the relationship heterosexual. In another case a couple was made into cousins instead of lovers.</p>

Uppsatsens syfte är att se hur homosexuella diskurser är framställda i utvalda japanska tecknade TV-serier för barn, samt hur dessa ändrats när dessa TV-serier importerats till USA. Med utgångspunkt från Norman Faircloughs diskursanalytiska modell har nyckelscener från de utvalda TV-serierna Cardcaptor Sakura och Sailor Moon analyserats från ett queerteoretiskt perspektiv. I de anime jag analyserat är homosexuella respektfullt gestaltade och det är sällan fokuserat på homosexualiteten. Dock förekommer vissa heteronormativa mönster som att maskulint och feminint kompletterar varandra även i samkönade par. Homosexualitet är dessutom inte alltid så tydligt framställt vilket kan tyda på osynliggörande eller inkludering på samma villkor som heterosexualitet. I de amerikanska versionerna har homosexualitet helt censurerats genom klipp i scener och ändrade dialoger. I ett fall har en man gjorts om till kvinna så att förhållandet istället blivit heterosexuellt och i ett annat fall har ett kärlekspar gjorts om till kusiner. / The purpose of the thesis is to explore how homosexual discourses are represented in chosen japanese children’s cartoons (anime) and how these have been altered when imported to the USA. With benchmark of Norman Fairclough’s discourse analysis model, key scenes from the chosen anime Cardcaptor Sakura and Sailor Moon have been analysed from a queer theoretical perspective. In the anime I have studied, homosexual characters are represented with respect and it's rarely focused on homosexuality. However, some heteronormative patterns appear in the sense of masculinity and femininity being supplements also when it comes to same-sex couples. Moreover homosexuality is not always obvious in it's representations, which can either be a sign of trying to make it invisible or include it on the same conditions as heterosexuality. In the American versions, homosexuality has been totally censored with methods such as scene cuts and altered dialouges. In one case a man was made into a woman, making the relationship heterosexual. In another case a couple was made into cousins instead of lovers.